Inger Andersson, GD på SLV, skriver idag på DN Debatt.
Men hon har dålig vetenskap på fötterna. Var finns den goda vetenskap som visar att det är nyttigt att äta mycket frukt? Mycket fullkorn? Litet salt?
Ingenstans så vitt jag vet.
Man kan undra vilka strategier hon planerar. Bara det inte är skatt på naturligt mättat fett. I så fall måste vi protestera kraftfullt gemensamt.
Jag känner mig nästa generad på generaldirektörens vägnar. Hon oroar sig för vår hälsa, hon som företräder en institution som ansvarar för att vi blivit både fetare och sjukare.
Hon fortsätter att tala om det farliga mättade fettet.
Det kan bara bero på en sak. Hon sitter tryggt i livsmedelsindustrins knä.
Livsmedelsverket är ett exempel på att det är farligt med självständiga ämbetsverk. De lever till slut sitt get liv och man bekräftar varandra verket.
Det är hög tid att skrota detta Livsfarlighetsverk!
”För de flesta är det inte brist på kunskap som leder matvanorna åt fel håll. Andra drivkrafter styr människors livsstil och vad vi äter. Drivkrafter som säkert mer handlar om njutning och glädje, bekräftelse, identitet, behov av tröst och belöning än viljan att göra allt rätt för hälsan.
Poängen är att vi både måste få njuta av maten och äta nyttigt – det måste bli lättare att leva på ett sätt som både ger glädje och hälsa. För ett framgångsrikt folkhälsoarbete behöver många aktörer samarbeta och dra åt samma håll. Det räcker inte med att upplysa om vad som är goda matvanor. Det måste också skapas förutsättningar för människor att göra sunda val; det ska vara lätt att hitta nyttig och god mat i butiken, enklare att röra på sig i vardagen, man ska få stöd och motivation av vården att ändra sina levnadsvanor, fler måste få en livssituation där man orkar leva hälsosamt.” – Inger Andersson, Generaldirektör, Livsmedelsverket.
Även blinda hönor hittar korn.
Är det sant att BARA fyra av tio äter för mycket socker ❓
Fler och fler genomskådar SLV – Statens Livsfarliga Verk.
Det går att lura alla en tid, några låter sig luras hela tiden, men det går aldrig att lura alla hela tiden … 🙂
Som tur är!
u can fool some people sometimes…men jeg lurer på, skal ikke de her folka egentlig bare gi oss fakta. De prøver jo å omvende, eller, få folk inn i deres verdensbilde. Paradis, hvor løven og hjorten lever side om side, er jo en umulighet. Jeg har levd så sunt, vegetariskt og i det hele tatt, men det er jeg som har dårligst helse blant mine venner. Vanlige borgere som spiser så gammeldags som mulig er de som ser sunnest ut.
gt Skrev:
SANT ❗
Hej dr Annika
Jag har börjat med ph-kalk och på en vecka blivit helt av med mina benkramper, så skönt för sömnen. finns det några invändningar mot detta kalk för oss lchfare ?
@ 7 Maggiem:
Detta med behandling mot kramp är verkligen något som man skulle efterlysa forskning på. Tills vidare är var och en sin egen forsöksperson. Det som fungerar för en är troligen bra för den.
Jag funderar på hur SLV får ihop det här från debattinlägget:
”De svenska matvanorna har förändrats under de senaste tjugo åren. Vi äter mer grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär. Framför allt är det kvinnorna som har ökat sin konsumtion, med nära 30 procent, medan männen ökat sin med 15 procent sedan 1989”
med
”Fetma är ett annat folkhälsoproblem. Vår undersökning visar att övervikt och fetma fortsätter att öka bland vuxna. I dag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga, hos kvinnorna är situationen något bättre”
Hmmm…
@ maxiq:
Haha skitbra noterat.
Annika Dahlqvist Skrev:
Jo… – Annika – och jag tar som kosttillskott ca 700 mg biologiskt magnesium per dag – och det fungerar bra för mig.
TREVLIG HELG ❗
Bra ledare i Norrköpins Tidningar idag tycker jag. Saxar några rader:
”En enkel ögonöppnare brukar vara att läsa innehållsförteckningen på det margarin Livsmedelsverket rekommenderar och sedan på ett paket smör. Sedan kan man fråga generaldirektören och andra varför alla dessa tillsatser är nyttigare för människokroppen än naturliga produkter utan tillsatser.”
Hela artikeln på
https://www.nt.se/ledare/default.aspx?articleid=7937580
Detta med kramp eller senadrag, många gånger kan det hjälpa att ta lite extra salt. Jag själv har aldrig sådanda problem men jag har heller aldrig brytt mej om detta med att för mycket salt skulle vara farligt för oss, jag klarar inte av osalt mat.. Jag känner ett par st som ofta hade kramp/sendrag och när jag tipsa om att ta lite extra salt, om dom inte ville salta maten mer så att ta några gram vid sidan om och skölja ner med vatten, så gick dom besvären över.. Jag tipsa också om magnesium som jag läst här att det ska vara bra.
@ maxiq:
Man kan verkligen undra om SLV:s funktionärer är lika okunnika som de verkar
eller rätt och slätt är ohederliga?
Tala om dubbla budskap och vilseförande information 😉
När jag läste att ”åtta av tio äter för mycket mättat fett” sände jag en fråga till Inger Andersson:
”Vilka iakttagelser och vilken kunskap om fett ligger bakom denna slutsats.”
Det kom inget svar. Vilket inte var så överraskande, eftersom det inte tycks finnas några sådana iakttagelser och den underliggande kunskapen tycks vara helt på tok.
Men då uppstår frågan hur en generaldirektör kan skriva sånt utan att diverse folk kastar sig över henne. För sex år sedan föreslog vi att man skulle brevbomba Livsmedelsverket när de sprider uppenbara falskheter. Förslaget ansågs oansvarigt och osmakligt. Det upprepas härmed.
Jo, nu kom det ett svar. Det ser ut så här:
”I undersökningen Riksmaten 2010-11 som Livsmedelsverket publicerad i förra veckan har man räknat fram hur mycket mättat fett deltagarna ätit. Beräkningen har jämförts med de nordiska näringsrekommendationerna som säger att det mättade fettintaget bör begränsas till omkring 10% av energin (kalorierna). I undersökningen kom mer än 10% av energin från mättat fett hos 80% av deltagarna.”
Men vi hade frågat vilken kunskap om fett som låg bakom slutsatsen. Här framgår inte detta, frågan förs bara upp på ett annat plan. Alltså måste vi nu fråga vilken kunskap om fett som ligger bakom rekommendationen 10% mättat. Om det blir nåt svar skall jag visa fram det här.
Det har gått en vecka och inget nytt svar har kommit. Det första, otillfredsställande, svaret kom från A.K. Lindroos, som fått i uppdrag att svara av generaldirektören. Inger Andersson.
Så nu frågar jag om generaldirektören som chef kanske har mera kunskap än sin medhjälpare Lindroos har ju tidigare visat lite pinsam okunnighet i dessa frågor och det är tokigt att hon skall agera front för ansvarig chef. Men det är ytterligare en sak jag inte förstår här.
Det är varför jag, sittande i södra Tyskland, skall behöva ställa frågor som normalt skall ställas av svenska journalister med redovisning av svaren i ett allmänt medium.
GT #14 ovan:
”…undra om SLV:s funktionärer är lika okunniga som de verkar eller rätt och slätt är ohederliga.”
Frågan är felaktigt ställd. Utifrån de förutsättningar som gäller för nutritionsavdelningens arbete kan de vara båda kunniga och hederliga. Frågan är i vad mån dessa förutsättningar tjänar folkhälsan. Lindroos avslöjar indirekt detta när hon vid frågan om ”kunskap” bara hänvisar till en mening i Nordiska Näringsrekommendationer och låter saken bero därmed.
Denna bok kallas ”vetenskapligt underlag”, men det är den inte. Det är en katekes med på förhand givna teser, som byggts under med hårt selekterade ”studier” som kan ses stödja dessa teser. Rön som pekar i annan riktning förbigås, och flera generationers kliniska erfarenhet beaktas inte alls.
Att det gått till så framgår redan av den övre halvan av den första sidan av det första kapitlet. Där läser vi nämligen omedelbart de fyra huvudteserna:
1. ”Transfettsyror från delvis härdade fetter skall minskas så mycket som möjligt.”
2. ”En minskning av intaget av föda med mycket mättade fettsyror medför i allmänhet en minskning av intaget av kolesterol.”
3. ”Mättade fettsyror … samt kolesterol ökar blodets halt av LDL-kolesterol, vilket är en stark riskfaktor för hjätkärlsjukdom. För att föhindra hjärtkärlsjukdom är det därför ytterst viktigt att minsta intaget av dessa fettsyror.”
4. ”… återhållsamhet med det totala fettintaget är viktigt för att förhindra fetma.”
Efter dessa fyra citat är man nere på den nedre halvan av den första sidan av det första kapitlet. De fyra citaten är alltså inte resultat av forskning. De fungerar som givna doktriner. Nutritionsavdelningens arbete går ut på att lägga ut dessa teser på så sätt att de kan predikas av dietister.
Det nyttar alltså inte mycket att förklara SLV:s personal ohederlig eller okunnig. Uppgiften är snarare att fastställa om generaldirektören verkligen inser att hon inte har oberoende forskare till hjälp, utan snanare exegeter. Och kanske visa henne tillrätta om hon inte har detta klart för sig.
Så nu har jag sänt Inger Andersson följande budskap:
”För några dagar sedan svarade A.K. Lindroos på den fråga om kunskap om fett
som jag hade ställt till dig. Hon hänvisade till rekommendationen ”10% mättat fett”
i Nordiska Näringsrekommendationer.
Men en rekommendation utan redovisning av saklig bakgrund är ju inte kunskap. Så
jag justerade frågan till Lindroos: vilken kunskap ligger bakom rekommendationen?
Det har inte kommit något svar.
Har du som chef för verket och ansvarig för tidningstexten kanske kunskap som
Lindroos saknar?”
Blir det inget bra svar skall hon få ett kompendium med dokumentation som visar hur
mycket tokigt hon (eller hantlangare?) hade skrivit i tidningen.