Kostfonden: test av resultat av olika dieter

Kostfonden redovisar preliminära resultat av en jämförande studie av tre olika dieter.
Clinical Nutrition: CARBFUNC.

Dieterna
1. Lågfettkost med lite tillsatt socker och relativt mycket av grovt mjöl.

2. Så kallad cellulär lågfettkost, med lågprocessade råvaror, tex hel mat, potatis och frukt skulle ätas hel. (Jag antar att man ändå fick dela maten och tugga den. Det är svårt att svälja hela potatisar och frukter) Spannmål i hela korn, inte mjöl.

3. Lågkolhydratkost, med ca 70 E% fett, varav hälften mättat.

Alla grupperna skulle äta rikligt med grönsaker och med naturliga råvaror. Minimalt av tillsatt socker. Normalt energiinnehåll (eller enligt önskemål, Ad libitum).
Alla tre grupper gick ner 6-8 kg under ett år. Bukomfånget minskade mera i lågkolhydratgruppen.
Leverfettet minskade i alla tre grupperna.

Bortfallet var stort i alla tre grupperna (mest i gruppen som åt mycket mjöl). Detta är problemet i i stort sett alla koststudier.  Människor har svårt att under lång tid äta på ett sätt som de inte är vana vid.

Intressant att alla tre grupper gick ner i vikt trots ingen kaloribegränsning Detta kan betyda att det viktigaste är att äta naturlig mat , och inte processad.
Ingen ökad leverförfettning i gruppen med mera mättat fett.
Preliminär analys visar inte någon alarmerande ökning av LDL-värdet i lågkolhydratgruppen.

Forskarna bedömer att det är anledning till att skifta fokus från kalorirestriktion till kvaliteten på maten: naturlig oprocessad mat.
Studien gjordes på män, yngre än 50 år. Resultaten kan därför inte automatiskt överföras på äldre, men det förefaller troligt att även äldre mår bra av sockerrestriktion, och oprocessad mat.

Studiedeltagarna var uppenbarligen inte diabetiker. Jag tror ändå att det är värdefullt för diabetiker, och insulinresistenta, att dra ner på kolhydratmängden i maten. Kolhydraterna höjer blodsockret, och det är problem för diabetiker att sänka ett förhöjt blodsocker.

Det står inget om hur försökspersonerna upplevde livskvalitén och hälsoupplevelsen under försöket. Det är ju detta som vi LCHF-are  upplever som det mest positiva av kosten.
Det står inte heller något om den långsiktiga hälsan. Jag ser heller inget om mätning av blodsocker efter måltid (postprandiellt), eller HbA1c, i de olika grupperna? Blodsockernivån är ju av stor betydelse för den långsiktiga hälsan.

 

Comments

  1. 1
    Odd Erik Frantzen säger

    Takk for at du holder ut med ditt ideelle arbeide kjære LCHF-drotning.
    Dette stemmer rimelig bra med Robert Lustig sine tanker i boken ”Sugar: The bitter truth”.
    LCHF er nok særlig viktig for alle som sliter med insulinresistens.

  2. 2
    Catherine Andersson säger

    Tack för intressant information!

  3. 3

    Det torde finnas hundratusentals personer som på grundval av egna erfarenheter kan betyga att 3 vore att föredra vad beträffar både kroppsvikt och frihet från metabola sjukdomar. De andra två känns direkt hotfulla, där nämndes ju både mjöl och potatis! Option 3 stämmer f.ö. väl med det program som i 40 år var så framgångsrikt för Wolfgang Luts, först i Österrike, sedan i England. Se hans bok:
    https://www.amazon.com/My-Life-Without-Bread-Lutz/dp/0992694418

  4. 4

    Här tror vi att även Brillat-Savarin skulle ha hållit med rörande option 3. Men det var 200 år sedan, och han arbetade med lite annorlunda grundbegrepp rörande näringsämnena.
    https://en.wikipedia.org/wiki/Jean_Anthelme_Brillat-Savarin

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa