I Läkartidningen.
Det är Peter Nilsson och Åke Sjöholm som skriver. Generellt gäller att läkemedelsbehandlingen ska ökas. Kolesterolsänkning betonas, liksom blodtryckssänkning. De medel som framhävs för diabetesbehandling är SGLT-2-hämmare (ökar utsöndringen av glukos i urinen) och GLP-1-analoger . SGLT-2-hämmarna ökar alltså sockerutsöndringen i urinen, och man undrar hur långt man skulle kunna komma i blodsockersänkning med att undvika intag av kolhydrater i kosten i stället eller åtminstone som tilläggsbehandling. Om detta nämns ingenting i artikeln. Biverkningar av SGLT-2-hämmarna är tex ökad infektionsrisk (i urinen?), ökad risk för amputation, och ökad risk för normoglykemisk ketoacidos. För GLP-1-receptoragonisterna är det ökad risk för illamående och kräkningar, samt ökad risk för retinopati. Man nämner att det är viktigt med blodsockerkontroll, men uppger endast läkemedel som medel för detta.
Man skriver att det är kontrovers angående viktnedgång. Studier har inte visat att viktnedgång i sig har ökat överlevnaden, varför man rekommenderar viktstabilitet i första hand.
Man nämner även att det är kontrovers angående fettrik eller fettfattig kost, men utvecklar inte detta vidare.
Min kommentar: Det är jobbigt, och farligt, att vara typ 2-diabetiker. Jag föreslår därför att diabetiker, prediabetiker och de som inte vill bli ens det, iakttar en strikt LCHF-kost för att förebygga utvecklande av sjukdom.
Läs dessutom en bra kommentar av Uffe Ravnskov under den länkade artikeln i Läkartidningen.
Tur att jag för 7 år sedan gick all in lchf när jag var prediabetiker. Evigt tacksam för Annikas och Kostdoktorns arbete.
Det jag reagerar på är alla biverkningar, och framförallt livskvaliteten som uppenbarligen kraftigt försämras med (alla) mediciner (och dess biverkningar) – varför är det ingen som studerar detta, alltså livskvalitet vs mediciner?
Vid mitt förra läkarbesök ställdes dessa krav på mig. Jag bad om en redovisning av biverkningarna av medicinen. Min läkare kunde inte svara på detta. Hen skulle rådfråga Diabetes sköterskan.
De biverkningar jag blivit informerad om gör mig rädd.
Jag började igen med LCHF och har sänkt morgonblodsockret med 6 enheter och gått ner 6 kg på två månader.
Tack och lov att mina höga glucosvärden gick ner till, vad Vårdcentralen ansåg, som normala, när jag hade ätit LCHF-kost en tid ! UTAN medicin !
Låt maten vara din medicin som Sokrates sa!
Uffe Ravnskov har skrivit en bra kommentar, se under artikeln på Läkartidningen
I samband med ditt inlägg ovan så har jag precis fått mina Werlabs-svar och undrar om du har några reflektioner på det? Jag har även lagt in frågan på Kostdoktorns forum.
Hej
Jag fyller snart 54 år och har precis fått tillbaka mina Werlabs-resultat.
Har även nyligen gjort en labbanalys på min vårdcentral och då blev läkaren helt förskräckt och menade att det var helt fruktansvärda siffror!
Dock tar de inte Apo B och Apo A1 och således inte Apo-kvoten på vårdcentralen så därför valde jag att göra ett på Werlabs också som tar med detta.
Har tidigare ätit statiner (Simvastatin) under ca 2 år (ca 2016-2018), men valde att avbryta det ca 6 månader efter att jag börjat med lchf och gått ner 20 kg (88-68 kg) under en 6 månaders period. Har nu ätit ganska strikt lchf under snart 2 år och mår väldigt bra, men det ska tilläggas att jag innan min lchf tid varit starkt sockerberoende och ätit ganska mycket socker (godis mm) i perioder och samtidigt inte tränat speciellt mycket vilket jag gör nu.
Skulle därför tro att min kropp kanske har en del inflammationer som nu börjar att bli bättre och bättre med lchf-kosten vilket också kanske är orsaken till mina värden?
Vill helst inte börja med statiner igen (verkar finnas mycket biverkningar, speciellt på lång sikt) och har därför läst på så mycket som möjligt om de nya forskningresultaten, allt från Kostdoktorn, Annika Dahlqvist, Ralf Sundström, Uffe Ravnskov, Lars Bern och många utländska läkare och kardiologer som finns med på Youtube mm.
Jag känner att jag nu har en ganska klar bild av vad jag kommer att göra, men skulle uppskatta att höra vad ni på detta forumet tänker och tycker.
Tacksam för alla svar från ni kunniga på detta forumet.
En del av mina Werlabs-svar som berör kolestrol
P-LDL-kol, direkt 8.0 mmol/L 2,1-5,3 2020-01-24
P-Kolesterol 8.9 mmol/L 3,9-7,8 2020-01-24
fP-Triglycerider 0.86 mmol/L 0,45-2,6 2020-01-24
P-HDL-kolesterol 1.4 mmol/L 0,8-2,1 2020-01-24
P-Apo B 1,61 g/L 0,46-1,74 2020-01-29
P-Apo A1 1,51 g/L 0,79-1,69 2020-01-29
S-Apo B/Apo A1 1,07 <0,90 2020-01-29 !
P-Glukos 3.1 mmol/L 4,2-6,0 2020-01-24 !
B-HbA1c (IFCC) 25 mmol/mol 31-46 2020-01-27
7 Robert
Dina värden är helt utmärkta. Högt kolesterol förebådar god hälsa.
Bra med låga Triglycerider, blodsocker och HbA1c.
Hej
Stort tack för snabbt och lugnande besked!
Mvh Robert
Hur kunde det bli så här galet?
Den här filmen förklarar det. Vi vet redan det här sedan gammalt. Men nu för en ny generation ut budskapet till massorna. Det är därför lögnerna nu faller som bowlingkäglor.
Är inte verkligheten en enda stor konspiration så är jag en tomte. En miljon visningar, de multinationella sliter sitt hår i förtvivlan.
https://www.youtube.com/watch?v=xRAw7yeDO-c
# 10.
Videon illustrerar mycket bra att det är lätt att dra fel slutsatser i forskning, om man inte är knivskarpt kritisk.
Det gäller inte minst i biologiska system, som alltid är komplexa.
.
Idag har jag den stora glädjen att få höja allas vår livskvalité!
Det här är något som alla behöver veta!!! Två små enkla skitövningar och livet får en helt ny innebörd!
Vagus-nerven (?) är den infrastruktur kroppen har för att kommunicera mellan kroppsdelarna. Lite kärlek och gymnastik i öronen fixar kroppen inom en minut!!!
https://www.youtube.com/watch?v=xRAw7yeDO-c
Georg…den video du rekommenderar i kommentar 10 är precis den du rekommenderar i kommentaren 12, antar att det blev ett slarvfel och att du avser en annan video? Skulle nämligen vara intresserad av att höra om vagusnerven…?
Därför att Michael Gershon i sin utmärkta bok ”The Second Brain” påstår att serotonin syntetiseras upp till 95% i det enteriska systemet och sedan förs upp till hjärnan med just vagusnerven…
Och är det nu någon video, som kan hjälpa med att höja allas vår livskvalitet, vill man ju gärna förstå..?
Enteriska systemet… Kom att tänka på termen : ”Magkänsla.”
Att det heter så är kanske ingen slump?
Tror du har helt rätt, XMargareta….och då skulle man ju även kunna tänka sej vilken skada dessa inhibitors av serotonin skulle kunna åstadkomma, om dom nu upptäcks ha effekt även i tarmsystemet…vilket dom antagligen har?? Och sen kan man ju eventuellt börja fundera på alla våra andra neurotransmitters…
Ack ja, det är mycket med det jordiska….
Sorry. här är den rätta.
https://www.youtube.com/watch?v=gn5gihOWuv8&t=17s
Om man läser resultatet av de undersökningar som Uffe Ravnskov hänvisar till, framkommer att non-HDL ger en bättre fingervisning om risken för hjärtsjukdom än enbart LDL. Lite svårt att förstå att just dessa forskningsresultat skulle stödja tesen att högt kolesterol inte spelar så stor roll för uppkomsten av sjukdom.
Jan
17 Jan
Uffe och Ralf m fl har skrivit några artiklar på senare år om detta. Jag hittade på Google en artikel:
https://www.sydsvenskan.se/2018-10-06/ont-kolesterol-ar-i-sjalva-verket-gott
#17
Begreppet non-HDL innefattar även triglycerider. Se gärna när dr. Malcolm Kendrick granskar en studie som tittar på non-HDL:
https://drmalcolmkendrick.org/2019/12/11/the-lancet-study/
Tarmhormon kan öka risken för hjärtkärlsjukdom
En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus visar att det finns ett samband mellan höga nivåer av tarmhormonet GIP i blodet och ökad risk för hjärtkärlsjukdom.
Av Sara Liedholm – publicerad den 6 februari 2020
Att tarmhormonerna GIP och GLP-1 (glucose-dependent insulinotropic peptide och glucagon-like peptide) är viktiga för insulinproduktionen i bukspottskörteln är välkänt. Det är hormoner som bildas i tarmarna när vi äter och som reglerar kroppens insulinproduktion, upptag av näringsämnen, aptit och energiutnyttjande vilket gjort dem till viktiga terapeutiska mål för att behandla högt blodsocker hos patienter med typ 2-diabetes. Men behandling med läkemedel som stimulerar frisättning av GLP-1 har, utöver att de sänker blodsockret, även visat sig vara skyddande mot hjärt-kärlsjukdom.
– Nu indikerar allt fler studier att GIP och/eller direkt stimulering av GIP-receptorn tvärtom kan ha negativa kardiovaskulära effekter och leda till hjärtkärlsjukdom, säger Martin Magnusson, överläkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus, docent i kardiovaskulära sjukdomar och Clinical Fellow vid Wallenberg Centre for Molecular Medicine (WCMM), Lunds universitet
Svenska och finska deltagare
I en nyligen publicerad epidemiologisk prospektiv studie har forskare använt sig av data och blodprov från två stora befolkningsstudier – Malmö Kost Cancer-studien, Sverige och Botniastudien, Finland – för att studera sambandet mellan GIP- och GLP-1-nivåer och prognos för kardiovaskulär sjukdom och för tidig död.
I studien ingick 8051 individer (Malmö Kost Cancer: 3479 patienter, medelålder 72 år, 59 procent kvinnor och medeluppföljningstid 5,1 år respektive Botnia: 4572 individer, medelålder 50 år, 53 procent kvinnor och medeluppföljningstid 8,8 år). Cirka 5 procent av dessa hade diabetes.
– Resultatet visar att fysiologiskt höga nivåer av GIP var associerat med 30 procents ökad risk för död beroende på kardiovaskulär sjukdom och 20 procents ökad risk att dö i förtid oavsett orsak jämfört med dem som inte hade höga GIP-nivåer.
– Mendelska randomiseringsanalyser visade också att genetiskt förhöjt GIP var associerat med kardiovaskulär sjukdom vilket talar för att det kan finnas ett kausalt samband. GLP-1 nivåerna hade dock inget signifikant samband med dödlighet eller kardiovaskulär sjukdom, säger Martin Magnusson.
Öppnar för nya viktiga studier
Martin Magnusson betonar att fynden är mycket intressanta, men skall i nuläget betraktas som i första hand hypotesgenererande även om resultaten tyder på att det föreligger orsakssamband mellan GIP-nivåer och hjärt-kärlsjukdom. Det återstår mycket att undersöka.
– Eftersom endast en bråkdel av individerna i vår studie hade diabetes vet vi inte hur GIP- nivåer är associerat med dödligheten i en renodlad diabetespopulation. Men detta är något vi planerar att undersöka inom ramen för forskningsprojektet ANDIS (Alla Nya Diabetiker i Skåne).
– Många diabetespatienter behandlas med läkemedel som indirekt höjer GIP-nivåer i blodet och därför är det viktigt att göra dessa ytterligare studier för att komma till klarhet gällande vad som ligger bakom våra epidemiologiska fynd, säger Martin Magnusson.
Studien är publicerad i Diabetologia.
Länk till artikeln:
Glucose-dependent insulinotropic peptide and risk of cardiovascular events and mortality: a prospective study.
Källa: Pressmeddelande från Lunds universitet
Tack för vänliga svar av Molle och Annika.
Jo, jag har länge följt Uffe R:s idoga granskning av rådande riktlinjer. Även Kendricks blogg är mig bekant. Dr Kendrick pekar på triglycerider som boven i dramat men medger också att någon form av samband finns mellan non-HDL och LDL.
För egen del har jag alltid haft bra värden – triglycerider 0.5, HDL kring 2.0, tot kol alltid under 7.0/ blodsocker och blodtryck bra – och ändå utvecklat kranskärlssjukdom. På individnivå tycks det mig därför som om debatten kring kolesterol betyder rätt lite.
Jan
# 21
”………men medger också att någon form av samband finns mellan non-HDL och LDL…”.
Förefaller mig troligt att sambandet handlar om just triglyceriderna, eftersom de ingår i non-HDL
I så fall är alltså Triglyceriderna är boven i dramat även då.
Kan så vara. Statistiskt. Dock inte i mitt fall.
N-nitrosodimetylamin (NDMA) har hittats i metformin, ett läkemedel som används för att behandla diabetes. NDMA har också hittats i blodtrycksmedicinering och Zantac, ett OTC-läkemedel som behandlar magproblem
https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2020/02/05/deadly-fuel-compound-in-diabetes-medication.aspx?cid_source=dnl&cid_medium=email&cid_content=art2HL&cid=20200205Z2&et_cid=DM450903&et_rid=804203751