Skygglappar i forskningen – eller trons makt

16 februari, 2012 av Annika Dahlqvist 26 kommentarer

Sven Erik Nordin skriver en krönika i Kostdemokrati.
Forskningsstudenterna söker efter argument för att ”bemöta” dem som upplever positiva effekter av LCHF.

Relaterade

Arkiverad under: Blogginlägg, Vetenskap

Comments

1

Maggan A säger

16 februari, 2012 kl. 21:45

Suck… sorglig läsning.

Men den goda nyheten är att vi (vanligt folk) numera har Internet till vårt förfogande och kan söka svaren själva,. Den snöboll som du Annika satte i rullning för några år sedan har nu 2012 blivit en LAVIN.. Paradigmskiftet är här och omöjligt att stoppa – det finns inte längre någon väg tillbaka 🙂
2

Zonen säger

16 februari, 2012 kl. 21:49

Heja Norrland! 🙂
3

Koff säger

16 februari, 2012 kl. 22:44

Sektvarning på dessa två unga kvinnor.
4

LatMask säger

17 februari, 2012 kl. 07:45

Citat från Sven Erik Nordin:

”Det är viktigt för oss som blivande Kost- och Friskvårdspedagoger att vara medvetna om hur de som äter enligt LCHF själva upplever kosten för att kunna bemöta dem på bästa sätt. Detta kommer vi ha stor användning av i vår framtida yrkesroll, då intresset för LCHF verkar öka alltmer”. (Min fetstilsmarkering).

Det framgår alltså redan från början, att avsikten med undersökningen är att få bättre möjligheter i sin framtida yrkesutövning som ”Kost- och Fritidspedagoger” att bemöta dem som äter enligt LCHF på bästa sätt (läs: kunna övertyga dem om hur fel de har).

Författarnas uttalade målsättning för studien sägs däremot vara ”att undersöka vilka aspekter som ligger till grund för valet att äta enligt LCHF”. Jag tror inte att jag läser texten ”som Fan läser Bibeln”, om jag anar att den underliggande meningen i själva verket är ungefär: ”att undersöka hur människor kan låta sig luras att äta den farliga LCHF-kosten”!

Ja, i det här fallet tycker jag faktiskt att du läser texten som Fan läser Bibeln, Sven Erik. Jag har läst uppsatsen, och jag tycker att det är en rak, redig och neutral redovisning av hur några människor upplever sin nya kost. De talar om välmående, övergångssvårigheter, sociala problem och bättre hälsa, på samma sätt som många, många människor berättat om på Kif, hos Kostdoktorn och här hos Annika.

Jag kan lova att det finns betydligt värre motståndare att slåss emot!

(Ber om ursäkt för att jag tappade Sven Eriks fetstil i kopieringen).
5

jon säger

17 februari, 2012 kl. 09:06

Vet inte om rapporten gav så mycket om något håll. rent metodmässigt finns det inget att klaga på. Dom ville se på orsaker till varför man avvek från NNR och valde LCHF istället.
Jag tror problemet är att, precis som många påpekar, det finns så otroligt mycket olika forskning som pekar i så otroligt många riktningar. Som student blir man ganska låst vid den litteratur som presenteras på utbildningen och som handledaren accepterar. Tror att dom aldrig hade blivit godkända om dom använt Ravnskov som litteratur vad gäller kolesterolavsnittet pga att handledaren knappast hade accepterat detta.

Märkligt blir det då man konstaterar att intervjuoffren upplever sig mättare av högfettskost men konstaterar sedan att man inte kan finna stöd i forskningen för att dom borde göra det. Här vore det intressant med en diskussion om skillnaden mellan upplevelsen och forskningen t ex.

Men vi ska komma ihåg att det bara handlade om en uppsats under grundutbildning(?).
6

Sven Erik Nordin säger

17 februari, 2012 kl. 09:54

LatMask!
Jag har givetvis också läst hela uppsatsen, och jag ger ju i mitt inlägg författarna en eloge just för hur de presenterar resultatet av sina intervjuer. Även själva intervjuerna och behandlingen av den information man fått där tycks vara av god kvalitet. Det här är ju en sorts deskriptiv studie och ingen hypotesprövning, och som sådan kan den väl vara OK. Men man har uppenbarligen åtminstone uppfattningen att LCHF är något avvikande, något som man i sin kommande yrkesutövning måste ”bemöta”. Visserligen kan ”bemöta” t.ex. i vårdsammanhang ha en litet speciell betydelse, men nog tycker jag ändå det framgår ganska tydligt att man avser att följa gällande rekommendationer – och alltså avråda från LCHF. I sin inledande diskussion skriver man också ”För studenter på Kost och friskvårdsprogrammet har skolningen framförallt utgått från de Svenska Näringsrekommendationerna” och ”De kostråd som LCHF förespråkar står i motsats till de rådande kostrekommendationerna i Sverige” – utan någon ytterligare kommentar. På samma ställe påstår man också, helt felaktigt, att ”kalorirestriktion är avgörande för viktminskning” – vilket klart visar, att man måste anse LCHF olämpligt, då fett som bekant är mer ”kaloririkt” än motsvarande mängd kolhydrater. Jag kan verkligen hålla med om att ”det finns värre motståndare att slåss mot” (och det försöker jag verkligen också göra!). Trots vissa felaktiga påståenden, så har jag egentligen inte heller något emot denna uppsats – som kvalitativ studie betraktad. Det som stör mig generellt är att man gång på gång kan konstatera nästan osannolikt positiva erfarenheter av kolhydratreducerad kost – men att man inom det etablerade forskarsamhället nästan konsekvent vägrar att ta till sig detta. På Livsmedelsverket t.ex. försöker man nästan slå knut på sig själv för att inte behöva erkänna att man under flera decennier givit oss helt felaktiga kostråd betr. fett – och därmed åstadkommit förfärliga följder för folkhälsan. Författarna till den här aktuella uppsatsen blev kanske orättvist utpekade, då jag använde dem som exempel på hur kognitiv dissonans effektivt förhindrar nya idéer att tränga fram inom forskningen – hur destruktiva de gamla än må vara. Enda möjligheten att utreda hur rätt eller fel jag har i min framställning är väl att undersöka hur uppsatsens författare agerar som färdiga Kost- och Friskvårdspedagoger…
7

Fettegött säger

17 februari, 2012 kl. 10:57

Tycker fortfarande att det är jättekul att Claude Marcus jobbar för både Mc Donalds och Barilla. Har precis läst ut Ralf Sundbergs bok Forskningsfusket och även om jag läst en hel del om lobbyism och fusk förr, så blir man rätt upprörd. Kommer dröja länge innan lchf accepteras av den stora massan för lögnerna som finns runt om oss är så stora och invanda. Men redan nu känns det otroligt positivt för framtiden.
8

Sofia säger

17 februari, 2012 kl. 12:12

@ Sven Erik Nordin:

Efter att ha läst Ralf Sundbergs ”Forskningsfusket!” samt följt pågående kostdebatt och i samband med den själv kunnat konstatera hur Claude Marcus m. fl. njuter av att gäckla seriösa debattörer, så finns det all anledning att kritiskt granska studier och uppsatser inom kostbranschen. Vi kan ju själva konstatera att Marcus m.fl. använder sig av diverse härskartekniker samtidigt som de förtroendeingivande levererar lögner som om de vore sanningar i hopp om att vilseföra publik och tevetittare. Man kan inte utesluta att du har helt eller delvis rätt i din analys. Sedan jag började följa kostbebatten har nya och direkt fula världar öppnats för mig.

Tack Sven-Erik, hoppas att din röst fortsätter att höras 🙂
9

Lars Bern säger

17 februari, 2012 kl. 12:36

Jag har svårt att bli väldigt upprörd över alla dessa professorer (Marcus, Hellenius, Rössner m.fl.) som kämpar för sina livsverk. De är inte mer än människor och det som nu händer måste vara deras värsta mardröm. De har byggt hela sin framgånsrika karriär på en vetenskaplig hypotes som varit upphöjd till absolut sanning av en hel värld och så upptäcker vi plötsligt att den är falsk och måste överges. Det som däremot är viktigt är att alltid påpeka i debatten att forskare som är så knutna till en falsifierad hypotes måste betraktas som i högsta grad partiska när de yttrar sig. Att de även har mycket starka lojalitetsband till Big Pharma och Big Food understryker deras bias. Det gäller att kräva av media att de upplyser om detta när de här professorerna får framträda.
Tids nog kommer verkligheten att visa hur mycket friskare LCHF-ätarna blivit i jämförelse med genomsnittet.
10

anhörig säger

17 februari, 2012 kl. 13:14

@ Lars Bern:

Det som upprör att de alltid poängterar att ” … jag som ägnar mig åt folkhälsoarbete …” på ett sätt som om inte LCHF-förespråkande läkare som Annika och Andreas också gör det. Att Claude Marcus dessutom klämmer i med att man blir dum av LCHF förbättrar inte förtroendet. I stället för att bli nyfiken på en kostmodell som ger så dramatiska hälsoförbättringar för diabetiker förlöjligar Rössner Annika, som trots detta fortsätter på SITT livsverk. Upprörd blir man som anhörig när man ser hur experternas ointresse för nya rön drabbar sjuka människor som kämpar med sin hälsa ;).
11

Hanveden säger

17 februari, 2012 kl. 14:00

Det här skrevs på Toxiska epistlar hösten 2007 angående att Barilla giftstämplar LCHF.

https://blogg.passagen.se/millimetervagor/entry/barilla_giftst%C3%A4mplar_lchf

Att Claude Marcus fortfarande tror på samma sak eller har betalt för att framföra dessa åsikter är ju helt tydligt.

Med LCHF hälsningar ;-).
12

Josef Boberg säger

17 februari, 2012 kl. 14:55

Kaliber 14 maj 2006: ”Reportaget belönat med en Guldspade 2006 ! – Beställningsjobb och köpt tystnad – är den fria forskningen hotad ?”
13

M säger

18 februari, 2012 kl. 00:39

@ LatMask:

Håller till fullo med dig!

Jag har också tolkat studien helt annorlunda än Sven Erik Nordin. Att kunna ”bemöta” någon inom hälso- och sjukvård trodde jag handlade om att verkligen kunna förstå patienten tillräckligt väl, ha tillräckligt med kunskap, kanske kunskap om ny-gamla företeelser, att kunna vara empatisk osv. Däremot inom forskning, då kan ”bemöta” ofta handla om att kunna svara/försvara sina teser, kunna ”bemöta” kritik, som förvisso kan vara såväl negativ som positiv. Inom forskning är kritik och kritisera inte samma sak!

Det kritiseras att ingen forskning sker på LCHF. När faktiskt två som gör sitt fil.kand. examensarbete – genom att forska på personer som äter LCHF och presenterar detta – då kritiseras och misstros det!

Skrämmande att så många – inklusive Annika Dahlqvist – har köpt Sven Erik Nordins tolkning av studien, och det verkar som flera har gjort det utan att läsa studien och skapa sig en egen uppfattning!

Jag vill däremot tacka Sven Erik Nordin för länken till denna uppsats – en mycket intressant studie!

Istället för att kritisera de två studenter som faktiskt har bedrivit forskning inför sitt examensarbete, varför inte istället kritisera de inom/för LCHF som inte forskat? Varför inte de läkare och forskare som verkar inom/för LCHF gör det som dessa två studenter uppmuntrar till – det är istället det som borde kritiseras!

”6.4 Förslag till framtida forskning
Eftersom vårt urval var begränsat till dem som var positiva till LCHF gick vi därigenom miste om de som av okänd anledning valt att inte fortsätta med dieten/kosthållningen. Denna målgrupp skulle därför vara av intresse att undersöka i framtida studier.
Det hade även varit intressant att kunna utföra ett slumpmässigt urval på en större population, vilket skulle kunna vara möjlighet i en studie med större resurser. Detta skulle kunna medföra att resultatet kan generaliseras (Patel & Davidsson, 2003), vilket inte är möjligt med vår studie.
Ett annat tänkvärt område att undersöka skulle vara effekterna av LCHF-kost hos dem som inte eftersträvar viktnedgång samt långtidseffekterna hos alla som följer LCHF. Vi har inte funnit studier som omfattar dem som inte har en övervikt att bli av med.”

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24516/1/gupea_2077_24516_1.pdf
14

Sven Erik Nordin säger

18 februari, 2012 kl. 07:41

M!
Så länge vi inte vet hur författarna till uppsatsen konkret agerar efteråt, så vet vi kanske inte vilken tolkning som är den ”rätta”. Det kan ju också vara så, att de hade tänkt skriva något om den överväldigande positiva upplevelsen hos dem som åt LCHF-kost , och vilka konsekvenser det rimligtvis borde få för den officiella inställningen till denna kost – men att de tvingades avstå från detta för att hålla sig inom de ramar som handledaren bestämt (d.v.s. den officiella synen på kosten). För annars kanske de inte blivit godkända i sin examen. Sådant förekommer faktiskt!
Vidare tror jag att alla vi som intresserar oss för kost och hälsa, och som upptäckt de hälsovinster som är förknippade med en kolhydratsnål kost, inget högre önskar än oberoende forskning om LCHF. Men sådant kostar pengar! Och vilka är det som har pengar – OCH intressen på detta område? Jo, framför allt livsmedels- och läkemedelsföretagen! Och livsmedelsföretagen är intresserade av att sälja billiga produkter till högt pris (hälsovådliga vegetabiliska oljor, subventionerat och lika hälsovådligt socker och t.ex. lättmargarin, där mer än 50 % består av vatten) Vilket intresse tror du dessa företag har av mer hälsomedvetna konsumenter?… Och vilket intresse tror du läkemedelsföretagen har av en frisk befolkning – som inte behöver köpa deras produkter?
Tyvärr tycks de flesta, liksom du, ha en mycket blåögd och naiv inställning till detta med forskning. I praktiken finns det knappt någon ”oberoende” forskning. Det mesta handlar om pengar… Det är oftast stora företag som bestämmer vilken forskning som skall bedrivas – och hur resultaten tolkas och presenteras.
För övrigt är det väl så här: Nuvarande kost med mycket kolhydrater tycks ha bidragit till att uppemot hälften av oss lider av övervikt, samt att nära ½ miljon har diabetes (i Sverige). Kolhydratsnål kost tycks förhindra uppkomsten av diabetes och göra människor generellt friskare – och normalviktiga. Och den officiella inställningen är: Vi måste fortsätta med att äta mycket kolhydrater för att hålla oss friska! Är det någon mer än jag som tycker att det finns vissa brister i den logiken?
15

1940 säger

18 februari, 2012 kl. 10:48

@ Sven Erik Nordin: ”Är det någon mer än jag som tycker att det finns vissa brister i den logiken?”

Jag tror att det beror nog på vem som tycker. Jag håller fullständigt med dig, har inte har något intresse av att tjäna pengar på att andra skall äta sig till sjukdom och övervikt, ej heller något intresse av göda pillertrillarindustrins vinstintressen 🙂
16

Professor Göran säger

18 februari, 2012 kl. 11:02

På Annikas blogg ser jag till min glädje en seriositet i väl genomtänkta och sansade inlägg. Det är med andra ord inte bara one-liners det är frågan om. Jag är inte alls emot one-liners men de återspeglar oftast inte på samma sätt genomtänkta synpunkter som inläggen här är. Ändå tyder one-liners bevisligen på att man är intresserad intresserade av att ”få sin röst hörd” även om den är anonym men det ligger förstås i själva demokratibegreppet. Till skillnad mot diktatorer är jag därför väldigt förtjust i de sociala medierna även om mitt eget deltagande i stort sett är begränsat till Annikas blogg. Här på bloggen inbillar jag mig att frånvaron av personangrepp är det som gör att jag trivs speciellt bra.

