I våras inlämnades en motion, av Lars Bern, till Hjärt- och Lungfondens Huvudmannamöte om att fonden borde satsa på oberoende forskning om sambandet mellan kost och hälsa. Forskningsrådet yrkade avslag på motionen med argumentet att detta skulle skada Fondens anseende. Fondstyrelsen avstyrkte motionen, och Huvudmannamötet avslog den.
Ingen i Forskningsrådet är oberoende forskare.
Hjärt-& Lungfonden går alltså i industrins ledband. Vi skänker pengar till forskning på hjärt- och lunghälsa, och det är Big Farma och Big Food som bestämmer vart pengarna ska gå. De bestämmer naturligtvis ingenting som riskerar att gå deras intressen emot.
Jag lade Lars Berns motion i kommentar nr 24 nedan.
Här är yttrandet från Hjärt-lungfondens styrelse på Lars Berns motion:
”Styrelsens yttrande med anledning av en framställning till huvudmannamötet den 3 maj 2012 från ledamoten Lars Bern om oberoende kostforskning
Lars Bern har i en framställning till huvudmannamötet föreslagit att Hjärt-Lungfonden ska genomföra en rad satsningar på ”Oberoende kostforskning”. Med anledning av framställningen vill styrelsen, på förslag av forskningsrådets ordförande, Jan Nilsson och vice ordförande Kjell Larsson, framföra följande.
Det pågår i dag flera stora studier av sambandet mellan kost och hjärtkärlsjukdom såväl i Sverige som utomlands. Under senare år har flera stora studier som både stödjer och ifrågasätter gällande kostråd publicerats. Att resultaten av dessa studier inte varit entydiga kan till viss del förklaras av metodologiska svårigheter att erhålla säkra data när det gäller kostanamnes. Resultaten av publicerad och pågående forskning utvärderas kontinuerligt av internationella organisationer som European Society of Cardiology och American Heart Association. Dessa ger expertråd som ligger till grund för de kostrekommendationer som utarbetas av nationella myndigheter. Vi ser inga skäl till att ifrågasätta att detta arbete inte bedrivs med kritiskt ifrågasättande och professionalism. Vi ser mot denna bakgrund inte heller något behov från fondens sida att genomföra ytterligare riktade satsningar inom området.
Ett strategiskt arbete för att besluta om vilka forskningsområden som ska prioriteras av fonden pågår kontinuerligt i forskningsrådet och i dess forskningsstrategiska arbetsgrupp. Detta arbete baseras på en sammanvägning av vetenskaplig utveckling inom olika forskningsområden och behov inom hälso- och sjukvården.. Om den aktuella framställningen bifalls skulle det vara ett anmärkningsvärt avsteg från denna princip.
I den aktuella framställningen görs förslag om områden som ska prioriteras av fonden, former för hur detta ska ske samt direktiv om vilka forskare som ska ges möjlighet att ta del av forskningssatsningen liksom vilka forskare som inte bör involveras. Det är vår bedömning att förslaget riskerar att allvarligt skada förtroendet för Hjärt-Lungfonden både inom forskarvärlden och inom samhället i stort.”
Jenny Norelius, H-L-fonden, skrev ett svar i kommentar nr 17:
”Hej Annika! Jag läste just ditt blogginlägg och vill förtydliga att det är Hjärt-Lungfondens signum att stödja just oberoende hjärt- och lungforskning i Sverige. Förra året kunde vi dela ut hela 167 miljoner kronor, tack vare generösa gåvor från svenska folket.
Alla forskare är välkomna att lämna in forskningsansökningar till oss. Ansökningarna bedöms av vårt Forskningsråd, bland annat utifrån möjligheterna att forskningen snabbt kan komma patienterna till godo.
Forskning om sambandet mellan kost och hälsa är viktig och konkurrerar på samma villkor som övrig forskning om forskningsmedel. Problemet är att det saknas pengar – i dagsläget kan vi bara bevilja 15 procent av alla ansökningar. Vi arbetar därför ständigt för att samla i mer pengar och kunna stötta fler lovande projekt.
Det finns inget befog för påståendet att Hjärt-Lungfonden skulle gå i industrins ledband. Vi stödjer oberoende hjärt- och lungforskning i Sverige och det är vi stolta över!
Hälsningar
Jenny Norelius
Hjärt-Lungfonden”
Lars Berns svar till Jenny Norelius:
Hej Jenny,
Jag har fått ditt mejl som du sänt till Annika Dahlqvist maa skriverier om Hjärt-Lungfonden på hennes blogg. Jag vill klargöra en sak. I styrelsens och forskningsrådets yttrande över min motion angående industrioberoende kostforskning skriver man att: Det är vår bedömning att förslaget riskerar att allvarligt skada förtroendet för Hjärt-Lungfonden både inom forskarvärlden och inom samhället i stort.
Eftersom de enda som kan ha några invändningar mot mitt förslag är just industriintressen och de forskare som har ett nära samarbete med industrin så säger faktiskt yttrandet just det du förnekar rörande fondens oberoende. Det är nog ingen tvekan om att en insamlingskampanj för att få in pengar till en helt industrioberoende kostforskning skulle öka allmänhetens förtroende alldeles avsevärt och det skulle säkert även förbättra insamlingsresultatet. Min motion kom faktiskt till som en reaktion på att ni själva ville ha huvudmännens hjälp med att förbättra insamlingen.
Jag beklagar djupt att fonden blivit så insnärjd i de ekonomiska intressen som styr läkemedels- och livsmedelsbranschen och som skadar folkhälsan. Med tanke på den folkliga revolution som nu sker på kostområdet är detta ytterst bekymmersamt för Hjärt-Lungfondens framtid. Nu om någonsin skulle vi behöva den här oberoende forskningen och då vill inte fonden.
Jag skulle vilja veta om det finns någon inom forskningsrådet som står helt fri från bias när det gäller läkemedels- eller livsmedelsindustrin? I så fall vem?
MVH
Lars Bern
Huvudman
Tack för info. Bra att veta nästa gång de tigger pengar.
Skulle inte falla mig i att ge några pengar till dem.
Jag blir illa berörd av deras tiggande i dyr TVreklam när de så tydligt satsar på sådant som går emot hjärt o kärlhälsa.
Aningslöshet visst men de har ändå ett ansvar gentemot de som skänker pengarna!
Skulle aldrig falla mig in att skänka en enda krona till dem när de inte kan forska oberoende.
Hoppas på att få bättre hjärta/kärlhälsa genom vettig mat. Tack Annika för att du har kämpat och varit en spjutspets genom åren. Hörde dig första gången på Hälsans hus 2007 och förstår sammanhangen bättre nu. Tur att nätet finns!!!
Har redan för flera år sedan insett att det är precis som du skriver i detta inlägg, Annika!
Inte en krona till dom…..
Var finns det oberoende forskning. Allt styrs av någon. Det som är viktigt är att man kan tolka den data som kommer fram, det driver forskningen vidare. Alla stora vetenskapskvinnor/män var beroende av något, pengar, mat på bordet eller någon som satt en pistol i tinningen. Jag tror att det kommer något bra ut ur hjärt/lungfonden. Man behöver rannsaka sig själv först, profiterar jag på det jag gör…..vem finanserar eller profiterar på LCHF rörelsen?. Jag kan ju själv spåna…norrlands mejerierna, Scan, ICA, COOP….det säljs ju en jävla massa gott grillat nu….det finns inget som heter oberoende.
Håller med dig att vi svenskar dricker för mycket läsk
@ 5 Kosmo:
Medel från en stor fond som Hjärt-Lungfonden skulle passa utmärkt till forskning på ämnen utan att vara kopplade till industriföretag.
Även skattepengar skulle passa bra till industrioberoende forskning.
Så vitt jag vet är ännu ingen LCHF-are sponsrad av någon industri. Vi får leva på eget arbete, till skillnad från etablissemangets förespråkare, som är skattefinansierade.
Jag råkade lyssna till dagens sommarpratare och idag var det en professor i bioorganisk kemi i Lund, Ulf Ellervik, som forskat på cancer.
Han berättade i programmet att han i sin forskning hade funnit att ett väldigt vanligt ämne som hade väldigt positiva egenskaper när det gällde att motverka cancer men konstaterade lakoniskt att det inte gick att patentera ett sådant välkänt ämne och att det därfölr aldrig skulle kunna användas som medicin.
Han påpekade också att det kostar någon miljard kronor att få ut ett läkemedel på marknaden och inget läkemedelsbolag därför är intresserat av något läkemedel om de inte har ”garantier” för att få tillbaka dessa pengar och detta kan bara ske om de har fått ett godkänt patent på den kemiska substansen eller eventuellt själva framställningsprocessen om denna nu är unik.
Det verkar därför knappast troligt att läkemedelsindustrin skulle vara speciellt intresserad av att sponsra LCHF och Annika hur friska vi än blir av denna kost. Ärligt talat fungerar ju LCHF faktiskt som just ett ”läkemdel” mot massa ”vällevnadssjukdomar”.
Själv har jag konstaterat (med hjälp av vetenskapligt dokumenterade undersökningar) att en måttlig daglig vinkonsumtion är den bästa hjärtmedicinen – ja rent oförklarligt bra om man ska tro alla rapporter. Men varför kan då inte ett gott vin skrivas ut till hjärtsjuka? Är det bara för att inget bolag kan ta patent på etanolmolekylen?
Däremot måste jag erkänna att min hjärtläkare absolut inte var emot mina kostvanor på den här punkten. 🙂
Men det är ändå lite trist att konstatera att Hjärt&Lungfonden inte verkar vara speciellt intresserad av att lösa frågan om orsaken till våra hjärtproblem.
Det kommer att ta tid men till slut måste fonderna också börja ta hänsyn till den ökande kunskapen hos allmänheten. Den dag det börjar bli vanligt med negativa åsikter om att skänka pengar till fonderna, så måste de ta obehaget att gå emot dem, som de har nära band med idag och som gynnar läkemedels- och livsmedelsindustrin.
Det är bara att informera vidare, informationsteknologins utveckling hjälper oss tror jag.
Annika Dahlqvist Skrev:
Du har nog tyvärr rätt. Även om vi i Sverige verkar vara mer upplysta vad gäller LCHF så har det inte resulterat i någon riktigt seriös studie. Det närmsta man kunde komma var väl Motala studien.
Jag skulle skulle vilja se en studie över säg 1-2 år som jämförde typ-2 diabetiker som äter LCHF kost, tallriksmodellen och strikt lågfett kost. Kanske även någon av alla andra koster som finns idag.
Jag vet vad LCHF har gjort för mig som är typ-2 diabetiker.
Jag har kunnat ta bort ca 70 enheter injucerat insulin
Jag har gått ner 19 kilo i vikt på 6 månader
Jag har bättre HBA1C värden idag än när jag tog insulin. Mitt HBA1C är nu 32 mmol/mol.
Jag har fortfarande perfekta kolesterol värden
Jag hoppas bara att sådana som du Annika orkar kämpa mot den sk ”etablerade” sanningen. Vi ”vanliga” människor kan erbjuda stöd men jag tror att det måste till en revolution bland läkarna för att något verkligen skall hända.
moraklockan Skrev:
Jag hörde också Annika första gången på Hälsans hus år 2007.
Dagen efter tänkte jag – detta ska jag testa!
Det tog ett tag innan jag kunde göra nya matval i affären.
Jag ser att Prins Daniel delade ut 15 milj från Hjärt-Lungfonden till en professor på KI:
https://www.hjart-lungfonden.se/-Nyheter-/HKH-Prins-Daniel-delade-ut-Stora-forskningsanslagt-till-professor-fran-KI/
…”forskning om nya mekanismer för uppkomsten av insulinresistens och typ 2 -diabetes och dess koppling till hjärt-kärlsjukdom. ”…
…”Cirka 350 miljoner personer över hela världen, varav 300 000-400 000 svenskar, lider av sjukdomen.”…
…”H.K.H. Prins Daniel, som är hedersledamot i Hjärt-Lungfondens styrelse, har tagit initiativet till att dela ut Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag på Stockholms slott.”
För ett antal år sedan gjorde Max Planckinstitutet en studie på sina egna forskare. Flera olika grupper forskare fick påhittade uppdrag med påhittade uppdragsgivare. Man kunde då konstatera att de omedvetet ”styrde” forskningsresultatet för att passa den ”uppdragsgivare” de fått. Därför bör vi ha så mycket oberoende forskare som möjligt, och definitivt inte sådana som har råd att ordna fingerade lotterivinster på några miljoner till forskningschefer.
Inl 8 Professor Göran, nämnde kemiprofessorn vad det var för ett ämne som motverkade cancer? Missade programmet! O om han gav tips hur vi kunde få mycket av det ämnet i oss?
@ farmor Kaisi:
Man kan lyssna på programmet här.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5127751
48 minuter in beskriver han hur de kom på att Xylose (träsocker)
https://en.wikipedia.org/wiki/Xylose
https://sv.wikipedia.org/wiki/Xylitol
fungerade som en länk mellan de långa kolhydratrkedjor som fungerar som signalsubstanser på våra proteiner och själv proteinet om jag förstod honom rätt och att detta ämne dödade av någon anledning cancerceller men skonade våra vanliga celler. Men man kan som han påpekar inte ta patent på träsocker.
Annars är det ju välkänt att cancercellerna gynnas av mycket socker i blodet (glukos) eftersom de är bättre på att absorbera glukos än våra vanliga celler.
Att de metabola mekanismerna i våra kroppar är så otroligt komplicerade gör att man får vara lite försiktig med kategoriska påståenden. Man måste använda sitt sunda förnuft och framför allt lyssna på sin egen kropp. Mår man bra av någonting eller av att avstå från något annat så får man lita på det.
Det är nog knappast heller fel att prova på naturliga ämnen och se om man mår bra av dessa. Mättat fett (kokosolja, smör, fett fläsk t.ex.) är ju sådana ämnen som de flesta verkar må bra av medan de flesta verkar bli sjuka av kolhydrater så det är nog förnuftigt att äta mättade fetter och avstå från kolhydrater. Problemet med de senare är ju förstås att de fungerar som en drog och att man däför lätt lurar sig själv och förnekar att man blir sjuk av dem. (Jag har gjort det själv!)
Jag skulle heller knappast rekommendera någon att äta träsocker men det verkar ju inte vara värre än vanligt socker i alla fall.
Tack än en gång för sanningen. Den var så som jag trodde, så jag har aldrig givit en krona till dom.
Du är en kämpa och en stor förebild. Tack för det.
Hej Annika! Jag läste just ditt blogginlägg och vill förtydliga att det är Hjärt-Lungfondens signum att stödja just oberoende hjärt- och lungforskning i Sverige. Förra året kunde vi dela ut hela 167 miljoner kronor, tack vare generösa gåvor från svenska folket.
Alla forskare är välkomna att lämna in forskningsansökningar till oss. Ansökningarna bedöms av vårt Forskningsråd, bland annat utifrån möjligheterna att forskningen snabbt kan komma patienterna till godo.
Forskning om sambandet mellan kost och hälsa är viktig och konkurrerar på samma villkor som övrig forskning om forskningsmedel. Problemet är att det saknas pengar – i dagsläget kan vi bara bevilja 15 procent av alla ansökningar. Vi arbetar därför ständigt för att samla i mer pengar och kunna stötta fler lovande projekt.
Det finns inget befog för påståendet att Hjärt-Lungfonden skulle gå i industrins ledband. Vi stödjer oberoende hjärt- och lungforskning i Sverige och det är vi stolta över!
Hälsningar
Jenny Norelius
Hjärt-Lungfonden
@ 17 Hjärt-Lungfonden:
Om 15% av ansökningarna kan beviljas, borde det gå att ur dessa ansökningar sålla det som är av speciellt intresse, och som inte kommer från forskare som i hög grad samarbetar med industrin.
NI borde också ha ett Forskningsråd som har ett vidare perspektiv än de etablerade och industrianknutna forskarnas. Det finns tex bland LCHF-arna många forskningsintresserade personer att välja bland.
@ Hjärt-Lungfonden:
Intressant kommentar!
Frågan dyker onekligen upp om hur forskningsrådet är sammansatt och om dess medlemmar har några jäv och hur sådan jäv i så fall hanteras. Ännu mer intressant kan ju förstås vara hur man definierar jäv i dessa sammanhang.
Att läkemedelsbolag rent definitionsmässigt knappast kan vara intresserade av lösningar på hälsoproblem där icke patenterbara lösningar ingår, som t. ex. LCHF-kost, kan kanske tyckas okontroversiellt i detta sammanhang men de facto kan direkta eller indirekta bindningar av olika slag till denna industri hos medlemmarna i forskningsrådet motverka själva vetenskapen.
Som naturvetare med långvarig erfarenhet av forskning (inom metallurgin) så måste jag säga att när jag nu förutsättningslöst under tre år har ”synat” medicinvetenskapen utifrån och speciellt (av personliga skäl) när det gäller hjärtsjukdom så har jag närmast blivit chockerad över det jag skulle vilja kalla den ”kvalificerade ovetenskaplighet” som jag anser känneteckna denna ”vetenskap” alltsedan myterna om kolesterolets ”giftighet” introducerades för mer än hundra år sedan.
