Piltson tipsar om Stephan Rössners nya blogg, på Seniorbloggen.se: Kost och övervikt. Gå gärna in och kommentera.
Stephan tycks rekommendera olivolja framför smör som fettkälla. Vilka unifaktoriella jämförande studier visar att olivolja är bättre än smör för vikt och/eller hälsa?
Jag lade just in en kommentarsfråga om olivolja kontra smör.
Stephan Rössner bloggar
23 oktober, 2011 av 64 kommentarer
Så här skrev jag som kommentar på Rössners blogg. Den väntar på godkännande, men kan väl läsas här under tiden.
Det är bra att vara produktiv med penna och tangentbord. Ännu bättre är att inte använda denna sin talang till att slå ner på olika metoder för viktnedgång som man själv inte vet någontimg om. Faamför allt inte om man som prof. Rössner talar om ett 40-årigt professionellt misslyckande.
Om nu Atkins inte är ”flumpåfund” -prof. Rössners ordval, vilket förmodligen på ren svenska skulle betyda att den var acceptabel för sitt ändamål, nämligen viktnedgång, hur vet professorn att ”I praktiken är det dock svårt att hålla sig till en kost som blir så enahanda och därför tappar många greppet.”
LCHF nämns inte alls, även den bygger på få kolhydrater. Jag vet inte hur många år man skall hålla på med en kost som LCHF för att visa sin uthållighet?
Jag har nu snart gjort det i 5 år, minskat 40 kg, hållit vikten nere och blivit symptomfri diabetiker typ 2, dvs diabetiker typ 0. Särskilt enahanda äter jag inte. Prof. Rössner är varmt välkommen att äta middag här hos mig så han själv kan avgöra.
Jag har skrivit på Rössner blogg. Lägger in det här också i väntan på godkännande (man vet ju aldrig om drt blir godkänt)
”Två faktorer gör att det inte är ett bra val att ha hög andel kolhydrater i sin mat.
1. Mättnad
Mycket kolhydrater ger högt blodsocker. Högt blodsocker ger hög insulinhalt. Hög insulinhalt stänger av fettförbränningen i cellerna.
Även om vi är överviktiga och alltså har energi i form av fett i kroppen så kommer vi inte åt att förbränna detta fett när vi har högt insulin.
Resultatet blir hunger och att redan överviktiga blir ännu mer överviktiga.
2. Sjukdom
Om någon har en järnvilja och lyckas hålla nere matintaget trots det höga blodsockret och insulinhalten i blodet så är det inte bra ändå. Långa perioder med höga blodsocker och insulinhalter medverkar till de de sjukdomar sommingår i metabola syndromet.
Genom att byta ut kolhydrater mot naturliga, oprocessade fetter som tex fettet i kött, fisk eller smör så blir vi både mättare, och kan därmed lättare hålla oss smala, samt att vi minskar risken för våra vanliga folksjukdomar. ”
Har under 40 år praktiserat HCLF och totalt misslyckat med min vikt nedgång. Har nu under 2 år ätit en variant på LCHF och minskat min vikt med 20 kg. Har även kunnat avstå statinbehandling som min läkare hade ordinerat. Senaste kontrollen visade på bra kolesterolvärde. Den läkare som då gav mig svaret ansåg att jag inte behövde statiner. Vad träningen beträffar så håller jag ungefär samma nivå som tidigare. Den enda skillnaden är nu, att min min hunger ökar inte ju mer jag tränar. Kommer därför inte kunna tro på Rössners råd ang. kalorier in och kalorier ut om vad som man kan äta och inte äta.
OT
När man vill börja äta LCHF 100% kan man börja med ett mål per dag t.ex frukost i en vecka kanske sedan utöka till två mål sedan alla tre måltiderna. För att fasa ut kolhydraterna sakta?
Jobbar ibland som tentamensvakt och när en av de skrivande lämnade in sin skrivning senast för legitimations kontroll vid inlämnandet, så såg jag att fotot på ID-handlingen hade lite rundare kinder.
”Oj, har du gått ned i vikt?” – var min fråga. ”Ja,” blev svaret.
”Ursäkta, men hur mycket?” – var min nästa fråga. ”32 Kg” sa grabben och log.
Plockade fram en av mina LCHF-böcker ur min väska och frågade om ”det var denna metod han använt?” . ”Ja!” – blev svaret och ”boken är BRA” sa han dessutom!
