Artikel i UNT: Miljögift kopplas till diabetes.
Det är en gåta varför vi i så hög utsträckning har förlorat förmågan att tåla kolhydrater. För hundra år sedan åt människorna i gemen hög andel kolhydrater, utan att få diabetes. Troligen är det någon eller några gifter i vår miljö eller mat som orsakar inuslinresistensen.
Jag tror, att förklaringen är enklare än så. För 100 år sedan var allt man gjorde kroppsarbete, man grävde husgrunder för hand, man högg ved för hand, man fällde timmer för hand, man tvättade för hand, mao allt man i princip gjorde, förbrukade stora mängder energi. Därför är jag lite skeptisk, till sådan undersökningar. För min del verkar det som att flera av våra ”forskare” har glömt vår historia.
Miljögifter vet ju alla att det inte kan vara bra att få i sej, men vi lär knappat kunna undvika det nu eller i framtiden och dom ställer till en massa oreda i kroppen.. Att vi åt hög andel kolisar för hundra år sen utan att få diabetes tror jag beror på att då var det inte så mycket vanligt socker och inte så mycket processad mat.
Jag tror dom vill föra in detta som ett villospår, att ta fokus från den sockerstinna maten dom flesta äter genom att nu skylla på miljögifter som orsak till sockersjuka.
Numer kan man ju knappt hitta en fläskbit i affärn utan att det är tillsatt socker, likaså i korv och annan färdigsaltad mat.. Jag vet jag ofta pratade med min gammelmormor som var född i början på 1880-talet om dom ofta fick vara utan mat.. men det hade aldrig varit någon brist för dom hade sitt lilla jordbruk med kor, får, gris och höns + jakten och fisket.. det som dom oftast brukade ha brist på var just potatis, här i norr så frös dom ofta bort..dom fick spara dom små potatisar som blev till sättpotatis året därpå.
hon berätta då att barnen fick göra upp eldar runt potatislandet, sen tog dom ett rep och stod i var sin ände av pot.landet och gick sen och drog repet över blasten så att den rörde på sej, på så sätt kunde dom klara potatisen om det blev blev för lånvarig frost.
om vi aldrig gått ifrån den typ av mat som åts på den tiden så hade vi nog inte heller haft alla dessa problem som nu är..
cgs.
Precis, jag glömde att ta med det..
Jag läste en bok som just tog upp det med gifter och genmodifiering. Läkaren i den boken också avråder kolhydrater. Boken heter Wheat Belly, författaren William Davis, MD.
Igår medan jag var på stan undrade jag vad som skulle hända alla bagerier och konditori och fler och fler skulle strunta i att äta kolhydrater i sin värsta form. Inte konstigt LCHF motarbetas så hårt.
cgs Skrev:
Värre än så. De undanhåller medvetet historien när den inte passar deras åskådning. Läroboken ”Fetma” ( red. S. Rössner & A.K. Lindroos, Studentlitteratur 2007) är skriven som om hela näringläran uppstått ur intet kring 1980. Där finns TVÅ äldre referenser en från 1962 och en från 1973. De allra flesta är från efter 2000.
Detta är begripligt, eftersom uppmärksamhet på kunskap som fanns kring 1970 och fortfarande gäller skulle ogiltigförklara en stor del av det som sägs i denna bok. Jag vet inget annat kunskapsområde som måste styras av så omsorgsfullt anlagda skygglappar.
För hundra år sedan åt vi inte lika mycket socker som vi gör idag.
Ett exempel: Min mormor som kom från en inte så fattig bondefamilj brukade baka något som kallades ”bärbulla”. En platt vetebulle med råa, mosade lingon på toppen. Inget tillsatt socker ingick i bullen.
Vi har nu blivit så tillvanda vid den söta smaken att vi knappt känner den längre.
En krönika om LCHF kan egentligen starta med vilken relevant frågeställning som helst och därefter vindla sin väg framåt i sin egen logik. Så varför inte ta Miljögifter och Diabetes som utgångspunkt för denna lördagskrönika.
När det gäller hur levande organismer över huvud taget kan fungera så blir man faktiskt helt överväldigad när man börjar fundera kring orsaker och sammanhang. Blåmesarna hänger och dänger i kokosnötterna utanför fönstret men varför gör inte talgoxarna det? Kanske Livsmedelsverket har någon vetenskaplig förklaring till detta? Kanske kokosfett inte är nyttigt för talgoxar och människor men för just blåmesar. Själv tror jag inte på detta för i så fall skulle jag knappast ta ett par skedar kokosfett varje dag.
Ja hela tillvaron är oerhört komplext när man börja ”tänka” på hur det hela fungerar och speciellt när man börjar läsa böcker kan man få ”massa idéer” i huvudet som min bror ofta ”anklagar mig ” för. Och eftersom jag är ganska bra på att läsa böcker (boktravarna växer) så blir inte idéer färre och jag tror inte heller att det hela blir sämre – i så fall skulle jag ju knappast så storögt och enträget fortsätta läsa ”The Molecular Biology of THE CELL” av Alberts et al.
https://www.amazon.com/Molecular-Biology-Cell-Bruce-Alberts/dp/0815341059/ref=sr_1_fkmr0_1?ie=UTF8&qid=1334396857&sr=8-1-fkmr0
Jag är nu på sidan 347 i kapitel 6 ”From DNA to RNA” så det kommer det ta sin lilla tid som de som är bekanta denna bok säkert är väl medvetna om när det nu bara blir ett par sidor varje dag om jag nu som metallurg ska försöka förstå vad som står där.
I grund och botten försöker vi alla få någon mental ordning i det ”kaos” som vår tillvaro egentligen utgör. Vi behöver helt enkelt förklaringsmodeller som gör att vi känner att vi på något sätt har någon ”kontroll” över våra liv och vår hälsa i ett ”kosmiskt perspektiv”. Det kan ju vara så att den kontrollen helt enkelt består i att vi förstår att vi inte kan göra så mycket åt en hälsosituation vi har hamnat i och då mentalt bestämmer oss för att ”gilla läget”. Detta är en så kallad Stoisk attityd men som förstås inte hindrar oss att göra det bästa av situationen och framför allt inta en ”vetenskaplig” attityd.
Här är det uppenbart att det grundläggande i all fysiologi, dit både hälsa och sjukdom hör, är för att åter hänvisa till Claude Bernards ”underbara bok” från mitten av 1800-talet, att det finns ett orsakssammanhang.
https://simple.wikipedia.org/wiki/Claude_Bernard
Kan man inte påvisa ett orsakssammanhang på ett entydigt sätt så kan man knappast påstå att man har nått fram till ett vetenskapligt förhållningssätt . Det entydiga i en fysiologisk, vetenskaplig förklaringsmodell är enligt Claude Bernard ,och som jag helt håller med om, att när man kommit fram till en hypotes och testar den så måste den fungera ”varje gång” man utför experimentet om den skall vara vetenskaplig.
Här är ett drastiskt exempel på en vetenskaplig hypotes för att göra det hela tydligt i detta perspektiv. Jag hoppas att ingen blir ”förolämpad” av enkelheten i exemplet.
”Utan huvud upphör livsprocesserna snabbt hos varje människa.”
Jag behöver knappast gå i några detaljerade beskrivningar av halshuggningens effektivitet för att de flesta av läsarna på den här bloggen ska inse att denna hypotes därför måste anses vara just vetenskaplig.
Nå – för att anknytta till denna tråd.
Kan den här kohort undersökningen om sambandet mellan miljögifter och diabetes anses ha gett upphov till en vetenskaplig hypotes?
Ja – varför inte?
Uppenbarligen finner man här ett klart samband mellan ftalatnivåerna och förekomsten av diabetes i denna kohortstudie. Dessutom verkar det finnas ett fysiologiskt orsakssammanhang eftersom ftalaterna tydligen få något sätt konkurrerar med insulin i cellernas receptorer och därigenom potentiellt hindrar cellernas öppning av glukosportarna. Det finns alltså en logik här och på detta sätt strider hypotesen inte mot den grundläggande fysiologin när det gäller sockermetabolismen.
Men när kan man då anse att man har bevisat att hypotesen om ftalaterna är vetenskaplig? Jo – om man kan visa att den fungerar varje gång. I den här studien, och som oftast är fallet i den här typen ,så kan man dock bara se ett samband med en viss ”statistisk” styrka och som det påpekas i artikeln krävs ytterligare studier för att bekräfta sambanden och som också antyds så är djurstudier lämpliga eftersom det knappast vore etiskt försvarbart att ge människor ftalater för att undersöka om och hur mycket som behövs för att alla i testgruppen i en ”dubbelblindstudie” skulle drabbas av diabetes och ingen i kontrollgruppen. För att återigen hänvisa till Claude Bernard så kan det vara väldigt svårt att komma fram till den entydiga fysiologiska mekanismen men det är ändå fullt möjligt om vi tror på vetenskapen.
Problemet som jag ser det är när man stannar vi dessa första studier och sedan tar dessa till intäkt för än den ena än det andra ”förklaringen” för att egentligen helt enkelt undvika att ta ställning till de mest grundläggande vetenskapliga fakta när det gäller just sockersjuka. Ett sådant faktum är t.ex. att en sockersjuk person ALLTID blir förgiftad om han eller hon äter kolhydrater och som därför ur vetenskaplig synpunkt därför är ovedersägligt. Lika ovedersägligt är då det faktum att om man tar bort det ämne (kolhydrater) som snedvrider fysiologin för en sådan person så förbättras livsprocesserna ALLTID. Detta är helt i Claude Bernards anda. Dessutom stämmer detta med allt ”sunt vetenskapligt förnuft”.
Att se på sockersjuka som ett snedvridet fysiologiskt tillstånd stämmer också med att se på LCHF som ett vetenskapligt förhållningssätt när det gäller vår kost.
Jag har upptäckt att när man gått över till LCHF, så blir nästan alla vanliga bakverk för söta. Till och med ettrigt söta och absolut inte goda.
Det är nog ingen gåta, och beror nog inte på några miljögifter. Svaret är enklare än så, men mer ovälkommet för många.
I en nyligen gjord undersökning undersöktes hur mycket mindre amerikanerna rör sig på jobbet jämfört med förr (inte 100 år sen, men ändå). Det visade sig att den mängd färre kalorier man förbrände motsvarade nästan exakt hur mycket genomsnittsamerikanen har gått upp i vikt.
Min slutsats: Vi rör oss för lite. Det har också sagts att det är bättre för hälsan att vara överviktig och träna, än att vara normalviktig och inte träna.
Jag håller med er alla om att motion är oändligt bra och helt klart underskattat – men inte blir väl raffinerade kolhydrater mindre onyttiga för kroppen bara för att man går på gym då och då? Skräpmat är skräpmat, hur mycket man än tränar. Lite som att hälla fel bensin i tanken men försöka uppväga det med regelbunden service. Min uppfattning är att beroendet till skräpmat gör att många hellre pekar ut bristen på motion som boven i dramat snarare än den raffinerade maten vi äter. För 100 år sedan var inte kolhydraterna raffinerade, det är den stora skillnaden.
Hej Emma.
Motion har i undersökning på undersökning visat sig kunna förbättra insulinkänsligheten (tror jag att det heter), så att risken för bl.a. diabetes minskar.
Men visst har du rätt i att vi för 100 år sedan åt mindre socker än nu.
Hej Mikael! Jo, jag har också läst att träning gör så att kroppens insulin jobbar mer effektivt. Problemet med den teorin (som jag inte alls ifrågasätter) är att många då tror det är okej att dricka läsk, äta kakor och till varje mål inta vitt mjöl i någon form – så länge man tränar regelbundet. Jag har vänner som resonerar så. Träning blir ett frikort till att inta skräpmat. Träning är förmodligen bra i alla tänkbara aspekter, men dagens västerländska matkultur är fortfarande sjukdomsframkallande, anser jag.
LCHF + individanpassad fysisk aktivitet stärker kropp och själ. Märk väl att det finns en gräns där fysisk aktivitet inte stärker utan sliter på den sinnrika konstruktion som vi alla bor i. Detta vet man instinktivt om man lyssnar till kroppen, som alltid säger till när måttet är rågat.
Och nej, det finns ingen logik i att en kostmodell som ger så dramatiska hälsovinster för diabetiker skulle vara hälsovådlig för friska 😉
Jag köper INTE förslaget att fetmaepedemin i stort kan förklaras med att vi rör oss i allt mindre utsträckning i dag än förr. Den som påstår det måste också förklara varför vi har en pågående fetmaepedemi bland 6-månaders bebisar. (Youtube: R. Lustig Sugar, The bitter truth). Det är till exempel känt att de som rör sig mest i sitt arbete, landets byggjobbare är i lika stor utsträckning överviktiga som övriga.
