UNT.se: Lättmjölk kan hindra stroke.
Susanna Larsson har funnit ett statistiskt samband mellan högre lättmjölksintag och minskad frekvens av stroke. Det är en epidemiologisk studie som inte kan bevisa orsakssamband. Det kan ju ha varit så att hälsomedvetna personer inte har druckit helmjölk eftersom de trott att det mättade fettet däri är farligt.
För att få riktiga bevis så måste man göra jämförande behandlingsstudier.
Man kan också undra vad de som inte drack mjölk alls drack i stället. Läsk?
Bra och tack för att du tar upp artikeln för den går nu ut via TT på tidningar över hela landet. Inte minst Dagens Nyheter där jag läste den.
Den serveras helt utan kommentar och helt utan att journalisten i fråga brytt sig om att redovisa vad för sorts studie det gäller.
Foie – etablissemangets massmedia = ”Trattmedia” (video 2,5 min) enligt Hans Rosling, tyvärr tyvärr… 😥
foie gras Skrev:
Flera andra frågor borde också ha ställts. Vi vet t.ex. att intervjundersökningar ger källmaterial med stora osäkerhetsmarginaler, olika personer kan tolka samma frågor på helt olika sätt, vissa personer bemödar sig att skriva det dom tror frågeställaren vill höra, men inte andra etc. När undersökningar på sådant källmaterial redovisas med procentsiffror ned till decimalnivå omvandlas förment vetenskap till fars.
För att kunna skriva vettigt om sådant måste en journalist kräva in frågeformuläret och bedöma dess trovärdighet. Och sedan ta reda på hur bearbetning och redovisning gått till och söka luckor i detta. Och till sist givetvis tagit reda på hur det hela finansierats och det de ursprungliga projektformuleringen sett ut.
Inom politisk och ekonomisk rapportering utförs sådan källkritik, varför inte i näringsfrågor? Vilket än en gång ger mig anledning att upprepa förslaget att ni bör bidra till utbildnming av journalister.
Håller helt med de föregående talarna.
Jag har därför begärt att få stuiden i PDF-format av Susanna Larsson, KI.
Återkommer när jag fått den.(?)
Ja, kära nå´n! SVT hade det som stor nyhet igår: ”Nu är det bevisat, att den, som äter lättmjölk bl annat slipper Stroke”, enligt nyhetsrapportören”. Hur i alla sina dar, kan man få ett så´nt genomslag i en sk reklamfri kanal. En kanal, som sponsrars av oss licensbetalare? Skrämmande!
Två stycken äldre i min släkt drabbades av stroke i början av 2000-talet. Båda var åt det fettsnåla hållet, precis som tidsandan på 80-tal och 90-tal. Dessutom mycket halvfabrikat med tveksamt innehåll och tillsatser. Den ena hade vanligtvis mjölk som måltidsdryck eller ett glas lättöl.
Vartefter mängder av halvfabrikat dök upp i livsmedelshandeln så slutade den generationens kvinnor att laga mat från grunden.
KNAPPAST!
D-vitamin kan ha en ytterst marginell effekt, men dosen är mycket låg.
En dl lättmjölk innehåller tillsatt D-vitamin 18 IE pr dl. Senare forskning rekommenderar 2000 – 4000 IE per dag och för att komma upp i 2000 IE så måste man dricka 11 liter lättmjölk per dag och då skulle på köpet följa 540 gram mjölksocker, vilket är direkt skadligt för hälsan. Bättre att då intaga t.ex. en kapsel D-vitamin med 50.000 IE var 14:e dag, vilket i snitt blir 3.500 IE per dag, till en kostnad på två kronor per månad (barn). Det skulle faktiskt skolan kunna bjuda på.
Vuxna tar en kapsel per vecka (á en krona) och det blir i snitt 7150 IE per dag, vilket motsvarar 39 liter lättmjölk per dag. Med detta sagt är lättmjölk ingen bra D-vitaminkälla,
Läs mer om D-vitamin här… https://www.kostdemokrati.se/links/2012/01/31/vara-forfaders-solvanor-och-d-vitamin/
– – –
Personer som bryr sig om sin hälsa tror i allmänhet att lättprodukter är bra. Så visst kan det finnas ett samband, beroende på att att man sköter om sig i största allmänhet. Men det är ju snarare trots lättmjölk, inte på grund av.
Mellan dem som drack mycket lågfett- och dem som drack lite lågfettmjölk var det en skillnad. Det fanns ingen association hos storkonsumenterna av mellan- och normalfettmjölk. Det vore ju också märkligt när alla andra studier visar mindre risk för stroke med ökat mjölkdrickande
Reduktion av stroke
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15116074
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12913025
Lågt milkintag och ökat demens
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12588587
Reduktion av stroke
https://jn.nutrition.org/content/131/7/1875.long
Här kommer lördagskrönikan några timmar för tidigt.
Om man vill vara vetenskaplig så måste man enligt Claude Bernard som är min favorit just nu lära sig att vara ”ödmjuk” och inte minst lyssna till dem som har motsatta åsikter. De som föraktar sina motståndare och gör allt för att ”förinta” dessa är förstås knappast ödmjuka utan mer som de medeltida skolastikerna som till varje pris ville försvara sina dogmer.
Nyss var jag inne och kommenterade på Kostdoktorn där en Mikael Blomberg försvarar den direkta motsatsen till LCHF som han betecknar HCLF (High Carb Low Fat). Han har själv övergått från LCHF till HCLF och det gör förstås det hela ännu mer intressant.
https://www.kostdoktorn.se/livsmedelsverket-chockerar-med-riktig-mat/
Detta är otroligt intressant! Vad händer när man tar bort allt fett ur kosten? Kroppen kan ju bevisligen omvandla kolhydrater och skapa de fetter kroppen behöver utom de så kallade essentiella omättade fetterna som omega 3 och omega 6 och som vi behöver ha i ytterst begränsad mängd av och speciellt då omega 6. Teoretiskt är HCLF med andra ord möjligt och även praktiskt eftersom många fattiga jordbruksbefolkningar har levt på högkolhydratskost även om de kanske inte varit så friska och levt så länge.
Vad vi vet om fetter är för övrigt att vi ska vara väldigt försiktiga med omega 6 som verkar vara kraftigt inflammatoriskt och därför ”sänker” immunförsvaret. De omättade transfetterna (omega 6?) är väldigt klart associerade med hjärtproblem och idag förbjuds de därför i livsmedel. Ur den här synpunkten är förstås HCLF någonting som pekar åt ”rätt håll” eftersom alla fetter och inte minst oljor där verkar vara ”tabu”.
Problemet är ändå kolhydraterna som drar igång insulinapparaten och om man ska tro på de undersökningar som gjordes bl.a. av diabetesläkaren Dr. Campbell i Sydafrika för 50 år sedan bland de fattigaste som bodde vid sockerplantagerna och som var kraftigt undernärda (lågt kaloriintag) men förstås på en högkolhydratskost med snabba kolhydrater så var fetma och diabetes slående. (Detta gäller för övrigt också för stora delar av jordens fattiga idag.) Socker verkar med andra ord vara en ”bov” men intressant är också att de som fysiskt arbetade på sockerplantagefälten inte drabbades så hårt av detta och troligen för att de arbetade så hårt så att blodsockerhalterna hölls i schack. Möjligen tillhörde de också den yngre delen av befolkning som ännu inte hade hamnat i det metabola syndromet.
Mycket talar för att inte bara höga blodsockerhalter är en katastrof i kroppens finaste kärl utan att även de höga insulinhalterna har förödande konsekvenser i våra kroppar för att detta hormon inte minst gynnar fettinlagringen. Och har man nu genom denna process hamnat i det olyckliga metabola syndromet så verkar det vara väldigt svårt att backa ur detta på grund av insulinresistens och överproduktion av insulin som till slut gör att bukspottskörteln mer eller mindre ”ger upp”.
Min spekulation just nu är vi som hamnat i det metabola syndromet, kört ”fast” i ett ”beroende” i kolhydratträsket och så småningom blivit allergiska och ”förgiftade” av dessa till slut måste avstå från dessa ”kolhydratdroger” om vi nu inte ska ta livet av oss. För oss med hjärtproblem och andra inflammatoriska sjukdomar som diabetes är det förstås speciellt viktigt att också undvika omega 6 och transfetter.
Undrar om det är just omega 6 som är den verkliga katastrofen medan transfetterna i huvudsak är farliga för att de oljor som används vid framställning av margarin där dess transfetter bildas just är billiga oljor som majsolja där omega 6 ingår till stor del. Ett transfett som framställts ur det omättade omega 6 fettet är då fortfarande ett omega 6 fett om än med en annan smältpunkt som gör att man kan bre det på smörgåsen vid rumstemperatur till skillnad mot själva majoljan men troligtvis ändå lika inflammatorisk.
Nå, det är mycket man inte vet om hur kroppen saboteras av våra industriella livsmedel. Det är bara att konstatera att vi idag utsätts för väldigt avancerade långsiktiga kemiska experiment av vår livsmedelsindustri.
Ja, tenk det; Lättmjölk kan hindra slag! Reklam för lättprodukter i besta sändetid. Vem sponsar forskningen; SLV – he,he! Ursäkta mig, men fullmånen är på plats ikväld. Har du varit innom kostdoktorn i kväld ser du tekn på det där också – de hyler/uler mot den – ingen censurerar där nei 🙁
Utroligt att det går an att sända/förmidla något så ofullstendigt som det här hypotes-”forsöket”. Latterlig, och jag tycker det är alvarlig. Jag har inte läst ”forskningsfusket” – heller inte boken ”Det enda rätta” (kom idag) – MEN, jag tror att båda vill ge bekreftelser på att det jag, och ni (?) känner på är reelt.
En liten, liten antydning om att mera forskning behövs – for en mentalitet = kvasiforskning (jag skakar på huvudet).
Tack igjen professor Göran – Jeg prøver igjen om biblioteket har filosofiboka – den høres veldig bra ut. Claude Bernard (tror de tastet navnet litt galt sist gang).
Jag tror inte ni läser artikeln ordentligt här på sidan.
Det var inget statistiskt samband mellan fetthalten och stroke. Rubriken i UNT är helt fel och har inget att göra med texten.
Sambandet gällde enbart produkter med låg fetthalt. Högkonsumenter av vanlig standardmjölk och fetare mejeriprodukter drabbades lika ofta av stroke som lågkonsumenter.
I morse på nyhetsmorgon undrade Tilde de Paula, ifall det fanns andra sätt än att som alla vet sluta röka och inte äta fet mat för att undvika stroke.
Lilja Skrev:
Jag såg bara en snutt av programinslaget, om den unga kvinnan som hade drabbats av en stroke. De pratades om en ”stark nysning” i hennes fall?
Jag beklagar dröjsmålet!
Jag fick Susanna Larssons PDF-version av studien väldigt snabbt. Hör av dig om du vill ha ett exemplar:
LCHF@MatsWiman.se
Mats
#13 Vän,
Den kvävda nysningen hade orsakat en skada på nåt blodkärl/åder och det var anledningen till hennes stroke…..om hon ätit smör nån gång framgick inte 🙂
Hittade denna undersökning i en kommentar hos Kostdoktorn. Har du tittat på denna? Hur tillförlitlig är undersökningen/resultaten? I den gjorda undersökningen och i artikeln nedan framgår bl.a. att omega 6 inte är inflammationsskapande – alltså motsatsen till vad som tidigare framkommit – samt att animaliska fetter inte är bra medan däremot vegetabiliska fetter är bra för att få minskat fett i levern.
https://www.unt.se/uppsala/solrosolja-minskade-fett-i-levern-1738572.aspx
PS. Angående artikeln om mjölk som länkas till här står bl.a.
”Högkonsumenter av vanlig standardmjölk och fetare mejeriprodukter drabbades lika ofta av stroke som lågkonsumenter.”
Jag ser UNT som tidningen där man enklast får in diverse rapporter som annars inte skulle nå läsarna.
I och med att UNT publicerat följer andra tidningar som regel efter.
Artiklar i UNT (via pressmeddelande) tolkar jag som marknadens kamp för att exempelvis ge fettsyran en fördelaktigare framtoning, eller som i tråden här Stroke och lättmjölk.
Det är viktigt för marknaden att framhålla ”omega 6 inte är inflammationsskapande ” den är dock immunsänkande 😉 i större doser.
Denna fettsyra är det svårt att undvika i ett jordbrukssamhälle som bygger på fröer.
UNT skriver ”Solrosolja minskade fett i levern” men i stället kan man få cancer vid större konsumtion om man tar del av Second opinions.
Fleromättade oljor ger ökad cancerrisk. Prof Göran 🙂 Michel Blomgren reder ut detta på sin blogg https://michelblomgren.blogspot.se/2010/10/inte-generation-x-utan-generation-omega.html
Blomgren hänvisar även till Ray Peat / Unsaturated fatty acids: Nutritionally essential, or toxic?
https://raypeat.com/articles/articles/unsaturatedfats.shtml
Ray Peat tar även upp hur djurindustrin tidigt valde denna fettsyra för sina tillväxtbefrämjande egenskaper, men som på på köpet gav immunnedsättning, vilket man geschwint löste med antibiotika.
Att transplantera organ.
https://www.lchf.se/Startsida/tmpInfoomLCHF/Kosten/Fett.aspx
När man började med organtransplantationer på 1970-talet gav man solrosolja, rik på omega 6-fett till patienten. Detta omega 6-fett sysselsatte immunförsvaret till den grad att avstötning av det transplanterade organet förhindrades. Det var under de första dagarna av njurtransplantation som läkare först stötte på problemet med avstötning, patienters immunförsvar förstör det främmande transplantatet/njurar. Om transplantation skulle bli en framgång, måste de hitta ett sätt att undertrycka immunförsvaret. Newsholme hade sagt att det inte fanns något bättre sätt att undertrycka patientens immunförsvar än med solrosolja. Så läkarna matade sina patienter linolsyra. (8) (Linolsyra är rikast förekommande fettsyran i vegetabiliska oljor.) Men läkarna var förvånade över hur snabbt deras patienter utvecklade cancer: vissa cancerformer upp till tjugo gånger så ofta som väntat.