Jim Mann är en professor i Nya Zeeland som särskilt har engagerat sig för den fettsnåla kostens förmenta fördelar. Det var han som på 80-talet skrev den publikation om nya kostråd för diabetiker – att de skulle äta fettsnålt i stället för som tidigare kolhydratsnålt. Han hade där en referenslista som stöd för de nya kostråden som sedan har avslöjats som ovederhäftig. Referenserna stödde inte alls de slutsatser han påstod vara riktiga. Referenserna handlade om helt andra saker, och vissa var rent motsägande mot hans påståenden.
Nu har han och några till publicerat en artikel i Lancet: Low carbohydrate diets: going against the grain, där han argumenterar mot LCHF. Han tar särskilt upp förhållanden i Sverige, vilket tyder på att det är nutritionister i Sverige som har bett honom om hjälp i kampen mot LCHF.
Jag fick artikeln som bilaga i en maillista. En av listans adressater kommenterade: ”Detta är etablissemangsmonstrets dödsryckningar”.
Artikeln är på en betalsida. Jag har därför gjort en fri tolkning av texten:
Jim Mann m fl, 25 okt 2014, The Lancet: Lågkolhydratkoster: Går emot spannmålen
”Lågkolhydrat – hög fett (LCHF) fortsätter att dra till sig medias uppmärksamhet, trots en substantiell mängd av evidens som visar att en rad av kostmönster gynnar hälsa och minskar risken för kronisk sjukdom. LCHF-dieter innebär konstant radikal restriktion av totalt kolhydratintag (typiskt <12E%) och i stort sett obegränsade intag av mat med högt innehåll av mättat fett. Stöd för LCHF-dieter har delvis erhållits från publikation av några papper som uppenbarligen antyder fördel (1-3). Nylig evidens har emellertid bekräftat de etablerade hörnstenarna i kostråd – minskat mättat fett, tillsatt socker, och natrium; och ökat intag av fullkorn och fibrer – fastän förändrade kostmönster och adderade data har medfört några förändringar i betoningen. (4-6)
Läs mer
En viktig förändring har varit acceptansen av en större bredd av makronutrienter än tidigare rekommendationer för förebyggande och behandling av övervikt och associerade kroniska sjukdomar (4). Denna förändring har möjliggjort översättningen av kostrekommendationer till kostmönster av så skilda slag som medelhavskost, vilka inkluderar upp till 40 E% från fett som huvudsakligen fås från omättade vegetabiliska källor, och asiatisk-liknande koster som kan innehålla upp till 70 E% från kolhydrater. Oavsett totalt fettintag, epidemiologiska, experimentella, och kliniska försök stöder en minskning av blodkolesterol genom att delvis byta ut mättat mot omättat fett (5,7-9). Reduktion av konventionella kardiovaskulära riskfaktorer, inklusive blodkolesterol, har bidragit till dramatisk minskning av dödstalen i hjärtkärlsjukdom i de flesta västländer under de senaste 30 -40 åren (10). Således, det är en källa till bekymmer att i områden i Sverige där anammandet av LCHF-dieter har varit särskilt vanligt, befolkningens blodkolesterolnivåer har stigit parallellt med ökningen av intag av mättat fett. (11)
Mycket av rättfärdigandet av användningen av LCHF-dieter stammar från studier av ganska kort duration (typiskt 6 månader) som har visat fördelar i form av viktreduktion och förbättringar i biomarkörer för hjärtkärlhälsa och diabetes. Emellertid, försök med åtminstone 12 månaders duration visar att följsamhet till energirestriktion är huvuddeterminanten för kvarstående viktnedgång, utan klar fördel för LCHF över dieter med annan makronutrientfördelning(13). Systematiska reviews och metaanalyser beställda av WHO har konfirmerat betydelsen av att tillsatt socker (14) och totalt fettintag (15), som konsumeras ad libitum, bidrar till viktökning. Dessa fynd har orsakat de stränga utkasten till rekommendationer från WHO (16) och UK’s Specialist Advisory Committee on Nutrition (SACN)(6), att intag av tillsatt socker ska radikalt minskas från nuvarande intagsnivåer. Nyliga rekommendationer har utvidgat den acceptabla övre gränsen av totalt fettintag till 35 -40 E%(4,17). Trots ganska höga intag av fett från nötter, frön, och omättade vegetabiliska oljor kan minska kardiovaskulär risk (7), kan minskning av fettintag till 30E% eller mindre hindra viktökning hos populationer med hög frekvens av övervikt och diabetes (15).
