Margareta Lundström, Göteborg, berättar i sin blogg om en föreläsning av näringsfysiologen Ingrid Larsson, på CMR.
Ingrid berättar där om alla studier som visar att Medelshavskost är bra för hälsan.
Sen att vissa matindustrier har intresse av att sälja dessa ingående födoämnen, och har ett finger med i CMR, är ett intressant sammanträffande.
Jättebra inlägg Annika och bra jobbat av Margareta Lundström!
Ingrid Larsson verkar ha svängt lite grann, men bara lite….. Trodde själv förr att kokkaffe(såg oljigt ut) inte var bra, men för några år sedan kom en studie vill jag minnas som sa tvärtom! Att det var nyttigt!
Sen dess så dricker jag både bryggmalet eller nu kokkaffe gjord i vår ”perkulator”!
Bra recenserat av Margareta Lundström, synd bara att den gick i de gamla kommersiella banden! I inläggen var det någon som undrade om det var av intresse att starta studiecirklar kring boken av Bruce Fife ”Stoppa alzheimer nu”, det skulle vara bra tycker jag.
Pasta ingår förstås i Medelhavskosten, inte bara jag tro att det är farligt…
https://img2.moonbuggy.org/imgstore/happy-pasta-cat.gif
på samma ställe finns ett avslöjande till.
”20 FEBRUARI
18.00-20.00 Hjärtats aula, huvudentrén,
Sahlgrenska sjukhuset
Är bakterier i tarmarna orsaken till fetma?
På senare tid har tarmfloran visat sig ha stor
påverkan på vår ämnesomsättning. Enligt
ny forskning kan en obalanserad tarmflora
orsaka flera viktiga sjukdomar, som till
exempel inflammatorisk tarmsjukdom och
fetma. Fredrik Bäckhed, docent vid Sahlgrenska
akademin, Göteborgs universitet, berättar om sin
forskning i ämnet som just nu uppmärksammas
internationellt.”
mer avslöjas
”Risken för övervikt – sitter den i huvudet?
Uråldriga delar av hjärnan balanserar vår
fettmassa på samma sätt som en termostat
styr rumstemperaturen. Andra basala delar av
vår hjärna styr vår längtan efter njutning och
kan sätta termostaten ur spel. Fett och aptit
försvinner när man har influensa, och även där
spelar hjärnan en oväntad roll. Hör John-Olov
Jansson, professor vid Sahlgrenska akademin,
Göteborgs universitet berätta om hjärnans roll
på aptiten.”
Jag blir lite irriterad på Margareta Lundström och hennes inlägg om dietisten Ingrid Larsson på Sahlgrenska, som hon gick och lyssnade på.
Inom den medicinska världen forskas det på alla möjliga och omöjliga områden och man kan hitta stöd för nästan vad man vill i olika medicinska artiklar.
Varför gå och lyssna på en dietist på ett litet universitet i en liten stad i norra Europas utmark, speciellt när dessa människor har vikt sitt akademiska liv och karriär åt en specifik åsiktsriktning, där kommer aldrig några ny revolutionerande vetenskapliga rön att publiceras. Nån högklassig forskning om kost och fysiologi bedrivs ej där! Det är helt onödigt och improduktivt att reta upp sig på sånt.
Det är mycket bättre att koncentrera sig på väsentligheter, vetenskapsmän och kvinnor vars arbete verkligen betyder något och som kommer att ändra vår syn på kost och fysiologi:
t.ex.
Lustig R
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Lustig%2C%20Robert%5Bauthor%5D
eller
Volek JS
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Volek%5Bauthor%5D
och
Phinney SD
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Phinney%20SD%5Bauthor%5D
samt
Feinman RD
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Feinman%20RD%5Bauthor%5D
bara för att ta några få exempel.
Här är ett exempel på en översiktsartikel som som kan läsas fritt:
Dietary carbohydrate restriction in type 2 diabetes mellitus and metabolic syndrome: time for a critical appraisal.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2359752/?tool=pubmed
( oj det är vist en ”kändis” med bland författarna!)
En doktor
När du ska bifoga en länk:
Öppna två flikar, en med din kommentar, en med sidan du ska länka till.
Klicka i adressfältet så att adressen blir markerad, tryck Ctrl+c
Skifta till din kommentar, tryck Ctrl+v
Adressen kopieras in MEN den ser inte ut som en länk när du står i kommentarsfunktionen, när du postat och uppdaterat sidan så blir det en länk. Alltså bara adressen ensam, med mellanslag både före och efter så funkar det.
Någon fler som är allergisk mot uttrycket: ”Det finns studier på det” 🙂
Programmet Horizon på BBC2 kl 22.00 i kväll skall handla om fetmakirurgi.
Det ser ut som om kirurgerna i England nu uppmärksammar hormonernas roll i dessa sammanhang. Man tror sig ha funnit att hormonförsörjningen ändras till följd av operationen, då uppstår frågan i vad mån man inte kan beakta detta INNAN man opererar.
Åtminstone i västra Sverige kan ni väl se BBC2 med egen parabol?
En doktor, 5 ovan:
”…man kan hitta stöd för nästan vad man vill i olika medicinska artiklar.”
Ja, och det är den stora tragedin i denna ”vetenskap” – man kan söka ut och bolla med referenser som det passar. Jag vet ingen annan disciplin där argumentens slagkraft beror på hur man lyckas selektera och gömma undan hänvisningar.
I den sist refererade texten fanns ju hela historien, daterad 2008. I vad mån har den trängt in? I vad mån anses ”Nutrition and Metabolism” höra till den vetenskapliga huvudfåran? Jag tror t.ex. inte att Livsmedelsverket skulle åberopa någonting som stått i den.
#5
Det är väl bra att Margareta Lundström bemöter Ingrid Larssons argument och avslöjar henne. Många går ju till en sådan här föreläsning för att få information om hälsan och kosten och tar till sig vad som sägs.
En doktor, ditt perspektiv är ofruktsamt.
Jag bläddrade lite i Ursulas kvarlåtenskap och hittade ”A Diet of Reason, sense and nonsense in the healthy eating debate”, en antologi redigerad av Digby Anderson och utgiven av Social Affairs Unit 1986.
Här finns redan en god del av historien, t.ex. från sid 24: ”…the clear finding that the statistical association of coronary heart disease with milk, meat, saturated fat and total fat is no longer significant…” Här fastställs att man har att göra med “a belief system which is almost totally unrelated to scientific fact…”
Alltså 1986. Nyanseringar har tillkommit sedan dess, men i huvudsak var situationen känd redan då. Nicolai Wurm och Udo Pollmer har i 20 år hållit på att lägga fram sanningar rörande fett och kolhydrater. Wolfgang Lutz såg redan 1975 fram mot den dag ”då man på kliniker och forskningsinstitut kan ägna sig åt näringsfrågorna utan fördomar.”
Det leder alltså inte långt att bara tugga om dessa väl kända förhållanden enligt ”en doktors” förslag.
Vad det handlar om är att enträget framhäva ohederligheten hos auktoriteter som vägrar att beakta dem och utbildar läkare och dietister på grundval av en fientlig människosyn. Ingrid Larsson hör till dem, men det finns i Sverige ytterligare ett halvdussin sådana villolärare, varav åtminstone fyra ännu ej avtackade professorer.
Eenfeldt har sagt att han tror att de handlar i god tro. Det är kanske väluppfostrat och politiskt opportunt men väldigt svårt att ta på allvar. Däremot tycks det vara lönsamt. Det är osmakligt att statsavlönade institutionschefer mot bättre vetande kan, och tillåts, agera på ett sätt som är personligen inbringande men i onödan förstör livet för tusentals människor.
Det är vad dessa kampanjer går ut på. Den som vill lämna ett bidrag behöver bara klicka på ”Piltson” och hjälpa mig och den nyblivna folkloristen Stephan Rössner med insamling av ”myter”..
En liten justering är påkallad här! I näst sista stycket skulle ”lönsamt” faktiskt inte anspela på Eenfeldt utan på villolärarna.
@ Vox Humanae- tack!
@ Piltson med flera
Jag tror ändå att det är mera fruktsamt att ägna sin kraft åt vetenskap i frontlinjen. Att angripa ett gammalt synsätt och dess företrädare kostar bara ansträngning till ingen nytta.
Att vissa företrädare inom medicinen inte kan ändra sig visar bara att de har fastnat i ett låst tänkesätt och förlorat sin förmåga till kritisk omvärdering och sedan ändra sig, just det som kännetecknar riktig vetenskap. Dessa personer är vetenskapligt ”förlorade”. De kommer med tiden att förlora sitt inflytande, medicinstudenterna sitter inte okritiskt och låter sig matas med dumheter, i alla fall gjorde de inte det på min tid. Personer som Rössner, Ingrid Larsson, Claude Markus och Charlotte Erlanson-Albertsson kommer aldrig att ändra sig (brasklapp-tror jag). Att föra en debatt med dessa är som att slåss med en väderkvarn- hur det går vet vi.
Exempel på motsatsen är David Ingvar och Professor Tore Scherstén. Speciellt Tore Scherstén, som efter en lång karriär som en av Sveriges främsta kirurger nu dragit sina slutsatser på ett helt annat område och offentligt diskuterar detta. Jag tror, (vet förstås ej),att Professor Scherstén i sin tidiga karriär inte ifrågasatte hypotesen om fettets farlighet, det gjorde nästan ingen, så han är ett lysande exempel hur man följer vetenskapen, tar till sig framsteg och sedan ändrar sin uppfattning.
Jag tycker det skulle vara mycket bättre om all kraft användes för att diskutera helt andra saker än att strida med livsmedelsverket och Sveriges dietistkår.
Två saker tycker jag är speciellt viktigt:
Vad är den viktigaste faktorn, mekanismer eller toxiska substanser som ligger bakom utvecklingen av en skadad kolhyderatmetabolism som sedan utvecklas vidare till metabolt syndrom? Så enkelt som att den totala kolhydratbelastningen är det självklart inte. Först när vi tränger djupare ned i detta kan vi få vetenskapligt baserade kostråd för friska för att förebygga sjukdom.
Ingående klinisk forskning hur lågkolhydratkost kan användas som verktyg för att hjälpa sjuka personer med diabetes och obesitas. Här finns behov av mycket forskning och utveckling av klinisk metodik. Framgång på detta område kommer sakta men säkert att utradera gamla uppfattningar hur dessa sjukdomar skall behandlas.
Andra områden är till exempel:
De exakta mekanismerna bakom arterioskleros. Är det så att kolesterol är livsfarligt MEN bara kolesterol i form av ”small dense” LDL kolesterol tillsammans med inflammation?
Absolut nytt exempel är:
Varför rapporterar vissa att lågkolhydratkost kan ha effekt vid centralt störd smärtreglering (i dagligt tal kallat fibromyalgi) ? Kan ketogen kost påverka neurotransmissionen på samma sätt som medicinerna Gabapentin och Lyrica (pregabalin). Vid epilepsi har man ju sett en liknande effekt.
Sammanfattning:
Jag skulle helst se sådant diskuterades än dietiststrider. Det är mycket viktigare.
Hälsningar
@ Piltson:
”Det är osmakligt att statsavlönade institutionschefer mot bättre vetande kan, och tillåts, agera på ett sätt som är personligen inbringande men i onödan förstör livet för tusentals människor.”
Mycket tänkvärt!
@ en doktor:
Det är många ggr mer fruktsamt att arbeta FÖR något än att lägga energi på att strida mot i det här fallet kostetablissemanget. Vad är det som hindrar att man gör ”både och” och slår två flugor i samma smäll om man hittar balansen.? Det handlar kanske inte om antingen eller?
@ gt
När det gäller att ”arbeta FÖR något” verkar vi ha samma åsikt och vad gäller att strida mot dietister skiljer sig det. Jag föredrar att strunta i vad de säger.
Vad gäller ”balansen” är det ju populärt i Sverige, själv ger jag inte mycket för det, speciellt ”allergisk” är jag mot uttrycket ”balanserad kost” (en vits).
Hälsningar
@ en doktor:
”Jag föredrar att strunta i vad de säger”
Det låter vettigt 🙂 .
En doktor:
”Dessa personer är vetenskapligt ”förlorade””.
Säkert. Och vi tänkte oss aldrig att vår kampanj mot Stephan Rössner nånsin skulle resultera i omvändelse. Inte heller räknar vi att hans kolleger plötsligt skall säga något annat än de hela tiden har sagt. Det är två andra aspekter det handlar om.
Den första är att inte förtröttas i försöken att frånta dessa människor deras auktoritet och framvisa dem för vad de är värda – där är jag besviken över bristen på bistånd från konventionella medier.
Den andra är att det förekommer nyrekrytering. Rössner har t.ex. efterträtts av Hellenius efter en liten omrubricering av professuren.. Hon sitter nu lika fast och har åtskilliga tjänsteår framför sig. Och det tycks finnas diverse doktorander och nydisputerade personer som nu klättrar mot inflytelserika tjänster.
Där borde uppgiften vara att dra så mycket löje över den falska åskådningen att det inte känns trevligt att sälla sig till den. Det borde kännas bättre att t.ex. arbeta under Fredrik Nyström än under Erlansson.
En tredje aspekt är att nå ut till dietisteleverna, så att de kan ställa snärjande frågor till sina lärare.
”Vad är den viktigaste faktorn, mekanismer eller toxiska substanser som ligger bakom utvecklingen av en skadad kolhyderatmetabolism som sedan utvecklas vidare till metabolt syndrom? Så enkelt som att den totala kolhydratbelastningen är det självklart inte. Först när vi tränger djupare ned i detta kan vi få vetenskapligt baserade kostråd för friska för att förebygga sjukdom.”
Det är en förbjuden kunskap för man kan inte sälja dietböcker till friska.
Fler läkare än du borde skriva mer om nya vetenskapliga rön så folket får veta vad som händer
@ Piltson:
Du preciserar vad jag menar med att det inte behöver handla om ”antingen eller”: Att låta Marcus m.fl. vara oemotsagda känns inte bra och blir ju förlängningen att samtycka, när de använder sig av så pass fula härskartekniker som de gör 😉
Det finns en del medvetna tillika fula trick som vissa etablerade ”experter” använder sig av. Claude Marcus är en bland många. I senaste ”Debatt” kritiserade han LCHF för att var otydlig när det i själva verket förhåller sig precis tvärtom! Styrkan med LCHF är ju bl.a. att Annika och Andreas är tydlig med att LCHF skall individanpassas, men Marcus omvärderar individanpassning till otydlighet och gör det till en svaghet – en effektiv härskarteknik. Antingen är han en naturbegåvning eller så har han personlig rådgivning av folk i reklambranschen. Hur som helst njöt han av situationen och CEA hade minst lika kul.
Vissa journalister hjälper till, i senaste ”Debatt” avslutade man med skuld- och skambeläggning av LCHF förespråkare, men ibland stämplas hela LCHF kollektivet . Personer som äter LCHF blir antingen trög i huvudet, aggressiva eller så tillhör de en sekt.
Marcus vet exakt vad han gör och kommer att fortsätta tills det att han avslöjas! I och för sig avslöjar han ju sig själv 😉
Claude Marcus har ju tillskrivits att han har varit/är på Barillas ”lönelista”. gt och Piltson med flera läs detta och avgör själva.
https://blogg.passagen.se/millimetervagor/entry/barilla_giftst%C3%A4mplar_lchf
Det är ju skrattretande hur en person med den ställningen som Claude Marcus har kan sitta i TV och i stort sett läsa innantill ur denna lista från Barilla som finns återgiven på Toxiska epistlar…
Med LCHF hälsningar 😉 .
@ 13 en doktor:
Jag har hållit ganska många föreläsningar för medicinstudenter, och även dietiststudenter. En ganska stor andel av dem är negativa till LCHF. Senast var det flera som var mycket upprörda över att vi rekommenderar LCHF till överviktiga barn. De tyckte att barnen i stället skulle äta mindre och springa mer. De blir framtidens överviktsläkare, om vi inte gör något åt det. Hur ska vi göra något åt det?
En Doktor 🙂 passa dig …för du håller på att bli den strösta stjärnan på området., tack för viktiga ord.
Känns bra när någon verkligen förstår o vill gå framåt. TACK
Svante
Annika Dahlqvist Skrev:
Ni skall ordna gratis endagsseminarier för mediafolk. (Har jag föreslagit flera gånger.)
Annika Dahlqvist Skrev:
Ni skall ordna gratis endagsseminarier för mediafolk. (Har jag föreslagit flera gånger.)
Beträffande något helt annat- vad tror ni om acetylsalicylsyra mot cancer?
Kanske lika bra som LCHF mot cancer?
@ Annika
Om dietisternas utbildning vet jag, måste jag erkänna, faktiskt ingenting och jag tror att sker det en omsvängning bland medicinarna så följer dietisterna med, om inte så kommer de att marginaliseras i sjukvården.
Så här tycker jag, du har mycket större erfarenhet av att föreläsa om detta, men det kanske kanske kan vara av visst intresse.
När det gäller medicinstudenterna så blir det mycket mer intressant. Jag kommer ihåg när det gäller mig själv så fick vi en mycket bra utbildning vad gäller deskriptiv biokemi och fysiologi vi kunde då i detalj t.ex. citronsyracykel, Coricykel och gluconeogenesen men det var sämre med den integrativa delen dvs hur det hela fungerar tillsammans både i normaltillstånd och vid olika patofysiologiska tillstånd. Våra läroböcker (Stryer och Lehninger) var inte tillräckligt bra på integration och patofysiologi. Jag kommer ihåg att vi fick ut översikt stenciler på hur det såg ut vid svält och ketoacidos, det var mycket intressant, men sedan var det stopp. Metabolt syndrom hette då syndromX och nämndes bara diffust. Många år senare upplever jag en besvikelse att jag inte från början fick lära mig mer men det är svårt att anklaga sina lärare, det över 30 år sedan. Samma gällde även lite senare under kurserna i internmedicin.
1, Jag tror det är viktigt att studenterna får en gedigen kunskap om metaboltsyndrom och bakomliggande patofysiologi, (ända ut till forskningsfronten), det är en grundförutsättningen.
När det gäller LCHF så har du (och några andra) skapat ett ”pedagogiskt begrepp” för folkupplysning som har haft fantastisk framgång i Sverige, det är unikt, procentuellt sett tror jag att framgången i Sverige är större än Atkins hade i USA på sin tid.
2. När det gäller medicinstudenter (och kanske även allmänläkarna) är det kanske mer viktigt att poängtera att det centrala är att LCHF är en lågkolhydratkost. Det viktigaste är att påpeka och i detalj redogöra för de kliniska effekterna vid obesitas och diabetes. Effekterna på blodsockerregleringen är ju dramatiska och mycket illustrativa. Den kliniska forskning som finns publicerad, bör också lyftas fram men ”journalistiska” publikationer typ G. Taubs m.m. bör kanske inte användas som vetenskapliga bevis.
3. Effekterna av lågkolhydratkost på blodfetter är speciellt viktiga, alla studenter bör få veta vad som händer med totalkolesterol, HDL, triglycerider. De måste även informeras om LDL och dess olika fraktioner speciellt vad som händer med ”small dense” LDL-kolesterol vid lågkolhydrat kost.
Skulle jag, teoretiskt, bli tillfrågad om att hålla föredrag om detta så skulle jag titta i boken av Volek och Phinney och utan att tveka ”knycka” en hel del där ifrån.
Hälsningar
#27
Är någon av studierna en dubbelblind randomiserad placebostudie? Isåfall kan man börja tro på resultaten. Jobbigt att journalisten inte skriver ut lite mer detaljer om studierna, alternativt länkar till abstracten på medline, så att informationen går att värdera.
Om detta handlar om enbart observationsstudier, så är den relativa effekten (riskminskningen) för liten för att kunna dra någon slutsats. Forskarna får isåfall komma igen när de gjort en riktig dubbelblind randomiserad placebostudie. De ”flickscouter” (begreppet myntat av Gary Taubes tror jag) som i åratal lydigt tar sina tabletter regelbundet morgon och kväll har som grupp lägre risk för allehanda sjukdomar pga alla möjliga andra beteenden som denna grupp uppvisar och som är omöjliga att korrigera för. För min del kan detta isåfall lika gärna vara ett försök att förnya patentet på aspirin. Follow the money: vem har finansierat studierna?
@ sb:
Aspirin tunnar blodet och sprider formodligen blodflodet battre till cancern. Inte bra och
lika pa andra sidan. Gissad nettoeffekt noll.
Tillsammans med lchf ??
Med strikt LCHF ? Se Docent Jan Hammarstens forskning, prostatacancer.
Fast jag blir så less på all pajkastning! Jag tror inte att en så komplicerad apparat som den mänskliga varelsen bara kan behandlas bara på ett sätt och att LCHF är det universalmedel som kan ge oss längre och lyckligare liv.
Vem av oss kan hävda att vi vet sanningen? Har vi syndat oss fram genom livet och skaffat oss t ex en typ2 diabetes finns ingen bot, bara lindring. De skador som vår kropp redan fått är irreversibla.
Klart att moderna tidens levnadssätt med överkonsumtion av mat och i synnerhet av snabba kolhydrater, industrimat och transfetter parat med lägre nivå av fysisk aktivitet är orsaken till vår tids våg av folkohälsa.
Medelhavskost, som den är beskriven i föredraget innehåller ringa mängd snabba kolhydrater, har en bra balans av fetter, och tillsammans med den fysiska aktivitet som fiskarbefolkningen fyllde sin vardag med gav bra hälsa.
@ 31 Dacke:
För diabetiker är det allra viktigaste att hålla blodsockret så normalt som möjligt. En diabetiker som normaliserar blodsockret genom kolhydratrestriktion kan stoppa upp sjukdomsprogressen, och kanske tom vända den till det bättre.
Kan man normalisera blodsockret med medelshavskost så är det bara att gratulera.
Men det finns inga bevis på att vårt nordiska smör är sämre än olivolja för kärlen.
Fysisk aktivitet är alltid nyttigt, i måttlig utsträckning.
Jag tycker att diskussionerna här ligger på en ”hyfsad” nivå och gillar som många förstått Annikas blog.
Jag ser inga som helst motsättningar mellan att studera frågan om ”kost och hälsa” på den allra ”djupaste” filosofiska nivån och på ett mer ytligt ”kliniskt” plan – tvärtom.
Jag tror som en doktor också att det är ”menigslöst” att slåss med förespråkare för den officiella kostlinjen.
Volek och Phinney vet också vad de talar om både ur ett kliniskt perspektiv och ett forskarperspektiv. De har desstom en ödmjukhet i förhållande till människor olikheter.
Även Gary Taubes har denna inställning och fördelen med honom är att han använder en ”bred pensel” och pekar på de ”vetenskapsteoretiska” orimligheterna inom hela läkarvetenskapen i denna fråga utifrån ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapsjournalistik kan knappast nå högre höjder enligt min åsikt och Gary Taubes är faktiskt fortfarande min favorit efter tre år. På samma sätt som jag själv närmar han sig frågan ”utifrån” och då kan man knappast ha några starkt rotade ”fördomar” som man med nödvändighet måste få när man genomgår en grundläggande medicinsk utbildning (Ross and Wilson som exempel?). Närmar man sig utifrån är man helt enkelt ”fri” att forma sin egen uppfattning. Detta är nog därför lättare för en journalist att göra och kanske även för en metallurg.
@ Dacke
Du sa ju att det var tråkigt med pajkastning? Men LCHF har ju redan visat att Diabetes är reversibelt så den pajen kan du väl äta upp istället. Om du vill springa mer och bli hungrig och äta mindre, inga problem, det kan fungera! Kanske det härnedan även kan vara tänkvärt om du vill fortsätta läsa.
Rewind 5000 years.
Den Egyptiska överklassen levde gott fast medellivslängden var inget att ståta med utan endast 40-50 år gissas det att dom som mummifierades klarade sig, i livet alltså. Dom levde tydligen på nästan samma ”fruktåretruntkost” som vi nyss har startat med, plus att brödsäd kunde torkas enkelt och säkert eftersom allt ligger runt Nilen som flyter där det annars skulle ha varit 100% öken. Sol 340+ dar om året och sötsaker från dadelpalmer och annat naturgodis hade dom rikligt av, dock inga kokosnötditto.. Vackra och magra var dom och inget raffinerat socker eller margarin, allt organiskt. Men trots allt detta…, visade nyligen gjorda studier med modern scanutrustning att dessa mummifierade kungar etc. vanligen var smäckfyllda med, …åderförkalkning..!! Trots att dom åt en helvävd helt organisk låg-GI kost utan socker och transfetter, en diet som CEA och andra industriprofessorer anser det absolut bästa som finns.
Man förklarade resultaten med att de som mummifierades var från överklassen och åt därför för mycket kött och fett , vilket naturligtvis orsakade hjartsjukdomarna. Verkar vettigt, att överklassen åt mer kött eftersom kött alltid är dyrt, och nu farligt också enligt vissa nya, dock sedemera funna vara tvivelaktiga, nyhetsrapporter. Fett ock kött ville man idag ha boven till även i Egypten, ca 5000 år sedan.
Men klarade sig underklassen bättre då? Den Egyptiska underklassens medelivslängd hammnar på 30-35 år vad jag kan få fram. Det finnes ingen anledning att underklassen i Egypten svalt ihjäl, men förmodligen fick de knappt några högvärdiga proteiner eller bra animaliskt fett i sig heller, som förklarades ovan. Men klart är att de ”sprang mer”, i form av hårt arbete. Inte kan dom ha dött så tidigt av något som ligger så nära den idealiska dieten livsmedelsverkset förordar? Snart kommer säkert en ny förklaring.
Men det behövs mer än en ”Egyptisk Paradox” att lagga till den Franska för att pusslebitarna skall passa.
Någon som vet mer? Grundkopplingen hittade jag i Ken Rieskes senaste bok.
LowCarbGran:
Ken Rieske är en obekant storhet för mig, men detta var intressant. Det aktualiserar en fråga vi länge hade här men aldrig kom så långt med.
Nämligen om man inte med nya arkeologiska metoder skall komma fram till insikter som slutligt tar död på sånt som sprids av WHO och dess osjälvständiga förgreningar som Livsmedelsverket m.fl.
@ Annika Dahlqvist:
Om vi pratar typ 2 diabetes, finns det mycket annat att hålla koll på. Ungefär hälften av Sveriges befolkning är obesa (farligt överviktiga). Med den ökade livslängden kommer hälften av de obesa att få insulinresistens som utvecklar sig till diabetes typ2. Förloppet är under bra många år utan symtom, man kan se en lätt förhöjning av fasteblodsockret, och HBA1C, långtidsblodsockret stiger, vilket indikerar stora svängningar över dygnet av blodsockernivån. Vid insulinresistens är muskelcellernas förmåga att ta emot energi i form av socker nedsatt. Kroppen försöker kompensera med att gasa på med mer insulin, så länge bukspottkörteln orkar med. Men höga nivåer av insulin är rejält inflammationsdrivande, och hjärta, njurar och ögon tar skada. Man har fortfarande rätt bra blodsockernivåer, men kroppen far illa. Har man tur och får ett HBA1C taget i tidigt skede kan man bromsa förloppet genom att gå ner i vikt, här har kanske LCHF en funktion. Om insulinresistensen ökar kallar musklerna på mer näring och levern kompenserar med att producera socker. Den produktionen kan man inte reducera bort med kostrestriktioner, för den är inte relaterad till det vi äter. I det här läget sviktar bukspottkörteln och insulinproduktionen avtar. Man har en fullt utvecklad diabetes, som inte är reversibel, man har dragit på sig dubbelt så hög risk för hjärtinfarkt, man har irreversibla skador på de fina blodkärlen i bl a ögon och njurar… För att klara njurarna måste man hålla blodtrycket i schack, vilket kan vara svårt för en överviktig person. För att klara hjärtat måste man rensa bort alla övriga riskfaktorer: högt LDL kolesterol, tobaksrökning och öka den fysiska aktiviteten.
Eller hur Annika
@ 36 Dacke:
Det viktigaste man kan göra vid insulinresistens och diabetes typ 2, är att så snart som möjligt minimera kolhydraterna, för att sänka blodsockret och minska på insulinbehovet och -produktionen.
Då kan man komma tillrätta med problematiken och få sin metabolism på rätt köl igen. Men om det har gått för långt, och de insulinproducerande betacellerna har blivit utbrända i sina försök att hejda det höga blodsockret, så kan man få insulinbrist i kombination med insulinresistens, och då kanske man måste injicera insulin. Då får man en tilltagande övervikt som biverkan av insulinmedicineringen, eftersom insulin är ett fettinlagrande hormon.
Så kolhydratrestriktion är en nödvändig förutsättning i all diabetesbehandling.
Högt LDL har inga samband med prognosen i diabetessjukdomen. Läs Uffe Ravnskovs böcker om fett och kolesterol.
Tobaksrökning är livsfarligt, särskilt för diabetiker och personer med metabola syndromet.
Fysisk aktivitet är bra, men handikappade personer kan bli friska i sin diabetes, med lågkolhydratkost, även utan motion.
@ LowCarbGran:
Tack, men jag äter inte paj, det är för onyttigt, möjligen lite av fyllningen ibland, fast bara om det är mycket frukt och lite socker och såklart som desert efter en näringsritkig och god måltid. Vad gäller diabetes kan du läsa vidare i mitt inlägg nr 36
@ Annika Dahlqvist:
Annikas kommentar om diabetes:
Det viktigaste man kan göra vid insulinresistens 1) och2) diabetes typ 2, 3) är att så snart som möjligt minimera kolhydraterna,4) för att sänka blodsockret och minska på insulinbehovet och -produktionen.
Då kan man komma tillrätta med problematiken och få sin metabolism på rätt köl igen.5) Men om det har gått för långt, och de insulinproducerande betacellerna har blivit utbrända i sina försök att hejda det höga blodsockret, så kan man få insulinbrist i kombination med insulinresistens, och då kanske man måste injicera insulin.6) Då får man en tilltagande övervikt som biverkan av insulinmedicineringen, eftersom insulin är ett fettinlagrande hormon.7)
Så kolhydratrestriktion är en nödvändig förutsättning i all diabetesbehandling.8)
Högt LDL har inga samband med prognosen i diabetessjukdomen.9) Läs Uffe Ravnskovs böcker om fett och kolesterol.
Tobaksrökning är livsfarligt, särskilt för diabetiker och personer med metabola syndromet.
Fysisk aktivitet är bra,10) men handikappade personer kan bli friska i sin diabetes, med lågkolhydratkost, även utan motion.
Mina kommentarer:
Det viktigaste enligt min mening är att undvika att hamna i riskgruppen för D2: Fysisk aktivitet, som bygger muskler och benstomme. Rätt mat i rätt mängd, vid lämpliga tider och äten i rofylld situation. Undvik snabba kolhydrater. Undvik särskilt s k lättprodukter, som kanske inte innehåller så mycket fett, men ändå kaloririka. Förstör inte smaken på jordgubbar genom att dränka dom i socker, eller sockerersättning. HÅLL VIKTEN UNDER KONTROLL.
Har Du förresten hört talas om projektet ”Läkarens samtal om levnadsvanor”? Det drivs av Socialstyrelsen och Läkarsällskapet.
1) Prediabetes G 1,0-1,26 g/l, hyperinsulinism
2) Icke ännu upptäckt diabetes, fasteblodsocker > 1.26 g/l, glukosbelastning efter 2h >2.00g/l, icke reversibelt tillstånd. Bahandling minskar komplikationsrisken.
3) Icke reversibelt tillstånd, progressiv försämring trots blodsockersänkande behandling, insulinsekretionen <50% av normal sekretion.
4) Vilka kolhydrater menas? Kolhydrater med lågt GI utlöser lägre insulinnivåer och mindre svängningar i blodsockret.
5) Ja om G=1.0-1.26
6) Diabetes typ 2 är en progressiv sjukdom, insulinproduktionen minskar med 10% per år. Insulin måste tillföras då den egna sekretionen sjunkit under 10% av den ursprungliga.
7) Ja, 2 kg viktökning per varje procents sänkning av HbA1c, om man ej anpassar energiintag och utgift. (Mat och motion).
8) En idé som fanns före 1921, då insulinet upptäcktes. Tyvärr hjälpte det inte för en typ 1, då kroppens blodsockerhöjande hormoner (glucagon, cortison, adrenalin) gör att leverns sockerproduktion rusar och tar död på patienten.
9) LDL-C bildar tillsammans med irreversibla kolhydratproteiner inflammatoriska avlagringar i kärlväggarna, som gör att endotelet förstörs. Högt LDL-C och blodtryck är väldokumenterade riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke. Högre risk för diabetiker jfr m icke diabetiker.
10) Fysisk träning ökar muskelmassan, leder till ökat utnyttjande av blodglucos, som dessutom lättare går in i muskelcellerna dvs minskar insulinresistensen. Man kan aldrig bli frisk från en etablerad diabetes, progressiv sjd, trots behandling.
@ 39 Dacke:
Nej, insulinresistens är inte ett reversibelt tillstånd, men om man äter lågkolhydratkost kan man ofta ändå hålla blodsockret normalt. Sjukdomen försämras inte om man fortsätter med LCHF. Vissa rapporterar tom förbättring av sina diabeteskomplikationer efter övergång till LCHF.
Alla resorberbara kolhydrater höjer blodsockret förr eller senare, därför är det bäst att minimera dem alla.
Innan insulinet upptäcktes kunde en Typ1-diabetiker leva i flera år på LCHF-kost, medan om den åt sedvanlig stärkelserik kost dog den inom ett par veckor, i ketoacidos.
Hjärtinfarktpatienter har snarast lägre LDL-nivåer än friska personer. https://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ar-kolesterol-en-riskfaktor_3201249.svd
Detta bevisar att högre LDL inte har orsakssamband med hjärtinfarkt.
Annika D
”Nej, insulinresistens är inte ett reversibelt tillstånd”
Där har du fel gastric bypass kan bota insulinresistensen på någon dag, (gör inte operationen)
Snart förstår forskarna vad som händer och då kan dom antagligen bota insulinresistensen utan operationen.
Antingen påverkar operationen hormoner eller så påverkas tarmfloran.
Tänk om det är tarmfloran som orsakar insulinresistensen?
@ Annika Dahlqvist:
De typ1-diabetiker som överlevt så lânge måste haft rester av insulinsekretion kvar >10% av normalsekretionen. Levern tar död på en helt insulinfri patient på kort tid oavsett om patienten äter eller inte.
@ 42 Dacke:
Det är troligen som du säger. Det var väl också därför som de dog så småningom, deras insulinproduktion hade helt upphört.
en doktor Skrev:
Då bör du köpa läroboken ”Fetma”, redigerad av S. Rössner/A.K. Lindroos, Studentlitteratur 2007. När jag läst bidragen av framför allt Lindroos och Ingrid Larsson blev det för mig tydligt att denna utbildning går ut på att frambringa okultiverade nickedockor utan sinne för en vetenskaplig attityd.