Botte, Jag tror att det bästa för kroppen är om man sprider kolhydraterna jämnt över dagen, dvs minskar på dem jämnt över alla måltider under dagen. Äter man ojämnt så blir det mera blodsocker- och insulinsvängningar vilket inte är så bra.
Blev sjukt arg när jag läste inlägget.
Hur kan man generellt utpeka folk och jag har då inte sett många överviktiga invandrare.
Skitprat!!!!
Ja ja… Tycker lchf är gudomligt bra.
Ja, Botte, det var ett bra tips och lyssna på kroppen och ät när du är hungrig och var inte rädd för att äta mycket fett. Den första tiden kan du känna lite övergångsbesvär i form av huvudvärk och trötthet, med dricker du mycket vatten brukar det hjälpa. Efter den perioden kommer du att må mycket bättre, kanske bättre än du någonsin gjort och dessutom få mycket mera ork. 🙂
ok tack ska ni ha för snabbt svar 🙂
Och Maj Lis Hellenius rekommenderar lättmargarin framför bregott, vill man ändå ha bregott ska man skippa eller minska mycket på den feta osten istället.. Står i senaste numret av Hälsa..
”Och Maj Lis Hellenius rekommenderar lättmargarin framför bregott”
Ja Maj Lis är en klippa.. oavsett hur vindarna blåser ligger hon orubblig… Undrar vad som skulle behövas för att få henne att våga tänka vidare?
Märkligt att vissa människor inte har förmåga att ändra åsikt trots överbevisning. Vad beror det på? Troligen osäkerhetskänsla med risk för påhopp av andra i samma situation som henne.
Agneta, det kan ibland bero på att vederbörandes lojalitet är uppknuten av ekonomiska skäl. Det finns s.k. adjungerade professorer. Det är folk vars lön inte betalas av staten utan av någon finansiär, vars intressen han/hon måste företräda. Livsmedelsverkets ”expert” på fett fick t.ex. sin lön från margarinfabriker – han var tvungen att beakta detta i alla ställningstaganden men är nu pensionerad.
Stephan Rössner finansierades av mejeriindustrin, som lär ha förlorat ett rättsfall när dom fann att han inte uppförde sig som de tyckte att han borde och ville dra sig ur. Hans roll som huvudsaklig förvillare på Karolinska Institutet tycks ha övertagits av M.L. Hellenius, som emellertid är professor i ”livsstil”. Är hon kanske också ”adjungerad”?
Røssner har jeg liten sans for selv om jeg er enig i at olivenolje er bra. Smør er imidlertid minst like bra, om ikke bedre, ihvertfall i enkelte sammenhenger:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21711508 denne studien viser vell at at olivenolje gir en dårligere omega 3\6- balanse enn smør, noe som kan si noe om risiko for endel sykdommer, olivenolje bør da taes i tillegg til mye fet fisk, økologisk kjøtt, egg og meieriprodukter slik jeg tolker det. Olivenolje inneholder dog endel stoffer som bl.a reduserer stivheten i blodårer (finner ikke studien nå) som kan være positivt ift hjerte- og karsykdom, samt vitamin E og noen stoffer i kaldrpesset olivenolje som ser ut til å redusere risiko for alzheimers og parkinsons. Høyere serumkonsentrasjon av CLA fra fete meieriprodukter korrelerer også med lavere risiko for hjerte- og karsykdom. Middelhavskosthold reduserer risikoen for DB2 og hjerte- og karsykdom, der er olivenolje i tillegg til endel fet fisk, fete meieriprodukter og nøtter de viktigste fettkildene.
Både smør og olivenolje er bra, helst bruk begge for å få de positive effektene av dem 🙂
Maj Lis H. tycker att vi ska stå upp när vi tittar på tv för att få bukt på övervikten. Claude M. var väl finansierad av spannmålsindustrin och Stephan R. fick sitta i uppdrag granskning och förklara sina band till Dansucker och om det var deras ekonomiska bidrag som gjorde att han hade tolerans för sockerkonsumtion. Han försvarade sig med att han säger att överkonsumtion av socker är skadligt. Han hade ett övre gränsvärde för hur mycket socker man fick äta. Jag minns att jag tänkte- ”du har styrt de svenska kostråden i decennier och du är bara en köpt lakej”.
Det var Annika som stod upp i Rapport en gång i LCHF,s barndom och sa att livsmedelsverkets och socialstyrelsens ”professorer och vetenskapsmän är djupt ohederliga personer”. Det var då jag verkligen började gilla Annika.
Oj, Oj Oj,…… Nu har Rössner fått så många svar och frågor på sin text i blogginlägget.