Jag vet inte om det är något försvar för den medicinska vetenskapen att man också vid denna tid ansåg att radioaktivt vatten var en hälsodryck. Tack och lov drog man här öronen åt sig på tjugotalet. Man kan ju undra när vi slutligen kommer att dra öronen åt oss när det gäller de mediciner som används för att bekämpa kolesterolet som är ett av kroppens mest essentiella ämnen.
Som naturvetenskaplig forskare tar man sig för pannan när detta blir uppenbart och hur denna kamp mot kolesterolet drivs utan barmhärtighet av läkemedelsbolagen. För mig finns det överhuvud taget inget förnuft i detta och om det inom forskningsrådet hos Hjärtlung fonden råder ”konsensus” kring denna bekämpning så tror jag personligen inte att forskningsrådet har så mycket med vetenskap att skaffa.
Den berömde fysiologen Claude Bernard påpekade i sin brillianta studie redan för hundrafemtio år sedan den flagranta bristen på vetenskaplighet (orsakssammanhang) inom medicinen och i mina ögon verkar det inte vara så mycket bättre ställt idag om man nu inte räknar den molekylära cellbiologin till detta område där jag är full av respekt för de enorma framsteg som gjorts.
Nå som man brukar säga så har konsensus ingenting med vetenskap att göra och vice versa.
Det var inte så länge sen som Hjärt-Lungfonden sa upp bekantskapen med Becel (Unilever)!
https://www.kostdoktorn.se/hjart-lungfonden-dumpar-becel/
Jag har läst ”Brödberoende” av hjärtläkare William Davis i översättning av Per och Katarina Wikholm. Den är mycket intressant men tyvärr är den katastrofalt dåligt översatt. Här och där finns det stavfel, ofullständigt översatta meningar och i speciellt kapitel 12 finns fel på nästan varenda sida.
Kapitlets överskrift heter Bagelfejs- vetets destruktiva påverkan på hunden”. Jag blev mycket förvånad tills jag upptäckte att det ordet skulle vara HUDEN, inte hunden.,..Tydligen är det så att dessa översättare inte har det som krävs av en översättare, nämligen att behärska både det svenska och engelska språket. Min fråga till förläggaren…Hur vore det att anställa en korrekturläsare? Jag skulle ha gett bort ett ex. i gåva men känner mig mycket tveksam till detta när jag inser hur nonchalant man har behandlat författaren till boken. Jag hoppas att han inte sett översättningen.
Har någon läst boken?
Ja, nu har dom verkligen förlorat i ansende. Hur tänker man, förutom på den egna plånboken?
Hjärt-Lungfondens generalsekreterare har en bakgrund inom läkemedelsbranschen!
”Generalsekreterare Staffan Josephson
Hjärt-Lungfondens generalsekreterare heter Staffan Josephson. Som generalsekreterare sköter han den löpande förvaltningen av fonden enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.
Staffan tillträdde tjänsten som generalsekreterare årsskiftet 2004-2005 och har en bakgrund som meriterad forskare inom läkemedelsbranschen.”…
https://www.hjart-lungfonden.se/Om-Hjart-lungfonden/Var-organisation/Generalsekreterare/
Här är Lars Berns motion till Hjärt-Lungfondens Huvudmannamöte:
”Oberoende kostforskning.
Motion inlämnad av Lars Bern till Hjärt-Lungfondens huvudmannamöte 2012.
Det finns ett starkt samband mellan vår hälsa och vår kost. Ändå är det-ta område bristfälligt beforskat. Det har lett till en ökande osäkerhet rörande vad som är bra och inte bra att äta. Trots det bräckliga vetenskapliga underlaget har västvärldens forskare, dietister och myndigheter i decennier lämnat tvärsäkra kostråd baserade på Ancel Keys forskning, en forskning som senare helt underkänts som manipulerad. Desto mer människor följt råden ju sjukare har de blivit. Det går t.ex. att se ett samband mellan fetmaepidemin i USA och propagandan mot naturligt mättat fett från mjölkprodukter och andra animalier.
För några år sedan misstänkte Sundsvallsläkaren Annika Dahlqvist att det var något som var fel med de officiella kostråden. När hennes diabetespatienter följde dietisternas och Livsmedelsverkets råd blev de sjukare. Hon misstänkte att orsaken var att den kolhydratrika kost som anbefalldes drev upp blodsockret till farligt förhöjda nivåer. Hon tillrådde istället en kostomläggning som innebar att man minskade på kolhydratrik mat och istället såg till att bli mätt på naturligt fet mat såsom olika animalier och mejeriprodukter.
Dahlqvists patienter blev mycket friskare. De gick ner i vikt, blodtrycket sjönk, deras blodsocker blev normalt och de kunde sätta ut en rad medici-ner. Hon fick snabbt stöd från andra läkare som gjort liknande observationer och det folkliga fettupproret var ett faktum. En rad framstående forskare som framlidne professorn Lars Werkö1, docent Uffe Ravnskov2 och docent Ralf Sundberg3 m.fl. har i olika sammanhang starkt ifrågasatt evidensen bakom larmen om det mättade fettet. Under mars månad kom ytterligare en rapport i SR-nyheterna från professor Stefan James på Akademiska Sjukhuset. Han pekade ut inflammationer i blodkärlen ut som primärorsaken till hjärtkärlsjukligheten, något som vi diskuterade på förra årets huvudmannamöte.
Idag uppskattar man att nästan en fjärdedel av den svenska befolkning-en i olika grad redan ändrat sin kost från kolhydratrik till mer fet mat, oli-ka varianter på den s.k. LCHF-dieten. Forskningsetablissemanget med pro-fessor Mai-Lis Hellénius i spetsen ifrågasätter den här kosten och menar att den är farlig. Det folkliga kostupproret mot de statliga kostråden har satt djupa spår i en ökad efterfrågan i handeln på smör, grädde och fet mjölk. Detta har bl.a. uppmärksammades i SVT-programmet Vetenskapens Värld, där man bl.a. följt en grupp överviktiga diabetessjuka personer som under några månader la om sin diet till LCHF. Resultaten blev desamma som Dahlqvist iakttagit hos sina patienter. När SVT presenterade det påfal-lande tydliga utfallet för Hellenius och en annan expert ville de inte erkän-na utfallet utan kom med invändningar om att långtidseffekten sannolikt kunde vara negativ. De kunde dock inte peka på någon vetenskaplig evi-dens för det antagandet av det enkla skälet att det aldrig studerats.
Man kan inte utesluta att de kostråd som ges av både sjukvård, dietister och ansvarig myndighet är en bidragande orsak till sjuklighet i befolkning-en.
Den folkliga misstro som på detta sätt sprider sig mot myndigheter och ansvariga är allvarlig. Idag är det främst information som sprids fritt på nätet och i kvällspressen som styr milliontals svenskars val av diet. Den demonstrerade oviljan att verkligen kartlägga hur det förhåller sig som ofta uppvisas från officiellt håll underminerar auktoriteten hos viktiga samhällsinstitutioner.
Min uppfattning är att den etablerade vetenskapen på det här området har stora brister. Redan för tio år sedan när Cancerfonden i samband med sitt 50-årsjubileum försökte ta fram lämpliga kostråd, konstaterades att vetenskapen var ytterligt svag vad gällde kostens betydelse för hälsan. Cancerfonden valde därför att avstå från att ge kostråd. Den ringa forsk-ning som bedrivs om kost och hälsa är för det mesta helt eller delvis finan-sierad av livsmedelsindustrin. I det nämnda programmet i TV visades t.ex. ett forskningsprojekt som typiskt nog var finansierat av ett brödföretag som säljer kolhydratrika produkter. Det här området är globalt värt många trillioner kronor för industrin, så någon objektiv evidensbedömning kan man inte förvänta sig i projekt som är finansierade från det hållet.
När det gäller forskningen runt sjukdomar som cancer, metabolt syn-drom och alzheimer är det mesta styrt och finansierat av läkemedelsindu-strin. Också för läkemedelsindustrin har den livslånga behandlingen av kronisk diabetes, högt blodtryck och högt blodkolesterol skapat en trilli-onmarknad som de kommer att slå vakt om. Jag noterade också att profes-sor Stefan James menade att man nu måste ta fram mediciner som motverkar inflammationer i blodkärlen. Självklart jublar läkemedelsindustrin åt en ny drog som skall tas livslångt av milliontals människor, den blir en ny multimiljardmarknad. Varför föreslog inte professorn en studie av vilka faktorer i kost och livsstil som är upprinnelsen till inflammationerna? Är det inte så att nästan alla sådana här studier är finansierade av läkemedelsindustrin på olika sätt? Någon objektiv evidensbedömning kan man inte förvänta sig i projekt som är helt eller delvis finansierade på det sättet.
Det är alltså nödvändigt att stärka den oberoende forskningen rörande kost och hälsa för att vi skall få fram meningsfulla underlag för framtida kostråd. Problemet är att flertalet etablerade forskare på det här området är bias genom band till antingen livsmedelsföretag och/eller läkemedels-företag.
Idag finansieras oberoende forskning nästan bara med allmosor från allmänheten via t.ex. Cancerfonden och Hjärt – Lungfonden. Och forskning rörande kost och hälsa har där haft låg prioritet. Statens forskningsinsat-ser är ytterst blygsamma. Om man skall hårddra är de faktiskt negativa, genom att staten ”beskattar” allmänhetens forskningsbidrag med s.k. overheadkostnader. Som donatorer får vi vara med och betala forsknings-institutionernas infrastruktur. Den borde rimligen vara statens ansvar.
Det har den senaste tiden talats mycket om pensionärernas villkor och i vad mån man skall sänka skatten på pensionerna eller hjälpa dem på annat sätt. Den bästa hjälp en åldrande befolkning kan få, vore nog att tillgängli-ga resurser satsades på forskning runt kost och hälsa. Detta gäller speciellt för svagare grupper som ofta har svårt att ta till sig den ökande kunskap som finns tillgänglig på webben. Övermedicinering och ohälsa pga felaktig kost är definitivt en klassfråga.
Samhället skulle sannolikt tjäna in de pengar som satsats på kostforsk-ning i form av kraftigt minskad förbrukning av dyrbara läkemedel och fär-re sjukdagar och förtidspensioner. Kolhydratfattig kost sänker blodtryck-et, minskar bukfetma och stabiliserar blodsockret samtliga markörer för det metabola syndromet. Forskningsfinansiärer som Cancerfonden och Hjärt- och Lungfonden bör lägga om prioriteringen så att fler kostforskare får mer oberoende pengar till sin verksamhet. För att inte dagens forsk-ning skall bli lidande är det viktigt att allmänheten blir uppmärksam på det ökade forskningsbehovet och att staten omprövar sin snåla inställning till den medicinska forskningen. Det håller helt enkelt inte att man göm-mer sig bakom det faktum att läkemedelsindustrin satsar stora pengar. Incitament hos industrin att ta fram mediciner som gör människor friska är givetvis svaga eftersom de stora inkomsterna kommer från preventiv medicinering av stora populationer halvfriska individer livslångt.
Med det som hittills noterats av flera forskare kan man inte utesluta ett scenario liknande tobaksindustrins när sanningen om sambandet mellan kosten och sjukligheten blir bättre kända. Samhälle och industri måste räkna med dyrbara krav på skadestånd från alla som fått sina liv mer eller mindre förstörda av felaktiga kostråd och övermedicinering. Exempelvis innehåller en rad nyckelhålsmärkta livsmedel mycket höga halter socker och det är idag många tecken som tyder på att vanebildande livsmedel som t.ex. Coca Cola har minst lika allvarliga hälsoeffekter som långvarigt tobaksbruk.
Jag föreslår att Hjärt-Lungfonden:
1. Startar en insamlingskampanj för helt oberoende forskning rörande sambanden mellan kost och hälsa. Kampanjen bör organiseras så att olika sidor i den vetenskapliga debatten får inflytande över forsk-ningens planering och genomförande.
2. Tar initiativ till inrättande av speciella tjänster för oberoende fors-kare. Etablerade forskare med gamla band till industrin bör inte vara direkt engagerade i projektet.
3. Tar ett första steg genom en snabbkartläggning av ett lämpligt urval försökspersoners respons på någon månads användning av några olika specifika kostprogram. Därefter bör de alternativ som ger bäst respons studeras under en längre tid.
4. Uppvaktar statsmakten om behovet av betydligt mer oberoende skattemedel till forskning rörande sambanden mellan kost och häl-sa.
Stockolm den14 mars 2012
Lars Bern
Huvudman
1. Verkö: https://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ar-kolesterol-en-riskfaktor_3201249.svd
2. Ravnskov: https://www.amazon.com/Fat-Cholesterol-are-Good-You/dp/919755538X/ref=sr_1_2?s=books&ie=UTF8&qid=1297748778&sr=1-2
3. Ralf Sundberg, Forskningsfusket: https://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172412216
4. Shai I, et al. Weight loss with a low-carbohydrate, mediterranean, or low-fat diet. N Engl J Med 2008;359(3);229–41.
5. Gardner CD, et al. Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and learn Diets for Change in Weight and Related Risk Factors Among Overweight Premenopausal Women. The a to z Weight Loss Study: A Randomized Tri-al. JAMA. 2007;297:969–977.
6. Brehm BJ, et al. A Randomized Trial Comparing a Very Low Carbo-hydrate Diet and a Calorie-Restricted Low Fat Diet on Body Weight and Cardiovascular Risk Factors in Healthy Women. J Clin Endocrinol Metab 2003;88:1617–1623.
7. Samaha FF, et al. A Low-Carbohydrate as Compared with a Low-Fat Diet in Severe Obesity. N Engl J Med 2003;348:2074–81.
8. Sondike SB, et al. Effects of a low-carbohydrate diet on weight loss and cardiovascular risk factor in overweight adolescents. J Pediatr. 2003 Mar;142(3):253–8.
9. Aude YW, et al. The National Cholesterol Education Program Diet vs a Diet Lower in Carbohydrates and Higher in Protein and Monounsatu-rated Fat. A Randomized Trial. Arch Intern Med. 2004;164:2141–2146.
10. Volek JS, et al. Comparison of energy-restricted very low-carbohydrate and low-fat diets on weight loss and body composition in overweight men and women. Nutrition & Metabolism 2004, 1:13.
11. Yancy WS Jr, et al. A Low-Carbohydrate, Ketogenic Diet versus a Low-Fat Diet To Treat Obesity and Hyperlipidemia. A Randomized, Con-trolled Trial. Ann Intern Med. 2004;140:769–777.
12. Nichols-Richardsson SM, et al. Perceived Hunger Is Lower and Weight Loss Is Greater in Overweight Premenopausal Women Consuming a Low-Carbohydrate/High- Protein vs High-Carbohydrate/Low-Fat Diet. J Am Diet Assoc. 2005;105:1433–1437.
13. Krebs NF, et al. Efficacy and Safety of a High Protein, Low Carbohy-drate Diet for Weight Loss in Severely Obese Adolescents. J Pediatr 2010;157:252-8.
14. Summer SS, et al. Adiponectin Changes in Relation to the Macronu-trient Composition of a Weight-Loss Diet. Obesity (Silver Spring). 2011 Mar 31. [Epub ahead of print]
15. Daly ME, et al. Short-term effects of severe dietary carbohydrate-restriction advice in Type 2 diabetes–a randomized controlled trial. Diabet Med. 2006 Jan;23(1):15–20.
16. Westman EC, et al. The effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low- glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus. Nutr. Metab (Lond.)2008 Dec 19;5:36.
17. Halyburton AK, et al. Low- and high-carbohydrate weight-loss diets have similar effects on mood but not cognitive performance. Am J Clin Nutr 2007;86:580–7.
18. Dyson PA, et al. A low-carbohydrate diet is more effective in reducing body weight than healthy eating in both diabetic and non-diabetic subjects. Diabet Med. 2007 Dec;24(12):1430-5.
19. Keogh JB, et al. Effects of weight loss from a very-low-carbohydrate diet on endothelial function and markers of cardiovascular disease risk in subjects with abdominal obesity. Am J Clin Nutr 2008;87:567–76.
20. Volek JS, et al. Carbohydrate Restriction has a More Favorable Impact on the Metabolic Syndrome than a Low Fat Diet. Lipids 2009;44:297–309.
21. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5016302”
Jag har lagt in styrelsens yttrande över motionen i blogginlägget ovan.
#17 Jenny Norelius, Hjärt-Lungfonden
När vi äter mat som ger förhöjd blodsockernivå får vi också förhöjd insulinnivå.
Dessa två förhöjda halterna ger onödiga inflammationer i kroppen och är viktiga orsaker till hjärt-kärlsjukdomarna.
Det vore bra om ni kunde göra en satsning som stödjer forskning som undersöker om mat som ger låga halter av blodsocker och insulin också ger lägre hjärt-kärlsjukdomar.
Om det visar sig vara på detta sättet så skulle det kunna bli en mycket stor förbättring för många människor enbart genom att gå över till att äta lågkolhydratmat.
”Hjärt-& Lungfonden går alltså i industrins ledband. Vi skänker pengar till forskning på hjärt- och lunghälsa, och det är Big Farma och Big Food som bestämmer.”
SOM VANLIGT ❗
@ Elisabeth Johansson:
Jag har precis börjat läsa Brödberoende och reagerat på alla fel.
T.ex. skriver de konsekvent ”sätt” när de menar ”sett”.
Hade förväntat mig en bättre behandling av språket.
Det är ju etablerat att låg kolhydrats kost funkar, det finns ju med i socialstyrelsen 4 val av kost. Det man inte vet säkert är hur det påverkar på längre sikt. Och som du ofta påstår Annika, varför slösa skattepengar på veteskapliga studier om kost med massa statestik drövel. Som t ex VIP studien och nu den senaste artikeln som på 140000 kvinnor under de senaste 20 åren. Konsperation drövel driven av industrin som vill ta ihjäll stackars hjärt/kärlsjuk människor. Vi vet alla vad det är som gör att man får bättre blodsockervärden, blodfettvärden och vikt nedgång med LCHF, vi ser faran att äta enligt den på lång sikt.
K
Jon Jonsson Skrev:
Jag instämmer med Jon Jonsson och riktar mig till Jenny Norelius, Hjärt-Lungfonden.
Vad jag kan förstå så kan tex lchf-intresserade medlemmar i Hjärt-Lungfonden påverka vilka som ska sitta i styrelsen och i slutänden vilka projekt föreningen ska dela ut forskningsanslag till.
Medlemsavgiften är 300kr/år.
Så skriver fonden om hur styrelsen tillsätts:
” Så här är vår verksamhet organiserad.
Hjärt-Lungfonden är en ideell förening med ca 20 000 medlemmar.
Medlemmarna utser 50 huvudmän som i sin tur tillsätter styrelsen.
Styrelsens uppgift är bland annat att ge i uppdrag till generalsekreteraren att ansvara för kansliets arbete. Hjärt-Lungfondens forskningsråd föreslår för styrelsen hur forskningsanslagen bör fördelas.”
@ Elisabeth Johansson:
Sorgligt! Jag har den på engelska och tänker inte köpa den på svenska och heller inte rekommendera den efter din utsago. Det är väl det minsta man kan begära av en seriös förläggare att stavfel och översättningsfel kontrolleras.
Ni som är intresserade skulle t.ex. kunna skriva och fråga Hjärt-Lungfonden om man har någon utan bias när det gäller läkemedlesindustrin i sitt forskningsråd? Det skulle vara intressant att veta. Jag har ställt frågan men har ännu ej fått ngt svar.
@ Lars Bern:
Det är lätt att bli cynisk även om man som naturvetenskaplig forskare helst vill vara naivt optimistisk och nyfiken. Den senare attityden är förresten den sant vetenskapliga.
Din motion tycker jag annars var på pricken.
Jag har lagt in Lars Berns svar till Jenny Norelius på H-L-fonden i blogginlägget.
Det var intressant att nu läsa konversationen kring motionen.
Det slår mig att det råder en förödande ”konsensus” inom det medicinska etablissemanget kring detta med hjärtsjukdom och det gäller då förstås samsynen kring höga kolesterolnivåerna som orsak. Och detta blir förstås inte mer begåvat när man sedan började tala om det onda och det goda kolesterolet. Men naturligtvis har konsensus ingenting med sann vetenskap att göra.
Det är nog därför ganska troligt att konsensus råder även inom detta forskningsråd vilket då skulle bekräfta mina farhågor om att den store filosofen Bertrand Russell har rätt även i detta fall när han hävdar att de flesta människor hellre skulle dö än tänka och att de också gör detta.
Om jag även inom min egen diciplin, metallurgin, skulle ha träffat på den ovetenskaplighet som jag noterat här när jag nu granskat den medicinska vetenskapen, och då framför allt läkemedelsdelen av denna , så hade jag nog gråtit av förtvivlan och även fått existentiella funderingar.
Är det verkligen bara Uffe Ravnskov som har tänkt när det gäller hjärtsjukdom och kolesterol?
Jag tittade på Hjärt-Lungfondens hemsida vilka som är huvudmän. Jag är ju novis i sammanhanget så jag känner ju inte igen särskilt många namn. Anneli Alhanko känner jag igen som prima ballerina, Annika Dopping känner jag igen som programledare/moderator, Agneta Dreber känner jag igen från livsmedelsbranschen, Maj-Lis Hellenius är ju välkänd, Nina Rehnqvist är väl SBU-chef, Elisabeth Tarras-Wahlberg har något med kungen att göra, tror jag, eller hade. Kanske är dom kompetenta att vara huvudmän? Alhanko är ju bra som ballerina, men hon kanske är kompetent som huvudman också.
Vad har resten för kompetens? Läkare, forskare o likn kanske.
Våra huvudmän
Anneli Alhanko
Christina Andersson
Lennart Bergfeldt
Lars Bern
Ewa Billing
Göran Boëthius
Gunilla Bolinder
Gunnar Boman
Anita Aperia Broberger
Tove Bångstad
Johan Calltorp
Annika Dopping
Elisabeth Douglas
Agneta Dreber
Olof Edhag
Madeleine Ekholm
Bengt O Eriksson
Björn Fjaestad
Jan Froborg
Margretha Haglund
Göran Hansson
Sven-Olof Hedengren
Carl Erik Hedlund
Mai-Lis Hellénius
Roger Holtback
Gunnar Juntti
Bengt Kjell
Kristina Lidman
Magnus Lundberg
Per Lindblad
Anna-Karin Lundin
Marianne Lundius
Nils Nyberg
Björn Odlander
Ewa Persson
Mats Qviberg
Nina Rehnqvist
Lil Ryott
Marianne Ränk
Björn Savén
Mona Schlyter
Hans Sievertsson
Gunilla Svahn Lindström
Elisabeth Tarras-Wahlberg
Margareta Theander
Lena Treschow Torell
Björn Vingård
Lars Wedenborn
Claes Wilhelmsson
Johan Winnerblad
.
Nu har jag skrivit till fonden och klargjort min åsikt om deras beslut. Här är mitt brev:
”Öppet brev till Hjärt-Lungfonden, Jenny Norelius m fl
I våras inlämnades en motion, av Lars Bern, till Hjärt- och Lungfondens
Huvudmannamöte om att fonden borde satsa på oberoende forskning om
sambandet mellan kost och hälsa. Forskningsrådet yrkade avslag på
motionen med argumentet att detta skulle skada Fondens anseende.
Fondstyrelsen avstyrkte motionen och Huvudmannamötet avslog den. Ett i
mina ögon helt obegripligt beslut!
Min mor har högt blodsocker och hade tidigare för högt blodtryck och
förhöjda kolesterolvärden. Hon har så allvarliga förträngningar på
kranskärlen att man satt upp henne för akut operation på KS i Stockholm,
– efter att man konstaterat att hon är för långt gången för en
ballongutvidgning.
Min mor har nu ätit LCHF ett par månader och har redan gått ner en hel
del i vikt, fått lägre långtidssocker och kunnat kasta samtliga
mediciner (statiner, betablockerare och blodtryckssänkande). Obs! Hon
äter fortfarande blodförtunnande Trombyl och har nitroglycerinsprej om
hon skulle få känningar av kramp. Hon tar även tillskott av magnesium
som är kramplösande och vitamin D som är en steroid som är
inflammationshämmande.
Operationen är nu framskjuten 3 månader p g a förbättrade värden. Vi
har all anledning att tro att min mor kommer att skjuta fram
operationen på obestämd framtid, då hon upplever att smärta i bröstet
har gått tillbaka och att hon mår så oändligt mycket bättre. Trots
detta är läkaren svårövertygad om att detta är rätt kost för min mor!
När vi äter mat som ger förhöjd blodsockernivå får vi också förhöjd
insulinnivå. Dessa två förhöjda halterna ger onödiga inflammationer i
kroppen och är viktiga orsaker till hjärt-kärlsjukdomarna. Avstår vi
från mat som ger förhöjd blodsocker- och insulinnivå, så finns det gott
om exempel på människor som minskat sina plack/kärlförträngningar. Läs
t ex den amerikanske hjärtläkaren William Davis som har en mycket
intressant blogg om hur man minskar risken för hjärtsjukdom. Metoden? I
första hand mindre socker och stärkelse/spannmål i maten.
Det vore bra om ni kunde ändra ert beslut och göra en satsning som
stödjer forskning som undersöker om mat som ger låga halter av
blodsocker och insulin också ger lägre hjärt-kärlsjukdomar och i vilken
grad det går att botad dessa sjukdomar med kostförändringar istället
för operationer och mediciner som belastar skattebetalarna och som ger
försämrad livskvalité.
Om det visar sig vara på detta sättet, så skulle det kunna bli en
mycket stor förbättring för många människor enbart genom att gå över
till att äta lågkolhydratkost. Det skulle också kunna ge ett
internationellt genombrott där Sverige visar att vi ligger i framkant
vad beträffar oberoende forskning.
Som det är nu, har ni förverkat mångas förtroende av er som en
oberoende och från livs- och läkemedelsindustrin fristående fond.
—
Med vänlig hälsning
Charlotte Ullberg”
@ Charlotte:
Detta var bra gjort tycker jag.
Jag borde nog själv skriva ett sådant brev för i mitt fall har det förstås gått 13 år sedan de skulle by–passoperera mig och denna operationen känns fortfarande väldigt långt borta.
Men vad jag misstänker är att sådana ”sjuklingar” som din mor och jag själv och många andra som har blivit ”friska” genom att ta bort själva orsaken till att vi blivit sjuka just genom LCHF-kosten på detta sätt har ”opponerat oss” mot den ”etablerade” kostläran. Inom läkarkåren är vi därför bara ”anekdoter” som enkelt kan viftas bort genom den självgoda högfärdighet som kännetecknar all konsensus. Sådan högfärd kännetecknar faktiskt också all religiös dogmatism och har som sagt väldigt lite med vetenskap att göra som istället kännetecknas av en öppen nyfikenhet för sådant som avviker från det gängse mönstret. I den ovetenskapliga miljö som verkar känneteckna Hjärt-Lungfonden spelar nog den verkliga verkligheten i form av den kliniska praktiken väldigt liten roll. Man är troligen inte intresserad av denna verklighet.
Det kanske är som med läkemedelsbolagen att det är bättre för denna förening ju fler som är sjuka.
Men blir vi tillräckligt många så blir det ju förstås svårt att längre förneka att verkligheten existerar och då funderar nog ”översteprästerna” på lämpliga sätt att ”rädda skinnet”. Vi kan redan se sådana tendenser.
Styrelsens ord upprepade.
”Det är vår bedömning att förslaget riskerar att allvarligt skada förtroendet för Hjärt-Lungfonden både inom forskarvärlden och inom samhället i stort.”
Ända sen jag började med LCHF för snart 7 år sedan har man fått höra massor av berättelser om friskare människor och hur man motverkar det metabola syndromet med denna kost, precis som i Charlotte Ullbergs svar. Det finns idag massor av spridda ”anekdoter” som då och då berättar sina historier på olika bloggar, böcker och tidningar. Jag tror på dom och det gör nog många andra, men det är ju som sagt inga studier. Dock så finns det ju studier som visar att lågkolhydratkost ger bra effekt (men det verkar som om det behövs många fler).
Är man som jag intresserad av LCHF och läser mycket om dessa hälsoförbättringar, inklusive förklaringarna till förbättringarna ja då är det svårt att förså varför man inte vill forska på detta?
Om det skulle visa sig att en kost med:
– Mindre margarinfetter
– Inget mjöl
– Väldigt lite fruktos
– Lite stärkelse osv
ger bättre hjärt-kärlhälsa så skulle man kunna ringa in vilket som är mer skadligt än annat (inflammationsdrivande).
@ Charlotte:
Mycket bra skrivet och ett bra initiativ.
40-talist Skrev:
Näringslivsmedalj!
Fastigheter och bostäder i all ära, det är förstås mycket bra för välfärden och hälsan.
https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/marianne-rank-far-naringslivsmedalj/
Är det så att dessa huvudmän skänker stora summor pengar till Hjärt-Lungfonden?
Och därmed får vara med och bestämma till vilka forskningsprojekt pengarna ska användas?
Hej Annika och alla!
Hur i all sin dar kan man driva dessa 50 huvudmän, som ”fyrtiotalist” redovisar ovan, till att tycka så fel? Jag är inte riktigt klar över vad konsensus innebär. Handlar det om hjärntvätt på ett snällt sätt så det går att dra slutsatsen att alla accepterar beslutsformuleringen.
Dessa 50 människor är nog inte så noga med vad de tycker. Bara de får sitta kvar och gona sig i den förmodade maktkänslan (+ ek. ersättningen) de förstås vaktar på. Förutom alla ”goa” kontakter med ”myndighetspersoner” = ledare med guldkant i läkemedelsbranschen som man åtnjuter.
Sådana här ”dumma” tankar och f. övr hela denna tråd här på bloggen kommer sig av att vi vet mer om verkligheten än dessa ”upphöjda” kommittéemedlemmar. Finns det sanning i sådana tankar så är det skandalöst.
Stort tack till er som går vidare! Frågan tangerar många områden i vår kultur, ex. vis EM (mobilindustrin) eller innehållet i den högre utbildningen i landet (universitetsnivå och vidare)
Någon som kan ge tydlig förklaring på konsensusbegreppet?
Julihälsningar
Rolf aronsson
Skönt att ingen tramsar om ”konspirationsteorier” här. Det måste vara det mest missbrukade och ointelligenta ”argument” som är i svang nuförtiden.
Tack för intressant tråd!
Jag har en undring i sammanhanget: Sommaren för tre år sen (tror jag) publicerades en artikel i DN debatt (eller om det var Svd Brännpunkt) som handlade om en stor amerikansk undersökning som visade att fett och högt kolesterol INTE var en riskfaktor vad gäller hjärtinfarkt. Den skrevs av några svenska professorer. Har letat på nätet, men är tydligen en oskicklig letare…
Har någon här ett tips, eller t.o.m. en länk?
Sommarhälsningar!
/Kristina
40-talist Skrev:
Hon är en fondchef! Bra på fonder och ekonomi. Det verkar väl bra, men jag undrar vad hon kan om hjärt-lung-sjukdomar? Och kost och hälsa.
https://www.svd.se/naringsliv/narkontakten-lockade_5953003.svd
@ Kristina:
Här är länken
https://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ar-kolesterol-en-riskfaktor_3201249.svd
@ Rolf Aronsson:
Förutom LCHF och molekylär cellbiologi har jag nu studerat vetenskapsteori och filosofi de senaste tre åren och har då också funderat väldigt mycket kring just begreppet konsensus. Hur kan det komma sig att den medicinska vetenskapen ”i konsensus” har hamnat ”så fel”? Kanske just för att den historiskt inte varit en naturvetenskap som Claude Bernard så insiktsfullt noterade för nu 150 år sedan. Som en boja kring foten har den släpat med sig det medeltida skolastiska dogmatiska ”konsensustänkadet”.
Jag tycker att detta ämne därför kan passa väldigt bra för min nästa lördagskrönika.
Det obehagligaste med dessa som är ”i koncensus” är deras obehagliga härskartekniker. Som tex. användandet av ordet ”anekdot”. Det är endast ett mycket begränsat antal språkvetare som vet att ordet anekdot betyder ”en berättelse av någon som själv upplevt det den berättar om” ett annat relevant ord för samma sak skulle vara ”vittnesmål”.
Nu vet ju dessa uppsatta personer att för en förkrossande majoritet av svenska folket så betyder anekdot ”en påhittad historia med humoristisk knorr på slutet” eller på ren svenska ”en lögn som man skrattar åt”.
Det som är ännu mera graverande är, att när människor berättar att de blivit friskare av att äta mera fett, då är det ”en lögn som man kan skratta åt”, men om någon fyller i färdiga alternativ på ett papper och man läser detta 16 år senare, då är det ”relevanta data i en vetenskaplig studie”. Såvida man inte fyllt i fel förstås, då kan man med gott samvete lyfta bort dessa ur studien. Det är ju så lätt att konstatera, denna människa säger sig äta lite kolhydrater och rikligt med naturligt fett och säger sig vara frisk, det vet vi är fel, alltså är personen en lögnare och alltså inte relevant i studien, alltså lyfter vi bort denna enkät…
Nej, fram för riktiga, obundna studier, av forskare som drivs först och främst av hungern efter sanningen och inte av rädslan att mista jobbet eller möjligheten att få en hemlig sommarstuga i Thailand.
@ Vox Humanae:
Det är när vanliga människor berättar om en hälsohistoria som det är en Anekdot. När läkare berättar är det en ”Fallbeskrivning”, och det är väldigt mycket finare.
Men om en läkare berättar om något som inte är politiskt korrekt, så är det åter en Anekdot.
Här är min lördagskrönika apropå diskussionen om konsensus.
Det är väldigt få människor och organisationer som skulle erkänna att de är intoleranta. Tvärtom så går nog de flesta av oss omkring och inbillar oss att vi är väldigt öppna för nya om än kanske inte revolutionära idéer. Vi tror nog också lite till mans att om övertygande argument läggs fram så är vi mer än villiga att ändra även våra mest grundläggande värderingar. Jag tror att detta är ett rent önsketänkande.
Människan är en social varelse och vill inte bli utstött ur olika gemenskaper och är därför ofta mer än villig att ansluta sig de mest bisarra sociala ordningar och idéer. Man kan till exempel fråga sig hur det tyska folket under Nazismen och framför allt de ledande skikten i det samhället under denna tid kunde acceptera och vara med på det folkmord (8 miljoner människor tror jag det rörde sig om) som systematiskt och industriellt genomfördes. Att efteråt säga att man inte ställde sig bakom detta folkmord är ju högst diskutabelt om man inte bevisligen gjorde något för att motverka detta vansinne. Historien visar dock att det kanske bara är någon enda procent av en grupp som har den integritet och moral som krävs för att verkligen protestera mot ”vansinnigheter” och då också betala det sociala pris som en uteslutning ur gruppen innebär. Annika vet förstås vad det är frågan om.
