Artikel på Newsmill av Lars Bern: Livsmedelsverkets råd visar att vi behöver oberoende forskning.
”SVT-programmet Vetenskapens Världs inslag om Fettupproret avslöjar att de kostråd som samhället gett i decennier och fortfarande ger via sjukvården och Livsmedelsverket kan vara en bidragande orsak till att hundratusentals svenskar blivit allvarligt sjuka. Vem bär i så fall ansvaret och vem skall ersätta dem som drabbats? Det skriver Lars Bern.”
SVT Text-tv har nu nyheten att flera länder försöker stoppa ohälsa med skatt.
”Skatt på ohälsosam mat i flera länder
Fetma blir ett allt större problem i
Europa. Ungern har nyligen som första
land infört skatt på fet mat och i
Danmark blir det från oktober skatt
på produkter med mättat fett. Nu står
Storbritannien på tur.
I dag är var fjärde britt överviktig
och nu slår flera ansedda forskare
larm och uppmanar regeringen att
införa skatt på fet och ohälsosam mat. ”
Vi får väl försöka freda oss rån sådana försök här i Sverige
(Undrar om de skrivit rätt rätt om Ungern. Var det inte så att de skulle beskatta söt och salt mat?)
Gjorde en liten jämförelse mellan en tallriksmodellsfrukost enligt Livsmedelsverket och en LCHF-frukost. Gissa vilken som innehöll flest KJ, det som LCHF annars brukar kritiseras för.
Av 29 olika vitaminer, mineraler och kväveföreningar, innehåller LCHF-frukosten lika mycket eller mer i 14 olika fall. LCHF-kosten innehåller framför allt, över 4 gånger så mycket vitamin A, 57 procent mera D-vitamin, mer än dubbelt så mycket vitamin E, 68 procent mera Selen och oändligt mycket mera av omega-3 fettsyran DHA, hela 205.6 mg. Tallriksmodellen innehåller ingenting av denna mycket viktiga fettsyra, som de flesta människor har alldeles för lite av. Dessutom innehåll den nästan 17 gånger mera kolhydrater, totalt 108.2 g, vilket är lika mycket socker som i 37 polkagrisar. Inte konstigt att diabetikerna blir sjukare av att lyssna på de dietister som följer Livsmedelsverkets rekommendationer.
https://www.fettdieten.se/content/lchf-frukost-vs-tallriksmodellsfrukost
I Frankrike ska all läsk sötad med socker nu få högre skatt för att förbättra fransk ekonomi och som markering av statens syn på läsk.
Coca-Colakoncernen är ursinnig och kommer med diverse hot.
foie gras,
Jag älskar Foie Gras och brukar alltid ta med mig när jag besökt familjen i Nice. Men när satte mig mera in i gässens föda och läste Bosse Zackrissons beskrivning tog jag reda på vad gåslevern balanserade på n6/n3 och SLU berättade att det låg på bortåt 6-7- 8:1, men det är i alla fall djävligt gott – men min konsumtion minskade markant, så det räcker nu mycket längre och jag behöver inte åka så ofta.
karl
Bra och tankeväckande artikel av Lars Bern.
Härligt att du och dina kostrekommendationer får upprättelse modiga Annika 🙂
foie gras…
Är det bara läsk sötad med socker som ska extraskattas? I mitt tycke är sötningsmedlet minst lika skrämmande.
Bra artikel av Bern, men inte behöver man väl ställa beskattning av pensionärer och oberoende forskning mot varandra. Det är väl inte pensionärerna som skall finansiera oberoende forskning 😉
Ska bli spännande att se om några amerikanska advokater börjar vädra nya inkomstkällor (stämma sockerindustrin och andra).
us
Det är bara sätta dem på spåret. Med tanke på hur mycket pengar det rör sig om så lär de inte bli svårövertalade.
Det är verkligen stora saker på gång i Sverige nu, Smöret är slut i affärerna och nu i dag var min yoghurt slut med, var tvungen att köpa en med lite fett i och spe ut den med grädde, inte vad man önskar sig kanske men lite roligt är det 😀
Kan fö meddela att yoghurt och grädde är en god combo.
Viktigast av allt är oberoende forskning. Hur det ska gå till? Det är naturligtvis jättelätt slå hål på LCHF genom mata en grupp med falukorv eller annan hel o halvfabrikat, feta pizzor och korvkioskmat -och kalla gruppen högfett/lågkolhydrat. Detta har gjorts tidigare och används fortfarande som referens av kritiska foerskare o debattörer. – ändå kunde man inte peka på sinifikativ överdödlighet av medlemmar i den gruppen..Minns jag rätt?
Någon borde kunna ställas till svars för felaktiga kostråd som ges från myndigheter
där professorer och sakkunniga lyfter höga löner.
Många av dessa sakkunniga vet helt säkert att råden som ges är fel, men man riskerar ju inte något
för egen del för livsmedels och läkemedelsindustrin är mäktiga nog att rädda dem, när sanningen
blir för uppenbar.
Er kostrådene feil eller praktiseringen av kostrådene feil? Det finnes langt større krefter i samfunnet enn kostråd og uttalelser fra ulike professorer… Hadde vi praktisert kostrådene, være aktive og hatt god vektkontroll – og dette førte til sykdom og død kunne man anklaget myndighetene. Vi sitter oss til sykdom og død og da tåler ikke kroppen mye karbohydrater eller energi. Skal vi akseptere et slikt passivt samfunn og tilpasse kostholdet til et kunstig lavt matinntak eller skal vi begynne å bruke våre 600 muskler i større grad? Vi må først og fremst øke aktivitetsnivået! Skal vi ha en passiv jobb må man kompensere med 1-2 t aktivitet per dag for å opprettholde god helse og vektkontroll, ellers må man ha et svært restriktivt kosthold. LCHF er i praksis et slikt restriktivt kosthold…
Henke, ja kostdoktorns sommarfrukost (tyrkisk yogurt blandat med grädde + blåbär – dom man finner ute i skogen juli/august). Han hadde en tråd um den. Jag handlet och spiste, och spiste……… Men nå, denne gangen ska det bli riktig. Handler i morgen, tar en liten porsjon pluss to egg med ”norsk” meierismör 😉 – så tänker jag at jag blir frukostmätt och glad, och ingen flera porsjoner tra,la,la vil ha – tackar för påminning. Jag är lite lei av min goda 😉 omelett – men ägg är bra – .Alla vitaminer bortsett fra C .
Egil: Restriktivt kosthold. Du vet ikke hva du snakker om. Denne livs-stilen er gourmetmat dagen lang. Og istedet for å knaske shitmat, og ende i sofa´n med et pang – så ”lett på tå” stikker jeg ut og legger på sprang. Slik virker lchf. Les på, les på – kunnskaper er lett å få……… Mvh 🙂
Är det inte dax att dra igång en LCHF-fond för oberoende forskning kring mat och hälsa?
Vi har ju blivit några stycken nu och jag tror nog många vore intresserade av att sponsra lite.
Hebbe, Vem kan ta tag i frågan om en LCHF-fond?
Jag hade ju förut en sådan fond, men sen jag blev för ifrågasatt så kändes det inte rätt att jag höll i den.
Ragnhild: LCHF = et restriktivt kosthold i praksis selv om man kan spise ad libitum. Mengden begrenser seg selv når man velger bort den store matgruppen karbohydrater (som både kan være bra og mindre bra) og kjører på med fett og protein. Enkelte påstår at et individ kan spise 5000 LCHF kcal og gå ned i vekt, men 2000 HCLF kcal og gå opp i vekt. Dette har ingen rot i virkeligheten, men er en av flere LCHF myter. Man kan nok spise seg tidlig mett, og det vil gi god blodsukkerkontroll, men mengden er altså i praksis restriktiv. Og spiser man lite mat og oppnår god vekt- og blodsukkerkontroll vil mange føle seg lettere enn de gjorde når de spiste mye ’shitmat’ og la seg på sofaen som du kaller det. Men, dette er det vel ingen som anbefaler?!?! At mange LCHF tilhengere føler seg bedre enn noensinne tyder vel på at de samme personene hadde et uheldig livsstil tidligere (for mye mat, feil mat, for lite aktivitet etc.). Denne tidligere ubalanserte livsstilen kan man vel ikke skylde på andre for (jfr. kritikk rundt nasjonale kostanbefalinger)? Flott at LCHF funker, og det kan være et godt alternativ om man velger en balansert versjon og sørger for tilstrekkelig aktivitet!
Egil Andre, Problemet är att vi är många som verkligen kämpade i motvind tidgare. Vi åt lite fett och mera kolhydrater, vi kämpade med motionen men blev allt sämre när hälsan sviktade. Vi gick hela tiden upp i vikt fast vi alltid var hungriga etc. Vårt liv var en plåga, som inte blev bättre av att de friska högkolhydratätarna lade på oss själva skulden för vår övervikt och ohälsa.
Sen vi övergått till LCHF har vi fått tillbaka vår viktstablilitet utan hunger, hälsan förbättras, liksom vår självkänsla när vi inte längre behöver känna oss som klandervärda människor.
Egil Andre. Når det gjelder myter, så finnes de nok. Enig i at mengden er om du vil kalle den det ”restrektiv”. Men mettheten man kjenner på lchf veier opp, og kan hjelpe en til å sette grenser for mat-inntaket. Det er ikke like lett med karbohydratholdig mat. Dette synes å være en erfaring mange gjør seg. Ikke lett å feie bort den 😉
Noen har vansker med å begrense seg på karbohydratrik mat. Et dårlig kosthold (som du er inne på) generelt, stress og andre påkjenninger i en travel hverdag kan, og synes å påvirke våre kostvalg.
Trøstespising (noen kaller det sukker-sug/craving) er et kapittel for seg. Barn lærer ofte å forbinde søtt (mat ?) med trøst. En vane som kan følge en langt inn i voksen alder. Og rent fysisk kan det også føre til et behov (stimulansbehov) som man blir værende ved. Der finnes god litteratur på det emnet.
Ja, blant lchf-kosttilhengere finner du for det meste mennesker (tenker jeg), som har hatt et uheldig valgt kosthold. Og det har bare utviklet seg gjennom årene ettersom utbudet/utvalget av – også dårlige føde/mat-varer har økt. Jeg får her lyst til å nevne meieribransjen som tilsetter holdbarhets-stoffer (karragener), samt sukker i en (synes jeg) misforstått tro på at det er sunnere med lightprodukter. Her spesielt håper jeg at myndighetene snur etter hvert. Observer bare hvor mye sukker barna får via en yogurt (eks.) En balanse her hadde vært fint. Margarinprodukter – de er jeg bare negativ til.
Jeg er ”streng” med meg selv, sa en kollega da vi diskuterte/utvekslet synspunkter på myndighetenes kostråd och lchf. Det vil si at hun og mange flere (det vet vi), lever, spiser, mosjonerer og er stort sett friske og sunne, tåler bra karbohydrater (såkalt gode). … Men alikevel, når det er sagt så kan det se ut som om dette bildet er i ferd med blekne noe:
For veldig mange (og de skal også regnes med) så synes ikke det myndighetsanbefalte kostholdet så bra alikevel. Og selv om mosjon er viktig, så er det ikke alltid nok til å oppveie inntaket av menden anbefalt karbohydrater. Eks. 6-8 skiver brød pr. dag – er det ok? Masse sukkerholdig frukt? Lightprodukter (erstatter fett med sukker/tilsetnings-stoffer), margarinoljer.
Noen prøver å følge råd gitt av statens ernæringsråd. Mens andre ikke:
Coca cola, røking, overspising (pasta med kjøttsaus, ikke kjøttsaus med pasta), hurtigmat, stadig nye sorter fristelser i hyllene osv. En markedføring uten grenser.. Fetme-epedemien brer seg med sykdomsutvikling i kjølvannet (kanskje er det nettop den som får oss til å stille spørsmål om kosten).
Tiden går. Utviklingen fortsetter. Idag har nye spørsmål dukket opp, basert på erfaringer menigmann gør seg, og forskere som våger å utfordre og sette spørsmålstegn ved ”sannheter”. Våre myndigheter må nok regne med at folk stiller spørsmål ved anbefalt kosthold idag. Jeg personlig synes det er spesielt tragisk at de har blandet sammen ”skrapmat” og fett. Altså at vi blir advart mot naturlig, mettende (i dobbelt betydning) fett – det er kanskje det verste av alt.
Se på overvekt, utviklingen av sykdommer (metabole/hjerte/diabetes/kreft/depresjon…………). Skal alt kureres med nye organer, bortoperering av organer, lykkepiller……). Jeg tror ikke det. Et skrekkeksempel er forskningen på Karolinska Institutt på barn/ungdom med GBP-operasjoner. Se på Aleris-klinikker som f.t. ”saumfarer” norske byer på jakt etter kunder – GBP synes å ha blitt en stor business.
Tenk om LCHF er (iallefall en del av) løsningen 🙂
Takk for svar til meg, som ga en anledning til å summe opp noen tanker. Med vennlig hilsen
Ragnhild: Det var mange gode og veloverveide tanker. Samtidig sniker det seg inn enkelte punkter man kan stille spørsmål ved. Skjønner poenget med at et høyt inntak av karbohydrater (kombinert med en ubalansert livsstil forøvrig) ikke gjør det enkelt med god vektkontroll. Karbohydratrestriksjon er sentralt ved vektreduksjon, også i myndighetenes anbefalinger. Lavkarbo nevnes også i nasjonal kostråd som et alternativ ved vektreduksjon og type-2 diabetes. Det er altså inkludert i materiell fra Helsedirektoratet. Men man er naturlig nok avventende da man ikke har gode nok langtidsstudier (kun opptil 2 år). Nå har ikke kostrådene fungert i praksis, men jeg er redd det er langt større krefter der ute i samfunnet… I Norge inntar vi 45 sukkerbiter i snitt per dag! Mange spiser store mengder enkle karbohydrater, og de bruker dessverre ikke kroppen tilstrekkelig til å tåle dette. Sukker finnes i bøtter og spann. All Bran inneholder f.eks 22% sukker, men markedsføres som ’godt for fordøyelsen’ (?). Mange yoghurter som du sier er full av sukker. Dette er utvilsomt uheldig. 6-8 skiver ekstra grovt brød per dag (man skal beholde hele kornet når man velger kornprodukt!) er ingen problem for en aktiv notmalvektig, men er man passiv og overvektig skal man velge annerledes. Men, da foretrekker jeg nok mat med mye volum (grønnsaker etc.) fremfor energitett mat (fett). Jeg ville beholdt grønnsaker, frukt, nøtter, fisk, hvitt kjøtt, bønner og linser, oljer, noe melk- og meieriprodukt og grove kornprodukt – og redusert rødt kjøtt/blandingsprodukt/snacks. Når det gjelder margarin så var det er stort problem på 70-tallet. Da inneholdt dette 20-30% transfettsyrer (!), men i dag har man fått dette under god kontroll. Skjønner godt at skepsisen fra denne tiden henger igjen hos mange, men ville nok valgt oljebasert margarin fremfor melkebasert smør. Emosjonell spising og spiser der man egentlig ikke er sulten er en stor utfordring. Vi spiser av vane og følger ikke kroppens sult-metthetssignaler. Jeg er redd vår tids sittesyke bidrar til dette. Lightprodukter kan være bra eller dårlig. Vita lett er utvannet Vita, mens andre ganger erstatter man fett med sukker = ikke bra. Så vanskelig å generalisere med disse produktene. GBP er in som du sier da langsiktig vektreduksjon er svært vanskelig. Svært få lykkes med dette. De fleste oppnår en forbigående effekt, og det blir spennende å se om LCHF i forskning (ikke utallige blogg historier) viser seg å gi en bedre langtidseffekt. Dette vet vi ikke nok om per i dag. LCHF kan være løsningen for mange og jeg tror som sagt det finnes flere veier til god helse og god vektkontroll, men man kommer ikke utenom tilstrekkelig med grønnsaker og aktivitet! Jeg synes her det er trist å lese når enkelte LCHF tilhengere teller karbohydrater i løk, paprika og tomat – næringsrik mat som gir god helseeffekt. Da har man gått for langt… Selv gulrot i moderat mengde i et balansert måltid er topp, og hvis man går til det mange opplever som en sukkerbombe – nemlig potet – så står den kun for 2% av vårt energiinntak… Jeg savner derfor ofte en mer helhetlig livsstilsfokus i LCHF miljøet, man snakker for mye om karbohydrater og for lite om kostholdsmønstre og livsstilsmønstre.
Egil, Vilka jämförande behandlingsstudier har du som bevis för att oljebaserat margarin är bättre än smör?
Perspektivene du gir, og antyder eks. sterke markedskrefter, samt livs-stiler vi praktiserer. Jovisst er det essensielle deler av sannheten.
Jeg tror at vi er kommet til et punkt hvor kost-debatten er betimelig og nødvendig. Dette relatert til all uhelse vi ser i dagens samfunn.
Absolutt enig med deg. Stillesittende arbeid (som så mange har idag), skulle absolutt bli kompensert med ulike typer motorisk aktivitet i form av ulik fysisk trening-og/eller arbeid. Og heldigvis, mange er aktive og kompenserer etter arbeidstid, om så bare med en liten (men verdiful) tur.
Har man blitt overvektig og ikke klarer å kvitte seg med kiloene som tynger og gjør deg ”sjuk”. Hva gjør du da? Kanskje ingenting, fortsetter å ete – helt til katastrofen står for døren. Legen din anbefaler både vektnedgang og statiner, det siste for sikkerhets-skyld. Sansynligvis er det høyt.
Aleris lurer i bakhodet, og kanskje blir det valget, for på egen hånd klarer man det ikke. Lchf?
Jeg spiser grønnsaker hver dag – idag ble det broccoli, ganske mye. Må man spise tomater og gulerøtter? Nå utover har jeg lyst på å prøve mer av rot-grønnsaker, mange skryter så av dem 😉
Vi gjør alle våre valg, også når det gjelder kost: Mine er 2-3 egg hver dag. Kjøtt/fisk/nøtter/bær + meierismør/fløte/oster/mørk sjokolade, en croiissent til frokosten om den finnes ved hotelfrokosten 😉 – Nydelig!. Ellers har jeg ikke lyst på brød eller andre stivelsesprodukter som poteter, ris eller pasta. Skulle jeg få behov for mer variasjon så kan jeg ty til (kanskje framtidens) lchf-kokebøker. De er fargerike og spennende. Inspirasjon kan man også finne i tradisjonelle-, til og med i vegetar-kokebøker = mange muligheter til et fargerikt kosthold 🙂
Foresten skal jeg en av dagene også lage horn (mel) med fyll til høstens picnikturer (alle spiser ikke lchf-mat) – fryse ned, ja til og med kanskje forhånds-smake på en. Ellers tror jeg på strikt lchf for min del. Slik har jeg ungått en del uhelse, slik jeg ser det.
La oss håpe på mer forskning på lchf. Det er forståelig og klart at myndighetene trenger den grunnleggende tryggheten i bunnen for å gå ut med kostanbefalinger. Men der er ting som foregår i forskerverdenen som gjør at man forventer en viss grad av nysjerrighet og ydmykhet også fra myndighetenes side. Såkalte anekdotiske bevis/ egne erfaringer lar seg i tillegg ikke lenger ”fyse” bort på dette området. Er det rart at temperaturen er høy i debatten idag? Ha det bra 🙂
”Sansynligvis er det høyt.” Jeg sikter her til kolestrolnivået, skjønt nye kunskaper stiller jo spørsmål til kolesterolgrensene som settes idag……, la det være en annen diskusjon… 😉
Idag var det provsmakning på det mesta på allt i” matväg ” på COOP Sisjön, Gbg
bara SKRÄP mat ,,, socker youghart med massor av olika smaker i …. vad folk inte ,förstår , är att allt är sockrat Godis fick man smaka på ochså .. Vem sponsrar detta? SOCKERBOLAGET ???? osv,, Jag gick förbi de mesta provsmaken, sa till godisståndet att jag äter inte godis..
Smöret är snart slut ,, stod det att läsa. så jag köpte ett par extra paket..
Ljuvligt att vara LCHF – are … Livet blir så mycket enklare och billigare när allt skräpmat som tidigare köptes försvinner ur ens värd….
Inger
Hoppas inte Annika eller någon annan LCHFare tar detta personligt nu men jag måste få säga några saker.
För det första: Läkare läser minimalt med nutrition under deras utbildning, så varför litar man på läkare (för att personen i fråga har läst läkarprogrammet) när det gäller kostens påverkan på hälsan? Läkare är specialister på att bota symtom på sjukdomar -inte på att förebygga dem.
Enligt en bekant till mig som läst 3 år nutrition och alltså har betydligt mer kunskap inom området, innebär LCHF-dieten en så stor hälsorisk att den anses vara för riskfylld för att låta försökspersoner prova den under längre tid.
För det andra: Varför hakar folk upp sig på fett, kolhydrater och proteiner? Låt din mat bestå utav näringstäta, ekologiska ingredienser, utan tillsatser och med mycket antioxidanter!
Connie, Problemet är inte att läkarna har för lite nutritionsutbildning. Problemet är att dietiststudenterna är utsatta för tre (?) års desinformation. De får lära sig att naturligt mättat fett är farligt för hälsan att äta, och detta är fel. Se Göran Berglunds artikel dec -07.
https://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=%208291
Connie#12;20:Ja det var ju också bra sätt sopa problemen under mattan eller sticka huvudet i sanden; ”LCHF-dieten en så stor hälsorisk att den anses vara för riskfylld för att låta försökspersoner prova den under längre tid” – man vet faktiskt inte om man skall skratta eller gråta. Med den tankegången hade vi aldrig ”upptäckt” världens friskaste befolkning, samer, inuiter eller andra isolerade naturfolk. Det hade inte funnits några upptäcka.
Annika: Beträffande länken och följande kommentarer. Kul att Björn Hammarsköld undertecknar:
”Björn Hammarskjöld
Jäv: Är pensionär och kan därför säga sanningen utan ekonomiska repressalier”