I linje med detta är inläggen också lite längre och det finns till och med utrymme för typiska ”Professor Göran-inlägg” och här kommer därför i naturlig ordning en varning för ett nytt långt filosofiskt inlägg som hör en lugn lördagsmorgon till.

Som många bloggläsare här säkert noterat har mitt favoritobjekt under de senaste åren varit förhållandet mellan religion och vetenskap och efter en hel del studier (även inkluderande grundläggande filosofi) som jag själv inbillar mig ha varit seriösa tycker jag också att jag nu förstår denna frågeställning betydligt bättre. Vad gäller religionsvetenskapen ansluter jag mig till den syn som sociologen Emil Dürkheim formulerade för över hundra år sedan och när det gäller naturvetenskapen den syn som vetenskapsteoretikern Karl Popper förespråkar inte minst i sin ”Conjectures och refutations”.

Trots att jag idag på grundval av dessa mina studier inte ser någon större principiell skillnad mellan religion och vetenskap så vill jag ändå klargöra min principiella grundsyn på skillnaden.

– En religiös person TROR att han eller hon VET!

– En sant vetenskaplig person VET att han eller hon bara TROR!

Denna grundsyn gör att jag just klassificerar vår officiella läkarvetenskap som religiös och om vi är överens om denna syn så måste vi också konstatera att den förstås också har en mångtusenårig historia där det inte är en tillfällighet att präster och medicinmän var en och samma person.

Skillnaden mellan vad som är religion och vetenskap kan formuleras på många olika sätt och det har det också gjorts genom årtusendena. Karl Popper citerar bland annat Platon i ingressen till kapitel 11 i ”Conjectures och refutations” och detta kapitel handlar just om ”THE DEMARCATION BETWEEN SCIENCE AND METAPHYSICS”.

Frågeställningen är därför på intet sätt ny. Vad som är speciellt är det som har växt fram under de senaste 500 åren och det är just naturvetenskapen som oavbrutet har fått de överstepräster som i kraft av sin auktoritet hävdat den religiösa tron (dvs. hävdat att de VET) att backa steg för steg vilket också har fått den ”moderna människan” att tvivla på Gud.

Det är ju också detta fenomen vi nu noterar idag när ”läkarvetenskapen överstepräster” ser sin tro på det mättade fettets farlighet hotat och i religiösa termer förgäves försvarar dessa men steg för steg tvingas backa. Även läkarvetenskapens tro på att kunna förvandla associationer till orsakssammanhang (associationer mellan högt blodtryck och kolesterol och hjärtsjukdom t.ex.) har inte mycket med vetenskap att göra och äger därför en mycket klar religiös karaktär. Som jag påpekade så ser jag i grund och botten ingen större principiell skillnad mellan religion och vetenskap. Vad som förvandlar en vetenskaplig observation till just religion är att man genom observationer som indikerar en association skapar en hypotes om ett orsakssammanhang som man sedan påstår vara ”sann”. (Man VET att den är sann helt enkelt!) Man förvandlar sedan denna ”sanning” i kraft av sin egen auktoritet till en dogm som man med samma auktoritet tvingar på samtliga inom prästerskapet (läkarna – församlingsprästerna) att följa.

När det gäller kolesterol, blodtryck och hjärtsjukdom har definitivt vagnarna placerats framför hästarna enligt min mening och här kommer vi till den andra avdelning i det som jag anser karaktäriserar vad vi anser kunna skilja vetenskap och religion åt.

Det som inte stämmer med verkigheten kan helt enkelt inte vara vetenskap. LCHF-kosten – speciellt den strikta ketogena – förbättrar som bekant ”riskfaktorerna” och oftast dramatiskt till det bättre. Har man en vetenskaplig attityd accepterar man dessa och förlöjligar dem inte som ”anekdoter”. En rimlig anledning till just förlöjligandet av kliniska observationer kan möjligen vara att man som t.ex. Mats Reimers uppfattar det som händer idag som ett hot mot den ”etablerade läkarvetenskapen” som naturligtvis VET till skillnad mot ”de religiösa LCHF-extremisterna som går omkring och TROR på mirakel”.

Har man en religiös inställning som jag anser genomsyrar just läkarvetenskapen så försvarar man förstås sina dogmer och sitt korrumperade land millimeter för millimeter och inget halmstrå är då för obetydligt i detta försvar. Det ligger helt enkelt inte i en religions natur att erkänna att dess grundläggande dogmer helt enkelt inte skulle stämma med verkligheten.

Religioner gillar bara inte så kallade ”paradigmskiften” medan sann vetenskap (notera ordet sann) inte har några problem med detta. Tyvärr är det även här lite skralt med att kunna erkänna att man haft fel under hela sin karriär även inom de sanna naturvetenskaperna (matematikern Hilbert och Gödels ”otillräcklighetsteorem” är här ett mycket vackert un ntag, fysikern Mach inställning å andra sidan i början av 1900-talet till atomernas existens är ett exempel på vad som kanske är den normala mänskliga inställningen som Lars Bern här är inne på om hur svårt de måste vara att erkänna att ens livsverk bygger på en lögn).

Men när församlingsmedlemmarna inklusive församlingsprästerna öppet skrattar åt översteprästerna så blir förstås ändå paradigmskiftet till slut oundvikligt. Det är möjligt att detta är på gång i samhället idag. Men som i öststaterna så har dessa överstepräster också en ”vidunderlig” förmåga att komma ut på andra sidan ett paradigmskifte som de nya översteprästerna.

För Rössner är det väl kört kanske och kanske även för Marcus och lundaprofessorn. Som den tidigare franske presidenten Mitterrand, som först var medlöpare till den Nazistiska ockupationsmakten i Frankrike men sedan anslöt sig till motståndsrörelsen, vid något tillfälle cyniskt konstaterade att det hela helt enkelt bara rörde sig om själva tidpunkten för att byta sida.
17

LatMask säger

18 februari, 2012 kl. 12:05

Tack alla för intressanta och välformulerade inlägg!

Jag ska försöka förtydliga mig lite: Jag tror att vi som äter enligt LCHF ska akta oss för att instinktivt och oreflekterat stöta bort personer som, enligt vår uppfattning, hör till ”överheten” – forskarvärlden, läkare, dietister, läkemedelsindustrin, livsmedelsindustrin m fl.

Se istället på vad folk säger och gör, och gör bedömningen utifrån detta.

Vi riskerar att stöta bort personer som närmar sig LCHF med ett öppet och granskande sinne, utan att för den skull vara ”frälsta”, med vår inställning ”är du inte helt och fullt med oss, är du helt och fullt emot oss”.

Kan det vara så att vi har kämpat i motvind så länge, att vi tror att ”alla” är emot oss, och inte märker hur klimatet har ändrats?

Professor Göran skriver här ovan ”Dessa överstepräster (har) också en vidunderlig förmåga att komma ut på andra sidan ett paradigmskifte som de nya översteprästerna”. Det ska bli spännande att se vad som händer de närmaste fyrtio åren! (Jäpp, latMask räknar kallt med att hänga med så länge – gissa hur…)
18

Hanveden säger

18 februari, 2012 kl. 12:45

Som jag visade i länken till Toxiska epistlar Har Barilla kämpat mot LCHF från början. Att sedan Claude Marcus stått på deras ”lönelista” Framgick tydligt vid senaste TV framträdandet.

Det är inte bara forskningen som behöver granskas som i boken Forskningsfusket. Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin. Av Ralf Sundberg.

LCHF har motståndare i form av aktieägare som investerat i livsmedelsindustrin och de kommer att trappa upp sina ansträngningar var så säker. Kriget om pengarna i samhället kommer i första hand och då får folkhäsan inte plats på spelplanen.

Tack vare bloggar med entusiaster som dig Annika är dock en del av folket medvetna om de motståndare vi har att göra med.

Med LCHF hälsning 🙂 .
19

M säger

18 februari, 2012 kl. 14:02

LatMask Skrev:

Tack alla för intressanta och välformulerade inlägg!
Kan det vara så att vi har kämpat i motvind så länge, att vi tror att ”alla” är emot oss, och inte märker hur klimatet har ändrats?

Precis! Det handlar om ödmjukhet. Inget är ristat i sten. Kunskap och kunskapsläget förändras, som det också ska göra. Olika människors kunskap och inställning förändras. Om man då stänger alla dörrar, låser och slänger bort nyckeln, då blir det på ren svenska förbannat svårt att öppna upp och släppa in olika personer, personer som faktiskt under sin kunskapsresa har, åtminstonse till delar, ändrat sin syn på vissa företeelser. Sen, vem vet, kanske även LCHF-frälsta kan komma att behöva ändra delar av sin för tillfället rådande kunskapsbas, då just kunskap är något föränderligt. Titta bara på vilket ramaskri det blev inom delar och då också relativt stora delar av LCHF-”samhället” när vissa uppfattade att helt plötsligt ”tilläts” rotfrukter inom LCHF, något dessa absolut inte kände igen sig i. Definitivt förståeligt beroende på vem inom LCHF man ”följt”. Själv har jag alltid äitit rotfrukter, men så var också Dr Annika Dahlqvist den första jag ”följde” (å andra sidan har jag varit en ”olydig” LCHF:are och alltid ätit lite potatis, då jag som individ mår bra på det!).

Sven Erik Nordin Skrev:

M!
Så länge vi inte vet hur författarna till uppsatsen konkret agerar efteråt, så vet vi kanske inte vilken tolkning som är den ”rätta”. Det kan ju också vara så, att de hade tänkt skriva något om den överväldigande positiva upplevelsen hos dem som åt LCHF-kost , och vilka konsekvenser det rimligtvis borde få för den officiella inställningen till denna kost – men att de tvingades avstå från detta för att hålla sig inom de ramar som handledaren bestämt (d.v.s. den officiella synen på kosten). För annars kanske de inte blivit godkända i sin examen. Sådant förekommer faktiskt!

Författarnas examensarbete är ett i sammanhanget fristående resultat av den genomförda studien. Vad dessa två gör med sin nya kunskap i framtiden inom sitt yrke är inte relevant i relation till studiens resultat. Tolkningen av resultaten av studien har alltså inget med deras eller någon annans framtid att göra, det är inte ett villkor för att tolka studien ”rätt” eller ”fel”. Kanske blir författarna akrobater istället, men resultaten av deras studie finns ändå kvar – för andra intressenter att bygga vidare på. När det gäller att skriva om den positiva upplevelsen hos de 10 st i studien och som åt LCHF-kost, anser jag att det är precis det författarna har beskrivit. Att författarna också måste förhålla sig till annan forskning och ställa sina resultat till denna är precis så det går till inom forskning. Forskare brukar däremot gärna bara referera till tidigare forskning som stödjer deras tes och utelämna det som går emot. I det här fallet har författarna faktiskt gjorde både och! Självklart kunde de kanske vågat göra tydligare slutsatser, men, detta är en fil.kand.-examensarbete och man kan definitivt inte kräva att det ska vara lika självständigt som det arbete som utförs av utbildade forskare! Jag anser att du är helt fel ute när du tycks kräva att dessa två STUDENTER skulle driva ”vilka konsekvenser det rimligtvis borde få för den officiella inställningen till denna kost”. Studenterna pekar i sitt examensarbete på framtida forskning – se mitt förra inlägg där detta citerades – däremot hade studenterna inte ett tillräckligt brett och djupt material för att kunna dra mer långtgående slutsater än de faktiskt gjorde. Tvärtemot tycker jag de framöll mycket positivt med LCHF, samt att de som sagt pekade framåt mot ny, intressant och relevant forskning som skulle kunna bedrivas framöver. Bara för utbildade forskare inom relevanta ämnen att ta sig an – med hjälp av praktiserande läkare som Annika Dahlqvist, Andreas Eenfeldt m.fl!
20

ragnhild säger

18 februari, 2012 kl. 14:53

#19 (M)
Latmask skrev bl.a.:
”Kan det vara så att vi har kämpat i motvind så länge, att vi tror att ”alla” är emot oss, och inte märker hur klimatet har ändrats”?( sitat slut)

M #19 skrev bl.a.
”Titta bara på vilket ramaskrik det blev inom delar och då också relativt stora delar av LCHF-”samhället” när vissa uppfattade att helt plötsligt ”tilläts” rotfrukter inom LCHF, något dessa absolut inte kände igen sig i.” (sitat slut)
——-
Jag holder inte med i dessa ressonementer som går på at
lchf´are upplever stadigt mera motstånd mot kosten, och derav blir stadig mera ”på hugget”.

At vi har blitt flera som lever och trivs med kosten – det är sanning. At institutioner som Slv o.a. känner sig ”arga” = hjälplösa/frustrerade, när alt flera tar till sig lchf-kosten – det tycker jag ”rimar” bättre. Vi upplever nu at även ”friska” tar till sig ”det nya”, och ställer frågor til myndigheternas gamla kost-trams.

Konklutionen är väl mera att ”matrevolutionen” kommer alt mera närmare och övermannar dom människorna som helst så att alt var som för – ca. 40-50 år -om inte mera. Så inte längre, här i Scandinavia åtminstone.

Att myndigheterna och kolhydratälskare förvirrar med att lchf innebär bara fett och proteiner, är vel mera sanning – än att förespråkare holder unnan rotfrukter.

Latterlig å starta diskutionen om rotfrukter. De har alltid varit med i lchf. Men fokus i början var på strikt kolhydratreduktion för alla metabolsk sjuka, derfor kom de (rotfr.) i skuggan. Lchf ble ju anammat av nettopp metabolsk sjuka. Nu när friska kommer med, så kommer ju naturligt rotfrukterna i ”rampljuset” så att säga 🙂 Bra för grönsaks-grossisterna. De som behöver vara kolhydratstrikta måste ju naturligvis tänka lite till. Tänka lite till – INTE MISFORSTÅ 😉

Läs både dr. Annikas och kostdoktorn matprogram….
21

M säger

18 februari, 2012 kl. 15:29

@ ragnhild:

Alla som äter enligt LCHF har INTE läst / förstått / tagit till sig osv. att vissa – inte samtliga – förespråkare av LCHF ”godkänner” rotfrukter, och i Annika Dahlqvists fall även 1 frukt/dag som efterrätt. Många som äter enligt LCHF har reagerat – till delar negativt – när Kostdoktorn m.fl. i Kvällsöppet ”avslöjade” att LCHF innebär rotfrukter (beroende på hur väl man tål kolhydrater, om man har diabetes osv.). Det är detta jag åsyftar i min text som du citerar i ditt inlägg. Om de som äter LCHF inte har förstått att LCHF ”tillåter” rotfrukter, då är det väl knappast förvånande att inte myndigheter och ”motståndare” har gjort det?!

Nu handlade hela mitt svar – förutom det du valde att citera – om att vi måste vara mer lyhörda för vad s.k. ”motståndare” eller vad många inom LCHF-”rörelsen” tror är ”motståndare”, säger, frågar, tror m.m. Ibland får jag intryck av att LCHF:are är så vana att alltid behöva försvara sig så de ”hugger” även på dem som är nyfikna, på dem som söker kunskap – och det är sånt som tyvärr fortsätter att ge LCHF och de som äter enligt detta – ett dåligt rykte, ett rykte av att det finns alldeles för mycket misstro från LCHF:are. Med misstro kan man aldrig bygga vidare på och med olika kunskap. Då får vi inte heller någon utveckling.

Studien – som detta inlägg handlar om – gjord på bl.a. basis av intervjuer med 10 personer som äter LCHF, där deras erfarenheter presenteras mycket väl, är verkigen värd att läsas EMPATISKT – och också att nyttja det arbete som studenterna och författarna till denna studie och examensarbete redan har gjort, och för utbildade och seriösa forskare, gärna i samarbete med praktiserande läkare, att bygga vidare på!
22

Maggan A säger

18 februari, 2012 kl. 23:15

M

”Alla som äter enligt LCHF har INTE läst / förstått / tagit till sig”

och på VEMS ansvar ligger det?
23

M säger

19 februari, 2012 kl. 01:11

#22 Maggan A.

Jag har inte uttlat mig om någons ansvar! Jag bara konstaterade efter att följt debatten hos Kostdoktorn att många verkade uppriktigt ”överraskade” (och inte sällan arga) om att det inte var ”förbjudet” att äta exv. rotfrukter. Men om vi ska diskutera ansvar så är det självklart de som förespråkar LCHF som ska definiera så tydligt det går vad det innefattar, men sen är det de som läser som de facto måste läsa, men självklart om ”budskapet” inte är så tydligt då kan givetvis missförstånd i större utsträckning uppstå. Själv har jag inte haft några probelm, då jag från början läste Annika Dahlqvist kostprogram från 2005, och då enligt mitt sätt att se ”grönsaker” innefattas i det begreppet såväl sallad som morötter osv., sen hade jag inte heller problem med att Annika bara nämnde frukt men inte bär, då jag alltid mer eller mindre sätt dem som tillhörande samma ”grupp”. Vad andra har haft för problem att tolka antingen Annikas eller någon annans kostprogram har jag ingen aning om!

Intressant nog förutspådde jag att någon/några hellre skulle fortsätta kommentera om detta område än om vad detta inlägg egentligen handlar om – och som jag själv tycker är mycket viktigare – forskning på/om de som äter enligt LCHF!

Men just eftersom jag förutspådde detta har jag tidigare idag från de olika kostprogram som i alla fall jag sett på nätet, sammanställt det som dessa har skrivit om GRÖNSAKER/ROTFRUKTER, FRUKT/BÄR. Kul att mitt arbete kom till nytta – enjoy!

Min kommentar: (Det som är skrivet i versaler, har jag gjort, pga det inte går att göra fetstil osv.)

Annika Dahlqvist program från år 2005 betonar inte där att GRÖNSAKER helst ska ha vuxit ovan jord, något hon däremot gör i sitt kostprogram tryckt som folder år 2008. I båda kostprogrammen sätts GRÖNSAKER – oavsett du vuxit ovan eller under jord – under rubrikerna ”Du får äta” / ”Fritt fram med mat du kan äta”. BÄR nämns inte separat i något av programmen, troligtvis ingår dessa i FRUKT-begreppet (liksom rotfrukter är en grönsak – som vuxit under jord – och därmed ingår i grönsaks-begreppet). Därmed hamnar FRUKT (BÄR) under rubrikerna ”Du får äta lite av” / ”Mat du får äta lite av”, tillsammans med en tydligare förklaring om FRUKT (BÄR), samt kommentaren 1 FRUKT/DAG är okej, helst som efterätt.

Kostprogrammet från Karin inlagt vid KiF från år 2008 sätter ROTFRUKTER, FRUKT och BÄR under samma rubrik ”Undvik helst”. Samtidigt inleds kostprogrammet med en text där det framgår att det är individuellt och också utifrån behov, exv. viktnedgång osv.

Kostdoktorns, Andreas Eenfeldts, kostprogram från 2011, sätter BÄR under rubriken ”Ät också gärna”, med kommentaren att det ska ske i måttliga mängder. Han sätter ROTFRUKTER och FRUKT under samma rubrik ”Undvik helst”, och skriver en kommentar till ROTFRUKTER kan intas i måttliga mängder beroende på individuella förutsättningar och att FRUKT ska intas bara undantagsvis.

(Nedan, kostprogram från Karin, KiF – finns hos både Annika Dahlqvist och Kostdoktorn år 2008)
080129/KE (Datum och signatur från januari 2008)
https://www.pagina.se/filer/LCHF.pdf
https://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/category/LCHF+folder
https://s4.kostdoktorn.se/wp-content/2008/01/lchf-5.pdf
”Undvik helst”
”Mycket kolhydrater finns i dessa produkter,
så MINSKA SJÄLV UTIFRÅN DINA FÖRUTSÄTTNINGAR
OCH ÖNSKEMÅL. Vill du gå ned i vikt,
undvik det mesta, vill du ”bara” må bra, eller något
annat kan du vara mera tolerant.”
”Potatis, ROTFRUKTER, pasta, bröd, spannmålsprodukter;
är också socker, bara i en
annan form. Även i fullkornsformat. Och
som skräpmat, chips, pommes frites..”
”FRUKT är godis, alltså socker! Och torkad
frukt är därför koncentrerat socker.
BÄR är bättre, hallon har minst kolhydrater.”

(Nedan, Annika Dahlqvists första kostprogram, inlägg från 02 nov kl 10:38, 2005)
https://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/mitt_kostprogram
”Du får äta:”
”GRÖNSAKER,…”
”Du får äta lite av:”
”…. FRUKT (inte torkad frukt, koncentrerat socker)”

(Nedan, Annika Dahlqvist kostprogram som folder, inlägg 10 mars kl 12:22, 2008)
https://pagina.se/filer/DR_Dahlqvist_kostprogram.pdf
”Fritt fram med mat du kan äta”
”Grönsaker, HELST de som vuxit OVAN JORD ”
”Mat du kan äta lite av”
”…FRUKT (inte torkad)”
”FRUKT är möjligen nyttigt, men frukt innehåller mycket socker (särskilt bananer och
vindruvor). Fruktosen går rakt in i fettväven och lagras upp där som fett, varför man
bör vara restriktiv vid viktnedgång. Håll dig till EN FRUKT OM DAGEN, gärna som efterrätt.”

(Nedan, länk till Kostdoktorns eget kostprogram/folder, mars 2011)
https://s3.kostdoktorn.se/wp-content/2011/03/LCHF-folder110326c.pdf
”Ät också gärna”
”BÄR: Okej i måttliga mängder, om du inte är
superstrikt/-känslig. Gott med vispad grädde till.”
”Undvik helst”
….”Måttliga mängder ROTFRUKTER kan vara okej om du inte är alltför noga med kolhydraterna.”
”FRUKT: Mycket socker. Ät undantagsvis som naturligt godis.”
24

kostintresserad säger

19 februari, 2012 kl. 06:29

@ M:

Jag kräver verkligen mer av etablerade kostexperter, professorer och myndigheter med folkhälsan på agendan än av vanliga kostintresserade konsumenter. Att större delen av dessa inte intresserar sig mer för en kost som så snabbt ger stora hälsovinster för diabetiker och överviktiga är obegripligt. Man har haft god tid på sig , men vad har man ägnat sig åt?
25

kostintresserad säger

19 februari, 2012 kl. 06:48

Lars Bern Skrev:

”Jag har svårt att bli väldigt upprörd över alla dessa professorer (Marcus, Hellenius, Rössner m.fl.) som kämpar för sina livsverk. De är inte mer än människor … ”

Själv har jag full förståelse för att sjuka mäniskor, läkare och anhöriga som kämpar för att få SIN vardag och SITT livsverk att gå ihop blir upprörda över den okunskap, ointresse nonchalans som de personer du nämner uppvisar 😉

.
26

M säger

19 februari, 2012 kl. 18:00

@ kostintresserad:

Jag har hela tiden under detta inlägg velat ha fokus på det inlägget handlar om, den forskning som har gjorts av två STUDENTER. Detta är något som jag anser att forskare inom adekvata inriktningar gärna tillsammans med praktiserande läkare, skulle kunna nyttja som förstudie och bygga vidare på, och denna typ av forskning är viktig och relevant! Jag tror inte man alltid kan misstro andra, jag tror inte heller man kan förlita sig på att de som inte är intresserade ska göra den här typen av forsknning, jag tror inte heller man alltid kan säga att det absolut inte går att få några medel beviljade, tvärtemot då LCHF är på tapeten var och varannan dag just nu är det inte omöjligt att en välskriven forskningsansökan kan generera medel.

Men – tyvärr – har fokus hos de flesta som svarar på min inlägg kommit att hamna på att jag skrev att det kanske inte var så förvånande att ”etablissemanget” som – generellt sätt – är ”motstånadare” till LCHF inte har läst igenom de olika LCHF-kostprogrammen, då uppenbarligen de som har valt att äta i enlighet med LCHF, eller bättre uttryckt LCHF-inriktat, inte har läst de olika kostprogrammen! Den första gruppen har inget intresse av att sätta sig in i LHCF, den andra gruppen har det. Men visst borde de som inte är positiva till LCHF satt sig in i det genom att läsa bl.a. de olika kostprogrammen. I relation till den senaste debatten i Kvällsöppet, där hälften i panelen är forskare, hade dessa säkert inte haft några problem med att ta till sig informationen. Även om de inte var så intresserade borde de ha läst utifrån devisen att det alltid bra att känna sin ”fiende/motståndare”!

I den bästa av världar lyssnar de som har inflytande och fattar beslut på olika hypoteser. Än så länge har de etablerade inom det rådande paradigmet haft mest inflytande, som det brukar vara, oavsett vilken forskning det gäller. Men igen, jag tror seriöst att det nu är mer läge än någonsin för relevanta forskare m.fl. att sätta samman ett bra forskningsteam/forskningsansökan. Jag hoppas innerligt att det också sker!