I varje grupp och samhälle råder därför konsensus i grunden och denna koncensus återspeglar sig också i det senare fallet i våra lagar. Dessa är ju dessutom tvingande för alla medborgare även om du själv tycker det är rätt att du själv ska få stjäla så är ju detta förbjudet enligt våra lagar. Om man vänder på det hela så tänker vi att det måste finns en koncensus kring en samhällsorganisation och vad det är att t.ex. vara svensk som gör att vi också kan tala om Sverige. Men börjar man ”krafsa” på detta begrepp med den minsta vetenskaplighet så förvandlas förstås begreppet ”svensk” till ”nys”.
Det ligger i sakens natur att man får allvarliga problem om man ifrågasätter sin grupps grundläggande värderingar (dvs. konsensus) och ett av de tidigaste dokumenterade exempel på detta är kanske försokratikern Xenofanes som ifrågasatte den grekiska mytologin på ett ironiskt och kanske också sarkastiskt sätt. Han klarade sig dock lite bättre än Sokrates som anklagades för samma sak och, det var väl det allvarligaste för honom, han uppmanade också den grekiska ungdomen att ifrågasätta etablerade sanningar med öppna sinnen dvs. att tänka självständigt.
Om vi ska tro vetenskapsteoretikern Karl Popper (The World of Parmenides) så var Xenofanes den filosof som tillsammans med Thales och Anaximander grundade den grekiska ”upplysningstiden” för 2500 år sedan och därmed också la grunden till den tradition som vi idag betecknar som den vetenskapliga. Dessa tre filosofer var här föregångare till en hel rad grekiska filosofer. Xenofanes begick dock dödssynden för ”stora filosofer” genom att han uttryckte sina tankar både klart och begripligt och betraktades på grund av detta därmed som ytlig till skillnad mot sin efterföljare Parmenides, som troligen hade lärt sig av Xenofanes misstag. (Både Hegel och Heidegger betraktas som ”stora filosofer” eftersom ingen begriper vad de vill säga vilket för övrigt gäller hela den moderna franska postmodernistiska filosofin som ju bygger vidare på både Hegel och Heidegger.) Grundtanken i Xenofanes filosofi sammanfattas nog bäst i följande rader i Poppers översättning.
But as for certain truth, no man has known it,
Nor will he know it; neither of the gods
Nor yet of all the things of which I speak.
And even if by chance he were to utter
The perfect truth, he would himself not know it;
For all is but a woven web of guesses
Nå, Xenofanes drabbades av samma öde som långt senare drabbade forskaren John Yudkin inom kostvetenskapen och som på samma sätt som Xenofanes utmanade ”konsensus”. I Xenofanes fall den konsensus som rådde kring den grekiska mytologin och i John Yudkins fall den konsensus som rådde om fettets farlighet och som den beryktade Ancel Keys hade lyckats etablera 20 år tidigare.
Yudkin hävdade istället att det är sockret och inte fettet i vår kost som är farligt och utmanade därmed Ancel Keys förutfattade mening och som Ancel Keys hade lyckats etablera med sitt flagranta forskningsfusk. Ancle Keys var dock till skillnad mot Yudkin väldigt inflytelserik inom kostvetenskapen och hånade dessutom offentligt John Yudkin. Men Yudkin idag får alltmer upprättelse inte minst genom Professor Robert Lustig på samma sätt som Xenofanes kanske fått det efter mer än 2000 år genom Karl Popper (The Unknown Xenophanes). Vad som dock borde ske är förstås att man tar ”hedern” av Ancel Keys vilket troligen inte kommer ske utan ett så kallat paradigmskifte när det gäller synen på mättat fett.
När det gäller John Yudkin och Ancel Keys så hamnade som sagt Yudkin ute i ”kylan” och när vetenskapen pockade på och istället pekade på sockrets skadlighet så fick man de ”naiva” unga forskarna, som verkade ifrågasätta ”konsensus” kring fettets farlighet, att snabbt att inordna sig i ”leden” med kommentarer som ”Vill du bli en ny Yudkin?”
Tyvärr verkar detta sakernas tillstånd fortfarande råda inom kostvetenskapen och inte minst ett sådant forskningsråd som Hjärt – och Lungfondens ser till att hålla dessa led slutna. Inte på grund av konspiration utan på grund att medlemmarna där enligt min mening mer än väl passar in på Bertrand Russells aforism.
”De flesta människor skulle hellre dö än tänka. Och de gör det!”
Mitt eget tillägg till denna aforism är:
”Anledningen till att de flesta människor hellre skulle dö än tänka och att de gör det är att de skulle ”dö” om de gjorde det!”
Detta kanske tål att tänka på innan man bestämmer sig för att ”sticka ut huvudet” och gå emot ”konsensus”. Annika gjorde nog inte det och detta ska vi vara väldigt tacksamma för tycker jag.
Tack, professor Göran!
Det handlar alltså om oskrivna regler. Mina tankar går till s. k. hedersmord. Man handlar efter vad traditionen/kulturfernissan har anbefallt i tusentals år och fortfarande gäller. Att tänka självständigt blir här en omöjlighet genom den ”naturliga” uteslutningen som Du skriver.
I vårt kostsammanhang blir följdfrågan: Hur utesluter man en halv miljon människor? Och – när når man den kritiska massan där konsensus byter innehåll – kolhydraterna och det mättade fettet har återfått sina naturliga platser i vårt kostinnehåll.
Julihälsningar
Rolf Aronsson
@ Rolf Aronsson:
Intressant fundering kring detta med en kritisk massa!
Jag har själv en obrottslig tro på att de teorier som stämmer med verkligheten är vetenskap. Och vetenskap är när man ser ett tydligt orsaksammanhang som fungerar varje gång och det verkar LCHF göra.
När vi konstaterar att vi blir friska när vi utesluter kolhydraterna och blir sjuka när vi börjar med dom igen så är det en rimlig vetenskaplig hypotes att kolhydrater inte är nyttiga för vår hälsa.
Genom att utesluta kolhydrater helt bör då hälsoförbättringarna bli väldigt tydliga och det är sådana rigorösa vetenskapliga studier som enligt min mening bör genomföras. Man gjorde ju förstås detta på polarfararna Stefansson och Andersson för hundra år sedan, med eskimådiet, och med utmärkta resultat men nya försök behövs.
Men vem skulle vilja satsa pengar på att genomföra sådana projekt idag? Hjärt och Lungfonden skulle ju kunna vara en teoretiskt tänkbar finansiär men det skulle förstås förutsätta att det hade funnits ett nyfiket vetenskapligt sinnelag hos ledningen för denna fond och som skulle våga utmana konsensus men av vad vi läst på denna tråd så verkar det knappast finnas några sådana tendenser – snarare tvärtom.
Hoppet står därför till vanliga människors självbevarelsedrift men det sorgliga är nog att det är först när man som jag själv blivit sjuk som man börjar fundera på frågan även om det finns undantag. Dessutom verkar inte denna självbevarelsedrift finnas med på Hjärt- och Lungfondens karta.
För att slutligen citera två mörka rader ur Bob Dylan’s ”Every Grain of Sand”
There is a dying voice within me reaching out somewhere,
Toiling in the danger and in the morals of despair.
Tack, Lena! @ Lena B:
Problemet är att det gått prestige i frågan.
Att erkänna att LCHF fungerar går helt enkelt inte…tyvärr.
Vore det praktiskt möjligt, eller är det bara en teoretiskt möjlighet, att det skulle kunna startas en annan Hjärt-fond. ”Hjärtfonden lchf”?
Vad händer när det i våra dödsannonser börja stå ”Tänk på Hjärtfonden lchf” ?
Kan kanske först tyckas som en makaber tanke men det är väl ännu makabrare egentligen att människor som dör av fel kostråd (livsmedelsverkets kostråd) låter sina anhöriga skänka pengar till fonder som kan stödja allt utom sådana studer som skulle kunna avslöja sanningen.
@ Jon Jonsson:
Det är upp till vem som helst att starta en LCHF-fond. Helst med 90-nummer, så att den blir oantastlig.
Den skulle göra en insats för mänskligheten.
Annika, jag tycker att du ska starta en sådan fond.
Detta speciellt med tanke på att du är ett begepp vad gäller LCHF.
Jag är fullständigt övertygad om att den skulle dra in enorma pengar då 100000-tals svenskar har Dig att tacka för att de mår bättre på i stort sett alla sätt.
Om du känner att du inte orkar eller vill så borde du, om inte annat, vara någon slags galjonsfigur.
Självklart så ska du ha ersättning för detta.
Vad tycker du?
Jag kan inte låta bli att dra mig till minnes Cancerfondens Princess-tårte kampanj.. eller var det Rosa-bandet? Hursomhelst handlade det om Cancer.. och att bjuda på sockerbomber i dessa sammanhang känns ju lite lite väl.. hmm.. eh.. aningslöst..?
@ 57 Jan-Erik S.:
Jag hade tidigare en fond: Doktor Dahlqvists fond, 2008 – 2011.
https://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/doktor_dahlqvists_fond_l%C3%A4ggs_ner
Jag orkar inte starta någon ny fond. Någon annan måste kunna göra det.
Galjonsfigur ställer jag gärna upp på att vara, men inte direkt involverad någon fler gång.
@ Annika Dahlqvist:
Jag kände inte till din fond men det förvånar mig egentligen inte att du var tvungen att lägga ned den.
Ärligt talat kämpar vi ”underifrån” vilket betyder att vi knappast kan få fram några speciellt imponerande ekonomiska resurser. Vår stora tillgång är faktiskt att vi har vetenskapen på vår sida.
Det är egentligen därför jag ser väldigt positivt på alla komersiella initiativ som tas inom LCHF’s ramar. Drivkraften är då förstås att folk vill bli friska och letar efter alternativ och är villiga att betala för dessa alternativ. Norrbete,där jag köper mitt kött, verkar vara ett sådant och med tanke på nuvarande intresse för LCHF så borde en hel del sådana aktiviteter dyka upp.
Professor Göran Skrev:
Inköpsställen för bra mat i Annikas gamla blogg:
https://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/?anchor=ink%C3%B6psst%C3%A4llen_f%C3%B6r_bra_mat
Norelius svar är ett besvärande utslag av:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Goddag_yxskaft
Finns hinder mot att en donator allmänt anger vilken typ av forskning han vill att hans pengar skall användas till, och då även kan vänta sådan användning? Vore intressant att få se en nedbrytning som visar varifrån de största donationerna kommit.Har de ingen sådan redovisningsskyldighet?
@ Piltson:
Hjärt-Lungfondens verksamhetsberättelse 2011 innehåller en del intressant läsning för den som har tid och lust. Dock ingen nedbrytning av donationerna annat än väldigt grov sådan.
https://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Skrifter_OmHLF/Verksamhetsberattelse_2011.pdf
Piltson Skrev:
Detta har du verkligen rätt i, det vore mycket intressant att få se varifrån pengar kommer.
Om de bara kan bevilja 15% av de ansökningar som erhålls, så förekommer alltså en enorm prioritering. Då skulle man vilja veta vilka principer som gäller för denna prioritering. Vad har avslagits, vad har beviljats, och varför? En sådan nedbrytning skulle visa vilka fördomar dom lider under. Och hur motiveras avslagen? Skall vi kanske efterlysa folk som fått avslag och be dem tala om?
När man sedan kopplar detta perspektiv till upplysning varifrån de största donationerna kommit, bör det bli tydligt i vad mån här är ”industristyrning”. Jag skulle för min del aldrig ge pengar till en organisation om vilken jag inte visste lite om sådant. (Har f.ö. på senare tid aldrig gett pengar till annan välgörenhet än Elizabeth Svendsens fristad för förbrukade åsnor.)
TV-reklam är dyrt. Man drabbas ofta av dubbelbottnade känslor.när en välgörenhet tigger om pengar i TV, t.ex. WWF. Det måste ju betyda att reklamen måste gå ”med vinst”, dvs inbringa med än den kostar. Hur vet man det?
En annan städningsaktion vore att se efter vilka ekonomiska anknytningar som eventuellt belastar var och en av dem som sitter i fördelningsnämnden.
TV-reklam måste väl kosta himla mycket. Hur mycket, nån som vet?
Bra inlägg. Nästa fond som borde granskas är Cancerfonden, som verkar vara i strålskyddsläkarnas grepp och i det närmaste förkastar forskning om de positiva effekterna av D-vitamin.
Gunnar Skrev:
– och även förkastat att någon för 50 år sen fick nobelpriset för upptäckten att cancer livnär sig på glukos. INTE ketoner.
https://www.aftonbladet.se/wellness/article14854584.ab kolla
Nu är det redan den 11/7 och vi ältar fortfarande denhär tråden! Händer det ingenting på LCHF fronten under sommaren?
Dacke
Det är semester
Dacke
Helt ok att ”älta” denna tråden så här i semestertid.
Mer frusterande är att det 2012 fortfarande går att manipulera befolkningen i ett relativt utbildat land som Sverige.
Men jag tror ändå att kunskapen sprider sig och att Hjärt-Lungfonden är något annat om tio år än vad den är idag…med eller utan kungliga galjonsfigurer i ledningen.
@ 71 Dacke:
Det är semestertider och knappt halv bemanning på jobbet och då får de som arbetar jobba desto mera. Då blir det inte mycket tid och ork kvar till bloggning.
I motsats till de flesta officiella medicinska ”auktoriteterna” har du varit en förgrundsfigur genom att verkligen stå upp för människor hälsa i din kliniska praktik och att få patienterna att ta bort själva orsaken till att de blivit sjuka istället för att slentirianmässigt skriva ut piller som inte gör något åt orsaken. Inom parentes måste jag säga att din inställning att verkligheten är starkare än de medicinska föreskrifterna i grunden är en vetenskaplig inställning. Du står helt enkelt upp för en sann vetenskaplig etik vilket vi i dagligt tal kallar ”god moral” eller möjligen personlig integritet.
Låt mig citera ett stycke av min favorit; vetenskapteoretiker Karl Popper i hans ”THE UNKNOWN XENOPHANES” när han talar om nödvändigheten av ärlighet inom vetenskapen och att komma bort från den ”gamla auktoritära” principen att inte erkänna några misstag.
”I do not need to stress that this old professional ethics is intolerant. Moreover, it has always been intellectually dishonest: it leads especially in medicin and politics to the covering up of mistakes for the sake of authority (’closing ranks’).”
Till skillnad mot Karl Popper så tror jag dock att läkemedelsbolagens ekonomiska intressen inte är en försumbar faktor när det gäller att bevara just den ”gamla etiken” eller man kanske ska kalla själva beteendet för omoral istället. Att folk blir friska och inte behöver medicin längre kommer förstås bli en katastrof för läkemedelsbolagen. Jag kan mycket väl tänka mig att man i dessa bolags styrelser kommer att betrakta dig som ”hin håle” själv om man nu inte redan gör det.
Patientresultaten från din kliniska praktik måste då kännas som belöningar i dina stävanden och som plåster på såren när du blir ”påhoppad” från olika håll.
Att du hittills lyckats mot alla odds har inte bara betytt väldigt mycket för min egen och min frus hälsa utan för väldigt många människor i Sverige och LCHF sprider sig nu till andra länder.
Väl kämpat Annika!
Väldigt bra talat, Göran! Instämmer till 110 % även om det nu inte är möjligt! 🙂
I det här sammanhanget kan man ju även säga att den vanliga läkaren i sin mångåriga utbildning får lära sig alldeles för lite om det viktigaste läkemedlet. Tom. Det som nu är mest kostnadseffektivt.
Läkare som kan mer om detta har utbildat sig själva eller fått egen erfarenhet av hur metabola syndrom skall behandlas på bästa sätt och diagnoser / symtom inom detta område är jättestort!
Att det är så här visar ju klart och tydligt svaret från Forskningsrådet som tillhör Hjärt och Lungfonden.
Egentligen skrämmande!
Generalsekreterarna för Hjärt-Lungfonden och Forska!Sverige skriver i gemensam debattartikel om hur landstingen måste satsa mer på forskning och att det krävs ökad samverkan mellan vård och industri(!).
https://www.vk.se/666450/forskarsatsning-avgorande-for-varden-i-vasterbotten
#78
. Humlan Skrev:
Sitat från artikeln:
……..”Sverige är det land i världen där läkemedelsindustrin står för störst andel av BNP och år 2010 var läkemedelsindustrin den näst viktigaste exportbranschen………”
Ja, då kan man forstå; you do not ”touch” landets ökonomi … . Detta är också orsak till landets (Sverige) intense satsning på forskning – önsket om at öka/intensivera denne.
Vi säger att Norge satsar för lite på forskning – forfarande menar jag också det – MEN…..
Så tack dr. Annika – igen. Via människor som dig – har vi fortfarande en sjans til hälsa …
Tack Humlan for info – relevant.
@ 79 ragnhild:
Ja de som har ett öppet intresse för sanningen om kost och hälsa kan få ett bättre liv med LCHF. Men de som litar blint på etablissemangets ”experter” kommer att fortsätta att äta en sjukdomsframkallande kost tills ”experterna” ändrar sig och erkänner att de har sagt fel i 50 år. Och det kommer kanske aldrig att ske?