Det var Brödinstitutet som drev kampanjen ”6-8 skivor bröd om dagen” på 70-talet. Det var en av orsakerna till att överviktsepidemin startade i Sverige.
Nu är Brödinstitutet (bagerinäringens lobbyorganisation) på gång igen, efter att ha legat i dvala i några decennier. De vill att vi ska ge de äldre mera bröd.
De äldre uppges behöva brödet för att få ”kolhydrater till hjärnan”:
Minska undernäring i äldreomsorgen med näringsrikt bröd.
Där skriver de bland annat:
”Kort näringsfakta om bröd
Energikälla. Bröd är rikt på kolhydrater som är hjärnans viktigaste bränsle. För våra äldre är ett stort energiintag livsnödvändigt.
Fett. Bröd har ofta rapsolja som fettråvara. Rapsolja innehåller en hög andel enkelomättat och fleromättat fett som ur hälsosynpunkt är att föredra.
Järn. Bröd är en god källa till järn för de som har svårt att få i sig tillräckligt. Järn är ett mineral som är
viktigt för inlärning och minne. En skiva grovt bröd ger lika mycket järn som en portion broccoli.
Fiber. Bröd är en viktig källa till det dagliga fibertintaget då det kan vara svårt att få de gamla att få i sig tillräckligt med grönsaker för att hålla magen igång och även motverka hjärt- och kärlsjukdomar.Fibrer i bröd ger också mättnadskänsla och underlättar kroppens blodsockerreglering. Många äldre lyckas inte få i sig tillräcklig mängd fibrer per dag.
Vattenlösliga vitaminer.
Bröd bidrar med vattenlösliga vitaminer B1, B2, niacin, folat och vitamin E som bland annat är viktiga för nerver, muskler, hud, hår och tarmar. De hjälper också till med ämnes- och näringsomsättningen.”
Detta får mig att fundera:
Bröd innehåller hög andel kolhydrater, vilket är ”tom energi” för kroppen. Varför skulle detta vara bra för äldre?
Hjärnan behöver inte intagna kolhydrater. Hjärnan behöver ett normalt blodsocker, vilket den tillförsäkras genom Glukoneogenesen, även utan inmundigade kolhydrater.
Våra äldre behöver inte ett stort energiintag eftersom de oftast inte arbetar så mycket fysiskt. De behöver däremot näringstät kost, vilket inte spannmål är.
Varför är rapsolja bättre än smör? Det är bara en gammal myt utan vetenskapligt underlag.
Fibrer. Varför ska de äldre äta så mycket fibrer? De är bara näringstom bukfylla. För tarmfunktionen är det viktigare att de äter tillräckligt av naturligt mättat fett.
Vattenlösliga vitaminer finns mera av i animalisk kost än i spannmål.
Protein och fett får de äldre mycket bättre ifrån animalisk kost än från spannmål.
Jag kommer att tänka på fyndet att städernas fågelungar inte får vingar att flyga med när de äter så mycket bröd från serveringarna. Brödet innehåller inte den näring de behöver för att bygga funktionsdugliga vingar. Det innehåller tom energi.
Matfrisk har också skrivit om saken. Och Björn Hammarskjöld.
Vitt bröd är onyttigt. Slutade med det för många år sen. Har sen hört att gluten som finns i allt bröd som är bakat med vitt mjöl, är ett nervgift som kan orsaka sjukdomar.
Annikas utmärkta svar räcker bra för mig. En kopia av William Davis bok ”Brödberoende” skulle gå ned bra hos institutes medlemmar Då kanske (en pytteliten chans) vi kunde få tillbaka sånt bröd som fanns innan hybridiseingen på 1980-talet skapade dagens bröd som höjer blodsocker snabbare än socker. Ett Frankenbröd? Gissar att dagens bröd endast tävlar med skummjölk om att höja blodsockret snabbast efter ren glukos.
@ Inger Eriksson:
ALLT bröd är onyttigt! Människor är inte överhuvudtaget anpassade för att äta spannmål i några större mängder. Var har du varit de senaste 10-15 åren? Old news. . .
Det är beklämmande att Stig Orustfjord, generaldirektör för SLV, har sitt namn under denna paroll från industrin.
”Bröd innehåller hög andel kolhydrater, vilket är ”tom energi” för kroppen. Varför skulle detta vara bra för äldre?”
Jo… – Annika – kolhydraterna är ju ett beroendeframkallande gift för kroppen – så i den meningen är det ju ”bra” att mata oss 40-talister = köttberget enligt vissa politiker – med rikligt med sådant – för då kommer ju Wi 40-talister snabbare att avlida = dö.
Kostnaderna för samhället kommer därmed att minska för 40-talisterna – enligt dom som ej kan räkna nationalekonomiskt = dom som har fellärt sig det i sina högskoleutbildningar.
Dock… – själv intar jag förhållningssättet att ingen enda person kan vara ENBART en kostnad för samhället – för bara genom att finnas till så genererar varje människa olika verksamheter i samhället – som i sig befrämjar mängder med ekonomiska inflöden också.
Elimineras t ex alla 40-taister över en natt – så kommer det att ovedersägligt uppenbaras en påtaglig ökad arbetslöshet mm – bergis. Vill Wi det ?
Min annorlunda syn på framtidens nationalekonomi finns på min blogg här.
@ Inger Eriksson:
Allt bröd är onyttigt men vitt bröd är bättre än annat såvitt det inte rör sig om riktigt surdegsbröd.
Gluten finns i de flesta spannmål. Det beror inte på om det är vitt eller inte.
I sin devis skriver brödinstitutet att de ska bidra med ”saklig information om bröd”. Jag har svårt att
hitta något sakligt i deras pressmeddelande av den 11 augusti.
Jag skickade ett mail till brödinstitutet om ovanstående och fick följande svar:
Tack Bengt för informationen.
Tyvärr var det väntat och var och en får ha sin uppfattning. På Brödinstitutet lutar vi oss mot det forskningen säger och sagt i årtionden gällande kolhydrater, fullkorn och fibrer. Den generation som idag är våra äldre har vuxit upp med brödet som basföda samtidigt som vi bara blivit äldre. Det kanske inte är ett direkt samband där emellan men kanske en liten del i en bättre hälsa.
Vänliga hälsningar
Catarina Bennetoft
Brödinstitutet
Jag ser det som vilseledande marknadsföring riktad mot äldreomsorgen, kan det vara lagligt? Det skulle vara intressant om det kunde prövas.
Tänk när vi själva kommer att omfattas av äldreomsorgen och det bara finns skräpmat att tillgå, då kommer vi troligen inte att orka att kräva bättre mat eller driva den frågan.
Hur och vad kan man göra i dag för att påverka, en del tycker att man skall rösta på rätt parti, men vilket skulle det vara, partierna tar ju ingen ställning i matfrågan om rätt sorts mat och alla tillsatser som finns i den. Centerns Annie Löv har tagit upp det med maten, kommer nu inte ihåg vad det var. Vad jag har förstått så tycker Eskil att vi skall ha GMO, pratar dom inte med varandra inom partiet.
Önskar att någon skulle kunna göra någon typ av namninsammling med en lista på vad som skulle behövas göras för att få till en bättre kosthållning i Sverige.
Kan inte du Annika dra ihop några stycken kunniga personer i ämnet och ordna en sådan lista med hälsofrämjande åtgärder som vi andra som vill ha bra mat även när vi blir gamla kan skriva under på och sedan skicka den till dom stora partierna.
@ 9 Bosse:
Det är svårt. Om jag skulle skriva ett upprop till namninsamling känns det tveksamt om det skulle röna någon större uppslutning. Andra med större kraft än jag kan få göra det.
På sjuttiotalet berättade en släkting till mig om sin dotter, som hade dåliga blodvärden när hon åt grovt bröd, men åt hon vitt blev det bättre. Det stred ju helt mot min världsbild då, så jag tog inte till mig det, men numera har även jag lärt mig att fullkorn hämmar mineralupptag. Jag önskar att jag inte gått på allt det där med fullkorn och fettsnålt som det propagerades så mycket för 🙁
Är det inte så att SLV bara skulle ge kostråd som drabbar friska?
Fulkkpattiet propagerar inte bara för ökade löneskillnader i skolan och mer rätstavning. Deras numera alltmer krympande organ GötteborgsPusten propagerar mot ekologiskt kött och har på ledarsidan flera gånger hävdat att äldre inte ska ha mat som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdom.
En förlängd livslängd är en samhällsekonomisk belastning eftersom den aktuella gruppen inte förvärvsarbetar har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket hävdat.
Annika Dahlqvist Skrev:
Nja… – Annika – det är jag ej alls lika tveksam över. Varför ej testa genom att prova ❓
Kan det vara så enkelt att brödförsäljningen minskat av någon orsak så man måste bearbeta en ny marknad? Ungefär på liknande sätt som margarinfabrikerna lyckats pracka på skolbarnen sina margariner.
@ 14 Pingo:
Det är troligt att bagerinäringen känner att deras verksamhet hotas av LCHF-medvetenheten och att detta är ett försök till motdrag.
@ 13 Josef Boberg:
Kostdoktorn skulle ha ett helt annat underlag för att starta en sådan aktivitet.
Men han är försiktig med sådant.
Annika Dahlqvist Skrev:
Jo… – Annika – såvitt mig känt så har aldrig Andreas Eenfeldt varit i något ”blåsväder” av dignitet – som Du har varit flera gånger under Din ca 10-årade resan med LCHF-kost.
Men vaddå… – alla sorters LCHF-förespråkare fyller ju en funktion.
Men jag tycker att i det här fallet med Brödinstitutet/Livsmedelsverket – så kunde det vara välgörande med en publik insats av Andreas. Risken att han ”skulle åka dit” på det är väl så nära noll det går att komma – enär bl at kolhydraterna och sockret i bröd ställer till med så ”oändligt” med ohälsa.
Någon som har ”tumme” med Andreas som kan locka honom till att ”göra något” ❓
Tror du undervurderer fiber. Bygg og havre inneholder mye vannløselige fibre som blir til korte mettede fettsyrer i magen og potensielt kan bedre tarmhelsa. Når det er sagt finner man vannløselige fibre i mange typer grønnsaker og, men ofte ikke i samme mengde.
Ift smør og rapsolje:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21122147 nå vet jeg at du ikke ”tror” på kolesterolhypotesa, men selv de argeste skeptikerne bruker å mislike oksidert kolesterol. Nå skal det sies at dette var kaldpressa rapsolje og ikke varmpressa som ofte ikke har de samme helseegenskapene som trolig brukes i brød.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3746113/ en haug av studier hvor den kommer ut likt eller noe bedre med ”meierifett” ift insulinsesitivitet. Den senker og triglyserider sammenligna med dietter med mye metta fett (dog noe feilkilder). Finnes mye annet og i den samleartikkelen.
Når det er sagt så synes jeg mange spiser for mye brød og de burde i større grad brukt kornsorter som havre, bygg og rug da de skårer bedre ift blodsukker, tarmhelse og metthetsskala enn hvete som man benytter til det aller meste pr idag. Jeg bruker selv mye smør i matlaginga, men som regel bremykt\bregodt pga konsistens og pris. Har heller ingen tro på at smør i seg selv er usunt, men på flere områder ser det ut som om rapsolje vil være noe sunnere, men det er mengden som avgjør samt at jeg har langt mer tro på kaldpressa rapsolje fremfor raffinert som i all hovedsak brukes.
Det är så klart att bagerierna känner av hälsotrenden, det är inte bara LCHF:are som undviker bröd numera,,,,
@ 18 Nils:
Det fanns inga ”hårda ändpunkter” i de studierna. Sjukdom och död är de enda ändpunkter jag tycker är av betydelse.
De enda ”surrogatändpunkter” jag tycker är av intresse är blodtryck och blodsocker.
Tills dess förespråkar jag smör som är ett traditionellt fett på våra breddgrader. Rapsolja är ett senkommet påfund. Dessutom krångligare att framställa än smör – det krävs industriell process.
Jag skickade ett mail till Andreas på Kostdoktorn och hänvisade till kommentar 16 & 17 här ovan.
Hans korta svar blev:
Tack för tipset, inget jag hinner nu tyvärr!
Andreas
@ 21 Bengt Nilsson:
Så brukar han svara när man vill att han ska göra något. Man måste förstå honom – han har så mycket på sig att han måste bestämma själv vad han ska göra.
Men gode Gud!!! Är det någon som går på det???
Kunskapen finns ju om hur det ligger till.
Annika: Studier med harde endepunkter taler vell heller ikke i smør sin favør. Å kaldpresse rapsolje er ikke stort mer komplisert enn å lage smør, blir litt som å kaldpresse oliven, å varmepresse er derimot en svært omfattende å komplisert prosess som trolig fjerner endel av helseeffekta, lett å se ved f.eks raffinert og uraffinert palmeolje hvorav sistnevnte til dels gir betydelig bedre helseeffekter. Ift blodsukkerparametere kom jo rapsolje bra ut.
@ 24 Nils:
OK om det är så rent och enkelt att kallpressa rapsolja så godkänner jag väl den tills vidare undersökningar på hårda ändpunkter är gjorda, i jämförelse med smör.
Men rapsoljan ska självklart vara ekologiskt framställd. Ekologisk och kallpressad.
Vad gäller mättat fett vill jag påminna om Chowdhurys genomgång som visar att mättat fett inte är sämre än omättat.
Annika Dahlqvist Skrev:
Jo… – Annika – och avseende vegetabiliska fetter så är väl kallpressad ekologisk virgin kokosolja och kallpressad vergine olivolja att föredra – såvitt jag känner till den saken.
När jag Googlade på ”kallpressad ekologisk olivolja” så fann jag t ex den här.
Apropå kokosoljan så konstaterade jag i somras att vid rumstemperaturen ca 25° C så blev kokosoljan en klar genomsiktlig vätska i burken.
@Josef Broberg
man kan mäta temperaturen i kökshörnet med kokosolja – vid 24 C är den fast och vid 25 C flytande
/karl
Annika Dahlqvist Skrev:
Vare sig den är ekologisk och kallpressad eller inte, innehåller rapsolja 18-19 gram linolsyra dvs. omega-6 per 100 gram. Dessutom är importerad rapsolja i många fall från genmanipulerad raps.
Undvik!
Snabbt minskande köer till äldreomsorgen om man använder dansk rullsylta som smörgåspålägg!
20-talet döda i listeria. Kan vara många, många fler där man inte brytt sig om att utreda dödsorsaken. En skandal!
”Enligt Folkhälsomyndigheten är de som dött äldre personer som haft annan sjukdomsproblematik sedan tidigare.”
”De grupper som främst riskerar att smittas är äldre och personer med nedsatt immunförsvar på grund av exempelvis diabetes, aids eller viss cancerbehandling. Även gravida är en riskgrupp.”
Varm mat bättre än smörgåsar!
”Riskprodukterna är livsmedel som inte upphettas, då bakterien dör vid upphettning över 70 grader. Livsmedelsverket anser att personer i riskgruppen bör undvika smörgåspålägg som rökt och kokt skinka, vakuumförpackad rökt och gravad fisk, kall färdigmat och dessertostar.”
https://www.svd.se/nyheter/inrikes/listeria-i-sverige-svdse_3817584.svd
https://www.dn.se/ekonomi/danskt-smorgaspalagg-spred-listeria/
https://www.aftonbladet.se/nyheter/article19352724.ab
Ytterligare ett skäl att undvika charkuterier är att danskt kött kommer från djur som fötts upp på genmanipulerat foder. Kräv att förskolor, skolor, äldreboenden och sjukhus bara serverar ekologisk mat. Helst lokalproducerat.
Två gånger tidigare har danska livsmedelsverket hittat listeriabakterien i produkter hos charkuteriföretaget som tros ligga bakom det senaste utbrottet, som kan ha kostat tolv danskar livet.
https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article19355541.ab
Björn Hammarsköld har skrivit lite tänkvärda saker om detta också.
https://kostkunskap.blogg.se/2014/august/brev-till-brodinstitutet-med-flera.html
Richard Tellström, måltidsforskare vid Örebro universitet, har funderat om det sociala spelet runt mat och måltider.
https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-gor-kompisarna-dig-fet/
För att effektivast sprida matkultur, LIR, LCHF eller Macdo, bör man identifiera högsta hönset i hackordningen runt matbordet och vinna över denna nyckelperson till den nya matordningen. Den sociala samvaron runt maten har luckrats upp i dagens kylskåpsätande maner och vi blir allt mer exponerade för Listeria och limpsmörgås och allt fetare. Det är trist, när man inte prioriterar samvaron runt måltiderna familjerna löses upp och traditioner går förlorade.
@ 32 Erling:
När du använder förkortningar som tex LIR och Macdo, som inte finns att hitta på Google, bör du skriva hela beteckningen inom parentes varje gång. Vi har inte minnet att komma ihåg dem.
@ Erling:
Vem uppfann förkortningen LIR (Low Insulin Regim) – jag hade aldrig sett det förrän det dök upp i ett inlägg av dig eller hustrun Agneta,,,,
Det är mycket bra utryck – det finns ju flera sätt att hålla ned insulinnivån, LCHF, Raw Food och ingen mat alls,,,,
Annika Dahlqvist Skrev:
Jeg sier ikke at rapsoljen er bedre nn smør, men at de hver for seg trolig kan være nyttige på sine måter 🙂 Rapsolje inneholder mye enumetta fett, kan ha smak som passer til endel typer mat og den nordiske er ikke genmanipulert, noe som er bra. Smør tåler høy temp ift stekning, smaker veldig godt og inneholder bl.a korte mettede fettsyrer som er bra for tarmen 🙂
Jeg tror ikke at mettet fett er skadelig jeg heller, men det er viktig å skille mellom ulike typer mettede fettsyrer og, flere av de korte kan kategoriseres som direkte sunne (smørsyre), noen mer nøytrale (laurinsyre, stearinsyre) og noen trolig ikke så sunne (palmitinsyre), men alt avhenger av mengde. Jeg koser meg i all hovedsak med meierismør, bremykt, kaldpressa olivenolje\hampolje\kokosolje, periodevis litt rapsolje og mye rød palmeolje (bærekraftig dyrka). Jeg spiser nok trolig langt mer metta fett enn folk flest og velge å tro at det er bra for min helse 🙂 Jeg spiser ikke særlig mye rapsolje, men bruker den av og til da den passer bra til enkelte typer mat og liker å støtte opp om landbruket siden jeg jobba som avløser i flere år. Jo mer rapsolje som selges og fortrenger solsikke, soya- og maisolje, jo gladere blir jeg og det vil jeg tro mange andre her og blir.
Josef: A olivenolje og kokosolje vil være å foretrekke kan ejg være enig i, men dette pga smak. Rapsolje er omtrent like lett å fremstille som olivenolje når den kaldpresses. Man trenger bare å trykke frøene inn i en mekanisk presse og filtrere ut oljen, akkurat som med oliven for den del. Kokos er mer komplisert da skallet må fjernes først.
Anders S: At man bør unngå importert rapsolje kan jeg være enig i, men mengdene man bruker i maten er som regel små. Svært mye av rapsoljen i butikkene er nordisk. Vi støtter nordisk landbruk når vi kjøper rapsolje. Dessuten brukes den mer og mer i dyrefor istedet for soyaolje, vil anta du synes det er bra? Både ift kortreist mat, fettsammensetninga i dyret og støtte til nordiske bønder? :)Jeg snakker ikke om å steke i en halv dl rapsolje, men f.eks ha ei spiseskje i grønnsakssuppa sammen med litt smør og kaldpressa olivenolje for å øke fettinnholdet og gi bedre smak. Den inneholder også 10-11 gram omega 3 (ALA) og har en fin balanse mellom O3 og O6. Det er mengden som avgjør om den er sunn eller ikke. At ei spiseskje i suppa skadelig pga det ene grammet med omega 6 har jeg ingen tro på 🙂 Rapsolje inneholder betydelig mer omega 3 enn de fleste andre matoljer foruten hampolje og linfrøolje. ALA er riktignok ikke like potent som DPA\DHA og EPA, men ALA har noen positive egenskaper ift betennelse i seg selv som gjør at det kan være fint å få med seg litt av den og. Om man spiser mye kjøtt fra gressbeitende dyr eller dyr som f.eks får rapsolje eller linfrøolje i foret så vil man også få i seg endel ALA 🙂 Olivenolje inneholder som regel 5-20% omega 6 og 1-3% omega 3 så i endel tilfeller vil rapsolje fettsyremessig være bedre avhengig av hvilken olivenolje du velger.
@ Nils:
Eftersom jag faktiskt inte är en gräsätande idisslare kan jag inte tillgodogöra mig ALA i någon större utsträckning. Men vi är alla olika.
Göran Petersson, Chalmers, skriver
”De båda livsviktiga fiskfettsyrorna EPA och DHA kan inte ersättas av ALA. Många luras att tro detta eftersom omega-3 på ett oansvarigt sätt används som gemensam beteckning vid märkning och marknadsföring. För nervceller och hjärna är DHA särskilt viktig. De flesta kan knappast alls bilda DHA från ALA. Den som litar till ALA för bildning av DHA riskerar enkelt uttryckt sämre intelligens och tidigare demens.”
https://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/172848/local_172848.pdf
Jag använder följande omega-6/omega-3 kvot för att komma fram till om fettsammansättningen i en måltid eller per dag är hälsosam.
LA/(EPA+DHA)
Den bör vara så låg som möjligt. Obs att ALA inte ingår.
Växtoljor med hög andel fleromättat fett oxiderar och orsakar skador i blodkärl och celler.
Växtoljor med hög andel fleromättat fett kan med fördel användas som råvara till motorbränsle eller i målarfärg.
Personligen kan jag bara tänka mig att använda kokos, talg eller smör/ghee som tillsatsfett vid matlagning. Jag äter vildfångad fet fisk från friska hav dagligen, sill och makrill.
Det är beklämmande att vansinnet beträffande kostråd inte tycks ha några gränser. 🙁
Nils Skrev:
Jo… – Nils – men jag föredrar kokosolja och olivolja – och det är helt OK för mitt vidkommande att Du föredrar rapsolja.
Professor Göran Petersson februari 2013, Kemi och Bioteknik, Chalmers: Fleromättade Fröfetter, Välj bort farligt omega-6, Fel omega-3 från frön.
Annika Dahlqvist Skrev:
LIR har Thomas hjälpt mig med att förtydliga som Low Insulin Regim, en kost, som gör insulinbehovet lågt. LCHF, särskilt den strikta tolkningen, platsar. Macdo, är en oortodox stavning av slarvig version av namnet på en världsöverspännande snabbmatskedja, som serverar hamburgare, pommes frittes med söt läsk, som måltidsdryck.
Om ni inte redan gjort det, så läs Grain Brain av David Perlmutter. Jag håller så sakteliga på att ta mig genom den och längtar efter läggdags varje kväll så jag kan fortsätta läsningen. Om bara hälften av Perlmutters påståenden om glutens negativa effekter på vår hälsa stämmer, så borde all mat innehållande gluten förbjudas inom äldreomsorgen såväl som inom skola och barnomsorg.
Det är skrämmande läsning om vad gluten kan ställa till med utan att vi har en aning om att vi är överkänsliga mot gluten, d v s utan att vi har några symptom från mag- och tarmkanal. Dessvärre lär inte sjukvården heller ha en aning om det.
Om ca en månad ska boken finnas att köpa på svenska under titeln Hotet mot din hjärna.
@ Erling:
De som äter för mycket kolisar får som bekant problem med minnet,,,,
Macdo lät som en ny dator från Apple – vanligtvis går den kedjan under namnet Donken (i vart fall i vår huvudstad),,,,
LIR trodde jag att du och Agneta hade uppfunnit,,,,,
Josef Boberg Skrev:
At du greier å si at jeg ”foredrar” rapsolje ut ifra hva jeg skrev er ganske utrolig, skriver jo at jeg bruker det i mindre mengder, bruker langt mer kokosolje og olivenolje enn rapsolje.
Anders S Skrev:
Som jeg sier så er ikke ALA like potent som de marine fettsyrene, MEN endel av oss har gener som gjør at vi er ganske effektive til å omdanne ALA til EPA, dog er omdanninga til DPA og DHA liten hos de aller fleste. Veganere har f.eks langt høyere omdanning enn altetere\kjøttetere. Vi er ganske forskjellige ift hvordan vi utnytter og tar opp næringsstoffer i mat. Men ALA har noen mekanismer ift betennelser som er annerledes enn marine fettsyrer, noe som gjør at det potensielt kan gjør virkninga enda kraftigere. Du bør også ha med DPA (som også er en viktig marin fettsyre, men som mange vet lite om) når du tar med dagskvote. I flere typer fisk er mye av omega 3-fettet DPA. Denne har endel funksjoner som ligner DHA, men de er også noe ulike. Personlig bruker jeg ikke ALA som noen hovedkilde til omega 3. Jeg spiser endel laks og markell samt tar selolje av og til, at jeg får litt ALA på kjøpet som gir ytterligere positive effekter ser jeg på som en bonus 🙂
Nils Skrev:
Ursäkta mig Nils – det missade jag. Även Solen har fläckar.
Josef Boberg Skrev:
Går bra 🙂 Ble bare litt provosert når noen vrir på det jeg sier og gir det en helt annen mening, men vi kan alle gjøre feil, gjort mye rart selv 🙂
Det är uppenbart att vi behöver lära oss lite danska 🙂
Jag brukar använda ”translate.google.se” inte blir det perfekt men det duger bra för att förstå vad som menas.
@ 45 Georg W:
…eller Norska 😉