Jag såg i Svenska Diabetesförbundets tidning Diabetes en läsarfråga till NDR (Nationella DiabetesRegistret): Många diabetiker mår bättre, och får bättre blodsockerkontroll med LCHF. Varför finns det ingen fråga i NDR om kost?
Sofia Gudbjörnsdottir, NDR, svarar:
”Kostfrågan är högst relevant för svensk diabetesvård och NDR. Det är allmänt känt att det är svårt att få systematisk information om vad människor äter i sin vardag. Men det betyder inte att vi inte försöker lösa denna fråga inom NDR. Ett förslag skulle kunna vara att patienten själv registrerar i NDR kring frågor som rör livsstil och kost. Frågan togs upp på NDR:s senaste användarmöte. Redan idag finns möjlighet för varje enskild klinik att lägga in egna frågor; till exempel om kost.”
Det skulle vara i princip gratis att få enormt värdefull information om sambandet mellan kost och hälsa för diabetiker om man lade in frågor om kost i NDR. Som det är idag handlar praktiskt taget alla frågor i formuläret om huruvida patientens blodsocker, blodtryck och blodfetter trycks ner i skoskaften, med medikamenter. Inte någon antydan om att kosten kan spela roll. Hur skulle dessa svåra frågor vara utformade?
Förslag: Kost: Försöker du dra ner på kolhydrater/ fett/ kalorier i din kost? Annan strävan, vilken?
Den öppna frågan om Annan strävan kräver förstås en manuell bearbetning, till skillnad från de andra, och kan uteslutas om det är för resurskrävande.
Hennes uppgift att respektive klinik idag kan lägga in frågor om kost i sin NDR-redovisning har i alla fall inte jag fått någon information om. Är det någon som vet hur det går till?
120327
Anders diabetesdoc berättar i kommentar:
”Jag var på NDR:s användarmöte som Soffia referar till. Lite roligt var att hon tog upp det som en fråga att hon får så väldigt många mail om LCHF att hon ville fråga mötet om det var önskvärt att lägga till en fråga om vilken kost patienten följer. Tyvärr var det flera högröstade individer som genast protesterade så Soffia var snabb med att själv föreslå att man får använda de ”valfria frågor” som varje klinik själv kan lägga in.
Jag får erkänna att jag nog var lite för feg för att anmäla en avvikande åsikt, men det fanns heller inget konkret förslag att ta ställning till så det blev ingen omröstning.”
Man kan undra vilka yrkeskategorier dessa som högljutt protesterade bestod av? Vilka kan vara emot att man frågar patienterna vilken kost de äter?
Hur går det till egentligen? Det är tydligen läkaren som lägger in uppgifter i diabetesregistret.
– Ska patienten informeras om detta?
– Är läkaren skyldig att registrera en patient om patienten passerat blodsockergränsen en gång?
https://www.ndr.nu/
En annan lämplig fråga vore: Försöker du öka intaget av vatten?
Jag var på NDR:s användarmöte som Soffia referar till. Lite roligt var att hon tog upp det som en fråga att hon får så väldigt många mail om LCHF att hon ville fråga mötet om det var önskvärt att lägga till en fråga om vilken kost patienten följer. Tyvärr var det flera högröstade individer som genast protesterade så Soffia var snabb med att själv föreslå att man får använda de ”valfria frågor” som varje klinik själv kan lägga in.
Jag får erkänna att jag nog var lite för feg för att anmäla en avvikande åsikt, men det fanns heller inget konkret förslag att ta ställning till så det blev ingen omröstning.
Det här torde innebära att om man nu tolkar diabetesdoc (Anders) rätt så torde kliniker som nu inte har ”högröstade individer” med tiden kunna uppvisa bra mycket bättre blodsockervärden, minskad läkemedelsåtgång och överlag en bättre hälsa för diabetespatienterän de andra klinikerna.
Finns där ingen kvalitetsjämförelse mellan dessa kliniker?
Ytterst märkligt att där inte finns någon kostfråga, när nu exvis Vetenskapens värld hade ett underbart TV-program i höstas om just blodsockerkontroll och kosten.
Borde definitivt visas på nästa NDR användarmöte!
Har ingen av dessa ”högröstade individer” på sin klinik mött någon diabetespatient som blivit diabetesläkemedelsfri genom rätt kost?
Scenariot är Väldigt likt Semmelweis exemplet!
NDR ser ut att ha avdelningar i flera länder. Är det patientorganisationer eller statliga register?
Tror att jag läste i Ralf Sundbergs FF att patientorganisationer ofta ofta får direkta bidrag och/eller annonsintäkter från läkemedelsföretag vilka ofta blir mycket viktiga inkomster för organisationens överlevnad och samtidigt/därigenom tjänar till att hålla organisationen på ”rätt kurs” från donorsynpunkt.
Hur finansieras NDR och dess Tidning (?) i Sverige?
Man tycker ju att efter alla rapporter om diabetikerförbättringar med lchf så borde ju en organisation som NDR ta till sig detta som riktigt heta nyheter. Minskad medicinering och återställd utan medicin borde ju vara helsidenyheter för denna ”obotliga” och ”ärftliga” sjukdom, påståenden som visar sig vara ogrundade åsikter. Skriver man något om lchf- framsteg överhuvud taget i diabetestidningar? Eftersom det ser ut som att NDR inte tar någon notis alls tycker jag att man har rätt att fråga hur det står till och vilka som egentligen styr.
I diabetestidningen tar man tydligen ”lite diskret” vara på tillfällen att pränta i läsarna tidningens åsikter om att diabetikenas sjukdom är ärftlig och alltså obotlig genom att framställa åsikter som om dessa är allmänt vedertagen kunskap..
Förstasidan jag såg idag innehöll meningen nedan i en artikel om en fängslad i Afrika.
”….Någon gång efter 2005 har han drabbats av diabetes, troligen typ 2 som ligger i släkten….”
@LowCarbGran #5
En del av bakgrunden till NDR kan inhämtas bl.a. från
https://www.ndr.nu/NDR2/Default.aspx
Såvitt jag har kunnat utröna framgår det inte klart av websajten vem som är NDR:s huvudman. Likaså skulle vetskap om vilka som finansierar verksamheten vara intressant att veta. Follow the money…..
Ibland blir man så trött av att ingen myndighet eller organisation vill lyssna:
Jag läste idag i De Telegraaf (Nederländskt tidning) att man har utvecklat en piller som heter Trajenta. Min sammanfattning av artikeln är: Man använder pillern 1 gång om dagen isa vad man gjorde förr (Metformine eller Sulfonylurem). Fördelen med den nya pillern är att man blir inte tjockt och får ingen låg blodsocker. Ytterligare fördel är att medlet lämnar inte kroppen genom njurarna utan genom gallan. Det skulle vara bra för diabetiker med njurproblem.
Varför är man inte beredda att sätta diabetikern på en annan KOST isa mata diabetikerna med pillar? Om man har fortfarande inte de önskade värderna då kan man alltid börja med tillsätta medlet.
@ hajeem:
I ”Forskningsfusket” av Ralf Sundberg får du många pusselbitar till varför ”myndighet eller organisation inte vill lyssna”.
@ 1940:
@ aviator1945:
Det finns sk ”nationella kvalitetsregister” som går ut på att samla in behandlingsdata för forskning och för (direkt?) läkarinformation för att assistera vid behandlingsval. Om detta görs på ett helt öppet och ärligt sätt kommer automatiskt dom bästa och sämsta behandlingsmetoderna visas för sökande läkare, oavsett vad de är. Inga svåra program behövs för detta.
Svenska staten betalar tydligen ca 80% av kostnaden. (Läkemedels- och medicinteknik-) industrin betalar resten, förhoppningsvis enbart för att få använda resultaten i forskningssyfte för fortsatt läkemedelsutveckling.
HUr många miljarder om året av skattemedel som spenderas på detta årligen är jag ej säker på.
Har någon kännedom om hur data insamlat från läkarer återges till läkare via detta system? Vem bestämmer hur detta programmeras? Hur ser t.ex data från detta register om fetmabehandlig ut? Förs ”diet -lchf behandling” eller ”bantning med fettsnålt” in av läkare, och i så fall vad återges?
För att kunna söka effektivt i samma register bör alla existerande behandlingstyper kategoriseras. Här kan vissa behandlingstyper utelämnas eller t.ex alla alternativa behandlingar kan enkelt kategoriseras som ”alternativt” så att enstaka höjdare försvinner. Vet någon något ?
För lchf gäller ju att om det finns insamlat data i dessa register om denna behandlingsmetod vad visar data om det är tillgängligt?
Vet du något Annika?
I slutändan är systemet rätt använt ett oerhört kraftfullt verktyg, egentligen dokumentation av reella kliniska försök med snabbresultat på
både positiva effekter och biverkningar. Så länge industrins medverkan är begränsat till att avläsa resultaten. Men är den det?
Här finns en del information om detta. https://www.lif.se/default.aspx?id=56258
Sofia Gudbjörnsdottir, NDR, svarar: ””Kostfrågan är högst relevant för svensk diabetesvård och NDR. Det är allmänt känt att det är svårt att få systematisk information om vad människor äter i sin vardag”.
Vad är detta för svammel 😉
Det finns ju väldigt många berättelser/exempel på Annikas och Andreas LCHF bloggar, ja t.o.m. ett program i ”Vetenskapens värld” som visar vilka dramatiska hälsovinster diabetiker T2 kan förvänta sig efter kostomläggning till LCHF 😉
För etablissemanget och dess förlängda arm finns inte längre ett uns av respekt!
@ 9 LowCarbGran:
Nej jag vet inte mer än någon annan om hur NDR och andra register finansieras. Men det skulle inte förvåna mig om industrin är med på ett hörn.
NDR har numera enbart finansiering via staten, tidigare gav läkemedelsindustri bidrag, men inte sedan några år tillbaka. Det mesta i registret handlar om olika blodvärden och förekomst av komplikationer. Varje enhet som registrerar kan titta på sina egna data och jämföra med riket. Det görs också årliga rapporter där sjukhus och landsting jämförs.
Frågan är hur en fråga om kosten skulle se ut rent konkret. Någon som har ett förslag?
@ 12 Anders diabetesdoc:
Man skulle ju kunna fråga efter vilket av de alternativ som SoS har listat, som pat har valt att följa : Tallriksmodell / Medelhavskost / lågkolhydratkost, strikt eller måttlig / GI?
@ Annika Dahlqvist:
@ Anders diabetesdoc:
Jaha, då har Annika löst frågan med 5 kostalternativ som kanske bör kompletteras med en fråga hur ofta man avviker. Extra låg fettkost kan även läggas till för att se hela spektrum minst till högst fett, samt typ av fett eftersom margariner och omega 6 anses skadligt av många.
Sofia Gudbjörnsdottir får väl svara på om dessa enkla frågförslag räcker för att lösa problemet ” …att få systematisk information om vad människor äter i sin vardag.”
Men om Sofia gillar detta, hur går det till att få in frågorna i pateintformulären ? På nätet antar jag detta finns. Var kan man hitta existerande frågor?
Ju mer jag läser om LCHF/lågkolhydratskost och hur den på flera håll motarbetas, desto mer börjar jag tro att allt handlar om konspiration, om man nu kan uttrycka sig så?
Känns som att en viss del av ”etablisemanget” égentligen arbetar efter en dold agenda och därav anledningen till varför de motsätter sig lågkolhydratkost osv. Jag tror att debatten om mättade fettets farlighet och kolhydraternas negativa påverkan på blodsocker osv, egentligen är över. Nu känns det som att det egentligen handlar det om pengar, status, makt ja till och med arbetstillfällen om man nu kan gå så långt??
Hej! Jag är kvinna nu 67 år idag. och har haft hypertyreos, diagnos år-2008 fick då jodbehandling en gång sen levaxin låg dos..dosen höjdes sen
och sänktes..idag tar jag levaxin 75 mg sen länge, och tillägg liotyronin 10 mg..proverna bra säger läkarn
men jag har massa symtom, som frossa, svettningar, svag i kroppen, orkeslös, trött, suddig syn, temp 35.8
alt 36.3 alltid under 37″ ej normalt säger jag..känns som levaxinen ej går in i kroppen..? ledsen ofta..
har ju en fråga till: Ska man som jag när man har dessa problem med sköldkörteln..ta Vaccin sprutan som
många nu börjat ta snart? Kan det vara bra? Har hört tidigare många som blivit sjuka av sprutan. Har aldrig
tidigare tagit den nån gång..
16 Ann-Catrin Bergström
Detta är en svår fråga. Jag har lärt mig att gå efter sköldkörtelhormonproverna. Om de är bra så säger vi att Levaxindosen är rätt. Vi har inget annat att gå efter.
Temp 35,8 och 36,3 är helt normala perifera temperaturer. Frossa och svettningar är ospecifika symtom som inte direkt tyder på skölkörtelrubbning, åtminstone inte underfunktion, snarare överfunktion.. Orkeslös och trött är också ospecifika symtom. Sök läkare som kan göra en genomgång av status och provtagning. Suddig syn ska också undersökas. Optiker har också god kunskap i att undersöka ögon, så man kan börja där. Optikern har också möjlighet att remittera till ögonkliniken om hen hittar något fel på ögat.
Vaccin har vi olika åsikt om. Jag har åsikten att influensavaccin är utan värde, och minst lika många dör efter sprutan som av influensan.
Hej,
Min mamma diagnostiserade nyligen Frontotemporal Demens (FTD).
Jag har läst en artikel i expressen om glutamat och där hittade jag Era namn.
Jag observerade vad min mamma äter och fann att hennes humör eller minne beror på vissa livsmedel. Senare undersökte jag och fann förhållandet mellan GABA och glutamat och vad hon äter.
När hon till exempel äter benbuljong eller för mycket ägg eller för mycket valnötter, hennes symtom kommer vara värre.
Vad jag letar efter är, hur eller vilka livsmedel är bra för att balansera GABA-glutamat i hjärnan, eller vilka kosttillskott kan hjälpa henne?
Vilken roll har glutamin och hur kan jag förbättra det?
Tack på förhand.
Vänliga hälsningar,
18 Siamack
Jag är inte så insatt att jag kan säkert svara på din fråga. Men jag har väldigt svårt att tro på att ägg och benbuljong skulle försämra en demens. Finns det riktig vetenskaplig forskning på det?
# 18
Texten i länken nedan ger en fyllig genomgång av Gaba-Glutamatbalansen. Jag kan inte bedöma korrektheten i allt som står på länken, men av det jag vet, så stämmer det med texten.
Det är mycket komplex och så vittgående och mycket, så det går inte att sammanfatta kort.
Obalanser i detta system, med överskott av glutamat, sägs vara inblandat i många nervtillstånd.
Så ta dig tid och använd översättning om du behöver.
Glutamat kan ge ett excitatoriskt tillstånd i nervsystemet, som måste balanseras av Gaba.
Det du skriver om benbuljong kan stämma, eftersom det ökar glutamaten.
B-vitaminer och magnesium nämns som välgörande och lugnar ner nervsystemet. Man bör dock alltid inta alla b-vitaminer, så det inte blir obalans, men i detta fall kanske med tyngdpunkt på B6 (och magnesium), så att det inte blir obalans. Enligt näringsmedicinsk uppslagsbok ger L-teanin ökad bildning av Gaba. Teanin finns i te, men jag vet inte om det är just L-formen, i te.
Ett tips kunde vara, att börja just med tillskott av magnesium, helst glycinatformen, enligt näringsmedicinsk uppslagsbok, och B-vitaminer. Magnesium kan gärna tas till natten, då det kan hjälpa till att lugna nervsystemet, så det går bättre att sova.
https://www.holistichelp.net/blog/how-to-increase-gaba-and-balance-glutamate/
# 18 forts…
Ibland skrivs om, att Candida kan ge obalansen i fråga. Se länken.
https://www.holistichelp.net/blog/15-fascinating-facts-about-candida-you-may-not-know/