Statiner – en omtvistad hjärtefråga

I Storstockholms Diabetesförenings tidning Leva en artikel om statinernas (kolesterolsänkarnas) fördelar och nackdelar.
Peter Nilsson och Jan Håkansson på ena sidan (för statiner), och Uffe Ravnskov på den andra sidan.

 

Comments

  1. 1
    LatMask säger

    Wow, då är man jättesjuk…

    ”Nyttan av statiner hänger helt ihop med hur sjuk man är, poängterar Jan Håkansson. Ju högre utgångsrisk, desto mer har man att vinna på statinbehandling. För dem som ännu inte blivit sjuka och saknar andra riskfaktorer, är vinsten så liten att det inte är meningsfullt, jämfört med eventuella problem med behandlingen, anser han”.

    Så en annan, 58-årig kvinna, med total p-Kolesterol på 8,8, HDL på 2,4 LDL på 5,7 och triglycerider på 1,6 ligger illa till. Jag har högt blodtryck som medicinbehandlas ner till lågt och helt OK tryck.

    Så läkaren på vc tycker jag ska ta statiner…

  2. 2
    Fedtmule säger

    Min erfarenhet av statiner är muskelsvaghet, polyneuropati (stickningar och känslolöshet i fötter och ben) och en stor trötthet. Allt detta har blivit mycket bättre sen jag slutade med statiner. Mina kolesterolvärden är bra etc. Men det tog inte fem dagar att bli av med muskelsvagheten som sägs i artikeln. Snarare fem månader.

  3. 3
    Bokmal säger

    Om man besöker olika hemsidor och läser patientberättelser kommer man att upptäcka att det tar olika lång tid att bli av med biverkningarna – sällan fyra fem dagar. Ibland tar det månader – och ibland är de permanenta. Besök gärna askapatient.com, spacedoc.net, medications.com.

    Här kommer en översatt patientberättelse och under den en kommentar..

    P a t i e n t b e r ä t t e l s e

    Idag tappade jag verkligen hakan………
    Jag är 44 år och för cirka 3-4 år sedan ordinerades jag simvastatin.
    Sex månader senare började jag lägga märke till fot- och benproblem.
    Ömhet i fötterna, pirrningar i benen och smärtor i höften, speciellt när jag satt.
    Snart efter detta följde pirrningar och muskelsmärtor på framsidan av mina armar och i fingrarna.
    Jag undrande vad det berodde på.

    Desperat började jag leta efter svar på Internet bl.a.
    Mycket av informationen pekade mot ischias.

    Jag berättade för min allmänläkare som remitterade till neurolog.
    Neurologen remitterade till magnetröntgen.
    Den visade inget speciellt. Jag kunde möjligen ha smärre problem med ryggkotor och artros.
    Det föreföll trovärdigt med tanke på att artros kan ge problem i hela kroppen.

    Doktorn skrev ut anti-inflammatoriska piller och rekommenderade sjukgymnastik för att jag skulle få instruktion om stretch-övningar m.m.
    Inget av detta hjälpte mot smärtan.
    Jag fortsatte med strech-övningarna men slutade så småningom med pillren eftersom det var bortkastade pengar.

    Vid mitt sista besök hos sjukgymnasten tyckte hon att jag skulle boka tid hos kärlspecialist, vilket jag gjorde men det ledde till ytterligare 2-3 års osäkerhet.

    Tio minuter efter att kärlspecialisten hade hört min historia var han 100% säker på att jag led av djup veninsufficiens. Han förklarade hur sjukdomen yttrade sig och det liknande de problem som jag hade bortsett från symptomen i underarmar och fingrar.

    Han sa att det inte fanns något att göra för att lindra smärtan och rekommenderade att jag fortsatte arbeta. Jag skulle dessutom använda stödstrumpor. Han sa att många människor hade glädje av dem eftersom cirkulationen förbättrades och det i sin tur skulle förbättra min smärta.
    Jag var glad att jag äntligen hade fått ett svar (hade sökt information i ett år).

    Efter tre månader slutade jag med stödstrumporna eftersom de inte hade någon effekt.
    Smärtan fortsatte och blev värre varför jag gjorde ett par återbesök hos doktorn under de närmaste två åren. Han vidhöll att det inte fanns något att göra.
    Trots det höll jag honom uppdaterad då och då.

    Till slut resignerade jag och gav jag upp mitt ”forskande”.

    Jag arbetar för Siemens Medical som tillverkar några av världens bästa apparater för datortomografi, magnetröntgen och ultraljud.
    Under ett projekt med teamet för ultraljud berättade jag om min situation och då började man fråga mig om mitt doppler-test. Det visade sig att jag inte hade gjort något sådant. De rekommenderade mig att besöka en ny kärlspecialist för att få mitt doppler-test gjort.

    Jag insåg hur dum jag hade varit som helt förlitat mig på bara en doktors åsikt.

    Efter att ha gjort en serie tester med den ”värsta” ultraljudsapparaten kom specialistens utlåtande. Han såg absolut inget onormalt – ingen vaskulär insufficiens.
    Han sa att mina ben verkade helt normala på in- såväl som på utsida. Sedan undrade han om min simvastatin-medicinering.
    Han förklarade att många av Simvastatins biverkningar liknar dem som man kan få vid olika kärlsjukdomar och att jag skulle ringa min doktor på en gång för att sluta med medicinen.

  4. 4
    Bokmal säger

    Kommentar till patientberättelse – simvastatin

    Kära X,
    Jag tappar hakan konstant.
    Jag upphör aldrig att förvånas over att doktorer, dessa utbildade människor som vi förlitar oss på när det gäller vår hälsa, inte tänker på biverkningar.
    Det första de skall fråga är – vilka läkemedel tar Du?
    Jag har hört liknande historier gång på gång.
    En vän fick behandling för cancer när allt hon behövde var att sluta med Fosamax! (=bisfosfonat, benskörhetsläkemedel).
    När jag besökte min doktor med muskelproblem sa han till mig att jag skulle sluta med statinen i en vecka. Han sa att under den tiden borde mina symptom försvinna om de berodde på medicinen. Om de inte gjorde det så berodde det på något annat. Vilket struntprat.
    Det tog månader innan symptomen försvann – men de försvann.
    Om jag hade förlitat mig på det han sa hade jag återigen börjat med medicinen och sedan påbörjat en rundvandring inom vården för att få en diagnos – precis som Du gjorde – fast jag egentligen led av biverkningar.
    Vi måste kämpa för det vi tror på, söka information och göra vår egen ”forskning”.
    Vi kan inte förlita oss på att våra doktorer kommer att göra det åt oss.

  5. 5

    ”Den stora majoriteten anser att högriskpatienterna bör äta statiner, det vill säga personer som redan har hjärtkärlsjukdom, kanske redan haft en infarkt och därför i högre grad riskerar att råka ut för en ny”.

    Hur vet man så tvärsäkert att just ”högriskpatienter” inte är särskilt känsliga för statinernas biverkningar och därför borde avstå 😉

  6. 6

    Vissa läkare tror att huvudet är till för att ha mössan på, men man kan faktiskt använda huvudet till annat. Jag har under flera år använt Simvastatin, trots att jag aldrig har haft något fel på mitt hjärta, har inte heller något problem med kolesterol. Undrar varför läkaren har ordinerat den medicinen, är det med omsorg för läkemedelsfabrikanten måntro

  7. 7

    Intressant studie om äldres totalkolesterol och risken att bli dement
    https://www.neurology.org/content/64/10/1689.short

  8. 8
    Lasse J, säger

    …jag fick en lindrig hjärtinfarkt för 1,5 år sedan…de monterade in 3 st stentar i hjärtat….jag har sedan ätit 80 mg Atorvastatin i 16 månader….fått konstant ökning av muskelvärk ( som jag trott beror på artros) för 3 månader sedan så upphörde jag med atorvastatin ( råd från läkaren) 30 dagar men det blev inte bättre…då sade han att jag skulle börja med dem igen ..nu med 10 mg per dag…, jag gjorde inte det utan avstod…har nu blivit bättre och bättre men det tycks ta lång tid….jag är väldigt irriterad på dessa läkare som inte informerar oss patienter vad vi stoppar i oss och varnar för att man kan få värk så vi kan stoppa…detta ”fantastiska ” land med så fin sjukvård……

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa