Ralf Sundberg skriver.
Mai-Lis fortsätter att tro på att mättat fett är farligt för hälsan. Trots att modern vetenskap visar motsatsen.
ICA-Kuriren: Kokosolja – uselt för hälsan.
Läs gärna The Big Fat Surprise, av Nina Teicholz, om det mättade fettets nytta för människan.
150820 Artikel i Epressen, om M-L H:s åsikter om kokosfett.
Jag blev aldrig så förbannad på Stephan Rössner som jag har blivit på Hellenius. Han var en andlig rantare, som man kunde ha överseende med. Därför nämndes han inte vid namn i Piltsons bok. Men nu har han på KI efterträtts av en ung, till synes intellektuellt vältränad person med gedigen titulatur som därför tillåts sprida osakligheter i breda media. Här är vad jag sände till Malin hos ICA:
”Hallå, Malin Ottoson, det är olyckligt att du skall släppa fram Hellenius med dessa dumheter om mättat fett. Den saken är för alla tider avgjord: det finns INGA vetenskapliga studier som belägger snacket om att mättat fett skulle vara skadligt. Däremot finns ganska mycket om samband mellan de instabila fleromättade fetterna och diverse åkommor. Jag har en hyfsad sammanfattning om detta på sid. 188-192 i ”Kulinaria” (Gidlunds förlag 2013). Visa gärna dem för Hellenius och bed om kommentar. Hälsning Piltson”
Måste nog återkomma till ämnet.
Professuren på KI är betald av Pfizer så hon blir ju tvungen att sprida deras propaganda eller ge upp inkomsten.
Tidigare Pfizer reklam i DN av samma dam med rubrik: ”LCHF – farligaste dieten”.
Visst är LCHF farligt för dessa giftkrämares vinster.
Money talks punkt slut och ev vikande säljsiffror för margarin maffian börjar märkas i diverse media se även ICA:s sk hälsovideo där margarin påstås vara nyttigare än smör allt detta betyder bara att LCHF skördar framgångar just som är jobbiga för ohälsoindustrin.
@ stenB:
Vem som betalar Hellenius är inte så intressant så länge etiketten ”professor” i folkuppfattningen ses som inseglet på auktoritet, och en grad av auktoritet som folk inte bör ifrågasätta.
Om det nu är så att denna Hellenius avlönas av kommersiella intressen, snarare än statsmedel, så behövs en ny typ av etikett, om en sådan person över huvud taget skall tillåtas tala i namn av en statlig vetenskaplig organisation.
Rössner sägs ha fått sin lön av mejerinäringen men talade i namn av en sådan organisation. Sådant förnedrar denna institution och besmittar själva titeln. Det är viktigt att sprida insikten att den verklighetssyn som ”adjungerade” experter representerar inte nödvändigtvis är oväldig vetenskaplig sanning.
Alltså: så länge man inte har en tydlig etikett på kommersiellt underbyggda insnyltare, så är en svensk ”professor” generellt mindre värd, och mindre intressant, än professorer i länder där sådant folk inte förekommer.
@ piltson:
Om vi ibland har svårt att se/förstå skillnaden på vad som är statsmedel/rena kommersiella medel idag , tänk då på hur det kommer att bli när vi har TTIP på plats. Stackars värld – säger jag bara.
Dessutom – jag är stolt över att vara sekt-medlem om det innebär att jag tycker att betalda dilettant-marionetter som Hellenius och Rössner är värda mindre än smutsen under mina skor.
För det tycker jag – och jag står för det. Sen får dom rent akademiskt vara utrustade med vilka j***a titlar dom vill.
Jag kan inte inse varför vi ska dalta med människor som är farliga för andra människor och som tar betalt för att vara det. Lika lite som vi bör dalta med såna företeelser som Monsanto som är helt kontraproduktiva för en hel och frisk värld.
Mai-Lis Hellenius är usel för hälsan, skulle jag vilja påstå.
Jag saxar ur ICA-Kuriren
”Men kokosfettet består av ungefär 90 procent mättat fett, just den typen av fett som vi bör äta mindre av enligt vetenskapliga rekommendationer. Mättade fetter ökar risken för sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdom, demenssjukdomar och diabetes.
Det mättade fettet i kokosoljan består till största delen av palmitinsyra, laurinsyra och myristinsyra. Alla tre påverkar celler och muskler negativt. Palmitinsyra har bland annat negativ påverkan på hjärnan och insulinregleringen och är inflammationsframkallande.
Laurinsyran i kokosoljan kan visserligen öka det goda kolesterolet i blodet, liksom andra mättade fetter, men kokosolja i sin helhet ökar det onda kolesterolet ännu mer.
– Vi äter ju inte de enstaka ämnena i kokosoljan utan hela sammansättningen. De här fettsyrorna har negativ påverkan på kroppen, säger Mai-Lis Hellénius. Det finns artiklar på nätet som påstår att kokosolja minskar risken för alzheimer och diabetes, när det i själva verket är precis tvärtom. Det är ganska skrämmande.
Mättat fett spelar större negativ roll för för hjärt-kärlsjukdom, alzheimer och diabetes än vi trodde för 10–20 år sedan, säger hon.
Enligt Mai-Lis Hellénius har alla de senaste årens stora studier och forskningsgenomgångar kommit fram till att vi bör byta ut det mättade fettet mot omättat och fleromättat fett.
– Vi svenskar äter väldigt mycket mejeriprodukter så vi får redan i oss för mycket mättat fett, säger Maj-Lis Hellénius. Risken är att de mättade fetterna tränger ut de nyttiga fettsyrorna som vår kropp behöver.
Essentiella (livsviktiga) fettsyror finns till exempel i rapsolja, olivolja och i fisk. Men inte i kokosfettet.!
…..ja vad ska man säga……man kan nästan bli lite lätt speechless…
I Like Neil Young Skrev:
Precis vad vi måste försöka undvika här – och på alla andra ställen där man kan hoppas på att bli hörd.
Det vore ju väldigt lätt att visa denna dam tillrätta vid ett direkt möte, men ingenstans tycks det finnas någon som vore beredd att göra det.
I Like Neil Young Skrev:
Svaret på den frågan är enkelt.
Man skall säga att citatet ovan innehåller ett halvdussin utsagor som äe bevisligen felaktiga och sannolikt hälsovådliga, och man skall säga detta så högt man kan och i så många olika riktningar som man kan hitta.
Och om man lyckas hitta någon som lyssnar så finns det väldigt mycket lättläst litteratur att anbefalla honom/henne. Nina Teicholz nämndes ovan. Annan lämplig underbyggnad finns hos Mary Enig, Nina Planck och Barry Groves.
Svårt med engelska? Ja då kan man ta en dansk bok:; Niels Ehler: ”Lev fedt, bliv slank” (Gyldendahl 2004).
I Like Neil Young Skrev:
Och man skall säga att det hade varit Malins plikt som journalist att se närmare på dessa utsagor och fråga om deras sakliga underbyggnad. Varvid avsaknaden av rimligt svar hade förhindrat henne att återge dem i tidningen.
Vilket leder till den generella iakttagelsen att detta ärende inte handlar om mättat eller omättat fett. Det handlar om vad som kan göras för att få mediafolket att ge upp sin fäaktiga underdånighet inför vilseledande auktoritetspersoner, oavsett hur och var de är betalda.
För två år sedan var de fem om att skriva i DN debatt:
”Mai-Lis Hellenius, professor i kardiovaskulär prevention, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet
Annika Rosengren, professor i medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Nils Wahlgren, professor i neurologi, Karolinska universitetsjukhuset och Karolinska institutet
Lars Weinehall, professor allmänmedicin och epidemiolog, Umeå universitet
Lena Björck, med dr, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet”
Länk: https://www.dn.se/debatt/de-populara-fettdieterna-ar-ett-hot-mot-folkhalsan/
Om detta har Kostdemokrati samanställt en del material:
https://www.kostdemokrati.se/midi/2013/08/05/livsstilsprofessor-mai-lis-hellenius-ar-ute-och-cyklar-igen/
I dag två år senare står Mai-Lis Hellenius ensam i uppfattningen om mättat fett är farligt. Förhoppningsvis är det en bra trend att färre professorer mm säljer sig till Big Pharma…
Kanske LOBarna har svårare att hitta lämpliga offer att förse med dylika felaktigheter som gagnar Livsmedels och Läkemedelsindustrin…
Jag undrar varför sådana som Mai-Lis Hellenius kan hålla på att sälja sig…
mLCHFh
I Like Neil Young Skrev:
Man kan vidare säga att ledningen för den tidning där Malin förekommer, ICA-Kuriren, har uppenbart behov av uppfostran om mat och om hur mat påverkar personer som handlar hos ICA.
Vilket aktualiserar ett förslag som vi tidigare framfört, nämligen att de som här är verksamma torde ha tillräcklig sakkunskap för att kunna erbjuda endagsseminarier för mediafolkets chefer, alltså de som sänder ut skrivande och pratande medarbetare att utföra folkhälsorelevanta intervjuer.
Det har ännu inte blivit taget på allvar men är allvarligt menat och lanseras därför för, tror jag, fjärde gången.
@ 9 piltson:
Tror du att Mai-Lis är beredd att ställa upp på debatt med någon av annan åsikt än hon?
@ Annika Dahlqvist:
Se 11 Piltson ovan.
Folk som arbetar med journalistik har ett värdefullt privilegium: de kan ställa ohederliga maktpersoner till svars vare dessa vill eller ej. Detta privilegium är en viktig basfunktion för ett demokratiskt ordnat rättssamhälle.
Hur det fungerar, skall fungera, kan man se exempel på i BBC:s morgonprogram ”Today” varje dag, just nu faktiskt:
https://www.bbc.co.uk/radio/player/bbc_radio_fourfm
En brutal nedbrytning av folk som inte kan backa upp sina synpunkter. Men det förutsätter en viss baskunskap och en hänsynslös attityd hos mediafolket. Det saknas hos dem i Sverige, i varje fall när det gäller folkhälsofrågor. Se allra sista meningen i Piltsons bok.
Jag behöver alltså inte spekulera över om Hellenius vore beredd att ställa upp eller ej.
Och förresten, ser jag här:
Den näst sista meningen har direkt relevans i detta utbyte om just fru Hellenius!
Kanske det också är en trend att det var i ICA-Kuriren publiceringen och inte som för två år sedan på DN debatt…
Som jag ser det är det också ett steg bakåt för LOBbarna som står bakom denna typ av publiceringar.
Det här skrevs för två år sedan på Kostdemokrati om fenomenet:
”Mai-Lis Hellénius m.fl. blir alltmer ensamma med sina destruktiva trossatser, ägnade att favorisera industriella intressen. Men detta är sannolikt inte de själva medvetna om, vilket brukar benämnas kognitiv dissonans, en av psykologins största upptäckter. De ser inte det alltfler medborgare numera ser och förstår, som i ”Kejsarens nya kläder”.
All denna nakenhet när det gäller vetenskapliga argument, fysiologi, hormonlära och biokemi gör att det börjar bli pinsamt. Observera dock att Mai-Lis Hellénius m.fl. enbart är industrins budbärare, galjonsfigurer, som inte sällan själva är grundlurade. Varför vi inte bör döma dem för hårt, som personer. Bättre att vara hård på fakta.”
Länk till inlägget på Kostdemokrati:
https://www.kostdemokrati.se/midi/2013/08/05/livsstilsprofessor-mai-lis-hellenius-ar-ute-och-cyklar-igen/
mLCHFh B-) .
Ja – det är ju ’intressant’ att en enstaka professor kan hålla sig kvar vid en dogm som har visat sig så felaktig och dessutom en dogm som etablissemanget redan har övergivit. Man förväntar sig annars att en professor skulle gå före med det som är nytt inom forskningen.
Det enda som talar för margarin som livsmedel för oss konsumenter är att det är ett så oerhört billigt matfett i förhållande till smör. Själv misstänker jag att det är margarinet som är det livsmedel som har flest liv på sitt samvete.
Vad jag inte förstår är varför kokosolja ska vara så dyrt med tanke på att det är en växtolja pss som oljorna i margarin och dessutom inte lika processat. Hållbarheten är ju också suverän på kokosoljan vilket borde tala för ett starkt kommersiellt intresse för den. Man får väl i brist på kunskap om de faktiska förhållandena misstänka att det är den internationella jordbrukspolitiken som bedrivit sitt smutsiga spel som vanligt. Nina Teicholz beskrev detta internationella spel kring matfetter i sin bok.
Ord och inga visor, bara fet hälsa och musik.
https://fethalsa.wordpress.com/2015/08/07/okunnig-matskribent-pa-ica-kuriren/
ICA har ett intresse av att styra inköpen till de mest vinstgivande matvarorna.
@ Docent Göran:
Riktig kokosoljan är nästan ”färdig produkt” redan i kokosnöten och blir ofta utan industriell inblandning som smör förr producerat för hand. Råvaran till margarin är betydligt billigare oljeväxter som kan odlas även på höga latituder.
Med en inkostnad runt 50% för kokosolja blir det lite utrymme för reklam och vinster i handelsleden. Något som alla ”traditionella” produkter ”lider av” från handlarsynpunkt (ICA – Konsum etc.) sett. Om margarinkostnaden för Unilever ligger runt 20% av försäljningspriset från fabrik föreligger däremot enorma vinst- och reklammöjligheter för alla handelsled. Gissar alltså att ICA-handlare kan ha minst dubbla marginalen på margarin jämfört med smör. Har inga kontakter i den branschen idag. Alltså föreligger även intresse från ICA-handlare att Hellenius ges plats för sina ogrundade påståenden, som t.ex detta ”…. de senaste årens stora studier och forskningsgenomgångar kommit fram till att vi bör byta ut det mättade fettet mot omättat och fleromättat fett.” Detta gällde för länge sedan. Ser ut som hon fortfarande idag befinner sig i gott sällskap med Ancel Keys på 1960 talet. De sista årens forskning har ju tvärtom visat att alla påstådda faror av mättat fett har varit ogrundade. Se speciellt Nina Teicholzs bok.
Beträffande adjungerade professorer tycker jag att vi oftare bör säga ” ja, men ingen riktig professor, bara adjungerad”. Kanske några kan bygga vidare; ordens inflytande är ej att förakta.
När lösningen av ”Adjungerad professor” I bättre korsord blir ”Reklampelare” har vi kommit långt!
Monsanto har tydligen köpt upp ett flertal professorer i Uppsala och tydligen liknande i alla västliga länder. Om jag fattat det rätt är det även ofta hemligt vilken industri som sponsrar vilka professorer. Här behövs ett större antal ”whistleblowers” för att reda ut de hemliga banden så att inte bara vi slipper gissa vilka som ligger bakom reklambudskapen utan att till att börja med hela pressen kan skilja på forskning och reklam.
Fick följande svar f ett par åt sedan
Hej,
Tack för att du hörde av dig till oss.
Kokosmjölken görs på det vita kokosköttet som finns inuti själva kokosnötter. Detta kokoskött är tvättade i vatten och sedan krossas det till mindre bitar. De mindre bitarna är pressade igenom olika filtrar ett antal gånger för att får fram en vit vätska. Vätskan emulgeras med tillsatt vatten och övriga ingredienser vid behov till en förutbestämd fetthalt och sedan förpackas varmt i antigen konservburkar (som i sin tur steriliseras) eller i Combibloc (där kokosmjölken är UHT fylld under aseptiska förhållanden). Det finns inte någon deodorisering, härdning/hydrering eller extraktionsprocesser inblandade.
Med vänliga hälsningar / Best Regards
Agneta Säfström
Konsumentkontakt / Consumer Liaison officer
Tel +46 31 67 42 73
Mob +46 703 27 4273
agneta.safstrom@santamaria.se
@ olle holmqvist:
Det som där beskrivs är väl det ganska billiga kokosfett som säljs i plastpaket och används vid bakning, inte den kallpressade varianten som folkhälsodiskussionen handlar om?
stenB Skrev:
Adj professor infördes en gång av Tage G Pettersson efter utländsk förebild. Idén är sund.
Vi utbildar fackfolk i diverse branscher och lärarna sitter på högskolor med egen, oftast mkt snävt avgränsad forskning. Ute i industrin sker produktutveckling – nästan en annan värld. Adjungerad betyder tillknuten, dvs visar att högstdensamme kommer utifrån – extra-academia – från den s k verkligheten, ofta industri men t ex även sjukvård. Handplockas, utan konkurrens och betalas (helt ?) av industrin.
Uppgift att till studenterna förmedla uppdaterade vyer från verkligheten utanför högskolan.
Det sjuka är när högstdesamma ”glömmer” de tre små bokstäverna ”adj” som ju borde vara självklar självdeklaration. Kanske skäms man lite f a inte vara ”riktig” professor.
Margarinprofessor Bengt Vessby ”glömde” det alltid.
https://www2.santamariaworld.com/globalassets/products/asia/coconut-milk.png
@ olle holmqvist:
Precis det. Titta på fetthalten. Detta har inte med kallpressat kokosfett att göra. Sådant fett är olja vid temperatur över ca. 22 grader. Jag öser upp det med sked vid stekning dagar som denna.. Vid svalare temperaturer smälter jag det i äggkoket för inblandning i frukosten.
@ piltson:
”Kokosmjölk.Ingredienser. Kokosnötextrakt från pressat fruktkött av kokosnöt (77%)
vatten, emulgeringsmedel (E 471) stabiliseringsmedel (E466) ”
https://www.aftonbladet.se/nyheter/article20375653.ab
”Nils-Gunnar Ilbäck, professor i toxikologi vid Livsmedelsverket, säger att mössen i studien fått enorma doser emulgeringsmedel.
– Det är som om en 60 kilo tung vuxen människa dagligen skulle dricka 150 liter yoghurt med emulgeringsmedel i.
Var skaffar du ditt ?
olleh
@ olle holmqvist:
Bra idé:
Margarinprofessor Vessby, adj. Unilever(?)
Statinprofessor Hellenius, adj. Pfizer.
Hamburgarerprofessor Marcus, adj. bl.a McDonalds,
Vet någon vilka adjungerade lantbruksprofessorer det finns i Uppsala etc.?
Kostdemokrati har gjort en bra sammanfattning om de tre ovan som tål upprepning! Men en rikstäckande lista behöver verkligen sammanställas och uppdateringar sedan skickas åtminstone en gång om året till samtliga tidningar. Då kan det bli slut på denna otillbörliga smygreklam som nu förmedlas och tolkas som vetenskap av ovetande medborgare inklusive politiker.
https://www.kostdemokrati.se/frank/2012/09/20/kopta-professorer/
Intressant diskussion kring detta med adjungerade professorer.
Jag har själv varit en sådan under ett antal år och som påpekas är vi, så långt jag har förstått det hela, alltid knutna till något företag, i mitt fall till Volvo Aero där jag samtidigt var anställd och jag delade då min tid mellan Chalmers och Volvo Aero och sådana dubbla anställningar tror jag är det vanliga även om det finns en del varianter. Företaget understöder anställningen på högskolan så att den inte lider någon ’ekonomisk förlust’. Avslutningsvis var jag enbart anställd som gästprofessor på Chalmers och då ’belastade’ jag institutionens budget.
Med andra ord borde det aldrig vara någon tvekan om i vilkens intresse man som adjungerad professor bedriver sin forskning. Att man skulle ägna sig åt någon forskning som inte gynnar det företag man samtidigt är anställd hos är knappast tänkbart.
Själv upplevde jag aldrig någon direkt moralisk konflikt i den dubbla anställningen eftersom metallurgi ur mänsklig synpunkt trots allt är ett ganska neutralt forskningsområde. Industrianknytningen var snarast något jag själv ständigt framhöll och därför knappast något man försökte dölja.
Jag kan tänka mig att situationen är helt annorlunda inom den medicinska forskningen och livsmedelsforskningen då forskningen direkt används för att öka trovärdigheten hos suspekta produkter som statiner eller margarin. Här står ju människors direkta hälsa på spel. Frågan är om de adjungerade professorerna inom dessa båda forskningsområden ser några konflikter i sin arbetssituation – kanske gör dom det. De medicinska tidskrifterna kräver i alla fall normalt att man deklarerar alla så kallade jäv och är dessutom väldigt noga med detta vilket knappast är aktuellt i metallurgiska tidskrifter men självklart talar man om inom vilka organisationer man arbetar redan i ingressen. Knappast något man försöker dölja vad jag känner till.
Till sist verkar det hela som vanligt handla om etik och moral och det är nog först när man oegennyttigt är villig att offra någonting för sin ’tro’ som man kan anses handla moraliskt.
olle holmqvist Skrev:
Mitt kokosfett kommer från Tropicai, en firma i Augsburg. Det kommer i 2,5-litershinkar ungefär var 6:e vecka. Den temperaturbetingade transsubstantiationen.har sina sidor.
Hinken levereras i en pappkartong. Om man råkar ställa denna på sidan på ett ställe där den senare drabbas av solsken, så kan mörka fläckar bildas på utsidan. Fettet har blivit olja, och locket över hinken har inte varit helt tätt.
De gäller då att absolut inte öppna kartongen förrän den fått stå över natten på ett svalare ställe, så att oljan hinner bli fett igen.
Docent Göran Skrev:
Nej, kopplingen mellan metallurgi och folkhälsa känns ju ganska bräcklig.
piltson Skrev:
För den händelse det i kretsen finns någon som inte har boken inom räckhåll dristar vi oss att citera denna näst sista mening:
”Utsikterna för folkhälsan är inte lovande så länge industristyrd forskning och akademiska konsultarvoden tillåts avgöra vad som gäller som vetenskaplig sanning.” (Piltson sid. 209)
@ Docent Göran:
I ditt och många andra fall ser jag adjungering som ett utmärkt sätt att deltidsanställa en duktig forskare. Företagets syfte att hålla sig långt fram som möjligt inom metallurgin för att kunna säkerställa utveckling av spetsprodukter är avgörande för att inte hamna bakom, speciellt inom flyget. Helt inom vedertagna moraliska och etiska ramar. Samma gäller för egentlig läkemedels- och behandlingsforskning.
Men när det gäller konsumentprodukter som tillverkats i åratal eller där ingen egentlig forskning ingår för de rekryterade professorerna som i fallen Pfizer, McDonalds, Itrim, Unilever, Monsanto m.fl saknas etiskt stöd. Här är adjungerinarna i stort sett inköp av dyrbara reklampelare för helt medveten dupering av allmänhet och politiker.
Något som helst bör stoppas innan TTIP, om detta farliga avtal går igenom som den Svenska ”förhandlingschefen” önskar.
Docent Göran Skrev:
mkt intressant – filosofiskt osv. men kanske (?) lite för filosofiskt = OT.
https://socialhistory.org/sites/default/files/images/collections/theodoor_de_bry.jpg
drömde s ung bl a om att bli ”bergsman” – misstänker att metallurgi är ngt annat hur som > ank t filosofi
@ Per-Olof Persson:
Klockrent tänkt och i detta sammanhang är profit allenarådande till vilket pris som helst, är
givetvis ingen slump att ICA är på offensiven för att lobba för margarin just nu, den som tror
annat har lite att lära och tänka om. Och än en gång smarta, duktiga, friska kunder är inget man
tjänar storkovan på som jag sagt förut utan lämpligt krassliga kunder som fortsätter handla samma
skräp som innan är guldkunder för många idag….
I Like Neil Young Skrev:
Det handlar inte bara om vad man kan säga utan kanske framför allt vem man skall säga det till.
Ledningen för KI visade sig ha gott bondförstånd när de lade ned Stephan Rössners klinik, men också ett visst mått av hänsyn när de väntade med detta tills Rössner var pensionerad.
De visste att kliniken aldrig redovisat några rimliga framgångar och sannolikt var skadlig för vissa patienter, men de ville inte ingripa så länge det kunde ses som ett angrepp på föreståndaren.
Nu har Rössner efterträtts av en ny klinik som under annan rubrik predikar ungefär samma saker – men kanske är ännu skadligare i stort, eftersom Hellenius sägs utbilda vårdpersonal och ha haft trettifem tusen adepter.
Så frågan blir i vad mån det vore lämpligt och möjligt att lägga ned Mai-Lis Hellenius.
Hon har rätt långt kvar till pensioneringen, men det torde stå klart för åtminstone några i KI:s ledning att hennes verksamhet är människofientlig och samhällsskadlig. Belastar hon inte institutets namn? Finns möjligheter att komma tillrätta med det i form av tillrättavisning, diskret påpekande, inskränkning av viss verksamhet eller fråntagande av vissa befogenheter?
Jag vet inte vad som gäller rörande institutionschefers formella auktoritet, ansvarsförhållanden och relation till sina övermän. Men jag såge gärna att några av dessa övermän hos KI stimuleras att fundera på situationen. Skall kanske ett akademiskt sjukhus stå fritt från hänsyn till pillerindustrins intressen? Eller är det helt i sin ordning?
Jag skall skriva ut några av kommentarerna i sekvensen här ovan och sända dem till KI:s ledning i rekommenderat brev med en hövlig kommentar och krav på mottagningsbevis.
ÄR DETTA EN BRA IDÉ ELLER ÄR DET EN DÅLIG IDÉ?
Jag kommer nog att göra det oavsett vilka kommentarer som eventuellt anländer men skulle läsa kommentarerna med intresse, eftersom jag dessvärre inte vet så mycket om sånt här.
@ piltson:
Ett utmärkt initiativ !
Posta sedan även kopia och gärna namn och adresser till ledningen så vi kan spä på med mer så att de får klart för sig att fler tycker denna adjungerade professor är en skamfläck för KI.
@ stenB:
Man skulle kunna bifoga refereser i organ som rimligen läses på dettra ställe. till exempel:
2006
https://www.fetmaparadoxen.se/studier/hedbrant_2000vet_dnsg.pdf
2007
https://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=%208291
2009
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2009/04/07/livsmedelsverket-bor-omedelbart-sluta-med-kostrad-till-allmanheten/
Chili istf salt rekommenderas av Mai-Lis Hellenius!
https://www.dn.se/nyheter/sverige/nya-forskarron-stark-mat-forlanger-livet/
Arvid Skrev:
Ja och hon kopplar det också till att mindre kött skulle ge samma effekter.
Faktum är, att även om kokosfett innehåller mättat fett, så utgör detta inte ett kriterium för nyttighet. Samtidigt innehåller detta fett alltför stora mängder omega-6-fetter (100 procent linolsyra), som är inflammationsdrivande (bildar arakidonsyra). Det enda nyttiga fettet är animaliskt fett. Så Hellenius kanske har rätt på en punkt. men av fel skäl! Min källa är Reimers.
Nja ingvar, det där var inte med sanning överensstämmande.
https://forum.kostdoktorn.se/topic/2259-kokosolja-v%C3%A4xtsterol-och-inneh%C3%A5ller-omega-6/
Läs Jenny Reimers essä om evolutionen från 2006. Klarsynt och i stort sett heltäckande. Från sidan 81 citerar jag ordagrant:
”Det enda nyttiga mättade fettet är animaliskt”
samt
”Det enda nyttiga fettet är således EPA i cis-form omgärdat av animaliskt mättat fett…”
Det hade varit mycket intressant om Jenny Reimers deltagit i debatten om det metabola syndromet i långt större utsträckning än som varit fallet.
Vi hade en filmsekvens med henne tidigare i år i tidningen Allehanda:
https://annikadahlqvist.com/2015/03/07/om-jenny-reimers-i-allehanda-se/
I Nyhetsmorgon TV 4 idag ondgjorde sig onkologen och veganen David Stenholtz om den stora köttkonsumtionen i Sverige. Han är väl även grundare till Läkare för framtiden som propagerar för föda från växtriket. Cancer kolhydrater/socker??
Nu betraktar jag inte Jenny Reimers som ett orakel vad beträffar vår evolution, så hennes åsikter i den frågan får stå för henne och du väljer vad du vill tro på.
Maja gräddnos Skrev:
Riktigt illa att man kan sända sån här veganpropaganda utan att bjuda in någon som kan nyansera uppgifterna!
Här är länken: https://bit.ly/1TogU4j
jala Skrev:
När jag läste vad hon har skrivit om fetter för några blev i alla fall jag själv övertygad om att hon visste vad hon talade om – faktiskt den bästa sammanfattning jag läst om våra fetter. Vad gäller evolutionen finns många teorier förstås.
Skall det tolkas som att du anser kokosolja vara skadligt för hälsan, eller hur menar du?
Absolut hälsoskadligt, eftersom den rika förekomsten av omega-6-fett förhindrar riktigt utnyttjande av EPA för nödvändigt bildande av DHA.
Helt övertygad att du inte vet vad du pratar om. Göran hamnade du trångmål eftersom du inte kunde svara på en enkel fråga?
OT:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6230087#
Jag tycker det är rimligt att börja betrakta och prata om jäviga forskare på samma sätt som dopade idrottare. Som något vi inte vill ha i vårt samhälle.
Med denna länk avslutar jag mitt engagemang i denna ensidiga kokosfråga.
https://www.lifezone.se/kost/fett/kokosolja-farligt-for-kroppen/
Hur kan man anse att kokosfett innehåller rikligt med omega6? Det har, på 100g, 1,9 g omega6 och 0,2 g omega3.
Jämförelse med olivolja – 10,4g omega6 och 0,5g omega3.
Smör har 1,3 g omega6 och 0,4 g omega3.
Allt enligt fineli.
@ Lisabet:
Tack Lisbet! Äntligen lite siffror bland alla tyckanden!
Dessutom är enskilda ingredienser rätt ointressanta, så länge man inte tar in hela måltiden i bilden.
Ingvar Bejvel Skrev:
Hur tänker Du då, med hänsyn till detta:
Lisabet Skrev:
Lars Henrik Skrev:
Kan hålla med Dig, men undrar stilla vad, som blir kvar, när alla industripengar rensats ut. Vi har tyvärr sålt vår medicinforskning till Mammon.
Har någon möjlighet att göra en analys av forskningsanslagen till en verksamhet typ Karolinska Institutet? Jag vet inte hur sådant fungerar, men Karolinska är väl offentlig verksamhet.
Kokosolja är nyttigt därom råder ingen tveksamhet, återigen har mitt logiska tänkande fått bekräftelse.
Jala, hur har ditt logiska tänkande fått bekräftelse?! Påminner om etablissemangets mantra, ”Vi vet att…”, varefter stentavlorna är ristade!
Erling Skrev:
Kanske kan denna bok ge lite svar? Det är i varje fall KI som granskas.
https://www.adlibris.com/se/bok/forskning-till-salu-9789186215248
Jag begriper inte vad du håller på med.Envis som en åsna och dessutom otrevliga antydningar.
Är det inte dags att du lägger av?
I stort sett samtliga växtoljor har kvoten 13/1 (omega-6/3; linolensyra/linolsyra), inklusive den så omhuldade olivoljan. Kokosfett har närmare 100 procent omega-6-fettsyra, vilket innebär att inte heller naturligt mättat växtfett kan vara nyttigt. Vi får i oss kolossala mängder omega-6-fettsyror i vår västerländska kost, trots att vi endast behöver mycket små mängder. Omega-3-fettsyran från växter kan vi endast tillgodogöra oss några få procent. Animaliskt fett gäller, men skall naturligtvis inte komma från djurindustrin.
Vad jag förstår så saxar Ingvar Bejvel rakt av ur Jenny Reimers bok från 2006.
Boken finns här.
https://www.primavi.se/maten.pdf
Enligt henne är kokosfett direkt förkastligt som människoföda.Frågan är: Var har hon fått sin kunskap? Är detta allmänt känt?
Jag var inte medveten om detta förrän nu i denna vecka.
Vad säger boken Know your fats i detta spörsmål?
https://www.amazon.com/Know-Your-Fats-Understanding-Cholesterol/dp/0967812607
Vad säger t.ex Martina Johanssons bok Hormonbibeln om det här?Nån som läst?
Har Annika nåt att tillägga i denna fråga?
Bara för att J R skrivet en bok från 2006 så innebär det inte att kokosolja är farligt. Lite sunt förnuft så inser man att hon inte riktigt förstått.
I B ta det vackert med tårtan idag.
Ur boken:
”Detta är faktiskt de första kostråden som baseras på en vetenskaplig teori.
Tidigare har man tillverkat en hypotes utifrån statistiska korrelationer. Evolutionsteorin
förutspår att vi är anpassade till en viss föda – och att denna
föda helt enkelt är en så oförfalskad och ursprunglig mat som möjligt. Det
finns i dag inga bevis som motsäger detta.”
Mig veterligen så är en teori likvärdig med en tro.
Ser inte tillstymmelse till bevisvärde i hennes tro och inte vill IB ta till sig kunskap så jag lämnar över ordet till någon annan.
Dagen till ära kan det vara dags för lite evolutionär skönsång.
https://www.youtube.com/watch?v=4ATCAnMDD_o
@ 63 I Like Neil Young:
Min uppfattning är att kokosfett är ett undergörande hälsobringande fett. Det är nästan helt och hållet mättat fett. (Se böcker av Bruce Fife.)
Det innehåller en minimal mängd av omega-6-fett, men det är försumbart i det stora sammanhanget.
Enda nackdelen med kokosfett är att att det endast kan produceras i tropikerna. Därför kan vi använda det som medicin, medan smör och annat animaliskt fett får vara vårt basfett.
I Like Neil Young Skrev:
Mary Enigs syn på mättat fett finns sammanfattad på sid. 191-192 i Piltsons bok.
Och så hoppas jag på lite vägledning rörande
”Jag vet inte vad som gäller rörande institutionschefers formella auktoritet, ansvarsförhållanden och relation till sina övermän. Men jag såge gärna att några av dessa övermän hos KI stimuleras att fundera på situationen. Skall kanske ett akademiskt sjukhus stå fritt från hänsyn till pillerindustrins intressen?” (Piltson 31 ovan). Innan jag vill skriva till KI.
jala Skrev:
Ursäkta att jag nu inte observerade att du riktade en fråga till mig men jag förstår ändå inte din, som jag uppfattar den, väldigt aggressiva framtoning. Det var ett tag sedan vi såg någonting liknande här på Annikas blog och förstår bara inte varför en sådan framtoning ska behövas för att framföra ett argument. I mina ögon förstör aggressivitet bara en konstruktiv debatt. Jag är idag speciellt allergisk mot sådana attityder efter att nyligen ha tvingat mig igenom ”LCHF- myten” som jag skrev om i en krönika för ett tag sedan.
Nå – det var ett tag sedan jag läste Reimers bok och när jag försvarar den är det för att den, som jag sa, gav mig en väldigt övertygande helhetsbild av fetterna i maten och deras påverkan på vår hälsa och framför allt när de gäller de långkedjiga fleromättade essentiella fetterna DHA och EPA för att nu nämna de kanske mest centrala. Dessutom gillar jag att hon är en ’fighter’ som utmanar etablissemangets dumheter.
Att hon tydligen påstår att kokosolja inte är nyttig förvånar mig men även den bästa kan göra fel och jag tycker själv att helhetsbilden alltid är viktigare inom vetenskapen än enskilda felaktigheter. Det är egentligen bara när en felaktighet är av en sådan art att den motsäger själva helhetsbilden i en hypotes som den blir verkligt intressant. Det är då frågan om det klassiska argumentet, enligt vetenskapteoretikern Karl Popper, där en svart svan förstör själva idén om svanar som vita fåglar.
En av mina absoluta favoritfilosofer är Schopenhauer som jag för närvarande studerar men där kryllar det av ’felaktigheter’ i mina ögon men detta minskar inte värdet för mig av hans storverk (Världen som vilja och föreställning) och egentligen är felaktigheterna, anomaliteterna, ofta väldigt intressanta när man greppat helhetsbilden som framförs. Att anomaliteter inom vetenskapen ofta är det som skapar en intressant debatt och dessutom ger grund för ny forskning har ständigt slagit mig och inte minst inom min egen forskardisciplin, metallurgin.
Docent Göran Skrev:
Tycker jag med, och passar på att be om ursäkt f a jag själv ballat ur några gånger.
Poppers stora bidrag är naturligtvis falsifikationskriteriet, som kan förfalla paradoxalt,
men, blir självklart vid lite begrundan. Alla vetenskapliga hypoteser är provisorier, men inte vilket provisorium som helst – utan det som vid tillfället kan härbärgera alla observationer
från fält och lab. Vetenskap utmärks inte av att kunna visas vara ”sann” = bevisad, utan precis tvärtom.
På botanikkursen i Uppsala (1970 den sista gången man fick två betyg, sedan blev det poäng)
fick vi detta förklarat. Ngn av oss studenter frågade varför vi skulle lära oss teorier som riskerade
att falsifieras. Den i övrigt osympatiske läraren gav ändå ett bra svar:
Om man är väl insatt i ”nuvarande kunskapsläge – present state of knowledge” så är det lättare att sedan justera eller förkasta just den ståndpunkten, man begriper ju varför den är fel.
Jag tror Schopenhauer skriver liknande, som jag minns det: att falsifikationsprincipen vore mkt enklare. En annan som uttryckte liknande var Whewell (uttalas ”jovil” tror jag)
Den tydligaste ”dystopisten” är – han var ju nazist – väl annars Heidegger. Den förkättrade
dock väl läsvärd! Han skriver inget som passar nazismen, utan precis tvärtom. Hans kolleger på universitetet övertalade honom att bli rektor och partimedlem, i hopp att kunna bibehålla ngn frihet under de förestående få månader då nazisterna förväntades kunna härska.
Nu finns en likhet mellan Popper o Heidegger. H. skriver mkt om sanningsbegreppet och gör som ofta djupdykning i ordens ursprungliga betydelse, innebörd mening. Tyska Wahrheit – det som varar, består´- lägger vi till Poppers tes om Den vetenskaliga sanningens provisorium – så blir det bra nära. (Popper skulle ha blivit rasande över jämförelsen)
allt för nu återkommer gärna om H:s kulturdystopi.
Lisabet Skrev:
Ingvar Bejvel Skrev:
Det är svårt att förstå att vi pratar om samma produkt, men det är ett slående exempel på skillnad mellan relativ och absolut procent. De här nästan 100 procenten måste relatera kvoten omega 6/omega3 i kokosfett, eller hur. Annars innehåller det knapp 2 procent absolut. Eller har jag missförstått allt ihop?
Kan det vara så att det kokosfett Jenny Reimers skrev om 2006 gäller det kokosfett som fortfarande säljs i ’silver’förpackning?
Den (ekologiska!) kokosoljan jag använder köper jag i 500ml glasburk – inte samma produkt som den i ’silverppr’.
Mayne Sundewall Hopkins Skrev:
En intressant fundering.
Det kokosfettet är väldigt hårt och på paketet står 100 % mättat fett. Jag har sedan länge ett par paket i kylen men har inte ’litat’ på detta fett. Eftersom det är kraftigt processat så undrade jag om det kanske innehöll transfetter och att man som man gör ibland inom forskningen också ’klumpar ihop’ dem med mättade fetter så jag tog kontakt med Unilever men de påstod att de inte gjort detta. men transfetterna kan ändå finnas där men då mindre än en procent och då behöver man tydligen inte deklarera detta på paketet.
Jag litar som sagt inte på detta fett trots Unilevers försäkringar. Idag tillämpar jag försiktighetsprincipen vad gäller maten. Margarin är ju också väldigt nyttigt enligt företaget och det säger en hel del om deras syn på mat och hälsa så jag använder nu deras kokosfett när jag ska tända i vår vedspis.
Nu har jag läst Jenny Reimers skrift (inte riktigt hela). Så här säger hon om kokosfett:
”Inte heller mättat naturligt växtfett kan vara nyttigt eftersom detta är
blandat med en mindre del fleromättade fetter till största delen bestående
av omega6-fettsyror, som t.ex. i kokosfett med nära 100% linolsyra (omega6)..”
Lägg märke till orden mindre del.
Kokosfett innehåller, som jag skrev tidigare, 2,1% omättat fett, varav detta omättade fett, är till största delen omega6, inte hundra %, men väl 90,47%, alltså av de 2,1 procenten.
Totalt omega6 i kokosfett är 1,9%.
Alltså, äter jag 100g kokosfett (och det gör jag inte, jag mår illa långt innan dess) så får jag i mig 1,9 g omega6.
Annars är skriften bra, om än lite negativ – man kan knappt få tag i bra mat
Unilever härdar sitt kokosfett sedan några år tillbaka. De säger att det är fullhärdat, inte delvis härdat, och då ska det inte finnas några transfetter kvar.
Se ett svar från Unilever här:
https://kolhydrater.ifokus.se/discussions/4d7152a6b9cb46221d064706-kokosfett-enligt-unilever
Jag använder i stället Alba Dalbys kokosfett som är ohärdat (också i ett silverpaket, men lite annorlunda) och det märks tydlig skillnad i hårdhet. Finns t.ex. på CityGross.
Har tyvärr inget paket att läsa på just nu.
@ Docent Göran:
Eftersom mina generella propåer (Piltson 36 & 68 ovan) inte har någon effekt måste jag uttrycka mig mera direkt.
Göran Sjöberg, eftersom du har varit ”adjungerad” professor tycks du vara en lämplig figur att säga något erfarenhetsbaserat om mitt problem.
Fick du i denna roll predika vad fan du ville inom ditt definierade ämnesområde utan att anstaltsledningen lade sig emellan? Eller förväntade några chefspersoner kanske att du skulle säga saker som hade förankring i iakttagen verklighet?
Jag behöver denna vägledning för att veta hur jag skall formulera min inlaga till Karolinska Institutet rörande en annan ”adjungerad” professor. Jag är angelägen om att den blir formulerad på ett sätt som kan respekteras, men för detta har jag inte erforderlig baskunskap om hur det fungerar i dessa kretsar.
piltson Skrev:
Jag inbillar mig att det är en väldigt stor skillnad på ett område som metallurgi och medicin där det senare direkt har med vår hälsa att göra. Metallurgi är ett ganska neutralt område trots allt.
Själv upplevde jag aldrig några direkta konflikter åt något håll inom mitt område eftersom mitt företag var slutanvändare av de olika flygmotorlegeringar och verkligen ville ha reda på hur materialen fungerade. Däremot förstod jag att det hos materialtillverkare som utvecklade nya material inte var möjligt för forskare att säga vad de ville i sina publikationer och de publikationer som kom från företagen betraktades därför alltid med skepsis och snarare som en del i företagens marknadsföring. Man litade helt enkelt aldrig på de materialdata de publicerade utan tog alltid fram egna.
Vid ett tillfälle planerade vi en sampublikation med en tillverkare av ett nytt material. När vår egen forskning pekade på vissa svagheter hos detta nya material och detta också var med i våra slutsatser i publikationern drog sig företaget ur som medförfattare. I annat fall hade de förstås indirekt skrivit under på våra slutsatse om att det fanns svagheter i deras nya material.
Min egen erfarenhet från metallurgins område och den forskning som jag dirigerat som adjungerad professor säger att det alltid finns en ’klausul’ som säger att företaget har sista ordet och framför allt om det är något som kan patenteras som dyker upp inom forskningen och därför inte fritt kan publiceras av doktoranden. Detta är ofta en stötesten vid själva kontraktsskrivningen med högskolan när ett nytt forskningsprojekt dras igång. Företaget har här ’makten’. Man brukar lägga en tidsbegränsning på hur länge ett företag kan fördröja en publikation. Det förekommer också att man normerar data som får publiceras så att endast relativa förhållanden redovisas i publikationer. Dessa relativa värden kan då inte direkt användas av konkurrenter till företaget.
Jag vert inte om detta är till någon hjälp för jag tror att det måste vara oändligt mycket hårdare bud inom medicinens område än inom metallurgin och speciellt i slutfaserna när nya mediciner ska lanseras. Läkemedelsbolagen är knappast några ’duvungar’. Här är det 100 % marknadsföring om jag förstått saken rätt.
Den enda moraliska lösning på läkemedelsfrågan är i mina ögon att samhället måste finansiera oberoende forskning men som det nu är går det raskt åt motsatt håll.
@ piltson:
En sak till som är viktig att nämna är att de allmänna medel som myndigheterna idag ställer till förfogande för grundläggande forskning inom ett visst område på högskolorna oftast beslutas i styrelser där industrirepresentanterna har majoritet och alltså styrelser där man beslutar om vilka föreslagna projekt som ska få medel. Att allmänna forskningsmedel skulle gå till någon helt oberoende forskning är som jag ser det i dagsläget mest en teoretisk möjlighet och min erfarenhet säger att det då ofta är frågan om små anslag.
Det finns dock forskningsmedel från myndigheter via Vetenskapsrådet och som går till ren grundforskning och där industrin inte styr eller direkt är inblandad. Dessa medel är av naturliga skäl hett åtrådda av forskare och många söker medel men eftersom det är många ansökningar och väldigt begränsade medel så är det väldigt få ansökningar som får anslag.
Normalt är det frågan om finansiering av en doktorand under de kanske fyra år som doktorandutbildningen tar. I samarbetsprojekt med industrin, som det enligt min egen erfarenhet oftast är frågan om, bidrar industrin med lika mycket medel som myndigheterna men då till största delen i form av egna så kallade ’naturabidrag’, dvs. eget arbete och andra resurser inom företaget. Kontantbidrag till högskolan utbetalas också från företagen men är ofta små i jämförelse. Företagsledningarna försöker i möjligaste mån undvika att satsa egna kontanter på grundläggande forskning på högskolorna. Inom företaget sker för övrigt de största satsningarna på forskning och utveckling av nya produkter. Högskoleforskningen som man är inblandad i blir bara ’lite extra’ och kanske mest ett sätt att rekrytera nya kvalificerade medarbetare med doktorsexamen.
Summa summarum så sker den mesta av den allmänfinansierade grundläggande forskningen (men alltså inte ren grundforskning) på högskolorna med direkta industriintressen framför ögonen säger min egen erfarenhet från forskningen inom de metallurgiska områden där jag själv varit aktiv men jag misstänker att det ser ut på samma sätt inom alla andra områden med finansiering från myndigheterna.
Den medicinska forskningen är i mina ögon väldigt speciell och alldeles särskilt när det gäller läkemedel.
I mina ögon borde det vara så att läkemedel skulle utvecklas av statliga företag utan vinstintressen men tyvärr har jag inget hopp om att detta kommer ske. Som jag nu ser det är hela läkemedelsbranchen som idag drivs av rena vinstintressen ett enda stort, avancerat och sofistikerat kvacksalveri med godtrogna patienter som drabbas i slutänden och där skattebetalarna får stå för notan med de gigantiska vinsterna till läkemedelsföretagen.
, och sådan råder det aldrig någon brist på enligt min erfarenhet
Docent Göran Skrev:
Det finns alltså ett avtal. Är detta en allmän handling under offentlighetsprincipen?
Dagens Medicin gör skillnad på transfetter och mättat fett:
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/08/13/mattat-fett-okar-inte-risken-for-hjartsjukdom/
Man borde nog precisera lite mer: det är de industriellt framställda transfetterna, som är farliga, inte de naturligt förekommande i t ex kött.
piltson Skrev:
Jag tror det men är inte hundraprocentigt säker på saken. Själva projektansökningarna är det förvisso.
Sådana offentlighetsfrågor var aldrig aktuella i de sammanhang jag var inblandad i. Projektrapporterna däremot kom bara de som var medlemmar i själva forskningskonsortiet åt.
Intressant att du gräver i detta. I Europa verkar det annars som om offentlighetsprincipen är helt borttagen om den någonsin funnits.
På sjuttiotalet var en del av de omfattande studentprotesterna som pågick riktade mot att forskningen blev alltmer företagsinriktad och att den fria forskningen därmed höll på att försvinna vilket idag nästan är ett faktum.
Erling Skrev:
Tja, något lite kanske. Men dom gör inte klart att transfettsyror alltid är enkel- eller fleromättade!
Medveten sammanblandning som ”mättade fetter och transfetter”, som Livsmedelsverket drev under många år, smittade av transfetternas dåliga egenskaper på de neutrala mättade fetterna. Om det berodde på ”följa John-effekter”, gemena avsikter eller att deras skribenter är lågpresterande i organisk kemi låter jag vara osagt. Efter några års bearbetning/förlöjligande använder de inte längre den taktiken.
Uppriktigt sagt, jag tror att en kvalificerad majoritet inom ”professionen” har dålig koll på vad beteckningar som mättade, enkel-, fleromättade samt cis- och transfettsyror faktiskt innebär. Dom kan nog räkna upp diverse representanter för de olika begreppen, men det innebär inte förståelse för grundläggande fakta.
mvh / Erik Edlund
Jag tror denna adjungerade professor satt på ”fel plats” i för många år och har orsakat stor tragedi inom kosten för diabetiker och överviktiga.
”Bengt Vessby satt med i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost- och hälsofrågor 1989-2005, i egenskap av fettexpert.”
Läs här:
https://www.kostdoktorn.se/att-kopa-en-professor
Bla detta: ”Några kostexperter fick våren 2008 sparken från medverkan i Socialstyrelsens expertgrupp för utredning av kostråd till diabetiker.
DN: Kostexperter stoppas efter risk för jäv
Bland dem var Bengt Vessby, som sedan mitten av 90-talet varit adjungerad professor, betald av margarinindustrin. Han var också betald av Danisco Sugar.”
Inte underligt att det sitter kvar ”massor av felaktigheter i väggarna” hos Livsmedelsverket när en av de egna experterna under så många år kunde få framföra det som de som betalade professuren ville…
mLCHFh B-) .
@ Ingvar Bejvel
Vore inte helt fel att komma med en bra länk ang. ditt påstående.
I min värld är denna olja till mer än 95% mättad och stora mängder MCT …
”The secret to coconut oil’s health benefits is medium-chain triglycerides (MCTs).
Unlike longer-chain fatty acids, MCTs are tiny enough to enter a cell’s mitochondria directly. Your cells use the MCTs from coconut oil for instant energy instead of storing it as fat for use later.”
En av många, många tunga referenser:
https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2010/10/22/coconut-oil-and-saturated-fats-can-make-you-healthy.aspx
Tack Effie.
Jag har läst om personer som märkt av om de ökat dosen av kokosolja för snabbt. Iofs mest illamående och dålig mage, men möjligen även hjärtklappning. Det brukar varnas för detta på lchf-fora. Och MCT-olja är ju koncentrat av kokosolja.
Bara spånar, vet inget säkert.
Angående Mct (BrainOctaine) ökar hjärtslagen? Kostdoktorns Forum.
Titta gärna in i Effies tråd och ta del av lite kunskap
Jag tror att det är Mai-Lis Hellenius som är farlig för hälsan.
https://www.greenmedinfo.com/blog/13-evidence-based-medicinal-properties-coconut-oil
Ny artikel:
https://www.icakuriren.se/Test-Rad/Konsument/Het-debatt-om-kokosfett/
Har läst mycket om kokosolja och palmolja. Bruce Fifes böcker är utmärkt läsning. De innehåller mycket länkar till vetenskaplig forskning. Böckerna finns även på amazon.com i ”kindle”-format. Länder och regioner som har en hög konsumtion av dessa oljor har en avsevärt lägre frekvens av hjärtproblem. Det finns gott om vetenskapliga studier som visar på mycket positiva resultat på flera olika sjukdomar. Varför är dessa oljor så bra? Kokosolja innehåller en hög andel fett av samma slag som finns i modersmjölk. kokosoljan är bakteriedödande, virusdödande och svampdödande. Palmolja innehåller antioxidanter av olika sorter, Bla. vitamin E och CoQ10.
Kokosolja och palmolja är mycket stabila oljor och tål höga temperaturer. Fleromättade oljor härsknar och härskningsproceduren börjar snabbt. Det resulterar i fria radikaler och det är inte bra.
För egen del håller jag mig till 3 oljor. Kokos, Palm och Oliv. Oliv endast så färsk som möjlight och egentligen endast till salladsdressing. Fleromättade oljor är förbjudet!
Hej! Det hade varit intressant att läsa om vilken typ av fett och hur mycket fett människan åt under paleolitikum. Spontant tänker jag fett från fisk och kött..? Jag har själv ätit paleo tidigare, nu lchf. Jag upplever flera positiva effekter av lchf (mindre ont i nacken mm) men någon negativ (återkommande hjärtklappning). Jag tror fortfarande på teorin att kroppen är mer anpassad för den mat som människan ätit under lång tid, historisk sett. Vet du vart jag kan hitta sådan infon gällande fetter?