Utöver behovet av att begränsa konsumtionen av tillsatt socker, har begränsad uppmärksamhet visats typerna av kolhydrater, och berättigandet av en rekommendation av kostintag. I många länder är spannmålen högt processade och vitt ris och potatis ger en stor andel av totala kolhydratkalorierna. Sådana kolhydrater är snabbt upptagna och metaboliserade, och har dominerat många studier som har påståtts visa negativa effekter när hög- och lågkolhydratdieter har jämförts (12). Som kontrast har dieter rika på fibrer från fulllkorn, baljväxter, frukt och grönsaker visats ge ett skydd mot diabetes typ 2, tjocktarmscancer och hjärtkärlsjukdom (6). Randomiserade studier har visat att dieter med högt intag av sådana kolhydrater kan avsevärt minska risken för progression av prediabetes till diabetes och hjärtsjukdom (18). Alltså är konsumtion av lämpliga kolhydratkälloratt rekommendera hellre än kolhydratrestriktion. SACN-rapporten föreslår att kolhydrater ska huvudsakligen tas från grönsaker, frukt och fullkorn. Medelintag av kostfiber för vuxna bör ökas till 30 g per dag, och befolkningen bör ta omkring hälften av totalkalorierna från kolhydrater (6). Nordiska rekommendationer föreslår liknande födoämnen för att ge total kolhydratintag på 45-60% av energiintaget (4), vilket är jämförbart med WHO:s vetenskapliga uppdatering avseende kolhydrater.
Folkhälso-initiativ för att gynna hälsa och minska risken för kroniska sjukdomar kommer att avancera genom insikten att en rad av kostmönster stödda av evidensbaserad forskning om kost, är acceptabla. Detta inkluderar dock ej en LCHF-kost. Flera drag är gemensamma för rekommenderade kostmönster; dessa inkluderar ökad konsumtion av frukt, grönsaker, nötter, baljväxter, fisk, omättade oljor, och lågfettsmejerier. Spannmålsbaserad mat ska vara företrädesvis fullkorn och lågprocessade. Restriktion av mättat fett och natrium är fortsatt rekommenderat.
Modedieter uppstår ofta ifrån några få studier som tycks motsäga den konventionella uppfattningen. Braskande rubriker, som övertrumfar gällande kostrekommendationer, baserade på sådan begränsad evidens kan skada folkhälsan.”
Artikeln tycks gå ut på att det är det mättade fettet som är boven i dramat, fast mycket omständligt beskrivet.
Den som vill ha Lancetartikeln med referenslista kan maila till mig på annika.dahlqvist(a)telia.com så skickar jag den.
Det finns så mycket att invända mot i den genomgången.
Dödstalen i hjärtinfarkt har visst minskat men att det som Mann skriver beror på minskat kolesterol i vår föda är rena önsketänkandet. En våldsam ökning av snabb stentning är väl den direkta orsaken till minskad dödlighet. Men antalet hjärtsjuka har exploderat samtidigt om man räknar de som tar statiner och blodtrycksänkande.
Att inte nämna att de farliga små LDL-partiklarna som ökar med höjt kolhydratintag inte stiger med ökat intag av (mättat) fett tycker jag visar att hela artikeln är ett beställningsjobb av en hotad världsindustri som är beroende av att sälja billiga kolhydrater och billiga växtfetter med stora marginaler. Den höga ingångskostnaden för t.ex mättat animaliskt fett (smör t.ex) får helt enkelt inte plats i deras kalkyler.
William Davis ”Brödberoende” och David Perlmutters ”Grain Brain” visar klart vilka risker fullkorn utgör för oss alla, inklusive för diabetiker, vilket Mann tydligen hävdar motsatsen för utan synbart stöd.
William Davis enkla experiment – se boken – att mäta blodsocker efter gammaldags vete och dagens hybridvete säger allt om hur olämpligt världsindustrins stöttepelare – hybridvetet – är som föda vare sig det kommer finmalet eller som ”fullkorn”. Men denna industri har mycket mycket pengar så att det kommer ta lång tid och mycket mer sjukdom innan informationen om vilket gift dagens fullkorn verkligen kan vara.
Sen att det skulle vara ökad frekvens av kolesterolhöjning i vissa delar av landet där många äter LCHF är ju bara trams. De (etablissemanget) har ju inte undersökt var LCHF är mest vanligt förekommande. Det var Västerbotten som hade fått högre kolesterolvärden, men de har inte kollat om det är just LCHF-ätare som har dessa värden. Så alltihop är bara fantasier.
@ Annika Dahlqvist:
Perlmutter hävdar att vi behöver allt kolesterol vi kan få.
Har någon gjort en lista med rättelser för svenska översättningen av Grain Brain / Hotet mot din hjärna? Alla småfel gör den mindre trovärdig. Man måste dubbelkolla alla uppgifter och påståenden. Trots det mycket läsvärd!
Exempelvis står det på sidan 104: ”Vi bildar alla upp till 2000 gram kolesterol om dagen eftersom vi har ett desperat behov av det”
2000 gram = 2 kg !!
På sidan 36: ”Mer än 186 000 människor yngre än tjugofem år har diabetes”. Säkerligen… När/var? Av sju miljarder människor på jorden?
På sidan 81 påstås att olivolja är omega-3 rik: ”människor som regelbundet åt omega-3-rika oljor som olivolja, linfröolja och valnötsolja löpte en 60% mindre risk att utveckla demens” Inget EPA eller DHA i någon av dem…
o.s.v.
Har ”Mann(en) inte läst vad hans kolleger i bl.a. Nya Zeeland och Australien skrivit om LowCarb HighFat och som talar helt emot vad han pladdrar om i sin artikel?
Själv hade jag mkt bra blodsockervärden, när jag var hos min diabetessköterska för en vecka sen. Hon tjöt av glädje! Nu ska jag till min läkare och ska ta blodprover i nästa vecka o kolla kolesterol, triglycerider o sånt där. Ska bli intressant efter snart ett år med liberal LCHF och nästan 10 kg lättare. Blodtrycket är också OK.
Äter min frus goda hembakade bröd med halvering av tidigare intag. Älskar kvalitetesglass och en tårtbit då och då samt vitt o rött vin. Och en espresso med hälften kaffe o häften vispgrädde.
@ Anders S:
Samma fel i originalet, Anders.
Wikipedia säger att kolesterolproduktionen är 1,000 mg/ dag för en vuxen.
Så åtminstone ett ’m’ var utelämnat.
Beträffande diabetes menar han nog antalet under 25 år i USA, men det är ingen ursäkt.
Vet ej vilka andra fel finns men felen ökar inte förtroendet för boken. Sådana fel vill gärna Gudiol och andra likasinnade använda för att direkt skriva av hela boken.
Själv tycker jag att boken Wheat Belly är viktigare genom att påeka de enorma skillnaderna i blodsockeråverkan av det nya hybridvetet jämfört med det med gamla och vara först med att (åtminstone för mig) påpeka alla nya otestade glutenproteiner som kom på köpet! Det är förmodligen dessa som ligger bakom ökade intoleranser även för många mjölkprodukter eftersom korna gärna ges lite extra ”kraftfoder” som idag bygger just på dessa hybridspannmål. Och hur mycket GMO och glyfosate som kan finnas i ”kraftfoder” sålt i Sverige idag är för mig okänt. Finns det några restriktioner för att sälja argentinskt vetet i EU,eller är allt nu ”världsmarknadsvete” ?
Är det inte också sådant vete som används för att bl.a framställa det som idag går under det präktiga namnet ”fullkorn” ? Vet SLV ?
Letar fortfarande efter grädde, smör och ost från 95% eller mer gräsbetade kor. Det världsberömda ”Kerrygold” – smöret ligger ”runt” 90% . Det behövs fler konsumenter som frågar om det ska bli någon ändring. Och bättre kvalitetsmått!
sten skrev:
På min önskelista står A2-mjölk till Sveriges barn.
https://a2milk.co.uk/
Kanske bör förtydliga: Ekologisk, GMO-fri, A2-mjölk. Helst från gräsbetande kor!
Mjölk ifrågasätts.
”Mjölk är också den största källan till sockerämnet galaktos. I försök på möss har upprepade injektioner under huden med låga doser galaktos framkallat så kallad oxidativ stress, kronisk inflammation, försämrat immunförsvar, neurodegeneration och förkortat liv.”
https://unt.se/uppland/uppsala/mycket-mjolk-kan-korta-livet-3436906.aspx
”A positive association was seen between milk intake and both urine 8-iso-PGF2α (a biomarker of oxidative stress) and serum interleukin 6 (a main inflammatory biomarker).”
https://www.bmj.com/content/349/bmj.g6015
Vore intressant om man får samma resultat med A2-mjölk.
Räcker med grädde och smör tycker iaf jag.
I Ghee har alla proteiner etc. tagits bort vilket betyder att även gluten rester från spannmål som kossorna fått i sig är borta. Tänker göra lite majonäs på det till Jul. Provade en gång och det var en intressant ny smak!