Hierarki, girighet och världens undergång

Professor Göran SjöbergProfessor Göran Sjöbergs krönika:
Hierarkin, girigheten och världens undergång

Jag har nu, i takt med mina filosofistudier, mer börjat tänka i hierarkiska nivåer när det gäller det vi kallar kunskap och inte minst efter att ha bekantat mig med vetenskapsfilosofer som Schopenhauer, Hume och på senare tid också Sir Francis Bacon. Med andra ord tror jag, som alla dessa tre filosofer, att all kunskap kommer utifrån ”enkla” observationer eller som man mer populärt kallar ”sinnesintryck” och att vi därifrån skapar ”enkla idéer”. Dessa ger i sin tur upphov till mer komplexa, kombinerade, idéer eller med ett modernare uttryck modeller, eller möjligen koncept, som vi så gärna vill förvandla till ”dogmer” eller som Bacon uttrycker till ”idoler” och som sedan med auktoritetens hjälp pressas på omgivningen. När det gäller kostfrågan och fetmaepidemin så är det förstås dogmen ”Fett är farligt – kolhydrater nyttiga!” som världsetablissemanget auktoritärt fortfarande pressar på den överväldigande majoriteten av världens befolkning idag.

Läs mer

Till syvende och sist är det en fråga om att tro på en förklaringsmodell för dem som framträder som auktoritet men även för gemene man som inte kan ägna lika mycket personlig tankeenergi åt den aktuella frågeställningen och därför inte kan göra så mycket annat än att just lita på auktoriteterna. Har man då som auktoritet med stor energi förespråkat förklaringsmodellen om fettets farlighet (läs här framför allt Ancel Keys) och dessutom satsat hela sin prestige och karriär på detta och därmed också skaffat sig ett ”gott levebröd” inte minst genom industriella kommersiella kopplingar till vilka man de facto då sålt sin själ, och att denna förklaringsmodell med tiden med förödande tydlighet visat sig vila på ”lösan sand” och forskningsfusk, så är tristessen ur vetenskaplig synvinkel ett faktum. De katastrofala konsekvenserna av denna opportunistiska och ovetenskapliga fettskräck i snart femtio år som lett till den nuvarande fetma- och sjukdomskatastrofen för mänskligheten.
Om vi lyfter blickarna och betraktar den globala hierarkiska förklaringsmodell av det vi kallar det mänskliga livet finns det förstås många delar och nivåer som måste passa ihop och är det någon enskild liten del i detta enormt komplicerade pussel som inte passar in, så är detta inte så farligt så länge man kan se ett övergripande begripligt mönster i pusslet som förklarar verkligheten. För mig är därför en sådan övergripande modell, i sina brister, också vetenskaplig om den i huvudsak stämmer med vår verkliga verklighet. Annorlunda uttryckt skulle man kunna säga att helheten är viktigare än de enskilda delarna även om det är alla dessa delar som tillsammans måste utgör själva underlaget när vi sätter ihop dem och skapar ett förklarande helhetsmönster. När vi ställer vår verkliga verklighet, i form av den fetmaepidemi som idag är ett gissel för snart sagt hela mänskligheten, direkt eller indirekt, mot den officiella övergipande förklaringsmodellen till denna epidemi – man motionerar för lite och äter för mycket fett – som det blir uppenbarat att det inte finns något förklarande helhetsmönster som på något sätt överensstämmer med denna verklighet.
Om vi för ett ögonblick stannar upp och funderar över detta hierarkiska mönster runt det mänskliga livet, med kosten och hälsan som den minsta gemensamma nämnaren, så måste vi konstatera att vi lever i ett globalt samhälle där marknaden, eller idén om girigheten hos de enskilde aktörerna av ”kött och blod”, och då oftast dold bakom ett aktiebolag (anonym sammanslutning av aktörer), antas vara till den största gemensamma nyttan för samhället i stort. Från vänster till höger är det få som tvivlar på att denna idé med ett fåtal marginella undantag genomsyrar det mesta idag och på detta ideologiska altare har nu även sjukvården till stora delar offrats. Att läkemedelsbolagen toppar ligan av giriga företag är nog svårt att säga emot. I deras händer förvandlas idag sjukvården i sin kliniska verksamhet mer och mer till en marionett. Annorlunda uttryckt skulle man kunna säga att här gäller också Jesuiternas berömda valspråk att ”Ändamålet helgar medlen!” men kanske transformerat till ”Girigheten helgar medlen!”

Enligt min mening fungerar nog inte denna girighetsprincip så mycket längre om vi skall tro att världen skall ha någon framtid värdig en mänskighet där människan som individ har någon mänsklig plats över huvud taget. Vi ser snarare alltför tydligt att ett obarmhärtigt samhälle har utvecklats med sin egen logik där människans ångest inför denna uppenbara omänsklighet idag dämpas med psykofarmaka av olika slag och här finns också bevisligen nya enorma möjligheter för denna anonyma girighet, materialiserad i läkemedelsbolagen, att göra storkovan på denna mänskliga svaghet eller kanske ynkedom i förhållande till kraven på omänsklighet som allt hårdare ställs på de enskilda individerna. Och med denna cyniska syn på mänskligheten (tänk t.ex. på det beryktade uttalandet ”We care for the small people!” från BP I samband med oljekatastrofen I Mexikanska Golfen) så har kanske denna anonyma girighetsprincip nått sin ändstation ur en mänsklig mänsklighets synpunkt.
Samhällståget är idag uppenbarligen helt förarlöst och hastigheten, under ivrigt applåderande från etablissemanget, ökar hela tiden och det verkar därför som om det knappast finns något signalsystem över huvud taget som skulle kunna minska hastigheten och dess färd mot sin egen och mänsklighetens undergång.
I detta perspektiv kan det ju tyckas som om det faktum att den stackars sjuka halva delen av världsbefolkningen, mer eller mindre drabbade av våra välfärdssjukdomar och som vaggar omkring i sin fetma, är ett obetydligt problem. Enligt min uppfattning är detta snarare ett tecken på att mänskligheten har blivit infångad i ett slags moment 22 på grund av att just girigheten idag fortfarande tillåts vara den erkänt grundläggande kontrollmekanismen för utvecklingen och som våra globala politiska system med alltför uppenbar tydlighet inte förmår styra, och därmed är det galopperanden, anarkistiska vansinnet ett faktum. Tanken på en eventuell framtid för världen verkar därför bara vara en flummig ”vänsterutopi” om inget mirakel inträffar.
Låt oss hoppas att jag har fel!
Bo Blomberg says:
9 februari, 2013 at 21:23
Svara | Citera
Intressant prof Göran – som vanligt! Jag har några gånger idag funderat på det du skriver och också ställt mig samma fråga – är vi alla offer för en likadan ”mörkersyn”?
När jag var ung – på 50-talet och 60-talet så var jag en stor (teknik)optimist och sån var tidsandan också. Rymden, teknikutvecklingen – ja det mesta var ”på G”. Sen kom alla dystopier i slutet av 60-talet och under 70-talet – ”allt kommer att gå åt fanders, vi blir för många, det blir hungerkatastrofer, oljan och allt annat tar slut, miljöförstöringen kommer att ödelägga klotet, kärnvapen kommer att utplåna oss”. Ja, från att ha växt upp i en (teknik)optimistisk värld så hamnade jag och alla andra i en räcka av fruktansvärda dystopier.
Nu på gamla dar upplever jag att det mesta var helt fel. Alla s k siare har begått svåra misstag, den mänskliga intelligensen och kreativiteten har faktiskt lyckats fixa det mesta och klotets motståndskraft mot våra vansinniga vanor har visat sig bättre än vad någon kunnat tro.
Därför har jag återigen anammat en mer optimistisk framtidstro. Rosling har ju på ett lysande sätt förklarat för oss att världen faktiskt blir bättre och att befolkningstillväxten är i avtagande, ja redan för nåt decennium sen så slutade jordens befolkning att växa i den meningen att det inte längre föddes för många barn. Den nuvarande tillväxten beror i stället på att vi lever längre.
Den som studerar statistik över andra faktorer än dom rena hälsoparametrarna som Rosling stöder sig på (barnadödlighet, livslängd etc), faktorer som antal människor dödade i krig, antal krig, mord och mycket annat elände finner att det går åt rätt håll sen många decennier.
Att det sen finns många saker att jobba med är ju en helt annan fråga. Klimatet anser jag inte vara nåt bekymmer, hela koldioxhypen vilar på lösan sand, men det finns mycket annat att jobba med – nedskräpningen och utfiskningen av haven, ”kemisamhället”, sjukdomar som AIDS och malaria, möjligen också den biologiska mångfalden, den totala återvinningen av vår verksamhet (”recycling”) mm.
Och naturligtvis – hur i all världen ska vi få stopp på alla korkade byråkrater och de mäktiga ekonomiska komplexen? En gång i tiden var det i första hand det ”militär-industriella” komplexet – nu har dom ynglat av sig överallt, inte minst inom livsmedels- och läkemedelsområdet, något som ju är väl känt på denna blogg.
I alla fall: jag tror vi kan fixa det!

@ Bo Blomberg:
Tack för en mycket intresseväckande kommentar!
Jag själv tillhör absolut teknikoptimisterna (från barnsben på samma sätt som du) för att jag tror att tekniken kan göra vår tillvaro mycket lättare. Problemet som jag ser det är att tekniken kan användas till både gott och ont. En Morakniv kan användas till att skära falukorv med (gott) eller att mörda utrikesministrar med (ont).
Samma med den molekylära cellbiologin som jag just i detta ögonblick med stor fascination studerar och som jag betraktar som en sann naturvetenskap. Den kan också användas både till gott och ont. För att läkemedelsbolagen överhuvud taget skall kunna framställa sina målinriktade preparat måste de behärska denna vetenskap men detta förvandlar inte automatiskt det de själva håller på med till någon god vetenskap när det gäller människor hälsa – snarare tvärt om skulle jag vilja hävda – helt enkelt för att de tjänar pengar på människor sjukdomar och inte på deras hälsa.
Problemet ligger dock på ett helt annat plan som jag ser det. Det är det världsekonomiska systemet som okontrollerat galopperar i sin egen anarkistiska logik – man försökte ju införa en sk Tobiskatt för att dämpa anarkin men detta verkar vara en kamp mot väderkvarnarna. Den lokala nationella politiska styrnigen har som bekant idag mycket lite att sätta emot de krafter som har släpps loss i världsmåttstock. Om man vill se det hela positivt så kanske man kan säga att världen idag är så hopflätad ekomiskt att att världskrig knappast är lönsamma idag om man nu kan uttrycka sig på detta sätt.
Det aktiebolagssystem som sattes på 1800-talet, om jag inte kommer ihåg fel, var omänskligt redan då men fungerade dock i en mycket begränsad världsekonomi i jämförelse med dagens. Jag har inga siffror men talar vi om en faktor 100 eller en faktor 1000 eller ännu mer? Som alla system som växer så finns det, som i allt annat i naturen, även denna typ av ekonomi en bortre gräns när förutsättningarna för expansionen slår tillbaka och vem kan säga när denna gräns är nådd?
I bibeln så konstateras att jordbrukaren Kain blev ensam kvar , efter herden och tillika hans broder Abels tragiska (och symboliska?) bortgång, och att sedan Kain fick både förlåtelse och tillåtelse av Gud att grunda de tre väsentliga delarna av mänskligheten genom sina söner.
Jabal var nödvändig som jordbukare, Jubal stod för den nödvändiga underhållningen och slutligen den oumbärliga metallurgen Tubal-Kain som också stod för själva tekniken.
Redan tidigt förstod man alltså balansen mellan jordbruket och tekniken och att folk också behövde förströelse. Vad vi ser idag är dock att tekniken gör att jordbruket föröder jorden och detta sker nästan utan annan styrning än genom den ekonomiska anarkin. Frågan om aldrig så stora melodifetivalr kan göra en här saken saken så mycket mer uthärdlig kan man fråga sig.
Hoppas du har rätt i din positiva syn på världens framtid och att någon där uppe snart tar sitt outgrundliga förnuft tillfånga och räddar mänskligheten, efter en ny flodvåg, i en ny ark av samma LCHF-modell som för 5000 (?) år sedan.