Tror inte Karln orkar svara eller kan svara förutom med nya ”floskler”…..sanningar a la Hellenius stil…
George W
”…livsmedelsverkets och socialstyrelsens ”professorer och vetenskapsmän är djupt ohederliga personer”.
Jag är benägen att hålla med om detta.
Det visar sig i deras sätt att kommunicera med allmänheten. Man sänder en känslig fråga inom deras kompetensområde och får ett vänligt svar. När detta leder till följdfrågor som visar att man är lite förberedd och har ett perspektiv som de ej väntat, så blir det inte fler svar.
Denna erfarenhet hade jag med Åke Bruce och MajLis Hellenius. Min f.d. kollega Ursula Morin tycks ha haft samma erfarenhet med Annika Sohlström. Det är trist att se statstjänare kommunicera med en ängslig allmänhet på detta sätt.
Zonen, jo tack vare uppmärksamheten härifrån har Rössners inlägg ”Kost och övervikt” nu nått upp i toppen av rankinglistan ”Mest lästa just nu” hos Seniorbloggen.se! 742 besök hittills.
Ojdå igen och så bra då! Möjligen blir Rössners svar något av den ”rescension” han gjorde i DM för en tid sedan och det var ju enbart en massa tyckanden, vilket nu blev ganska så kritiserat från många håll!
Ett flertal förvånades också över att DM:s redaktör kunde släppa igenom en så oseriös Rössner -rescension utan någon som helst faktagranskning i sig.
https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/kampen-mot-fetma-star-still
Inte tycker jag det verkar som fetman står still. Många vänner, närstående och jag själv minskar stadigt i vikt. Med hjälp av LCHF 🙂
Rätt Birgitta Se mitt tidigare inlägg om en lärarstuderande glad person! 😉
23 oktober, 2011 at 20:25
RÖSSNER DRAR IFRÅN!
Nu har Stephan Rössners inlägg ”Kost och övervikt” på seniorbloggen.se nått 849 besök, 107 mer än tvåan på rankinglistan, och försprånget ser ut att öka med varje timme.
Ännu har han inte reagerat på de många frågor och kommentarer som inlägget förorsakat, men vi håller tummarna för Rössner och räknar med att tusenstrecket passeras innan dagen är slut.
För att inte tala om det överlägsna antalet kommentarer till hans blogginlägg. 28 st mot 5 för näst bästa på hela seniorbloggen. Rössner måste ha sagt något som har väckt känslor hos läsarna… 😉
SENSATION PÅ SENIORBLOGGEN.SE
Nej, tusenstrecket uppnåddes inte igår, men Stephan Rössners inlägg ”Kost och övervikt” har nu nått 947 besök, precis 200 mer än tvåan på rankinglistan. Siffran uppnåddes PÅ EN ENDA DAG, medan tvåan samlat besök i ungefär tre veckor.
Det är fyra gånger så mycket som inlägg på Seniorbloggen brukar få, sannolikt en rekordsiffra för detta medium. Flera personer har framfört frågor baserade på egna erfarenheter av kost och övervikt. De väntar nu på förtydliganden, men nya kommentarer har inte släppts fram sedan igår eftermiddag. Det går lite ryckvis, eftersom moderatorn naturligtvis inte har oavbruten uppsikt.
Missa inte Seniorbloggens vidare utvecklickling under dagens lopp!
Stephan Rössner hälsar via ombud att diskussionen på Seniorbloggen.se är ”kul”. Själv har han ännu inte hört av sig.
Bloggens redaktör Rebecca förtjänar en eloge, eftersom hon släpper fram frågor och uppmuntrar till mer. När Rössner tidigare framträtt i diverse chatmedier har det alltid funnits nån ceremonimästare som sorterat undan besvärliga frågor. Det gäller inte här.
Tusenstrecket passerades för någon timme sedan. Försprånget är nu ca. 250 besök.
Rössner svarslös.
Låter per ombud förstå att han inte tänker ta upp de frågor som hans text på Seniorbloggen.se föranledde, eftersom detta skulle kräva ”en bok”.
Reaktionen är typisk för honom; jag håller tillbaka de adjektiv som spontant faller mig in. Var och en som hade en fråga får fullfölja saken på egen hand.
Nu är rössners blogg uppe i tolvhundra besök. Nästan femhundra mer än tvåan på rankinglistan. Men kommentarer har inte släppts fram sedan i morse. Det blev kanske för besvärligt för Rössner; där förekom några som inte var så vänliga; tråkigt om det måste sluta så.
