Hur högt kolesterolvärde är alarmerande? Och ger det anledning till statinbehandling?

Mercola skriver i sin artikel nedan om att rimligt höga kolesterolnivåer inte behöver medicineras ner. Han anger gränsen 300 mg/dl, det innebär ca 7,8 i mmol/L som gäller i Sverige.
Det är alltså över ca 8 som går som högt kolesterol, och frågan är vad man ska göra med dem? Statiner eller ej?
Jag tror inte att jag skulle vilja medicinera med statiner även om jag skulle ha högre LDL än 8. Era synpunkter?

 

 

Comments

  1. 1

    Det finns inga vetenskapliga bevis på att ett extremt högt kolesterol är farligt; tvärtom. Ett högt kolesterol är nyttigt. Det mesta av det Aseem Malhotra berättar bygger på artiklar som jag publicerat tillsammans med 10-15 internationella kolleger; se nedan. Malhotra är själv medförfattare till den förstnämnda.

    Lack of an Association or an Inverse Association Between Low-Density-Lipoprotein Cholesterol and Mortality in the Elderly: A Systematic Review
    https://bmjopen.bmj.com/content/bmjopen/6/6/e010401.full.pdf

    LDL-C does not cause cardiovascular disease: a comprehensive review of the current literature.
    Det finns inga vetenskapliga bevis på att ett extremt högt kolesterol är farligt; tvärtom. Ett högt kolesterol är nyttigt.

    How statistical deception created the appearance that statins are safe and effective in primary and secondary prevention of cardiovascular disease
    https://cardiacos.net/wp-content/uploads/ArticulosMedicos/20180920/2015-How-statistical-deception-created-the-appearance-that-statins-are-safe-an-deffective-in-primary-and-secondary-prevention-of-cardiovascular-disease.pdf

    Importance of Coagulation Factors as Critical Components of Premature Cardiovascular Disease in Familial Hypercholesterolemia
    https://www.mdpi.com/1422-0067/23/16/9146

  2. 2
    Tom Andersen säger

    Hej
    Hvor kan jeg se de officielle svenske grænser for kolesterol?
    Tak

  3. 3
    Lasse Blomdahl säger

    Det är inte blodets kolesterolinnehåll som utgör risk för hjärt- och kärlsjukdomar. I min kommande bok ”Hur mår din glykokalyx” kommer jag att redovisa en helt annan orsak.

  4. 4
    lisbeth jonsson säger

    Jag ligger inom ramen för normalt kolesterol, kommer inte ihåg exakt värde men eftersom jag sen 3 år tillbaka är diagnosticerad med diabetes 2 (har hållit nere sockervärdena hela tiden med lchf dock!) vill de skriva ut statiner! Jag hade en väninna som åt statiner många många år trots att hon inte hade höga värden. Hennes pappa hade dock skyhöga värden så säkert 8-10 år åt hon detta och dog sen i ALS bara 54 år gammal! Jag misstänkte genast statinerna vet inte hur långt det allmänna kommit med misstankarna då (det var 2007!) men läste att i Finland hade de börjat misstänka ett samband! Undersökningar visar ju att så inte är fallet men som vi vet kan man ju manipulera och få vilka resultat som helst (se bara på undersökningarna om kortare livslängd med kolhydratfattig kost!) Jag har en annan väninna i min ålder(73) som nu äter statiner trots normala värden, släkten är tydligen illa ute med höga värden och stroke i ett fall! De vill också ge min svåger samma medicin enbart pga hans ålder (80) verkar det som hans värden är ok! Jag kan bara i mitt stilla sinne undra vad detta är för vansinne! Ska alla knapra statiner!! Tack för att du finns, jag håller och har hållit på dig i många år. lisbeth

  5. 5
    Annika Dahlqvist säger

    1 Uffe Ravnskov
    Men hur ska vi då hantera frågan om Familjär Hyperkolesterolemi? Vilka ska utredas, och hur ska de som befinns ha sjukdomen behandlas? Trombocythämmare och/eller antikoagulantia? NOAK?

  6. 6
    Annemaria säger

    Jag har haft högt kolesterol värde i över 20 år. 9. Har inte tagit statiner

  7. 7
    Calle A säger

    Denna fråga är intressant för mig. Jag har ätit LCHF i 8 år och alltid sagt att jag självklart inte kommer att äta statiner. Ändå är det ett svårt beslut när överläkaren på kardiologen, med 20 års erfarenhet, spänner ögonen i en och säger att jag borde äta statiner.
    Jag ser att mitt (total)kolesterol innan LCHF var typ 6 mmol/l och efter övergången gick upp till typ 8. Normalt har jag förstått. LDL som läkaren har fokus på nu, mättes inte då.
    Under LCHF-perioden har LDL legat på lite drygt 6 och redan då skrev företagsläkaren ut statiner. Misstänkte hyperkolesterolemi. Jag har hjärtkärlsjukdom på fädernet och en bror som fått stroke. Fick remiss till kardiologen och inför det besöket togs nya prover och då låg LDL på 8,9. Tyckte även jag kändes högt. En fråga är ju vad som kan få LDL att skena från 6,5 till 8,9 på 4 månader utan kostomläggning. Jag vill till och med ifrågasätta mätvärdet.
    I och med att jag inte vill äta statiner diskuterade vi kostomläggning. När han fick reda på att jag åt ca 30 ägg i veckan ville han fokusera på det. I och med att jag tycker att det är intressant att se hur kosten påverkar blodvärden gick jag med på att under tre månader endast äta 3 ägg i veckan.
    Det följande provet visade 4,9 mmol/l. 8,9 till 4,9 på tre månader – kraftfullt.
    Men är det bra? Jag tror att ägg är bra mat. I en podd hörde jag en överläkare på Lunds universitetssjukhus säga att det inte finns någon koppling mellan äggätning och dödlighet i hjärtkärlsjukdom.
    Fick prata med en dietist också. Hon menade på att betaglukaner har i forskning visat sig sänka LDL varför hon rekommenderade havreflingor och havrekli. Inte det sämsta spannmålet men jag kan tänka mig att det ökade intaget av kolhydrater skulle vara sämre än ett bibehållet högt LDL.
    Psylliumfröskal sägs enligt vissa kunna ha liknande effekt. Det provar jag nu medan jag ökar på äggmängden igen.
    Kardiologen anser sig vara klar med mig (och jag med honom) men jag önskade att hans remissvar till företagsläkaren skulle vara att mitt kolesterol skulle mätas var 6:e månad. På så vis skulle jag kunna se vad som påverkar. Å andra sidan, till vilken nytta om jag inte tror att ett högt LDL skulle vara skadligt.
    Kanske kan försöka hålla det under 8 om det nu är ett riktmärke.
    Det allt handlar om är att man är rädd för att mina kärl håller på att bli igensatta. I och med att evidensen för de jämförelsetal vi har idag är spretiga borde sjukvården kunna hitta bättre underlag för beslut. Artärelasticitetsmätning och kalciumscore förkastade överläkaren. Jag förutsätter att jag får ordna en test själv, bara man visste vad man ska välja. Det är inte enkelt med dagens sjukvård.

  8. 8
    Annika Dahlqvist säger

    7 Calle A
    Överläkaren på kardiologen har 20 års erfarenhet av statinsäljarnas påverkan.
    Om ditt kolesterol tidvis har legat på 4 och 6 har du knappast familjär hyperkolesterolemi, och då behöver du inte fundera på det, och behöver inte fundera på att äta statiner.
    Fortsätt med LCHF, det enklaste för dig är att sluta mäta kolesterol så slipper du oroas. Och fortsätt att äta många ägg, de är nyttiga.

  9. 9
    Johan Larsson säger

    1 Uffe Ravnskov (eller främst till alla andra)

    Jag tror inte ens att du läser varken blogginläggen eller kommentarerna, utan du har någon autosökning på varhelst det skrivs om kolesterol i något sammanhang. Du är ALLTID först på bollen i alla de trådarna med samma ”standardiserade” uttalande du kört med i 20 år, men sedan följer du inte upp med några svar på undrande personer som söker svar.

    Bevisa mig fel, eller så kommer jag upphöra att se dig som den auktoritet du har åtnjutit så länge på gamla meriter, och svara på en fråga – OM du kan.

    En närstående till mig har haft totalkolesterol på runt 8 sedan han började testa det för nästan 40 år sedan, närmare 90 år nu. Han har på min inrådan avstått statiner under alla år, utom en 6-månaders period för ca 10 år sedan. Jag fick honom att sluta med statinerna även då. Dock kände jag mig inte lika säker som tidigare pga en enda parameter. Förra året fick han kärlkramp och behövde sätta in 5 stentar i kranskärlen. Eftersom han gjorde det innan infarkt inträffade så är han i full gång igen med hårt kroppsarbete nästan varje dag. I samband med operationen så sattes han på statiner, och denna gång har jag inte övertalat honom att sluta. Varför då? Jo, den där parametern jag är osäker på. Hans apo-lipoproteinkvot har konstant under många år legat på runt 1,2-1,3 oavsett kost, och sjunker drastiskt av statiner (mer en halveras).

    Skulle Apo-kvoten ligga bra, skulle jag fortsatt avråda honom från statiner eftersom totalkolesterolet i sig inte skrämmer mig, men kan du Uffe, ge mig en vägvisning hur jag skall betrakta hans APO-sänkning från 1,2 till 0,45 med statiner. Är det inte en relevant parameter?

  10. 10
    Ann-Margret Lundgren säger

    Hej Annika!

    Och en fråga: hur högt TOTALvärde ska man ha för att det ska klassas som Familjär Hyperkolesterolemi?
    För 20 år sedan hade jag 8, i TOTALVÄRDE alltså, läkaren ville ge mig statiner men jag sa nej. Sedan dess har jag inte testat mig…..
    Mår bra, är 74 år, går långa promenader, ibland i branta backar, utan att få några besvär.

  11. 11
    JanBergendorf säger

    Johan Larsson
    Att kärlkramp debuterar först vid 90 års ålder visar möjligen, att dina råd om statiner inte var helt fel? Hade din närstående stått på statiner under en rad decennier, hade han kanske drabbats av annat otyg, typ diabetes eller cancer.
    Inte desto mindre är din avslutande fråga intressant. De kardiologer jag har mött är dock inte intresserade av ap-orna utan har uteslutande varit inriktade på LDL-värdet. Inte heller L(a) röner något intresse, möjligen därför statiner inte påverkar värdet.
    Jan B

  12. 12
    Sebastian Sigvardsson säger

    Blev rekommenderad att ta statiner som 35 åring och då med en fysik likt Ingemar Stenmarks …..det är något sjukt över läkemedelsindustrin eftersom de kan få läkare att sluta tänka själva. Tog givetvis inte några statiner men hur många andra vågar gå emot en läkares rekommendationer? Om 15% av befolkningen vågade gå emot sprut kampanjen (covid) så kanske det är liknande siffror även för detta gift. Aspirin är nog det enda man vågar ta snart nu när man förtjänstfullt förgiftar oss med svindyra recept och sprutor, man gör vad som helst för att aktieägarna skall bli nöjda.

  13. 13
    Johan Larsson säger

    11 Jan

    Ja, frågan är intressant, men vi kommer inte få något svar från Uffe, av två anledningar. Den ena är att han bara snabbt finner rubriker med ordet kolesterol och dumpar en packe studielänkar och sedan går vidare. Den andra anledningen är nog att han helt enkelt inte vet om apo-kvoten har betydelse, då han aldrig vare sig argumenterat för att denna kvot har betydelse eller visat att man kan slå hål på dess påstådda negativa inverkan.