Comments

  1. 1

    *Uppsnappat bakom dörrarna.

    -Vi hade fel!!!
    – Ja men vi får absolut inte gå ut med detta till folket.
    -Nej vi måste fortsätta att påstå detta , annars kan folk tappa förtroendet för oss.
    – ’Ja precis,för vi vill ju behålla makten.

  2. 2
    Professor Göran säger

    Det kanske bör påpekas för dem som inte noterar detta att det här är frågan om en redigerad ”repris” men som fördjupar min förra krönika om vetenskap.

  3. 3

    ” I läkemedelsbolagens händer förvandlas idag sjukvården i sin kliniska verksamhet mer och mer till en marionett!” Utmärkt sammanfattat!
    Är det ”girigheten”, smarta läkemedelsentreprenörer drivna av de enorma vinstmöjligheterna, ”våra” politiker eller vi som är ansvariga?
    Varje land har de politiker medborgarna förtjänar, även om dom lurats.

  4. 4
    FOIE gras säger

    ”Sten”: medborgarna fortjanar kunniga politiker men far det inte eftersom ansvarsutkravandet ar ett skamt i det urgamla overhetssamhallet Sverige. Varfor da leva i Sverige – tja det ar inget aktivt val for de flesta, endast ett litet fatal har mojligheter unna sig ”battre varldar annorstades” som Shakespeare uttrycker saken.Aterstar att lara sig allt om LCHF och leva lycklig med resultatet och med gemenskapen i Annikas vakna blog.

  5. 5
    Bo Blomberg säger

    Ja tiden gǻr och kanske blir man klokare… vad jag inte hade klart för mig för nåt drygt år sen var ju det som du prof Göran karaktäriserar som ”denna anonyma girighet, materialiserad i läkemedelsindustrin”, att den var så genomrutten. Det har jag fått klart för mig på denna blogg och andra, hos Malcolm Kendrick m fl. Uppenbarligen är läkemedels- och livsmedelsindustrin en hydra av väsentligt värre vidrighet än det jag uppfattade av det industrimilitära komplexet under min ungdomstid. Här är det verkligen girigheten och det fullständigt kriminiella beteendet som förefaller stå i centrum. Lägg till banker och några till industrikomplex så finns det alltså en handfull (globalt sett) branscher där samhället måste gå in på skarpen och röka ut lössen, sätta regler och dra igång ”inspektioner” – det finns gott om exempel som visar hur man ska göra både från andra länders myndigheter/politiker och från t ex kvalitetssäkring i industrin. Det går, även om det inte är lätt… men det kräver politiker som är både kunniga och rakryggade och såna börjar det bli ont om. Dom yngre (som vi har i Sverige) förefaller helt utan (naturvetenskaplig) kompetens och styrda mest av sin emotioner och inte av sitt förnuft. Och det är nog inte bättre i andra länder. Men det är klart att vi medborgare måste höja rösten.
    Att det är svårt beror förstås på att dom berörda branscher sitter på såna resurser och nätverk, och såna vinster att dom är oerhört svåra att komma åt, korruption kan se ut på många sätt och det finns många exempel på hur man tystar kritiker. John Yudkin är ett bra exempel på en person som hade klart för sig att Ancel Keys hade fel och han hade också stöd i sin forskning för detta men han blev helt ”nedtagen” av sockerindustrin och dess hejdukar. Det finns en bra beskrivning av honom själv i upplagan från mitten av 80-talet av ”Pure, white and deadly”, kan laddas ner gratis på nätet, t ex här:
    https://docs.google.com/file/d/0B2FsXfJXQyd2QnNWYWpHQVJfLXM/edit

    Sen när det gäller aktiebolag och marknad rent allmänt så håller jag inte alls med, själv har jag jobbat i företag och med företag där det visserligen man jobbar med affärsutveckling för att gå med vinst, men genom att tillfredsställa kunder och utveckla medarbetare på ett ”juste” sett. Så tror jag det ser ut i dom flesta företag och överskott (vinst) är nödvändigt för det är kvittot på att man gör rätt!
    Jag är fortfarande optimist, men det är klart att jag ser fler hinder idag och inte minst utarmningen av våra jordar genom det destruktiva (monokulturella) jordbruk som brer ut sig. Men som sagt, jag tror fortfarande vi klarar av det.
    Och till alla vill jag säga: sätt en blåslampa i arslet på era politiker!

  6. 6

    ”Det aktiebolagssystem som sattes på 1800-talet, om jag inte kommer ihåg fel, var omänskligt redan då men fungerade dock i en mycket begränsad världsekonomi i jämförelse med dagens. Jag har inga siffror men talar vi om en faktor 100 eller en faktor 1000 eller ännu mer? Som alla system som växer så finns det, som i allt annat i naturen, även denna typ av ekonomi en bortre gräns när förutsättningarna för expansionen slår tillbaka och vem kan säga när denna gräns är nådd?”

    Den bortre gränsen för det sedan 1800-talet rådande pyramidiska ekonomiska tänkandet och agerandet är redan nådd – som jag ser det.

    Om hur Wi av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna i världens alla länder – efter förmåga och möjligheter kan bidra till att ”sjösätta” ett för framtiden hållbart alternativt ekonomiskt tänkande och agerande – har jag en idé till på min blogg här.

  7. 7
    Helena Hesselmark säger

    Enligt Bibel 2000, senaste bibelöversättningen, skrivs namnen Javal, Juval och Tuval Kain. De var inte söner till Kain.
    Javal blev stamfar till dem som bor i tält och håller boskap – nomader alltså.
    Juval blev stamfar till alla som spelar lyra och flöjt.
    Tuval Kain blev stamfar till alla kopparsmeder och järnsmeder.
    Om man vill ge ett vederhäftigt intryck borde man inte slarva med detaljerna.

  8. 8
    Professor Göran säger

    @ Helena Hesselmark:

    Trevligt att se en kommentar från dig – det var länge sedan.

    Jag gillar faktiskt den gamla bibelöversättningen från 1917 och i den översättningen ligger bibeln också stadigt på mitt nattygsbord. Vilken ”must” i denna gamla översättning – ta bara början på Predikaren, vers 2.

    ”Fåfängligheteters fåfänglighet! säger Predikaren. Fåfängliheteters fåfänglighet! Fåfängliheteters fåfänglighet! Allt är fåfänglighet!”

    Jag såg vid ett tillfälle hur denna vers artade sig i den nya översättningen och då ville jag helst bara gråta och vill därför inte läsa detta igen. Jag kommer inte ens ihåg hur man nu formulerar denna vers och jag har troligen drabbats av ett mentalt förträngningsfenomen.

  9. 9
    Backlund säger

    Var det inte Schopenhauer som var en utpräglad misantrop? Har för mig det. Jag har en gammal bok tryckt för mer än 110 år sedan, skriven av S. Ärvde den av min morfar. ”Om döden och det odödliga” om jag inte minns fel. S hade en liten hund. Och när hunden var olydig eller pissade på Schopenhauers matta eller var ilsken på S (karma), så skrek S det värsta skällsordet han kunde komma på åt den lilla hunden. ”Mensch!”

    Kan vara en skröna. Jag vet inte. Kanske Göran vet?
    Ska printa ut krönikan och läsa den med större eftertänksamhet, i hammocken 🙂

  10. 10
    Helena Hesselmark säger

    Bibel 2000
    Pred. 1:2

    Tomhet, idel tomhet,

    säger Predikaren,

    tomhet, idel tomhet,

    allt är tomhet.

    https://www.bibeln.se/las/2k/1_mos
    Efter denna länk kan man få fram delar av Karl XII Bibel, 1917 års Bibel och Bibel 2000 om så önskas

    Om du vill veta släktskapet mellan de män du skrev om ovan och Kain kan du läsa i 1 Mos 4:17 ff.
    bästa hälsningar
    Helena

  11. 11
    Professor Göran säger

    @ Backlund:

    Detta låter intressant men det kände jag inte till.

    Vad jag har läst är Schopenhauers huvudverk: ”Världen som vilja och föreställning” och ett introduktionsverk som jag nu glömt namnet på.

    Det vassaste jag någonsin läst inom filosofin är nog hans kritik av Kants filosofi. (Som appendix i hans huvudverk.) Samtidigt som han visar sin devota vördnad för Kant hackar samtidigt hans filosofi i småbitar – mycket förvånande. Speciellt fascineras jag av hur han klär av själva idén om att något materiellt föremål eller för den delen språkligt begrepp skulle äga någon ”andlig essens” vilket han anser som Kants största filosofiska misstag. Jag håller i detta fullständigt med Schopenhauer och det är också i mina ögon det ”misstag” som kännetecknar all ”andlig” och idealistisk filosofi. Ontologin, läran om ’varat’ (som ett ’essentiellt’ begrepp) är därför därför för mig en totalt meningslös lära på samma sätt som postmodernismen är det i sitt obegripliga nonsens och ordsvammel. Man behöver bara bläddra i vilket postmodernistiskt verk som helst och läsa på måfå för att inse detta faktum.

    Som vanligt tror jag, utan att någonsin (med Biskop Berkeley) kunna bevisa det, att det finns en verkligheten utanför vårt medvetande som existerar och att våra idéer och begrepp är sekundära, idealistiska och mentala skapelser kring denna existens och skapelser som upphör att existera när våra fysiologiska livsprocesser upphör men som nedskrivna kan överleva och bidra till vårt kollektiva medvetande.

  12. 12
    Backlund säger

    ”Das Ding an sich” var för mig en stor (gigantisk) idé. Från Kant. När jag förstod den till fullo, det blev ett annat paradigm, så var min värld för alltid förändrad. Jag insåg att världen blir till verklighet inne i våra hjärnor. Men likafullt så finns världen. Vi ser världen som vi är, inte som världen verkligen är. I så motto så kan vi aldrig förstå eller så att säga ”se världen som världen verkligen är”. Man kan kanske tänka sig att med hjälp av vetenskapens verktyg, mikroskop, teleskop, logik mm, kan beskriva världen och verkligheten på ett objektivt sätt. Men enbart om det finns ett ”facit” att förhålla sig till. Kommer att tänka på liknelsen om de fem (sju?) blinda männen som skulle beskriva en elefant enbart genom att känna på olika delar av elefantens kropp. Var och en beskrev elefanten på olika sätt, och alla hade rätt naturligtvis. Vi vet att materien består av atomer som i sin tur består av olika elementarpartiklar. Vi vet också att atomer till väldigt stor (underdrift) del är tomrum. Så när Helena citerar att ”allt är tomhet”, så är det för mig slående. Jag vet ju naturligtvis inte vad de gamla religiösa hade för tanke bakom dessa ord, men deras intuition var stor. För övrigt så anser jag liksom CG Jung och Rudolf Steiner att vi måste utveckla våran intuition och våran undertryckta förmåga att förnimma. Det måste vi jobba på för det finns mycket att hämta där! Tack Göran för att du bryr dig!

  13. 13
    Professor Göran säger

    Backlund Skrev:

    Så när Helena citerar att ”allt är tomhet”, så är det för mig slående.

    Tankarna kring ”materiell” tomhet genomsyrar vetenskapsteorin från dess begynnelse med början (?) hos Parmenides som uttryckte denna ”materiella konflikt” så koncist och genialt logiskt den nu kan formuleras till samtidens förstummelse till Demokritos och Leukippos kom på motarguemetet som jag ansluter mig till. Dock var det frågan om en tautologi i grunden och antagligen drog han, väl medveten om denna tautologi, sina samtida vid näsan.

    Frågan om begrepps ”essens” göms i Parmenides tautologier och Kants ”Ting i sig” eller existentialisternas ”varats” existens är bara varianter på samma tautologi enligt min uppfattning och som tautologier tillför de bevisligen inte någonting till kunskap eller vetenskap på samma sätt som de senare varianterna hos portmodernisterna knappast gör det.

    Just att Schopenhauer stack hål på detta hos Kant visar på hans genialitet som filosofisk tänkare vilket inte minst Einstein och Wittgenstein imponerades av om jag nu inte minns fel.

    Så om du inte har läst Schopenhauers kritik av Kants ting i sig och vågar utmana dina egna grunder så har du intressant läsning framför dig.

  14. 14
    Backlund säger

    Måste bara få ventilera detta. Jag ser livet som en paradox Göran! Alltså någonting som förefaller osannolikt men som ändå är sant. Jag är en paradox liksom du och Annika! 🙂 Fysikerna och filosoferna försöker att förena de rådande disparata teorierna till ”teorin om allting”. Om de lyckas så är jag den förste att ta del av resultaten 🙂 Själva livet för mig förefaller att vara en paradox. Men vi finns! Livet finns! Göran, jag måste fråga dig: I teorin om allting, finns liv med i den som en integrerad del (ekvation), eller finns liv inte med? I teorin om allting så måste ju livet finnas med, eller hur? Annars är det inte en teori om allting. Man kan inte tänka ut sig själv i ett kausalt förlopp där man ju själv deltar. Det är intellektuellt ohederligt. Liv förefaller komma av liv. Visst, vi äter det som en gång har varit död materia, mineraler är väl ett exempel. Finns ju väldigt många mineraler i och för sig, vilka vi är beroende av i hög grad. Men man kan ju inte börja tugga på en sten om man är hungrig 🙂 Mineralerna i stenen måste brytas ner av liv. Nåja, varma sommarhälsningar från mig!

  15. 15
    Helena Hesselmark säger

    Från grundspråket hebreiska – till andra språk
    הבל הבלים

    Eitelkeit der Eitelkeit; größte Nichtigkeiten
    vanity of vanities;
    fåfängligheters fåfänglighet

    Jag tycker allra bäst om den tyska översättningen.
    Läs det högt för dig själv och dra ut på ö:et i ”grösste”
    Man riktigt känner hur evighetens intighet långsamt rinner bort mellan stämbanden, eller hur?
    De tropiska nätterna är över för denna gång här i Skåne.
    Helena Hesselmark

  16. 16
    Professor Göran säger

    Backlund Skrev:

    Men vi finns! Livet finns! </blockquote

    Förvisso!

    Jag skulle uttrycka det som att vi "existerar" eller som du uttrycker det "finns". Som biskop Berkeley så genialt noterar så går detta inte att bevisa. De flesta av oss går omkring med hypotesen att vi finns till och funderar inte så mycket på saken och jag själv betraktar definitivt denna hypotes som den som stämmer bäst överens med verkligheten som jag också tror existerar (speciellt när man promenerar omkring i livlig trafik eller som när jag nyss balanserade på en hög stege och målade på husfasaden) – med andra ord den för tillfället bästa vetenskapen. Ansluter man sig inte till min hypotes så hamnar man hos t.ex. Descartes, Heidegger och till slut hos den berömda postmodernismen och kanske är det betydligt lättare att trilla ned från stegen om man nu inte ansluter sig till min "vulgärmaterialism".

    Under lång tid behärskades medicinen också av något som kallade "vitalism", i linje med Kants ting i sig, och som någon har uttryckt det som en "själ" som väger två gram och lämnar oss genom näsan när livsprocesserna i stor sett har avstannat.

    Råa typer som jag själv tror att vi i grunden är fysik och kemi vilket kan tyckas lite trist men som ändå verkar vara den hypotes som stämmer bäst med vad vi kan observera. För dem som följt mina inlägg och krönikor så måste det ändå vara klart är jag fjärran från den "vetenskapliga" "evidensbaserade” medicinen, och inte för att den håller på med vetenskap utan just för att den inte gör det annat än genom att missbruka den i en ohygglig omfattning helt enkelt för att de sedan kan göra gigantiska vinster på att mörka verkligheten och kränga sina mediciner.

    För att uttrycka det på ett annat sätt. Läkemedelsbolagen kan mörka vetenskapen för att den homeostas vi normalt kallar liv är så oerhört komplex och att läkemedelsbolagen ovetenskapligt reducerar denna komplexitet "i vetenskapens namn" till någon enskild process/mekanism där de kan "medicinera effektivt" – och gärna livslångt. För mig måste vetenskap inom medicinen ha att göra med att finna orsaken till sjukdomarna och detta är per definition det sista som läkemedelsbolagen skulle vara intresserade av förutom att här satsa materiella resurser.

    Och ändå – utan att veta orsaken till vad som utlöser min kärlkramp känner jag inte av någon sådan så länge jag, i konflikt med den "evidensbaserade" medicinen väldigt framgångsrikt, tar mina rejäla dagliga doser av E-vitamin. Det tråkiga med denna framgångsrika behandling med E-vitamin är att jag har nu tvingats upphöra med min mångåriga måttliga vin- och whiskykomsumtion som jag använt, för att nu uttrycka det med högfärdigt "medicinarspråk” som sekundärprevention, men också framgångsrikt vid akuta tillfällen. Tar jag någon alkohol nu får jag istället omedelbart tillbaka min instabila kärlkramp.Jag har testat några gånger och det är lika trist varje gång men billigare blir det 🙂

  17. 17
    Backlund säger

    Ja du verkar vara en ovanligt rå sälle! 😉 Men vi är ju fysik och kemi. Vi är det också. Liksom vi är ande. Kontroversiellt jag vet. Men de upplevelser jag haft. De starka band jag knutit med en dam i Tyskland. 250 mil ifrån där jag bor. Vi kallade våran kontakt för ”det inre maskhålet”. Därför att det är en genväg, en inre kontakt som är väldigt djup. Vi kände varandra genom maskhålet. Jag kände hennes oro, hennes glädje och vibrationer. På gott och ont givetvis. Så. Det finns ett ”inre” universum. Det är min värld. Någon skrev en gång, var det Seneca kanske: Att veta vad som är sant för en själv, är också sant för andra. Det är snille!” Ungefär. Nånting ditåt. Men andemeningen är densamma. En bok som jag läser nu igen är ”Allting Finns”, av narkosläkaren Göran Grip. Han har skrivit en oerhört fängslande bok. Så mänsklig. Så tragisk. Och så mänsklig. Och så tragisk. Och jag upprepar mig 🙂 Rekommenderas.
    De gamla som levde förr i tiden. De som levde i ”obygden”. De drack sprit och åt smör. Min mormor hade full produktion av bondsmör. Alla var de smala och levde tills de blev nästan 90. Oinfekterade av fettskräcken. Våran granne tog en sexa whisky varje kväll. Han blev 88 år. Smal som en pinne och smidig. Och han älskade hemgjort smör! Att du känner av den minsta lilla alkohol visar ju hur enormt känslig våran kropp är. Jag känner detta också så klart.
    Jag ska givetvis börja slå i de gamla böckerna för att uppdatera mig om filosoferna du nämner. Jag känner till Wittgenstein. ”Man kan inte tala om det som man inte kan tala om.” Naivt kanske. Banalt? Möjligen… Men det är stor visdom!

  18. 18

    Noterar att Bo Blomberg har en annan uppfattning om utrotade arter och överbefolkning än vad Vetenskapliga partiet har, det är alls inget ovanligt hos de flesta. Att han i samma kommentar noterar att vi fiskar ut haven är dock lite underligt.

    Meditera på saken Bo!

  19. 19

    Professor Göran,
    jag föreslår att du skall testa att öka på ditt Mg intag. Ca orsakar kärlkramp och är biologins allt tändande gnista – sätter igång koagulation aktivering av tombocyter, aktivering av vita blodkroppar, kärlsammandragningar som väl kan jämställas med kärlkramp.

    Nästan alla människor har brist på magnesium – men det gäller att ta ett Mg som stannar i cirkulationen. Om doktorn skall skriva recept på Mg tittar han i Fass och det enda som står där är Emgesan, som skiljes ut i Urin och ges för att förhindra njursten. Och höjer inte alls konc. i blodbanan. Det bästa är Great Earth produkter på Hälsokosten den gröna burken
    SuperMagnesium 375 mg en blandning av olika Mg salter. Ta vad du tål 1 el 2 tabletter.
    Tar du för mycket binder Mg vatten i tarmen och du blir lös i magen – minska dosen förstås
    Är även det bästa tillskottet för folk som blir hårda i magen vid LCHFkost.
    Holistic har också ett bra blandning av Manesiumsalter – blanda gärna lite olika salter till önskad effekt. Kan det vara bättre än att styra själv. Folk som får kramper i benen – ta lite mer Magnesium och dom är som bortblåsta.

    Det skall alltså också nämnas att alkohol minskar kroppens reglering och skickar ut mer Mg än vad kroppen vill – men öka ditt Magnesiumintag och drick dina glas vin och jag tror inte att Du kommer att känna någon kärlkramp

    Jag tar själv ca 400 mg Magnesium varje dag – ibland mer ibland mindre – detta är basal fysiologi.
    /karl

  20. 20
    Professor Göran säger

    @ Karl E. Arfors:

    Rejält med magnesium (som citrat) tar jag varje dag. Jag läste någonstans att en tredjedel av LCHF-are drabbas av kramper pga magnesiumbrist och även jag gjorde det men nu har jag inga problem längre med kramper.

    Men jag ska testa och öka magnesiumdosen innan jag gör nästa försök med vin.

    Men E-vitamin fungerar alldeles utmärkt mot kärlkrampen. Läsning av Linus Pauling satte mig på detta E-vitaminspår.

  21. 21
    Stefan säger

    @ Karl E. Arfors:

    ”Det bästa är Great Earth produkter på Hälsokosten den gröna burken
    SuperMagnesium 375 mg en blandning av olika Mg salter”

    Mestadels magn-OXID i den produkten, billig för tillverkarna och dålig biotillgänglighet för människa…

    Bättre då med t ex Self Omninutritions Magnesium OCH Kalium Aspartatkapslar!
    Magnesiumolja är inte helt fel det heller…

  22. 22
    Anders S säger

    Karl E. Arfors skrev:

    Det skall alltså också nämnas att alkohol minskar kroppens reglering och skickar ut mer Mg än vad kroppen vill – men öka ditt Magnesiumintag och drick dina glas vin

    https://www.unt.se/uppland/uppsala/lite-alkohol-skydd-mot-pulsaderbrack-3249628.aspx

  23. 23

    @ Stefan:
    Förutom oxid finns en speciell bisglycinat + salter av citronsyra, glukonat, succinat,
    L-askorbat, malat.
    Det finns förvisso inga mängdangivelser. Du kanske kan höra efter på Great Earth i Gävle
    026-611 980 Det är möjligt att Holistics Magnesium skulle vara bättre. Och att jag varit lite lurad. Men jag har använt dom sedan USA-tiden 1 – 2 tablette/dag

  24. 24
    Bokmal säger

    Fri översättning av delar av en text på http://www.floxiehope.com (2014-07-10)
    Den är skriven av Lisa Bloomqvist (skandinaviskt påbrå).
    Besök gärna hennes hemsida (ovan), http://www.fqvictims.org, http://www.ciproispoison.com samt googla orden ”floxed”, ”floxies”, ”fluoroquinolone syndrome”, ”David T. Fuller” samt ”David Flockhart”. Se gärna videon ”Certain Adverse Events” på u-tube (6 delar).
    Sist men inte minst – googla ”Läkare som undanhåller information missbrukar sin makt” – en svensk anhörigberättelse om en annan typ av medicin.
    ——————————————————————————————————————————————–

    ”Side Effects” or collateral damage? Is there a difference?

    Mantrat – “alla mediciner har biverkningar” – har blivit så inrotat att det verkar som vi glömt att ”biverkningarna” kan vara dödliga eller utgöra ett förödande angrepp på hälsan hos de som drabbas. Biverkningarna ses som ett nödvändigt ont. Vi accepterar dem och riktar blicken åt annat håll i stället för att minimera antalet skadade.

    När blev det så ?
    När blev det okay att MÄNNISKOR – söner, döttrar, mödrar, fäder, systrar och bröder – våra älskade – får skadas i Big Pharmas jakt på vinst?`
    Även om Du inte är cynisk nog att hålla med om den sista meningen borde vi fråga oss – när blev det okay att skada människor ytterligare i jakten på att minska sjukdomar och infektioner?

    Ett visst mått av ”skadat gods” tas med i beräkningen, en nödvändighet (biverkningar låter trevligare, men sanningen är att en del människor offras). Är det verkligen så? Ibland.
    Nyttan av en farlig medicin kan, i vissa fall, överväga risken. Men när det gäller farliga mediciner som kan ge allvarliga biverkningar borde man arbeta för att skadorna skall minimeras.

    Det borde finnas regler som gör att antalet människor som exponeras för farliga mediciner minimeras. Det borde också säkerställas att patienten informerats och är medveten om riskerna. Det borde avkrävas ”informed consent” (informerat samtycke) före behandling. Det säger sunda förnuftet, men varför görs det inte?

    Vi skulle alla kunna tänka konspiratoriskt – att Big Pharma vill skapa kunder i stället för att ge verktyg som kan hjälpa människor att läka. Det vill jag inte ägna mig åt. Men det är skamligt, och en kollektiv mänsklig tragedi, att medicinernas verkliga skador inte upptäcks och erkänns och att det inte finns ordentliga riktlinjer och bestämmelser för att minimera skadorna.

    Jag gissar att de flesta av er håller med i teorin, men för att ni verkligen skall förstå att det är ett problem kommer jag med några exempel.

    Fluorokinoloner (en grupp anbitibiotika)

    Cipro, Levaquin och Avelox (=svenska produktnamn/substansnamn:
    Ciproxin/ciprofloxacin , Tavanic/levofloxacin och Avelox/moxifloxacin) är FARLIGA mediciner. Det är populära antibiotika och enligt uppgift från FDA (=amerikanska läkemedelsverket) skrevs det ut 26,9 miljoner recept på fluorokinoloner 2011.

    De kan skada senor, ligament, brosk, bindväv etc. i hela kroppen. De kan skada centrala-, perifera- och autonoma nervsystemet och mer därtill. De stör och skadar mtDNA ? (mitokondria – DNA). Mitokondrierna fungerar inte som de skall och det ökar den oxidativa stressen i hela kroppen. …….. (utelämnad text)..

    Det finns ingen verksam behandling mot fluorokinolonernas biverkningar.
    När någon drabbas kan det vara förödande.

    2001 gjorde Dr. Jay C. Cohen en studie på några som drabbats av allvarlig ”Fluoroquinolone Toxicity Syndrome” och han noterade att:
    Det är svårt att beskriva hur allvarliga dessa reaktioner är. De är förödande. Många människor, i min studie, var helt friska innan de drabbades. En del var hårdtränande idrottsmän. Plötsligt var de handikappade och led av förfärlig smärta. De kunde varken arbeta, gå eller sova.

    (Lisa Bloomqvists egen berättelse)
    När jag fyllde 32 år ordinerades jag Ciproxin för en urinvägsinfektion. Den skadade mig. Jag fick perifer neuropati (en effekt som FDA erkände först 2013-08-15) https://www.fda.gov/Drugs/DrugSafety/ucm365050.htm
    Den gjorde det svårt att gå i månader, mina senor var försvagade och inflammerade i ett år. Mitt minne försämrades liksom min koncentration och läsförståelse. Jag led av ångest och depression. Jag hade hjärtklappning och min puls var förhöjd.

    Jag hade tur.

    Greg
    Greg hade inte samma tur.
    Tre år efter att han tog Ciproxin för tredje gången (han hade inte haft någon negativ reaktion tidigare) kan han fortfarande inte gå mer än ett par hundra yards eftersom hans senor har skadats. I åratal efter Ciproxin-reaktionen var han tvungen att använda en elektrisk rullstol för att förflytta sig (en vanlig rullstol är inget alternativ när armarnas senor är skadade). Han var tvungen att lämna sitt arbete som lärare. Han kämpar med hälsan varje dag.

    Zachary
    25-åriga Zachary säger – mina senor, mitt brosk och nervsystem har på kemisk väg vänts ”in och ut”. Jag har smärta dygnet runt, sju dagar i veckan. Den är så fruktansvärd att den inte går att beskriva. Jag har genomlidit detta ensam, utan hopp, i nästan ett halvt år nu. Jag har gått från en
    86 kilos, lärare i kampsport/kroppsbyggare till en cirka 70 kilos, handikappad man som inte kan träna alls, ja knappt gå för det mesta och bara för att jag fick en medicin som jag aldrig behövde, som de flesta aldrig behöver, för en ”misstänkt infektion”.

    Ovanstående tre berättelser handlar om Ciproxins skadeverkningar men övriga fluorokinoloner – Levaquin (=Tavanic/levofloxacin) och Avelox (=moxifloxacin) – har lika ödeläggande biverkningar Det gäller även en del mindre använda fluorokinoloner.

    En kvinna skrev på en hemsida för fluorokinolon-drabbade, att hon ville bli avlivad om hon var ett djur. Tänk på det några sekunder. Hon är en person, en dotter, kanske mor/fru som tänker att det mesta humana skulle vara att avliva henne. Så plågad känner hon sig. ………
    Jag vill bara illustrera hur skadliga dessa mediciner är och hur grymt de kan drabba.

    Zachs ord illustrerar den omänskliga tortyr som människor känner när de drabbas av en akut biverkningsreaktion av fluorokinoloner.
    ” Jag har smärta dygnet runt, sju dagar i veckan. Den är så fruktansvärd att den inte går att beskriva och jag har genomlidit detta ensam. utan hopp, i nästan ett halvt år nu.”

    Det är tortyr. Det är grymt och det är fel. Vi vet att det är fel att tortera krigsfångar, men när
    Bayer och Johnson & Johnson ”utför” kemisk tortyr kallar vi det ”biverkningar” och tittar åt andra hållet. Det är inte acceptabelt. Det är inte acceptabelt att oskyldiga drabbas av tortyrliknande, grymma och onödiga skador i hela kroppen.

    Du kanske tänker att av de 26.9 miljoner patienter som fått recept så är det bara en handfull som blivit handikappade. Är det verkligen okay? Även om antalet människor som skadats allvarligt av dessa mediciner skulle vara litet (jag tror inte det) är det verkligen okay att en ANTIBIOTIKA gör människor handikappade och skapar lidande.? De skadade människorna har förlorat så mycket – att kunna gå, tänka, att relatera till andra människor, att försörja sig osv.

    Det inträffade trots att det fanns andra säkrare mediciner som kunde ha kurerat deras infektion. Ingen annan grupp av antibiotika har samma potential att skada. Pencillin, tetracykliner, cefalosporiner – de är inte perfekta – men de förorsakar inte långvariga, allvarliga syndrom som förstör senor, ligament, bindväv etc. och de förstör inte det centrala-, perifera och autonoma nervsystemet.

    Greg, Zachary och jag är ”skadat gods”, men vi skulle inte behöva vara det. Våra skador hade kunnat förebyggas. Ett säkrare alternativ kunde ha, skulle ha, getts till oss. Vi kunde ha varnats ordentligt för riskerna med dessa mediciner innan de gavs. Man skulle ha kollat om det var absolut nödvändigt med den här typen av medicin innan receptet skrevs ut. Lidandet hade minskat om man hade valt ett annat säkrare alternativ.

    Det är en tragedi att människor, helt i onödan, behöver lida av biverkningar av onödigt kraftfulla och farliga mediciner. Snälla, visa medkänsla med dem som skadats.
    Byt tankesätt från – alla mediciner har biverkningar – till – biverkningar skall minimeras på alla tänkbara sätt eftersom de är oacceptabla.

    Lika viktigt – se till att Du inte själv blir ett offer. Ta inte Ciproxin/ciprofloxacin, Levaquin = Tavanic/levofloxacin eller Avelox/moxifloxacin. Det finns säkrare alternativ i de flesta situationer.

  25. 25
    Georg W säger

    @ Bokmal:
    Tack för en klarvaken text. Jag undrar vem som orsakat mest lidande, läkarkåren eller Hells angels?

    Vi underkastar oss biverkningar. vi har statliga toleranser för industriutsläpp. Vi har inte råd med fungerande reningsverk. Vi äter pesticidrester. Vi tillåter privatägande bönder förgifta och förstöra naturen.

    Vi är inte längre tvingade att underkasta oss. Vi kan idag välja alternativ.

    Jag föreslår att vi nominerar Annika Dahlqvist och Andreas Eenfeldt till Nobels fredspris! För det lidande som de besparat och det sätt att möta livet som de representerar.

  26. 26
    Professor Göran säger

    @ Karl E. Arfors:

    Jag tar faktiskt dubbla dosen mot den du tar, dvs. 800 IU/dag.

    För någon vecka sedan ändrade jag också till ett annat märke men fortfarande med magnesium som citrat. Upptaget av magnesium i tarmen verkar vara en väldigt känslig process där olika subtiliteter i kemin har stor betydelse. Detta förvånar mig inte det minsta efter att i Guytons ”Tectbook of Medical Physiology” nyligen läst om hur näringsupptaget i våra matsmältningssystem går till. Då drabbas jag åter av min gamla ”total vördnad” inför komplexiteten hos vår fysiologi och det som vi normalt kallar ”livet”.

    Det är själva förenklingen av denna fysiologi, eller snarare missbruket av vetenskapen, som läkemedelsbolagen nu satt in i ett gigantiskt system och som gör att de kan förstöra vår gemensamma hälsa med olika medicinska preparat som också Bokmal och George W. påpekar.

    Det är svårt att förstå hur denna negativa ”maktutövning” som sjukvårdsindustrin representerar kan få pågå. När jag rensade lite i våra bokhyllor stötte jag nyligen på en bok av Hanna Arendt från 1970 som heter ”OM VÅLD” och som jag faktiskt inte har läst men nu med intresse har satt tänderna i. Om jag nu förstår henne rätt så handlar makt mer om samförstånd än om våld. Det är först när makten hotas av någon grupp som också i samförstånd får makt, som t.ex. LCHF, och hotar den etablerade ordningen som ”våldsutövningen” från etablissemanget närmar sig som t.ex. genom uteslutning, yrkesförbud för oppositionella läkare.

    Det är idag ett galopperande vansinne som pågår där mänskligheten, enligt min uppfattning, gräver sin egen grav genom att förgifta både sig själva och den naturliga värld som vi är så beroende av. Hustru läser just nu ”The Lost Language of Plants” av Stephen Harrod Buhner som på samma sätt som Lierre Keith i mer eller mindre poetiskt/vetenskapliga termer beskriver vad som pågår inom läkemedelsindustrin.Rubriken på baksidestexten av Bill McKibben är ”THIS IS A PHARMACEUTICAL SILENT SPRING”. Det är alltför lätt att hamna i dystopi i dagens samhälle..

    Hur som helst gjorde jag åter ett försök med ett glas vin igår och ingen kärlkramp dök upp. Hopp om livet med andra ord och jag ska därför upprepa experimentet 🙂

  27. 27
    Lars Henrik säger

    @ Karl E. Arfors:
    På senare tid har jag ofta stött på att magnesium tillsammans med D3 och K2 är viktiga för att styra kalcium till rätt ställen i kroppen. Det kan vara av stort värde för personer med artros, kalkyler, benskörhet osv.

    Kan det vara en god idé att ta tillskott av K2 eller öka intaget av mat med högt K2-innehåll tillsammans med magnesiumtillskott? Kanske t o m en förutsättning för att kontrollera kalcium.

  28. 28

    Lars Henrik Skrev:

    Kan det vara en god idé att ta tillskott av K2 eller öka intaget av mat med högt K2-innehåll tillsammans med magnesiumtillskott?

    Jo… – Lars Henrik – magnesium har jag använt som dagligt kosttillskott sedan 1996 i form av mineralvattnet Donat Mg – och det har jag aldrig ångrat.

    K2 har jag ej kommit igång med på allvar än – men det kan nog också bidra till att Kroppen fungerar bättre, tror jag… 💡

  29. 29
    Lars Henrik säger

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa