Gikt, podager, portvinstå, artritis urica. Det är en akut ledinflammation. Startar ofta under natten. Brukar drabba en led i taget. Den klassiska leden är stortåns grundled, alltså leden mellan foten och stortån, men även andra leder kan drabbas, både större och mindre. Gikt misstas ofta för ledinfektion eftersom leden är så dramatiskt röd och svälld. Inflammationen beror på att urinsyra(urat)kristaller har lagrats in i och runt en led, vilket är kraftigt inflammatoriskt. Även underhuden, senor etc kan drabbas av uratkristallsinlagring. Man talar då om giktnoduli (nodulus=knöl).
Smärtan är mycket svår vid giktanfall.
De giktdrabbade har ofta högt värde på urat i blodet, men det är ingen absolut korrelation mellan uratvärde och manifest gikt. Om man har uratvärde under 300 är dock risken för giktanfall låg. Ett högt uratvärde i blodet är inget bevis för att det rör sig om en giktattack.
Gikt brukar kallas för ”vällevnadssjukdom”. Kända riskhöjande faktorer är högt fruktos(socker)- och alkoholintag. (OBS tex sockret i Honung består till drygt hälften av fruktos, resten glukos)
Urat är en organisk förening som är en slutprodukt vid kroppens metabolism av kväve. Det är en purin som särskilt finns i inälvsmat. Men jag har inte, vad jag kommer ihåg, sett någon utvärdering av att inälvsmats-ätare löper större risk för giktanfall än andra. Någon?
Naturligt fett har ingen direkt koppling till ökad giktrisk. (Margariner och omega-6-oljor räknar jag inte till naturliga fetter) Men man ska förstås inte äta mer fett heller än man behöver för sitt behov av näring och energi.
Högt proteinintag kan misstänkas för att öka giktrisken, så jag tycker inte att en giktpatient ska äta överskott av proteinmat. Varje giktpatient kan förstås prova sig fram till vilken mat som passar bäst för den.
Diagnosen ställs av den kliniska bilden, och analys av ledvätska från inflammerad led. I mikroskopet ser man ett typiskt utseende av kristallerna. Ibland är det en massiv torr ansamling av uratkristaller, och det kan då vara problem att få ut något material i nålen. Ibland kan uratansamlingen vara så massiv att ledkapseln och huden spricker och det kommer ut en vit massa av uratkristaller. Infektionsrisken är uppenbar om detta sker.
Alternativ diagnos (differentialdiagnos) är ledinfektion och pyrofosfatartrit. Man bör därför också ta en bakterieodling när man punkterar leden. Om det gäller en patient som haft många giktattacker förut kan man förutsätta att det gäller gikt även denna gång. Pyrofosfatartrit, pseudogikt, innehåller pyrofosfatkristaller som även är lätta att identifiera i mikroskop. På röntgen ser man en typisk bild (förkalkningar av brosk) av en led som tidigare varit drabbad av pyrofosfatartrit.
Inflammationsprovet CRP kan vara kraftigt förhöjt vid giktattack, särskilt om det drabbar en större led.
Behandlingen är i första hand kortisoninjektion i leden. Det brukar ge en snabb och restlös läkning. Ett annat alternativ är kolchicin. Enligt föreläsaren är det en oerhört effektiv behandling, men svår att få tag i. Om efterfrågan ökar så blir det förstås lättare tillgängligt. Kolchicin går även att ge, i lägre dos, som förebyggande långtidsbehandling.
Det går också att ge en kortisonkur via munnen (per os), men då har man problemet med kortisonbiverkningar.
NSAID (non steroid anti inflammatoric drug), som Diklofenak, är också ganska effektiva mot giktattack, men då har man komplikationsrisken med magblödning och hjärtinfarkt, vilket metabolt sjuka ändå har ökad risk för.
Allopurinol , Zyloric (hämmar kroppens urattillverkning), är ett läkemedel som sänker urinsyrahalten i blodet. Detta är en långsam process som inte behandlar ett akut giktanfall, utan förebygger nya attacker på sikt. Vissa påstår tom att insättning av allopurinol under giktattack försämrar tillståndet, men jag vet inte om det är sant.
När man behandlar med Allopurinol bör man pressa ner uratvärdet i blodet under 300 för att få säker effekt mot gikt.
Det finns även fler mediciner mot giktsjukdomen.
Speak Your Mind