Häromdagen var jag med på en utbildningsdag. Där bjöds på frukt, godis, smörgåstårta och morotskaka. Det var knappast någonting där som jag kunde äta med tillförsikt.
Jag tycker att det är befogat att efterfråga LCHF-alternativ. Vi är snarast fler som äter LCHF idag än de som äter vegetariskt.
Det behöver inte vara svårt. I stället för smörgåstårta, pastasallad etc kan man dela upp maten i buffé så att kött, fisk, smör och ägg ligger separat, och pasta, potatis och bröd ligger för sig. Då kan var och en plocka för sig det som passar.
Håller fullständigt med. Förr fanns det ofta ett ’sockerfritt’ alternativ för diabetiker, hoppas det snart är lika vanligt med ett LCHF alternativ, eller som du föreslår en ännu bättre lösning med smörgsåbord. Fast de kanske är rädda att ingen äter brödet då och alla vill ägget, köttet, osten, räkorna.. den riktiga maten
Ja precis! Jag är på tjänsteresa nu i Spanien och här är det SVÅRT att få LCHF-mat. Kolhydrater går att slippa, men fett…? Dom har inte smör på restauranger, dom använder olivolja. Jag får smyga med mig småpaket med smör från frukosten. Men DEN är buffe i alla fall. När man får ”mellanmål” så är det som du säger frukt och så. En dag fick vi färdiga smörgåsar. Jag åt pålägget, en ostskiva, en skinkskiva, och lite gurka och paprika. Inte så mycket. Till lunch var det pastasallad en dag. Jag lyckades få några stekta ägg och tomat. Men dom tittar konstigt på mig.
Instämmer. Samma sak gäller på flyget. Lågkolhydratalternativ fattas nästan överallt. Om några dagar kommer jag att göra en långresa med ett av världens f.n. bästa bolag servicemässigt. De har ett dussintal olika specialmatsedlar, men inget med låga nivåer av kolhydrater.
Även hotellfrukostar lämnar mycket övrigt att önska. När det någon enstaka gång finns omelett eller äggröra, så är det tillagat av pulvermix. Sällan man ser kokta eller stekta riktiga ägg.
Det är nog inte bara personal inom hälso- och sjukvård som behöver uppdatera sin matkunskaper. Även alla de som arbetar med mat borde få bättre insikt i vad LCHF innebär. Jag hade härom dagen ett långt samtal med kocken som levererar lunch till min arbetsplats. Det var ett givande samtal för oss båda. Under samtalets gång kom jag underfund med att han inte hade så stora kunskaper om kolhydratinnehåll i olika råvaror. Nu vet han däremot mycket mera!
Problemet är nog att vi inte begär LCHF-mat, vi bara väljer bort sådant som inte passar. Kanske det är dags att vi blir mer högljudda, folk inom mathållningen vill ju så gärna ha våra pengar också.
Absolut!
När min väninna och jag beställer räksmörgås ber jag alltid – ibland passar jag på att säga att orsaken är att jag äter LCHF 🙂 att få brödet utbytt mot ett salladsblad. Det är aldrig något problem. Tycker mig ha sett att jag även får några räkor extra …
De som har synpunkter på hur maten ser ut utomlands bör tänka på att LCHF inte är ett lika utbrett begrepp som det är här hemma. Detta gäller speciellt om du reser till de flesta medelhavsländerna, de har som bekant sin egen kost som även har sina förespråkare i Sverige.
@matfusk.nu #6
Alldeles rätt, LCHF är en ganska svensk företeelse. Därför använde jag begreppet ”lågkolhydratalternativ” i mitt inlägg #6 ovan. Low carb är i de flesta utvecklade länder, inte minst i Nordamerika, välkänt. Fast som du antyder, förmodligen inte i medelhavsområdet.
Precis så gör vi här hemma med många rätter, eftersom vi är en stor familj och har olika kostvanor vid samma bord. T ex kan det serveras en tjock köttgryta som man då häller över sitt eget urval av tillbehör, på bordet står då nudlar, oliver, ananasbitar, hackat ägg, sparris, tomatklyftor, majs, svamp och annat smått och gott. Den här metoden fungerar utmärkt med alla rätter man kan ”plocka isär” och leder till att var och en får en smaskig måltid av rätt sort.
Även med soppa fungerar detta bra f ö, man kokar då en bra bas, t ex en rejäl blomkålssoppa, och sedan slänger man i sina favorittillbehör plus kanske riven ost precis före servering – fräscht och väldigt gott!
Jag håller med. Det är otroligt svårt att på jobbmöten få i sig något vettigt. Ofta blir det att jag tar en smörgås eftersom det ofta inte bjuds på något inom ramen av LCHF. Det har blivit en mer eller mindre vardag att man i dessa situationer ser mellan fingrarna vad gäller LCHF-kosten. Visst hoppar man över många gånger, men då känns det som att andra tror att man har ätstörningar.
Jaja, man orkar bara till en viss del. Innan LCHF åt jag inte mjöl. Det var lite kinkigt att ha med sig mat i bilen jag åkte runt och servade i, eftersom jag aldrig visste vilken bil och typ av körtur jag skulle göra. Alltså åt jag under tiden glutenfri kost på olika lunchhak… men det var ibland så illa att jag blev utan mat i upp till 12 timmar för att en restaurang bland fem lunchval inte hade något jag kunde äta. Dom visste inte ens vad glutenfri var. Utan mjölk? Nej för ”¤&%¤%&)
Idag är det som sagt lite lustigt när man ber om en räkmacka utan smörgås. Vilka blickar! Men det brukar istället bli någon fler räka, och så har jag bett om mycket majjo, och ibland blir det billigare, för det slår slint i huvudet och det är som att brödet tydligen är såååå mycket dyrare än räkorna.
Men, extremt svårt att få vettig mat vid kurser och så, trots att man i god tid bett om det.
Det lasarett jag ett tag tvingades äta på, hade Becel som enda smör(?) och jag bönade och bad om vanligt Bregott. Jag var det perfekta röda skynket ett par dagar. Hehe. Men av hälsoskäl så hade de bara Becel som de så snusförnuftigt påpekade.
”Mat d’ätja’emma”
Förstår inte problemet.
Sockerbrännare har fluktuerande blodsocker och behöver regelbundna måltider och mellanmål.
Fettbrännare har stabilt blodsocker och behöver inte mellanmål.
När man lever på lågkolhydratkost – ketogent – kan man fasta minst en vecka utan problem och bara dricka vatten. Fettförråden räcker länge!
Det behövs alltså inga LCHF-alternativ.
”Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han omsider hungrig.” Matteus 4:2
.
Ref. #11
Når man vet at eks. lunchen kan bli et problem, så ”ladda”/fyll opp ved frokosten 😉 Stå på/krev ordentlig/skicklig mat – det är du värd 🙂
@ Malin:
Konstigt, det har jag aldrig varit med om. Sås serveras inte alltid, men de flesta restauranger brukar ha och om inte, så har de ofta hemmagjord aioli. Kolla också eller fråga efter salsa. (sås)
Det brukar ofta gå att få grönpepparsås (Salsa piementa verde), bearnaise ibland och champinjon sås.
Lycka till!
@ Lilla:
Bedriver de sjuk vård på det sjukhuset?