Frågor till Rössner besvaras av Piltson
Sedan Stephan Rössner avböjt att svara på frågor på sin egen blogg har jag åtagit mig att svara på dem. Första frågan ställdes av Annika Dahlqvist, och svaret kan nu läsas på Seniorbloggen. se. Flera svar följer efterhand.
En intressant studie och en aspekt som inte finns i Rössners värld, därav så dåliga resultat på hans överviktsklinik, när den nu fanns kvar!
Bara en musstudie säger han kanske även om det nu testades år efter år på hans klinik.
https://www.svd.se/nyheter/inrikes/socker-liknas-vid-narkotika_6594828.svd
Stephan Rössner har ännu inte svarat på någon av de frågor som ett halvdussin personer har ställt med anledning av hans text på Seniorbloggen. Men nu har han istället kommit med matlagningsråd – helt okontroversiella och delvis riktigt intressanta. Kan läsas här:
https://www.seniorbloggen.se/skribenter/halloweenmeny/#comment-3643
Stephan Rössner kungör att han samlar material till en bok om ”myter” inom medicin och näringslära. Vi kan hjälpa honom med detta. Se här:
https://www.seniorbloggen.se/skribenter/citat-till-senior/
Vad är en ”myt”. För några är den en helig sanning som läggs till grund för en religion. Den får inte ifrågasättas och behöver inte bevisas. Men i vardagsspråket uppfattas den som motsatsen till detta: en vanföreställning som kan få olyckliga följder.
Alltså en sak för den ene och något helt annat för den andre. Lustigt nog är näringsläran späckad med ”myter” som tillfredsställer detta rekvisit. Till exempel
– att man blir fet av fett i maten
– att man får hjärtkärlbesvär av mättat fett
– att man varaktigt kan förlora övervikt genom att motionera
– att man förlora övervikt genom att räkna kalorier och reducera intaget.
– att osmältbara fibrer är nyttigt för matsmältningen
Dessa har jag tänkt meddela på Rössners blogg i morgon. Det bör bli en intressant bok. Det finns f.ö. redan en sådan: ”Malignant Medical Myths” av J. Kauffman. några av de ovanstående nämns där.
Finns fler förslag? Meddela här eller lägg in dem själv. Tryck på ”Piltson”, så kommer du dit.
Vare sig man nu anser att en ”myt” är en helig sanning eller en total vanföreställning, så är dess centrala egenskap att den står fri från upplevd verklighet. Den uppstår inte ur iakttagelser av verkligheten, kan spridas trots iakttagelser som visar i annan riktning och kan inte heller vederläggas med iakttagelser. Det beror på att myter inte utgår från erfarenhet och inte är beroende av erfarenhet. Deras ursprung och fundament är tro, och tro kan behålla full llivsstyrka i trots mot all erfarenhet.
Att det ligger till så torde vara tydligt för dem som följt det senaste årtiondets försök att röja undan ”myter” rörande hälsosam mat. Stephan Rössners utlovade redovisning av myter inom näringsfysiologi kommer att bli intressant, eftersom hans böcker visar att han byggt så stor del av sin egen åskådning på myter snarare än iakttagelser.
Besöksräknaren på Stephan Rössners blogg togs bort när den för några månader sedan fick skyhögt högre siffror än andra deltagare på Seniorbloggen. Det kanske blev för markant övervikt. Det var tråkigt, för därigenom kan vi inte veta hur många som nu tar del av hans nya projekt – att samla medicinska ”myter” som skall ges ut i bokform.
Därmed lanserar Rössner sig som folklorist, en intressant utveckling. Jag har hittills bidragit med sex ”myter” som bör komma med och kunde också illustrera den mättade fettmytens ursprung med lite dramatik. Finns flera myter värda att ta upp? Lägg dem isåfall på ”Piltson” ovan.
Stephan Rössner har övervägt hur gammal en morfar kan bli om han äter fett fläsk varenda dag.
Här kunde Piltson, själv morfar, lämna ett personligt bidrag om den gängse näringslärans historielöshet.
https://www.seniorbloggen.se/skribenter/hur-gamla-blir-vi
Nu har vi kunnat lämna nio bidrag till Stephan Rössners mytsamling.
https://www.seniorbloggen.se/skribenter/citat-till-senior
Och så visas en ”fettlogg”, som klargör hur mycket elände sådana ”myter” kan ställa till i praktiken om de inte uppmärksammas. Rössners projekt är alltså lovvärt.
Men precis som i höstas har han dragit igång det och sedan inte hört av sig. Denna gång har han dock ställt en bok i utsikt, vilket han inte var beredd till när hans förra inlägg utlöste en rad frågor.
Birgitta Höglund’s Mat Skrev:
Lite fundersam kan man bli huruvida fetman minskar eller ökar. Jag bor precis bredvid en skola och fritids och dagis. Varje dag vandrar grupperna förbi mitt fönster. Mycket sällan är någon ”fet”. En hel hög med skolungdomar står vid busshållplatsen på eftermiddagen, sällan eller aldrig ser man någon som är ”fet”. Tjejerna är hur slanka som helst i sina tajta kläder. Killarna bär ofta på en trunk med idrottsutrustning.
Som möjliga bidrag till den bok om ”myter” i medicin och näringslära som utlovats på Stephan Rössners blogg har vi nu föreslagit:
Allmänna fettmyten
Mättade fettmyten
Lättmyten
Mättmyten
Kolesterolmyten
Hungermyten
Energimyten med Kalorimyten
Bantningsmyten
Motionsmyten
Fibermyten med Müslimyten
Paleomyten och
Fullkornsmyten
Avsikten är att konsolidera dessa i
Kunskapsmyten.
Men vi väntar någon vecka för att ge tid för tillrättalägganden och kompletteringsförslag. Vad är fel? Vad borde dessutom vara med? Mytsamlingen finns här:
https://www.seniorbloggen.se/skribenter/citat-till-senior
Förlåt, Unilevermyten glömde jag. Den är en följdmyt av Lättmyten, ligger mot slutet av mytsviten.
Nu presenteras det första avsnittet av Kunskapsmyten på Stephan Rössners blogg..
Nu är Stephan Rössner igång igen. Nytt inlägg på Seniorbloggen:
https://www.seniorbloggen.se/skribenter/fetma-ett-psykosocialt-perspektiv/
Två gånger tidigare har han där öppnat ett forum för diskussion men sedan inte deltagit. Dessa är fortfarande öppna, men utan bidrag från bloggvärden.
Detta är den tredje öppningen att hålla ögonen på. Den erbjuder en möjlighet att lägga fram hela läran om KH-restriktion i små munsbitar – Rössners metod att indirekt medge att han var en villolärare och därför nu erbjuda en indirekt möjlighet till justering?
Finns någon annan vetenskap än näringsläran som förnekar empiriska data?
Jag vet ingen men vore intresserad av att höra från någon som vet. Det har blivit aktuellt i Stephan Rössners nyss öppnade tredje forum för diskussioner i vilka han själv inte deltar.
Identifieringen av näringslärans ”myter” till förmån för Rössners utlovade bok är avslutad. Vi fick ihop 14 myter och 14 betraktelser rörande den övergripande Kunskapsmyten. Dessa utmynnar i ”Psykfällan”, där vi i tre avsnitt tog upp konflikten mellan psykologi och endokrinologi. Tanken är att den hjärntvätt som sägs bedrivas på överviktskliniker visserligen kan ställa till oreda för själen men inte kommer så långt med kroppen så länge det omedvetna hormonsystemet är intakt. Jag söker en mera sakkunnig person som kan skriva någor ordentligt om detta. Skaldeman ville inte.
Stephan Rössner kungör att han tänker ”ta kål på ett antal myter om mat” vid en tillställning den 5 november. Det kan bli intressant. Han har inte tidigare reagerat på någon av de ”myter” jag presenterade på hans blogg. https://www.seniorbloggen.se/skribenter/citat-till-senior
Nu kommer kanske en samlad reaktion. Kan inte någon gå dit att lyssna?! Det skall kosta 650 kronor, men för detta får man en massa intressant mat också. Mer om detta här: https://www.seniorbloggen.se/
@ Piltson:
Här är direktlänken!
https://www.seniorbloggen.se/skribenter/hopp-i-grytan-pa-wallmans-salonger-femte-november/
Jag bor tyvärr för långt från Stockholm.
Wallmans Salonger heter den lokal i Stockholm, där Stephan Rössner avser att ”ta kål på ett antal myter om mat” den 5 november kl 18.30. Den presenteras här:
https://www.wallmans.se/wallmans-stockholm-teatergatan-3
Tydligen ett förfärligt ställe, som t.o.m. utsatts för polisrazzia.
Nåja, det var några år sedan, och det får man stå ut med med tanke på den goda saken, som det heter. Här är de myter som vi meddelat Rössners blogg och som han alltså kan förväntas ta upp vid detta tillfällle:
Allmänna Fettmyten – att kroppsfett bildas av matfett
Mättade Fettmyten – att t.ex. smör kan vålla hjärtfel
Kolesterolmyten – att högt blodfett kan vålla hjärtfel
Saltmyten – att salt mat kan vålla hjärtfel
Fibermyten – att fibrer i maten förbättrar matsmältningen
Hungermyten – att man ej kan tappa vikt utan att bli hungrig
Mättmyten – att ”mättnadskänsla” kan ersätta riktig mättnad
Lättmyten – att kalorifattig mat ger lägre kroppsvikt
Energi-/kalorimyten – att oförbrukad energi ger övervikt
Bantningsmyten – att mängden mat avgör kroppsvikten
Motionsmyten – att kroppsövningar minskar kroppsvikten
Paleomyten – att stenåldersmaten var fettfattig
Blodsockermyten – att högt blodsocker åtgärdas med socker
Fullkornsmyten – att fullkornsmjöl är hälsosamt
Röda Köttmyten – att rött kött är ohälsosamt
och Kunskapsmyten – att folk med examen i näringslära är mer lämpade än andra
att ge anvisningar om hälsosam mat
Mera utförligt här: https://www.seniorbloggen.se/skribenter/citat-till-senior
Ingen av dessa har ännu tagits upp av Rössner, vilket tyder på att detta kan bli ett unikt evenemang. Eftersom Piltson inte har representation på platsen vore det intressant om någon kunde gå dit, lyssna och komma med ett referat, här eller till Piltson@gmail.com. Gärna med videokamera.
Vad avses då med ”myt”? Den är ju tänkbart att Rössner och Piltson har olika uppfattningar om detta. Därför skall frågan tas upp lite senare här.
Nu är det bara några dagar kvar till det evenemang där Stephan Rössner skall göra upp med myter inom näringsläran. Vi har hjälpt honom genom att identifiera fjorton sådana myter.
En myt är en helig sanning som läggs till grund för religionsutövning. Den kan inte bevisas men får inte ifrågasättas av de renläriga. Våra fjorton myter gäller t.ex. för WHO och Livsmedelsverkets nutritionsavdelning i dess efterföljd. Några av dem är i Sverige odödligt förknippade med vissa personer, t.ex. hungermyten med Claude Marcus.
Alla fjorton myterna har återspeglats i böcker av Stephan Rössner. När han nu utlovat att ”ta kål” på myter måste det betyda att han fallit ifrån den rätta läran. Gå dit, då dit!
Stephan Rössner skriver om hur man umgås med media, och i långa stycken är man faktiskt överens med honom (första gången efter sju års intensiv uppmärksamhet på denna person), framför allt vad han säger om generationsskillnaden bland journalister.
Men den för mig centrala punkten tar han inte upp, nämligen att dagens mediafolk inte förbereder sig på ämnet, vilket i hög grad förenklar uppgiften för villolärare.
Hans uppfattning om sig själv som föredöme i umgänge med journalister känns också lite ödslig, eftersom han aldrig hörde av sig sedan han fått sig tillsänt alla avsnitt av ”Rössnerkommentaren” med bön om tilllrättaläggande. Enda reaktionen var i annat sammanhang att det rörde sig om ”dravel” men utan detaljuppgifter.
Och nu har han agerat på samma sätt gentemot de frågor som framförts med anledning av hans inlägg på Seniorbloggen. Aldrig en antydan till svar. (Klicka ”Piltson” ovan, den som vill se det.)
Men läs här om Rössners idéer om journalister och gå in med kommentarer:
https://www.seniorbloggen.se/skribenter/stephan-rossner/att-umgas-med-media/
Arbetsförhållandet för dagens journalister är inte avundsvärd och den kommer att bli ännu mera pressad i takt med att digitaliseringen ökar – den enda tidning jag köper i pappersformat är LCHF-magasinet som ju av någon helt outgrundlig anledning inte finns i digital form,,,,
Men jag läser många fler tidningar idag än någonsin – märkbart är att även en tidning som DN börjat mer och mer anta formen som ”skvallerblaska” medan SVD fortfarande tycks hålla stilen.
I mångt och mycket anser jag att det är samma typ av människor som är dietister och journalister – både grupperna har en skola bakom sig som är mera inbillning än utbildning och i båda lägren finns en politisk slagsida åt det rödgröna hållet.
Finns inget som talar för att det kommer att bli bättre inom överskådlig tid – idag är det bättre att söka kunskap själv på nätet än i gammelmedia,,,,
Detta i Rössners inlägg hade jag också lite svårt att förstå:
”…på 1970-talet var jag med om att reformera läkarkårens förhållningssätt till journalister. Det var ungefär vid den tidpunkten som läkarkåren insåg att det var en poäng i att hålla sig väl med journalister…Öppenhet, tillgänglighet och beredvillighet att dela med sig av kunskaperna ersatte misstänksamhet och snorkiga attityder.”
Tänka sig… Jag var faktiskt verkam som medicinreporter några år på 1960-talet. Hade anledning att tala med diverse akademiska lärare när vi skrev om kroppens ”reservdelar” av titanium och plast, det etiska problemet vid val av personer för dialys, snus som mindre skadligt än cigaretter och vad det nu var.
Aldrig stötte jag på ”misstänksamhet och snorkiga attityder”. Men det kanske hade att göra med att på den tiden läste man ämnena innan man ringde till en auktoritet. Snorkig attityd vore väl mera träffande för en som lockar folk att ställa frågor men envist vägrar att höra av sig när dessa frågor sedan ställs?
tombola Skrev:
Att detta stämmer på dietisterna är jag övertygad om och skrev om detta här:
https://www.newsmill.se/artikel/2009/06/02/vilseforda-dietister
I vad mån det kan stämma på svensk journalistutbildning är oklart, men det stämmer absolut inte på den i USA – där måste man omedelbart lära sig skilja mellan sakinformation och åsikt, en talang som TV4:s morgonvärdar visade sig sakna på tal om Maj-lis Hellenius nyligen.
tombola Skrev:
På vilket sätt tycker du att dietisterna har en politisk slagsida åt det rödgröna hållet?
Jag vet en som är folkpartist och en annan som är moderat.
Annika Dahlqvist Skrev:
Jag kan ju ha fel men kvinnor i offentlig verksamhet brukar ligga åt det hållet,,,,,
Och dietister är oftast kvinnor anställda i offentlig verksamhet,,,,
Poliser däremot är till 80% moderater trots att de arbetar i offentlig verksamhet.
Men idag så börjar parti beteckningarna sakna betydelse – många moderater idag ligger till vänster om sossarna,,,,
Piltson Skrev:
Hur det ligger till med journalister i USA känner jag inte till närmare men tittar vi på gruppen lärare är dessa betydligt mera professionella i USA än här – kanske är det så att skolan oxå fortfarande fungerar i bl a Tyskland, Holland – vi har många inflyttade därifrån och många av dem är mycket besvikna på just den svenska skolan – på den tiden jag var verksam inom universitetet klarade lärarstudenterna tentorna enbart genom att läsa baksidan på sina läromedel och intagskraven var då så låga att alla kom in – det är sådana figurer som Sverige skall konkurrera med – det gäller tydligen inte bara att hålla folk lite lagomt sjuka genom korkade kostråd utan undersåtarna skall oxå göras lagomt korkade genom att genomgå en minst 12 år lång pedagogisk lobotomering i det som vi här kallar skola,,,
Tror att så många som 80% av journalisterna har en stark dragning till det rödgröna – det har diskuterats till och från här då det är lite si och så med objeltiviteten.
En del hävdar till och med att ett helt FNL-tåg råkade marschera in i Radiohusets norra flygel innan väggen där hade byggts färdig och blev kvar där men jag tror de överdriver lite även om Radiohuset på Gärdet ligger granne med USA:s ambassad vilket ju var ett populärt utflyktsmål på 1960-talet,,,
Tyvärr är Sverige för litet för att kunna hålla sig med journalister värda namnet – råkar de i onåd hos någon politiker eller kungahuset är de inte välkomna tillbaka och de kan därför inte granska etablissemanget kritiskt – det är ju allmänt känt att särskilt kungahuset gärna portar ”obekväma” journalister och de är ju oxå kanske duktiga på att styra innehållet i både text och bild (jodå, det finns informella ”regler” för hur de skall fotas oxå,,,).
Men visst finns det fortfarande otrevliga läkare som både besitter översittarfasoner men i allt väsentligt saknar kompetens vilket väl detta skrivet för bara något år sedan tydligt visar:
https://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=16074
@ 53 Tombola:
Men 99% (?) av Sveriges tidningar är väl borgerliga, hur kan då rödgröna journalister påverka åt det hållet? De bör väl följa tidningens partifärg om de ska få vara kvar, och göra karriär?
Tombola Skrev:
Det där stämmer inte. Danmark är mindre, och där tycks man inte ha detta problem efter vad jag ser på DR1, DR2 och DRK varje dag. För ett halvsekel sedan var Sverige mindre och då hade man inte den situation du beskriver.
Kommentarerna rörande utbildning kan jag tro på. När Ursula Morin skulle ta betyg i Lund klagade de andra tyskstuderandena över att en del av kurslitteraturen var på tyska.
Hon var den ena av de två tyskspråkiga jag känt som gått på svenskt vuxengymnasium. Ingen kunde svenska när de kom till landet, men båda fick bättre betyg i svenska än någon annan i sina respektive klasser. Morin tog jobb som tysklärare vid Kursverksamheten men slutade när eleverna klagade över att hon använde konstiga ord. Ett av orden var ”adjektiv”.
Sverige isolerar sig genom dessa låga krav. En som ville läsa humanistiska ämnen på universitet på 1950-talet kunde föreläggas pliktlitteratur på tyska, engelska och franska. Idag tycks det räcka med engelska, och där tycks åtskilliga av studenterna ha eländiga kunskaper.
Att kungahuset portar obekväma journalister överraskar inte med tanke på hur sårbart det blivit under den nuvarande föreståndaren. Men det är knappast nån skandalös brist.
Tombola Skrev:
Ja, den uppmärksamhet och vägledning man får som individ i en amerikansk graduate school liknar ingenting jag upplevde på nåt svenskt universitet. Men på lägre nivåer är det stor variation.
Annika Dahlqvist Skrev:
Svaret är enligt min åsikt & erfarenhet (och många andras!) att så inte är fallet,,,
Ledarskribenterna är så klart ”rättrogna” – ibland korkat övertydliga – tag en ledare från en borgelig tidning, byt ut höger mot vänster och ja mot nej så passar ledaren ofta in vänsterblockets ledarsida utan problem – själv tar jag dock hellre en rotfyllning utan bedövning än att läsa ledarsidorna i landsortens tidningar – de är skrivna på en nivå som bäst passar in på lågstadiet,,,
Det mesta i en tidning är ju rätt så opolitiskt, att Asta Persson fyller 104 år och är överlycklig över att hennes dotter, 81 år äntligen fått en plats på äldreboendet, sporten, väder och de senaste krockarna kan skrivas av vem som helst och görs oxå – i tidningskrisens spår kommer vi snart bara att ha kvar de politiska politruckerna på redaktionerna – allt annat opolitiskt köps in centralt i allt större utsräckning – detta är i full fart på alla tidningar,,,,
Piltson Skrev:
Helt rätt!
Två sinsemellan oberoende f.d. universitetslärare har berättat att de fick inleda kurser i naturvetenskap med undervisning i svenska, eftersom studenterna inte visste hur man sätter ihop meningar och var man bör sätta punkt.
Det var sådant som man förr fick lära sig i skolan och fortfarande får lära sig i skolorna i andra länder jag känner till.
@ 56 Piltson:
Men medvetenheten inom kostområdet, bland journalister, är väl inte bättre någonannanstans än i Sverige heller?
Nej, denna vecka hade brittiska ITV första avsnittet i en serie på sex program om varför folk blir så feta. Det handlade mest om hur de inte följer anvisningarna att undvika fett, framför allt mättat fett. Man funderar på vilka initiativ som kan tas för att lura folk att äta mindre fett.
Trafikljussymbolen, som EU röstat igenom, verkar ha samma inriktning. Och OBS att procentuppgifter rörande olika näringsämnen gäller inte andelarna i produkten utan procent av det önskade dagsbehovet. Mycket förvillande för den som inte lärt sig. Informationen handlar inte om det paket man håller i handen. Den är ointressant så länge man inte också uppmärksammar alla andra saker man äter samma dag.
@ Piltson:
en utmärkt beskrivning av tillståndet på våra universitet – som fd lärare blev jag mycket förvånad över att mina studenter inte klarade av den mekanik som jag lärde mig teoretiskt i årskurs 7.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5528320
men efter en kontroll visade det sig att många av mina ”kollegor” inte heller kunde detta,,,,
idag är lärarjobbet ett lågstatusjobb med låg lön – under min tid på universitetet låg min lön på drygt hälften av vad den var i industrin – sånt får konsekvenser – kunnigt folk väljer andra jobb!
ytterliggare en varningsklocka,,,,,
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5433085
Stephan Rössner gör nu reklam för märg – antagligen den fetaste mat som finns!
https://www.seniorbloggen.se/skribenter/stephan-rossner/sommaren/