Vårt mättnads-signalsystem är stört, till den övervägande delen av för mycket socker i alla former men kanske också till en liten del av miljögifter som artikeln föreslår.
@ Majoren: ”Det är till exempel känt att de som rör sig mest i sitt arbete, landets byggjobbare är i lika stor utsträckning överviktiga som övriga”.
Slälv har jad undrat över hur det allmänt står till inom poliskåren?
Mina iakttagelser kan dock vara av ”lokal” natur.
Anhörig, för flera år sedan läste jag nånstans att byggnadsarbetare som grupp har förfärligt dåliga matvanor. De arbetar på olika ställen utan regelbundet räckhåll för ordentliga måltider och har med sig kall mat i en kanister (mycket bröd, får man anta) och tar inte alltid ordentlig paus för att äta den. Det var nån undersökning som hade gjorts i Ulm i Tyskland.
Däremot ar de fysiskt mer krävande arbete än de flesta andra…Fysiskt arbete är inte ett effektivt sätt att reglera kroppsvikt. Vi var inne på detta i ”Motionsmyten” i Rössners blogg (klicka ”Piltson”)
Tänk om tänk rätt
Det är inte fetman som orsakar sjukdomar.
Det börjar ca 8:30 in
https://www.youtube.com/watch?v=h0zD1gj0pXk
Mikael
om diabetes orsakades av för lite motion så skulle dom som motionerade aldrig drabbas, motion förbättrar insulinkänsligheten men dom har fortfarande dålig insulinkänslighet.
förklara hur 6 månaders barn drabbas av fetma, med dina fantasier.
En del naturfolk rör sig lite men drabbas aldrig av våra metabola sjukdomar.
Våra byggjobbare kan röra sig mer men dom drabbas av våra metabola sjukdomar.
Tänk om insulinresistensen orsakas av kemikalier och annat i vår miljö, det vi ser runt om oss kan då förklaras.
Ingen forskning tyder på att kolhydrater orsakar insulinrestens, men insulinresistenta tål inte kolhydrater.
Att kemikalier kan orsaka insulinresistens är redan bevisat när vi pratar om större doser.
@ Tänk om tänk rätt:
Diabetes2 har multifaktoriell bakgrund. De insulinproducerande cellerna förstörs succesivt bl a av
1. insulinresistens, som tvingar cellerna att producera mer än normalt och tröttas ut.
2. Höga blodsockernivåer, som är toxiska för cellerna.
De viktigaste faktorerna för insulinresistens är övervikt, ökande medellivslängd, genetiska faktorer, som förändrats, stillasittande.
Kolhydrater med högt GI ger höga insulintoppar, som tröttar ut cellerna plus toxiska nivåer på blodsockret. Insulinresistenta tål ej kolhydrater med högt GI, men förbättrar sin insulinresistens med viktnedgång
De feta bebisarna har fått bröstmjölksersättning i st f att ammas och tillägg före 6 mån. Till det kommer de mosade bananerna och den söta saften i nappflaskan , allt sammans kolhydrater med högt GI. Ger dessutom ett utmärkt sockerberoende längre fram i livet.
@ 18 Dacke:
Tänk då vad ännu bättre det vore för diabetikerna om de slapp nöta ut sina insulinproducerande celler genom att inte belasta dem med kolhydrater!
@ Annika Dahlqvist:
Visst, men har man insulinresistans tvingas levern producera socker för att kroppens celler signalerar energibrist, därför att insulinet fungerar så dåligt, även om man inte tillför något via födan. Därför är fasteblodsockret högt på morgonen vid insulinresistens.
@ 20 Dacke:
Vilket ger att…?
Intressanta inslag om giftet socker och senare forskningsresultat i USA i CBS 60 minutes.
https://www.cbsnews.com/video/watch/?id=7403942n&tag=mg;mostpopvideo
alt:
https://tinyurl.com/ccnc492
och
https://www.cbsnews.com/8301-504803_162-57407203-10391709/sugar-and-kids-the-toxic-truth/?tag=contentBody;currentVideoInfo
alt:
https://tinyurl.com/bovf88p
@ Tänk om tänk rätt
Jag tänkte svara, men det slår mig att ditt inlägg är så dumt så det förtjänar inget svar. Byt namn eftersom du inte lever upp till det själv…
@Mikael och Tänk om tänk rätt:
Tror ni har rätt båda två. Metabola syndromet (diabetes/fetma/hjärtkärlsjukdom/cancer m.m.) orsakas *både* av lägre fysisk aktivitet och högre konsumtion av socker och snabb stärkelse.
Störst betydelse tror jag ändå den högre konsumtionen av socker och vitt mjöl (dvs snabb stärkelse) och de påföljande blodsockersvängningarna.
Att tillföra socker i blodet verkar vara den största orsaken till att vi åldras snabbare och får ålderssjukdomar som diabetes, hjärtkärlsjukdom, osteporos, artrit, starr, demens, cancer m.m., i allt större omfattning och allt längre ner i åldrarna.
Fysisk aktivitet tömmer glykogendepåerna så det är ett sätt att få ner blodsockernivån, ett annat är att äta mindre socker och stärkelse.
Sockermolekylen har en fantasktisk förmåga att skada våra celler och oxidera viktiga proteiner som finns i brosk, ligament, kollagen m.m. Det är även föda för cancerceller, och de påföljande insulinpåslagen skadar också kroppen.
Den perfekta stormen uppstår i våra kroppar när vi samtidigt som vi äter blodsockerhöjande mat undviker bra mättat fett till förmån för trans-, enkel- och fleromättade fetter. Detta skapar inflammationer samtidigt som det sänker vårt goda kolesterol och därmed minskar kroppens möjligheter att reparera de skador som sockret och de dåliga fetterna åstakommer.
Och den perfekta stormen här är Livsmedelsverkets kostråd som rekommenderar kost som ger hög glykogenbelastning samtidigt som vi ska hålla igen på det fett kroppen behöver för att reparera skadorna, och istället äta fetter som förvärrar situationen.
Men för att återgå till ämnet – Man har hittat en koppling mellan ftalater och diabetes. Det säger som vanligt inget som helst om något orsakssamband utan kan bara ligga som grund för en hypotes. Min hypotes är den ovan – Högre glykemisk belastning tilsammans med lägre intag av bra fetter till förmån för dåliga ger typ2 diabetes. Mindre fysisk aktivitet spelar också in, men inte i den grad som ofta framhålls.
ot
”Gubbmagen” var kaliumbrist
”När Christian äter vetemjöl så reagerar hans kropp precis som när man är glutenintolerant, ”
https://www.aftonbladet.se/halsa/allergi/article14673992.ab
Läs är det sant?
@ Annika Dahlqvist:
Vilket ger att man måste börja med att behandla insulinresistensen. En av de viktigaste kostrelaterade åtgärderna är att gå ner 4-5 kg i vikt, vilket ändrar kroppens metabolism i rätt riktning, dvs ger en ökad insulinkänslighet. vilket också den ökade fysiska aktiviteten gör. Räcker inte det för att få ner blodsockret, får man ta till Metformin, som ökar insulinkänsligheten i levern och ökar muskelcellernas genomsläpplighet för insulin och glukos.
Doktorns roll måste vara att ge råd och stöd till förändrade levnadsvanor, där LCHF kan vara ett sätt att långsiktigt hålla vikten under kontroll. Det viktigaste för patienten är att komma bort från vanor som ger överätning och finna ett nytt sätt att leva som är hälsobringande och uthålligt. En viktig åtgärd är att utesluta kolhydrater med högt GI, och att anpassa energiintaget till ålder, kön och fysisk aktivitet. Somliga LCHF-are vittnar om fina värden för blodfetterna, medan andra får förhöjda nivåer, vilket indikerar olika känslighet. Låga LDL och total kolesterolvärden minskar risken för hjärtkärlsjukdom enligt rekommendationer med högsta bevisvärde, medan man i annat fall bör balansera sitt fettintag genom ökade mängder omega3 (t.ex. fet viltfångad fisk) och omega9 (t.ex. olivolja). Nästa åtgärd är att skaffa sig två stegräknare och ge den ena till en nära vän med löfte om daglig jämförelse av resultat. Bästa moroten är tävlingsmomentet. Doktorn kan också ordinera fysisk aktivitet på recept, FAR.
Vid viktminskning måste man vara uppmärksam på att både fettväv och muskler minskar. Skulle man få återfall med viktuppgång, s.k.jojobantning får man dock inte musklerna tillbaka utan ansträngning, varför jojobantning ger fettberg med ben som knappt bär efter några turer om man uttrycker sig drastiskt. Fettväven förbrukar ingen energi i motsats till musklerna, som behöver energi både i arbete och vila.
Fysisk aktivitet är väsentlig del av behandling av insulinresistens, samtidigt som viktminskning kombinerat med fysisk aktivitet ger ytterligare ett stort antal hälsovinster.
@ Patrik:
Hallå Där Patrik! Vad gäller fetter är Du verkligen ute på djupt vatten!
Transfetter ingår i naturligt mättat fett också, och är inte bra för kroppen. Fleromättat fett, omega6, är inte bra i höga doser, men är dock en esentiell fettsyra, som kroppen inte kan bilda själv. Enkelomättat fett, omega 9 ,och fleromättat fett i form av omega3, reducerar inflammationstrycket, är antioxidanter och bidrar därmed till att oskadliggöra fria radikaler.
@ Dacke:
Hej där! Djupt vatten? Ja, de enkel- o fleromättade fetterna prisas med de argument du för fram. Problemet är bara att det är rena skrivbordsprodukter. Är tex olivolja nyttigt? Ja antagligen om du får i dig den från färska oliver. Raffinerar och processar du oljan så har den börjat oxidera och bli mindre nyttig innan ens du fått den på flaska. När den väl är framme hos konsumenten är det ett faktum, och vi ska inte tala om vad som händer om du steker i den.
Summa summarum bör vi inte aktivt stoppa i oss några vegitabiliska oljor av hälsokäl. De gör mer skada än nytta. Omega3/6/9 får vi i oss tillräckligt av från (gräsbetat) djurfett, fet fisk och mejeriprodukter.
Men visst finns det några undantag – Riktig röd kallpressad palmolja och kokosolja tex. Och kallpressad rapsolja är ok och steka i.
@ Dacke:
Ang de det naturliga transfettet i kött så säger mig det sunda förnuftet att evolutionen har lärt oss hantera dem under de miljoner år animailskt fett varit vår huvudsakliga näringskälla. De transfetter jag syftar på är naturligtvis de industriella.
@ ot:
Ja många , inklusive jag själv, har problem med vete utan att vara glutenöverkänsliga. William Davis, amerikansk läkare, har skrivit en intressant bok om detta – Wheat Belly. Blogg här: https://www.wheatbellyblog.com/
@ Patrik:
Min hypotes vad gäller evolutionen âr att människan inte är optimerad att leva längre än kanske till 50 års ålder. Då har vi förökat oss färdigt och avkomman klarar sig rimligt bra på egen hand. Allt högre åldrar kräver manipulering av kroppen i någon favorabel riktning. Därför är det lite blåögt att hänvisa till ett förhållande, som har slutst att vara relevant, tycker jag.
@ Dacke:
Intressant. Så då tänker du att om vi ändrar den kost vi ätit under hela vår evolution så kommer vi hålla oss friska och leva längre? Tycker inte det finns så mycket som talar för din hypotes.
För att överleva utan sjukvård, uppvärmda hus och övriga moderna bekvämligheter tror jag människan historiskt var mycket robustare och mer motståndskraftig mot sjukdomar än idag och orsaken var kosten. På den tiden fanns inga nutrionister och dietister utan evolutionen anpassade oss till den mat som var tillgänglig – det animaliska fettet.
Det som talar mot din hypotes förutom att det allmänt strider mot evolutionsteorin är att män är fruktbara en bra bit över 50, och därmed borde den kost som åtminstone lät män leva till högre ålder leda till att deras gener spreds.
Och det är dessutom en myt att vi inte levde längre än till 50 på stenåldern. Visst var medellivslängden kortare vilket berodde på hög barnadödlighet och obefintlig sjukvård. Men om man lyckades överleva alla åkommor som idag är enkla att behandla så var det inte så att man dog av hjärtkärlsjukdom eller diabetes vid 55.
Jag tror att sålänge vi inte slänger våra datorer och mobiltelefoner åt helvete och flyttar ut i naturen och lever som jägare/samlare o grillar färsk älg, rådjur och fisk över öppen eld så kommer vi aldrig blir friska. Jag tror det är dricksvattnet i våra kranar och luften vi andas.. Vi måste bygga om allting från grunden.. Hela samhället är feluppbyggt, för att inte tala om stressen kring pengar som är det mest idiotiska människan uppfunnit..