    Vem vet, kanske den lilla riskminskning som trots allt påvisats med statiner (ganska stor i relativa procent) skulle kunna härledas till just patienter med högt startvärde på apo-kvoten? Så att folk med högt kolesterol med låg apo-kvot inte har någon nytta av statiner och därmed inte har en statistisk påverkan, medan de med hög kvot som medicinerar står för hela den statistiska riskreduceringen, och om den gruppen är högst hälften av urvalet så har de (med enklaste matematik) minst dubbelt så hög riskreducering än redovisat.

    Kanske vet Big Pharma om detta (ifall det stämmer), men istället för att målrikta medicinen till en mindre grupp och få tydligare resultat så nöjer man sig med ett ”utsmetat” lägre statistiskt resultat så länge de flesta köper hur ”viktigt” det är att knapra statiner mot kolesterol i största allmänhet. Vad de tjänar mest pengar på är ju lätt att inse.

    Grejen är ju att LDL-kolesterol aldrig är skadligt rent biokemiskt, så i den meningen har Uffe haft rätt i över 30 år. Men små partiklar kan ha en rent mekanisk skadefunktion, alltså mer fysisk än fysiologisk direkt verkan. Vet någon om någon annan bra forskare kring kolesterol som inte fastnat i 90-talets viktiga upptäckter, utan nyfiket sökt sig vidare och djupare än Uffe Ravnskov. Axiom behöver inte bevisas gång på gång med ytterligare studier. Jag vill vidare och åtminstone veta partikelstorlekens betydelse innan jag fortsätter generellt att avråda alla jag känner från statiner. Annars är jag inte bättre människa än Stefan Rössner!

  14. 14
    Bokmal säger

    Tack Uffe Ravnskov…

    Så glad att se Uffe Ravnskovs kommentar. En av mina hjältar som jag ”upptäckte” 2004-2005 då jag började gå igenom mammas läkemedelslista.

    Hon hade fått Zocord (=simvastatin) efter en liten hjärtinfarkt när hon var strax över 80. Efter ett tag drabbades hon av allehanda nytillkomna symptom. Det här råkade sammanfalla med att jag fick internetuppkoppling. Jag insåg att det fanns hur många patientberättelser som helst som liknade mammas. De flesta användarna fick inget gehör för funderingar om nytta/risk och biverkningar. Skulle inte tro att det ändrats sedan dess.

    Gå gärna in på t.ex. http://www.askapatient.com och sök på de olika statinerna och läs böcker av Uffe Ravnskov mfl.

    En annan hjälte är Malcolm Kendrick som också skrivit flera böcker, men nu har inget hänt på hemsidan på ovanligt länge. Jag kommer t.ex. ihåg artikeln ”A sorry little patient tale” som förhoppningsvis finns här
    https://drmalcolmkendrick.org/2014/02/07/a-sorry-little-patient-tale/
    (finns många kommentarer också).

    Den här artikeln var också bra – skriven av en engelsk journalist – ”Wonder Drug That Stole My Memory” (googla).

    Ytterligar ett tips – https://www.peoplespharmacy.com/articles/statins-and-als
    (639 kommentarer).

    Stort tack till Uffe Ravnskov för allt Du gjort genom åren. Med din hjälp (brevsvar) och genom Din första bok lyckades jag övertyga mamma att statin-medicinering inte var den rätta vägen. Hon slutade, repade sig (rena turen). Var utan statin i cirka 15 år – men vid 97-års ålder satte en annan, nitisk läkare in atorvastatin (Lipitor) trots hennes tidigare bekymmer !! Han hade sagt att hon måste ta medicinen annars kunde både det ena och det andra hända (hjärtinfarkt, stroke) – ren och skär skrämselpropaganda – som mycket annat.

  15. 15

    Jag får varje dag många email från hela världen med relevanta frågor. Det är emellertid omöjligt för mig att ge detaljerade svar till alla frågor. Därför skickar jag länkar till de viktigaste av mina vetenskapliga artiklar där alla svaren är tillgängliga. Jag skickade till exempel vår artikel om familiär kolesterolemi (FH) till er, men tydligen har flera av er inte läst den. Här kan ni läsa att det inte är det höga kolesterol som är orsaken till att några få med denna abnormitet drabbas av hjärtinfarkt i en ung ålder. Kolesterolet hos dom som dör tidigt är till exempel inte högre än kolesterolet hos dom som inte drabbas. Förklaringen är att de som dör tidigt även har ärvt förhöjda koagulationsfaktorer. Läs vår artikel!

    Johan – Det finns mängder av studier om apo-B men vad jag vet har ingen kunnat visa att en minskning av apo-B gör nytta. Du har rätt i att statinbehandling kan minska infarktrisken lite grand (kring 1 procent) men eftersom mer än 20 procent drabbas av allvarliga biverkningar är det meningslöst att ordinera statinbehandling; läs vår artikel om detta.

    Tydligen finns det fortfarande några som oroar sig över ett högt kolesterol. Jag vill därför peka på det som vi visat i de artiklar jag refererat till: Högt ”ont” LDL-kolesterol är nyttigt! Vi har funnit 39 uppföljningsstudier som omfattar mer än 6 miljoner individer. Här har man funnit att de som lever längst är äldre (>60 år) med högt LDL-kolesterol. Förklaringen är att LDL deltar i immunförsvaret genom att binda sig till och inaktivera alla typer av mikroorganismer och deras giftiga produkter. Mycket få känner till detta trots att jag tillsammans med den amerikanska forskaren Kilmer McCully har dokumenterat detta i detalj i två artiklar för många år sedan:
    Review and Hypothesis: Vulnerable plaque formation from obstruction of Vasa vasorum by homocysteinylated and oxidized lipoprotein aggregates complexed with microbial remnants and LDL autoantibodies.
    Infections May be Causal in the Pathogenesis of Atherosclerosis
    Det finns mer information om kolesterol och statinbehandling på min hemsida http://www.ravnskov.nu/

  16. 16
  17. 17
    Johan Larsson säger

    15 Uffe

    Tack för svar kring apo-lipoproteinerna! Då kanske jag kan göra ett nytt försök att få honom att lägga undan statinerna. Kanske kompensera det med att hitta ytterligare sätt som sänker den allmänna inflammationsgraden istället.

    Min hypotes kring att han relativt plötsligt fick kärlkramp är faktiskt att han hade Covid i april 2020 vid 85 års ålder, dvs första Wuhan-varianten. Innan hade han legat stadigt under många år på 135 systoliskt blodtryck (ingen BT-sänkande medicin). Efter tillfrisknande hamnade han stadigt på 150, och efter ett halvår sattes BT-sänkare in så han kom tillbaks på 135 igen. Ett år senare kom kärlkrampen nästan som från ena dagen till den andra, men blev sedan inte värre. Stentarna har sedan helt återställt syresättningen, men man vet ju inte hur länge det gäller, och vill göra det bästa möjliga för att det ska flöda så många år till som möjligt. Men jag tror helt enkelt att spikproteinerna var aggressiva på kärlväggarna en period där under covidinfektionen och en liten tid efter (har självklart ej tagit några vaccinsprutor). Däremot kan man nog räkna på ena handens fingrar de gånger han haft någon kortvarig infektion mellan Hongkong-flunsan och Covid. Jag har under många år påtalat för honom att han nog delvis har sitt höga kolesterol att tacka för det.

  18. 18

    17 Johan

    Märkligt nog hör man sällan om möjligheten att använda niacin (acid).
    Jan

  19. 19
    Johan Larsson säger

    18 Jan

    Niacin är bra och viktigt att få tillräckligt av plus lite till. Men det är just mängden ”lite till” som kan vara lite svår att kvantifiera. Det finns trots allt några biverkningar att beakta vid högt intag en längre tid. Tror man måste individanpassa det lite genom att försöka använda fingertoppskänsla.

    Men jag har roliga minnen från barndomen på det spåret. Jag minns inte varför vi hade ett paket med B3-vitamin hemma, eller varför det var stora bomber med hög dos. Jag (12 år) och storebrorsan (15 år) testade att ta, för vi hade hört att man kunde rodna lite. Vi blev röda som kokta kräftor efter en kvart. Det satt i kanske en halvtimme-timme. Jättekul tyckte vi. Brorsan som hade skaffat sig en flickvän kom på en jättebra idé. Vi skulle göra ett prank och lura i henne tablett. Det lyckades vid med. Men det gav ännu mer effekt på henne. Hon blev ännu rödare och upplevde mycket mer av värmekänslan i huden. Hon började klä av sig allt mer tills hon bara satt i underkläderna och växlade mellan att stöna och skälla på oss. Vi bara garvade. När det väl gått över tyckte hon också att det var ganska kul, även om hon aldrig skulle göra om det. Jag har heller aldrig gjort om det, dvs tagit en sådan megados av det. Vi hade fått höra att det var harmlöst, men det kändes inte helt ofarligt liksom. Kan tillägga att som 12-årig grabb hade jag inga starka invändningar mot att hon började strippa… 😉

    Många år senare fick jag reda på att hon hade en medfödd liten blodrubbning som medför att hon, inte som en person med blödarsjuka, men att blodet har lite svårare än normalt för henne att koagulera. Jag vet inte, men hypotetiskt kan det ha inverkat i att hon fick en lite större reaktion på denna vitaminbomb än jag och brorsan…..

  20. 20

    #19 Johan Larsson
    En fundering kring Dina föräldrars ’B3 orientering’.
    Kanske är/var dessa födda långt före 1937?
    Detta år blev det genom Conrad Elvehjem klart att ’pellagra’ var en funktion av B3 brist. För den som inte känner den medicinska historien var pellagra-syndromet tidigare hos skolmedicinen ömsom driven av virus, ömsom bakterier. Pellagra, som är en funktion av ensidig näringämnesfattig kost med avsevärd generell vitaminbrist, yttrade sig genom de 4 D:en; Diarré, Dermatitis (hudproblem), Demens & Död, den senare som en slutstation beroende på avsevärd B3-vitaminbrist.
    Hursomhelst B3 (niacin) ingår i coenzym NAD & NADP, benämnda pyridina nukleotider, eftersom de ingår som väsentlig beståndsdel i citronsyracykeln, liksom f.ö. B1-vitamin. Dessa enzymer bestämmer energiproduktionen ur protein, kolhydrater och fett, m.fl. funktioner.
    Skolmedicinen var då, liksom nu, inkompetent vad avser mikronäringsämnens korrelation till kroppsfunktioner. Den förlitar sig på ICD10 och symptomatiska kemiska substanser, där i princip alla är kroppsfientliga.
    Fast detta visste Du nog redan tidigare.
    En generell brist på B3 och B1 vitamin förväxlas ofta med Alzheimers, eftersom den förra skapar demensproblem; B1 brist via syndromet berberi, vilket inkluderar Korsakoffs syndrom (demens) och Wernicke-Korsakoff syndrom (demens & MS).

  21. 21
    Johan Larsson säger

    20 Göran

    Mina föräldrar är båda födda före 1937, ja. Förstår däremot inte vad det skulle ha att göra med resten du skrev? ”B3 orientering”?

    Jo, jag känner till pellagra, och hur det var en mystisk sjukdom innan vetenskapen lärde sig mer om olika vitaminer.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa