Artikel i Dr.dk: Regeringen kan ikke ändre sukkeraftalen uden os.
Jag förstod inte alla ord, men jag kan tänka mig att socker- och fettskatten kostar mer att administrera än vad den ger i skatteinkomster och hälsa, Eller?
Annika Dahlqvist om LCHF, kost och hälsa
Artikel i Dr.dk: Regeringen kan ikke ändre sukkeraftalen uden os.
Jag förstod inte alla ord, men jag kan tänka mig att socker- och fettskatten kostar mer att administrera än vad den ger i skatteinkomster och hälsa, Eller?
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.
Jag har varit läkare, specialist i allmänmedicin. Jag bor i Njurunda, Sundsvall. (Tillägg 200617: Våren 2020, när jag hade varit pensionär i flera år, hade det kommit in flera anmälningar mot mig … Läs mer
2024, 2025 öppna datum Vistelse-/Fastedagar på LCHF … Se evenemangen
17 december, 2024 Annika Dahlqvist 13 kommentarer
11 december, 2024 Annika Dahlqvist 5 kommentarer
3 december, 2024 Annika Dahlqvist 11 kommentarer
27 november, 2024 Annika Dahlqvist 13 kommentarer
25 november, 2024 Annika Dahlqvist 19 kommentarer
12 november, 2024 Annika Dahlqvist 3 kommentarer
30 oktober, 2024 Annika Dahlqvist 2 kommentarer
Copyright © 2024 on Genesis Framework · WordPress · Logga in
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.
Kostdoktorn hade ett inlägg förra året:
https://www.kostdoktorn.se/dansk-fettskatt-skrotas/
En kommentar:
Danske ministern: ”Problemet är att vi använder cirka fem procent av vår inkomst på mat, så en avgift som ökar den posten med en halv procent har ringa påverkan”
Billig mat i Danmark, eller bra inkomster?
År 2010 fanns det åtminstone en i Danmark som var kritisk till fettskatt!
https://danielhansson.se/dansk-fettskatt-inte-speciellt-smart/
Problemet ligger i att man försöker äta kakan men samtidigt ha den kvar. Det brukar aldrig fungera…
Antingen sätter man en hög avgift för att få folk att sluta äta fett och socker (undrar vad de skall få i sig istället? Vatten? Luft? Industrimat?) eller så sätter man en låg avgift för att få in rejält med pengar i statskassan.
En låg avgift påverkar konsumtionen ganska litet, och då missar man målet att få ned ”skadlig” konsumtion.
En riktigt hög avgift sänker nog konsumtionen mätbart, men ger då inga pengar till staten, eftersom maten blir för dyr. Det kan dessutom ha negativa fördelningspolitiska effekter för de som har dålig lön, vilka tvingas livnära sig på billig skräpmat. Smuggling och fiffel är exempel på andra negativa effekter.
Att basera en budget på höga inkomster från straffavgifter är alltså dömt att misslyckas. Så även i Sverige.
Peter Jensen, Fil.Dr i Biokemi, Göteborg