Ersätt diabetes med dess rätta namn – Sockersjuka

Inlägg av Lars Bern.

 

Comments

  1. 1

    Ja Högt på tiden att byta ut ”Lekemedelsindutrins” marknadsföringsjippo-namn mot det ord
    som klart visar vad som pågår i blodet och gör folk sjuka. SOCKERSJUKA.

    Man mår också illa över alla de betalda ”Gallionsfigurer” med professortitlar som aningslösa byfåne- journalister sväljer med hull o hår och ger helsidor i tex Aftonbladet & Expressen m fl.. Detta för att
    kränga deras nya ”Sockersjukemedicin”

    Är det skillnad på gatflickor som säljer underliv – och Spinndoktorer? Nej båda är prostituerade

  2. 2
    Anders S säger

    Lars Bern skriver
    ”I min barndom visste alla att en diabetiker inte skulle äta socker och annat som höjde blodsockret. Ordet diabetes användes inte för att beskriva sjukdomen, utan den hette kort och gott SOCKERSJUKA. Jag tror det är hög tid att vi återgår till att använda det gamla namnet på den här sjukdomen”

    Från Wikipedia:

    ”Diabetes har känts till sedan antiken och behandlingar av med varierande effekt finns beskrivna sedan medeltiden. Namnet Diabetes (grekiska: διαβήτης) myntades av Aretaeus från Kappadokien. Det kommer från det grekiska ordet διαβαίνειν, diabaínein som betyder ”genompasserande” och som refererar till den stora mängden urin som passerar genom systemet. Thomas Willis lade år 1675 till ordet mellitus från det latinska ordet för ”honung”, en referens till den söta smaken på urinen. År 1776 bekräftade Matthew Dobson att den söta smaken berodde på att det fanns ett överskott på socker i urinen och blodet på diabetessjuka.[Dobson, M. (1776). ”Nature of the urine in diabetes”. Medical Observations and Inquiries 5: 298–310.]”

    Alla kolhydrater farliga, inte bara socker. Vete och vetestärkelse minst lika farligt som strösocker.

  3. 3
    Anders S säger

    Sedan användes socker eller sockersjuka nog främst som en beteckning för typ-1.

    SAOB:

    SOCKER-SJUKA. med. 1) sjukdom uppkommen av en kronisk rubbning i kolhydratomsättningen, som bl. a. yttrar sig i (stark) utsöndring av druvsocker i urinen, stegrad blodsockerhalt, ökad urinutsöndring, ökad törst o. trötthet.

    Socker användes för att beskriva symtomet, den söta urinen, inte orsaken.

    Exempel: ”Han hade socker.”

  4. 4

    Sockersjuka är ett rättvisande namn, verkligen…

  5. 5

    Anders S Skrev:

    Alla kolhydrater farliga, inte bara socker.

    Sant.

  6. 6
    Zonen säger

    Skall man nu göra diabetesvården bättre så skall självklart det gamla namnet SOCKERSJUKA tillbaks och detta håller förmodligen alla PR och reklambyråer med om!
    Det var förmodligen därför en ”Reklambyrå” jobbande för Pharma kom med det nya förslaget…diabetes….för länge sedan…. åsså sänkte väl ordet SOCKERSJUKA anseendet på sjukdomen, eller…… 🙂

  7. 7
    Jan Darenius säger

    Jag skrev nyligen att det centrala i diabetes typ 2 är insulinresistens. Den förhöjda blodsockerhalten är ett symptom. Förhöjda insulinnivåer leder till ökad insulinresistens. Man är inne i en ond cirkel när man behandlar diabetes typ 2 med insulin. Behandlingen bör inriktas på att sänka insulinnivån i stället. Det var väl detta som bekräftades av studien i Annika Dahlqvists förra inlägg. Därför tycker jag inte längre att benämningen sockersjuka är rättvisande. Att marknadsföra en sjukdom som ”Insulinresistens” lär dock inte många begripa. Har inte något bra förslag i stället för sockersjuka, men tycker ändå att det är bättre än diabetes.

    Diabetes typ 1 kan väl i analogins namn kallas Insulinbrist men ingen skulle heller begripa det namnet.

  8. 8
    sten säger

    ”Sockerintolerans” är väl vad dom flesta här syftar på med återinförande av beteckningen sockersjuka..
    Att socker i urinen hänger ihop med för högt blodsocker och högt socker- eller stärkelseintag blir därmed betydligt naturligare än om sjukan kallas för diabetes och bara behandlas av specialister.
    Med hjälp av det gamla namnet sätter man tillbaka ”spin” till orsak och verkan istf spin på nya ”mirakelmediciner”.
    Dock, enbart kostbyte till LCHF botar inte men stoppar progressionen av mördande sidoeffekter, de som orsakar att sockersjuka dör långt i förtid. Alltså kostbyte är betydligt bättre än insulinbehandling som t.o.m gör sidoeffekterna värre ju ”bättre” man behandlar, enligt bl.a. den avbrutna accord-studien.

    Men om man verkligen – som det preliminärt ser ut- kan få bort högt morgonsocker med RS bör vikten och därmed det viscerala fettet fortsätta minska så att systemet kanske helt återställs.

    Nyckeln är RS som producerar propionate till levern för omvandling till blodsocker och acetat som direkt ersätter blodsocker som energi, ungefär som ketoner. Butyratet förfinar bl.a tydligen hela produktionsapparten för detta, vad vi vet hitintills..
    Men eftersom vi evolverat på mängder av resistent stärkelse bör acetat och propionatproducerat blodsocker via levern vara ett betydligt bättre intrimmat system än omvandling av proteiner till glukos i levern som nog bara är ett nödsystem med tanke på de jämförelsevis ’dyrbara’ råvarorna.

  9. 9
    Dennis säger

    Någon som vet om det finns stöd för att viss nivå av insulin är skadligt e.t.c?

  10. 10
    Jan Darenius säger

    @ Dennis:
    Gillar din fråga!

  11. 11
    Leif Gröndahl säger

    Detta var ett av de sämsta och dummaste förslag jag hört vad gäller diabetes. Som typ 1 diabetiker sedan 36 år med en diabetes utbruten pga hård träning och idrottande med infektion i kroppen samt ärftlighetsfaktorer. Vill absolut inte förknippas med felaktig kost och då framförallt onormalt sockerintag då jag pratar om min sjukdom. DIABETES är ett mycket bra namn på denna sjukdom. Sluta jaga alla diabetiker med denna typ av förslag.

  12. 12
    Lars Henrik säger

    sten Skrev:

    Nyckeln är RS som producerar propionate till levern för omvandling till blodsocker och acetat som direkt ersätter blodsocker som energi, ungefär som ketoner. Butyratet förfinar bl.a tydligen hela produktionsapparten för detta, vad vi vet hitintills..
    Men eftersom vi evolverat på mängder av resistent stärkelse bör acetat och propionatproducerat blodsocker via levern vara ett betydligt bättre intrimmat system än omvandling av proteiner till glukos i levern som nog bara är ett nödsystem med tanke på de jämförelsevis ‘dyrbara’ råvarorna.

    Detta var, förutom RS, helt nytt för mig! Känner du till någon länk till vidareläsning?

  13. 13
    MickeB säger

    @ Leif Gröndahl:
    Om du läser Lars Berns artikel så är det typ 2 han menar ska kallas sockersjuka. Sen är det så att för både typ 2 och typ 1 så är ju problemet att deras kroppar inte kan hantera blodsockret till lämpliga nivåer, dvs det är sockret i blodet som är problemet. Orsaken till problemet är ju olika för typ 1 och 2 är ju olika, men undvika kost som höjer blodsockret, dvs socker och stärkelse är positivt för båda typerna av diabetes. Att kalla sjukdomen för sockersjuka som man gjorde tidigare uppmärksammar bara tydligare att man har problem med sockermetabolismen i kroppen och att man kan påverka denna genom en bättre kost. Har mött flera diabetiker som påstår att det har ingen betydelse vad man äter, utan att all mat höjer blodsockret, det har deras diabetessköterska sagt. Samtidigt sprutar de insulin i massor för att hålla blodsockret nere med dåligt resultat.

  14. 14
    sten säger

    @ Lars Henrik:
    En del fiins i det här abstraktet:
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16633129
    Beträffande acetat omvandlas detta direkt till acetyl-coa medan glukos går en längre väg innan det blir acetyl-Coa. Som jag förstår det blir altså acetat i blodet t.o.m en lättillgängligare energi än glukos.
    Idisslare omvandlar över 60% av sitt tarmupptag till samma fettsyror och en del av propionet omvandlar även de till blodsocker.
    Beträffande butyrate finns det ju mer om detta på Stephan Guynets blogg: https://wholehealthsource.blogspot.ie/2009/12/butyric-acid-ancient-controller-of.html

    Slutligen kommer jag ihåg en artikel jag läste för flera år sedan som jämförde hur sötsaker under ett kontrollerat försök påverkade tänder genom att snabbt sänka mun-pH varefter attack på emalj fortgår tills pH återhämtas till över ca 5. Man konstaterade en stor skillnad hos de som hade en snabb pH återhämtning och därför klarade sig med mindre angrepp: De hade högre del acetat i saliven!

    Acetat verkar ofta som en pH buffert. Men med den nyvunna vetskapen om RS blir hypotesen att acetatet kom från ett högre RS intag. Altså de som klarade tänderna bäst hade en ”bättre” kost i detta avseende.
    Det stämmer förövrigt utmärkt med de iakttagelser Westons Price (tandläkare!) noterade om snabbt avtagande tandhälsa hos de individer av naturfolk han undersökte som mer eller mindre övergivit sin narurlig föda när dom fick tillgång till vitt mjöl och vitt socker. Vilka andra stabiliserande effekter dessa 3 fettsyror från RS kan ha borde vara ett mycket intressant forskningsområde.

  15. 15
    Lars Henrik säger

    @ sten:
    Mycket intressant!

    Och inte minst det du skriver om karies. En lekmannahypotes som inte vill lämna mig i fred är att förekomst av karies borde kunna ses som ett tidigt och distinkt tecken på att man äter för mycket eller fel sorts kolhydrater. För det är väl rimligt att tro att karies redan i tonåren eller som barn inte är något naturligt?

  16. 16

    @ Lars Henrik:
    Nej knappast. Våra förfäder hade ju varit mer eller mindre tandlösa stora delar av sina liv.
    Citerar ett ofta återkommande mantra i kriminalromaner – ” Det är något som inte stämmer ”

  17. 17
    Zonen säger

    @ Leif Gröndahl så här skrev jag innan, högre upp och på dig verkar det lite stämma – ärligt talat!
    ”…..åsså sänkte väl ordet SOCKERSJUKA anseendet på sjukdomen, eller…… ”

    Tycker väl också att MickeB svarade dig bra och hur har egentligen utvecklingskurvan för denna sjukdom varit sedan namnbytet?
    Även ettor lever och mår bättre med lägre blodsocker så din reaktion förvånar en lite…..

  18. 18
    Lars Henrik säger

    @ Spanstind:
    Jag är lite osäker på om jag förstår dig korrekt. Menar du att våra förfäder innan jordbrukets uppkomst ”varit mer eller mindre tandlösa stora delar av sina liv”? I sådant fall talar arkeologin ett annat språk. Karies blev ett stort problem i o m jordbruksmaten.

  19. 19
    Brelle säger

    För sex år sedan började jag äta LCHF för att undvika diabetes, f´låt sockersjuka.
    Jag är nu 74 år, fullt aktiv med krävande intellektuella engagemang och behöver lite kolhydrater för att fungera fullt ut i muskler och huvud.
    Vilken del av kolhydratkomplexet ska jag välja?

    Honung är sött men fungerar det på samma sätt som socker för kroppen v v sockersjuka?

  20. 20
    Annika Dahlqvist säger

    @ 19 Brelle:
    Om du absolut behöver kolhydrater så rekommenderar jag rotgrönsaker. Socker är inte bra, inte heller spannmål.

  21. 21
    Helena Hesselmark säger

    https://www.howtosayin.com/i+have+diabetes.html

    Enligt länken ovan och genom att kontrollera de språk som använder samma bokstäver som svenskan gör kan man se att den internationella begreppet för diabetes – enligt många tyckare ”sockersjuka” är just diabetes. Vad detta kan betyda för en diabetiker som blir plötsligt sjuk vid vistelse utomlands begriper man lätt.
    Var och en får använda vilket begrepp de vill men i dokumentation och journaler bör man använda vedertagna uttryck, inte gå tillbaka i historien för att få ett ”beskrivande” begrepp av en diagnos.
    Här liksom i många andra inlägg delar sig kommentarerna i två grupper. Kommentarer skrivna av diabetiker typ 1 och 2, mfl. och av dem som tydligen ej är diabetiker utan bara tyckare.

  22. 22
    Thomas Jansson säger

    @ MickeB:
    Även en rejäl portion sågspån höjer blodsockret så påståendet att all mat höjer blodsockret är inte helt fel,,,,

    Ägg och bacon höjer mitt bs med 0,5 till 1 mmol/l medan ett par semlor orsakar en höjning på runt 6 – 8 mmol/lit

    Det skiljer alltså lite beroende på vad man äter!

  23. 23
    sten säger

    Åter till ämnet, bort från sågspånen. Sockersjuka eller Diabetes är faktiskt större.

    Det måste dessutom finnas en hel del gamla namn inte bara på sjukdomar utan även på örter som har inverkan på vissa (sjukdoms-) tillstånd. Alltså tillbaks till tiden före häxbränningarna. Dessa har hävdats delvis vara ett svar på att folkets förtoende för dåtidens läkare = etablissemanget avtog kraftigt och en rejäl ”uppryckning” ansågs behövas. (Kan knappast vara en helt egen hypotes…)

    Att det dessutom hängde ihop med missväxt och svamp på grödor som orsakade mentala störningar tvivlar jag inte en sekund på. Det behövs i allmänhet minst två faktorer för att något större skall sätta igång.

    Jag tänker först på maskrosen, engelskans dandelion, som i folkmun kallas för ”pissabed” vilket syftar på dess välkända diuretiska eller vattendrivande verkan.
    Alltså bör vi kunna ”återvinna” en del av den gamla kunskapen som det större etablissemanget med eller utan eget syfte (byråkrater vet vanligen inte varför dom gör vad dom gör, endast att det måste göras) systematiskt har ersatt med nonsensnamn , kanske för att vi skall hålla oss till doktorerna som ska veta bäst, eller behövs.
    Det gick väl ganska bra tills pillermånglarna fick för mycket inkomster och ville ha mer, men nu kan vi vi strax vara där igen. Annika har redan gått igenom skärseldar, men förhoppningsvis är vi inte i början.

    Alltså, bortsett från de språkliga och i mitt tycke irrationella kommentarerna om att stackars Svenskar i utlandet kan bli förlorade när dom säger att ”you are diabetic” istället för att ”you are sugar sick”, tycker jag att det är viktigt att kalla saker vid deras rätta, eller snarare funktionella namn om ett sånt finns.
    Allt annat är bara ”spin”, det som t.o.m. våra dagstidningar dagligen sätter på de flesta nyheter innan de släpps ut för allmän konsumtion. Det som gör nätet läsvärt!

    Alltså, kan vi börja med medicinska örter som också har gamla (helst svenska) funktionsbeskrivande namn.
    Neda några, ej svenska.
    Asthma weed (Euphorbia hirta) (Passar utmärkt !)
    Barberry (Berberis vulgaris) (Behandling av hudproblem)
    Belladonna (Atropa belladonna) (Sväller pupiller, bra om man vill se attraktiv ut …)

    m.fl.,men inga fler napp ditintills.
    Men nedan en länk till en lång lista med namn och påstådda funktioner av många kända örter, om någon kan finna eller erinra sig något om dessa eller annat !
    https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_plants_used_in_herbalism

    Eftersom de flesta mediciner är ”koncentrat” eller kopior eller extrakt av örter, patenterade om ”samma” lyckats syntetiserats, kan det här bli mer intressant än vad det såg ut från början.

  24. 24
    Leif Gröndahl säger

    @ Zonen:
    Jag lever och mår bra med bra blodsockervärden tack vare lågkolhydratkost. Menar du att vara sockersjuk har lägre status än att vata diabetessjuk då förstår du vetkligen inte vad du pratar om och bör inte uttala dig. Vi som har en livslång sjukdom är inte ute efter sjukdomsstatus. Varför diskutetas detta överhuvudtaget, verkar vara många enbart tycker som lägger sina synpunkter, låt oss diabetiker ha kvar diabetes, så kan ni andra använda sockersjuka.

  25. 25
    Lars Henrik säger

    @ sten:
    Detta trevliga inlägg fick mig att tänka på den, i Sverige, mycket sällsynta örten Scopolia carniolica. Det är en ”berömd växt som tros ha använts i häxsalvor i Slovenien och i östra Preussen som en narkotisk ingrediens i öl och som afrodisiakum. [dess] medicinska aktivitet påminner om den hos Belladonna, men är mer narkotisk.”

    Scopolia carniolica heter på svenska Dårört och det verkar väl passa bra. Impecta säljer fröer (3 per påse) om man själv skulle vilja odla den. En skuggig plats är i sådant fall att föredra. Själv har jag lyckats få ett frö att gro!

  26. 26

    Helena Hesselmark Skrev:

    Var och en får använda vilket begrepp de vill men i dokumentation och journaler bör man använda vedertagna uttryck, inte gå tillbaka i historien för att få ett ”beskrivande” begrepp av en diagnos.
    Här liksom i många andra inlägg delar sig kommentarerna i två grupper. Kommentarer skrivna av diabetiker typ 1 och 2, mfl. och av dem som tydligen ej är diabetiker utan bara tyckare.

    Ska man ge bra namn bör dessa beskriva problemet/problemen, tycker jag. Har man lärt nationen att sockersjuka heter diabetes, så kan man säkert lära om till Insulinbrist och Insulinresistens. Inte minst vid behandling skiljer sig de båda sjukdomarna helt och hållet. Först när en person med insulinresistens tröttat ut sin bukspottkörtel helt och hållet övergår insulinresistensen i insulinbrist.

    Sen beror det naturligtvis på vem man vill komma åt i sitt upplysningsarbete, där jag tycker en namnfråga hör hemma. Vårdpersonal, inklusive läkare, skulle säkerligen utveckla sina kunskaper om begreppet insulinresistens trummades in – i dag är kunskaperna om både diagnos och behandling mycket sviktande. Så gott som all behandling går ut på att med MEDIKAMENT tvinga ner blodsockret och i förekommande fall dämpa övriga symtom ingående i metabolt syndrom. För de drabbade kanske namn som Kolhydratsjuka och Kolhydratöverkänslighet vore bättre. Begrepp med socker i är för begränsat för att vara adekvat. Både kolhydrater och proteiner i överflöd pressar insulinproduktionen vid insulinresistens.

    Signerat TYCKARE!

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa