Brist på smör

Comments

1. 1
   ruben säger

   12 augusti, 2011 kl. 21:40

   Jag läste en gång för 10-15 år sedan en artikel om att det fanns ”hangarer” med upplagrat smör och fett som skulle dumpas någonstans pga. EU regler, men minns inte varför. Det fanns alltså överflöd av fett och smör.
   Kanske någon vet?
2. 2
   Helen - Kjernesunn Nordkvinne säger

   12 augusti, 2011 kl. 21:56

   Kom til Norge og kjøp- her er det masse smør.. 😉
3. 3
   Konsument säger

   12 augusti, 2011 kl. 23:09

   Det var intressant att denna rubrik ”Smörbrist…” kom upp.

   Jag hittade en gammal tidning från Konsum, tidningen Mersmak nr 3/95. Femton år gammal.

   Där är det en bild på Änglamarks Hjortronglass KRAV (av ekologisk grädde).
   Under bilden står följande text:

   ”Den här glassen är gjord på grädde från KRAV-godkända bondgårdar där man skyr tillsatser. Allt med tanke på miljön. Nu anser Sveriges regering att den som använder grädden i glasstillverkning måste tillsätta främmande ämnen om det skall bli EU-stöd. Visst låter det barockt?”

   Forts följer
4. 4
   Majoren säger

   12 augusti, 2011 kl. 23:09

   Jag tror faktiskt att en viss Annika Dahlqvist bär ett stort ansvar för den uppkomna situationen.. 😉
5. 5
   Konsument säger

   12 augusti, 2011 kl. 23:09

   Forts… Utdrag ur tidningen Mersmak 3/95

   ”Rubrik: EU-KRAV PÅ TILLSATS I GRÄDDGLASS

   Här följer en sorglustig historia som vi nog får anledning att återkomma till:

   Det råder överskott på grädde inom EU och man vill uppmuntra livsmedelsindustrin att slösa. Därför får bl a glasstillverkare, som använder minst 12 ton per halvår, 5-7 kronor i stöd per kilo.

   Men – EU litar inte på tillverkarna. Man befarar att mindre nogräknade företag skall köpa in grädde för att paketera den och sälja vidare till konsument.

   För att förhindra detta har EU kommit på en kontrollmetod: Tillsatser av spårämnena vanilinextrakt och en triglycerid (fettsyra), som gör produkten ointressant i konsumentledet.

   Att svenska regeringen bestämt att reglerna måste följas om det ska bli EU-stöd upprör givetvis Maggie Ciprian-Olevik, som tillverkar Änglamarksglassen. Maggie vill verkligen inte använda tillsatser i grädden och har bett regeringen om dispens. Det blev avslag men Maggie tänker inte ge upp. Fortsättning följer…”

   Hur fortsättningen blev vet jag inte. Finns Änglamarksglass nu för tiden?
6. 6
   Annika Dahlqvist säger

   12 augusti, 2011 kl. 23:27

   ruben, Förr fanns det ett ”smörberg”. Smöret förvarades i kylhallar och fryshallar, för det gick inte att sälja. Folk trodde att smör var farligt att äta. Vi var rädda för det naturliga mättade fettet. I stället åt vi fettsnålt – och margariner.
7. 7
   Lilla Odjuret säger

   13 augusti, 2011 kl. 10:02

   Smörberget var/är en del av EUs jordbrukspolitik för att hålla priserna uppe. Om man inte dansar efter särintressenas pipor, är risken stor att det dumpas gödsel i Bryssel eller något annat lämpligt ställe. Senast 2009 stödköpte man smör och mjölkpulver för att motverka fallande priser…
8. 8
   Humlan säger

   13 augusti, 2011 kl. 10:58

   Nedläggning av mjölkgårdar har pågått under lång tid och är inget som ändras i en handvändning, jordbrukande kräver långsiktighet.
   Det som ger mest ersättnig till mjölkbonden är ändå konsumtionsmjölken, för det handlar om så mycket större volymer. Sedan ger creme fraich bättre ersättning än smör eftersom smör egentligen har för lågt pris jämfört med det höga fettinehållet, det går åt mycket råvara per kilo smör, så det är inte en så lönsam produkt.
9. 9
   Piltson säger

   13 augusti, 2011 kl. 14:06

   Detta erbjöd jag en nyhetsbyrå för nåt halvår sedan, men det ansågs inte intressant:

   ”Dags att gravlägga det mättade fettspöket?

   Jo, vi äter mera smör än på länge. Förbrukningen ökar år från år, och det tycks till och med vara en accelererande trend. Om den håller i sig kommer siffran för 2010 att landa på två kilo per person. För fyra år sedan var det bara 1,3 kilo per person.
   Siffrorna visas upp av branschorganisationen Svensk Mjölk. En lovande utveckling för mejerinäringen?
   Nej, lustigt nog är man tvehågsen om detta. Det finns andra hänsyn som man också måste snegla mot.
   För fem år sedan sände Svenskt Smör ut en broschyr om fett i maten. ”Vi behöver fett” var rubriken på sidan två. Och sedan kom en intressant mening: ”Mer grönsaker, rotfrukter, frukt, bröd och annan kolhydratrik mat och mindre fett gör det lättare att hålla vikten.”
   Ett överraskande påpekande från en organisation som skall arbeta för mejeriernas intressen. Så jag tog kontakt för att höra hur de egentligen ser på läget och fick besked att broschyren inte längre var aktuell. Den hade ersatts av en ny utgåva. ”Vi försöker hålla oss à jour med aktuell forskning”, påpekade man.
   Den nya utgåvan visade sig vara snarlik den tidigare. Samma titel, samma bilder, samma rubriker, samma grafiska utstyrsel. Det framgår att utgivaren numera heter Smörfrämjandet, en underavdelning av Svensk Mjölk. I övrigt får man se noga efter för att hitta skillnaderna, men när man gör det finner man att den överraskande meningen inte längre finns med. Istället får vi veta att ”många tror att det bara är genom att äta för mycket fett som man blir tjock.”
   Jo, det känner vi till från antifettpropagandan, anförd av Livsmedelsverket. Och det var dit jag blev hänvisad om jag ville veta mer. Smörfrämjandet håller sig à jour med aktuell forskning genom att ansluta sig till Livsmedelsverkets idéer.
   Och de är ju väl bekanta fastän ingen, vare sig hos Livsmedelsverket eller på annat håll, har kunnat påvisa hur fett i maten kan bygga upp fett på kroppen utan det insulin som öppnar kroppens fettceller. Och insulin frisätts inte av fett. Det frisätts av kolhydrater som, påpekade Smörfrämjandet i en alldeles ny mening ”…kan också omvandlas till fett, om man äter för mycket.”
   Också? Men fett i maten är ju oskyldigt till övervikt. Det kan förbrännas utan att stanna kvar, om vi inte äter för mycket kolhydrater dessutom.
   Nej, kroppsfettet kommer nog enbart från kolhydraterna. Det vet man i Afrika, där Henry Stanley vid sitt letande efter Livingstone mötte byprincessor som på fädernas anvisning hade blivit så feta av hirsgröt att de klafsade runt som sälar i sina gödningsrum. Och det vet man i allt bredare kretsar även i Sverige, vilket drivit smörstatistiken mot allt högre höjder.
   Även hos Smörfrämjandet vet man detta, för annars skulle inte meningen om rotfrukter och dyligt ha tagits bort. Snart skall man uppfatta det även hos Livsmedelsverket, vars nutritionsavdelning just har fått en ny chef. Då kommer mejerierna att slippa sin ängsliga balansgång mellan myndigheten och konsumenterna.
   Men än så länge är man tvehågsen. ”Stek i smör utan att maten blir fetare” är en rubrik i båda versionerna. Under den får man veta att opanerade biffar inte suger upp fett i stekpannan. För att slippa få i sig smör i onödan bör man avstå från panering och i värsta fall spä ut smöret med rapsolja, för ”smör i lagom mängd kan ingå i en sund kosthållning”.
   Det är det mättade fettspöket som man inte har kunnat skaka av sig. Smör innehåller 53 procent mättat fet, bekänner Smörfrämjandet och har haft uppenbara problem med uppgiften att främja något som enligt gängse mening är så farligt för hälsan.
   Men nu kommer något uppmuntrande. På sin hemsida omtalar dess moderorganisation att WHO har utfört bred forskning som inte kunnat påvisa något samband mellan mättat fett och hjärtkärlsjukdom:
   ”Den nya sammanställningen av forskningen … hittar alltså inga sådana samband. Denna sammanställning är mycket inressant, eftersom den kan bidra till att omvärdera synen på mjölkfett.”
   I och för sig ingen överraskning, eftersom hjärtkärlsjukdomar var nästan okända i början av 1900-talet, när smör var det enda matfett som fanns. Men det senaste halvseklet har läkare, dietister och annan vårdpersonal fått lära sig motsatsen utan saklig grundval, och hos Livsmedelsverket har den nya insikten ännu inte slagit rot. Men för Smörfrämjandet blir det väl nödvändigt att redigera om trycksaken än en gång.”

   .
10. 10
    monica, född 1942 säger

    14 augusti, 2011 kl. 11:44

    Bönderna får allt sämre betalt för mjölken jämfört med -80 talet. Dyra gårdar, dyra maskiner, dyra drivmedel, dyr konstgödsel. Ingen fritid. Undrar hur många som klarar av att vara bönder i framtiden.
11. 11
    Annika Dahlqvist säger

    14 augusti, 2011 kl. 16:01

    Då blir det bara importerad mjölk från GMO-uppfödda kor som vi blir hänvisade till i framtiden?