Dr Briffa om riskvärderingsintrument

Mayne Sundevall Hopkins sände mig denna översättning av ett inlägg av Dr Briffa.
(Det är en viss bearbetning av Googleöversättning)

https://www.drbriffa.com/2014/03/07/how-good-is-the-tool-doctors-use-to-predict-who-should-be-treated-with-statins/

 ”Hur bra (tillförlitlig) är metoden läkarna använder för att förutsäga vem som bör behandlas med statiner? —  Av Dr John Briffa den 7 mars 2014
Kolesterol och statiner
Nyligen publicerade Institutet för Hälsa och Vård Excellence (NICE) i Storbritannien ett samrådsdokument där den föreslår att tröskeln för att behandla människor med statiner bör sänkas. För närvarande uppmanas läkare att överväga behandling för personer som beräknas ha 20 procent eller mer risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom under de kommande 10 åren. NICE föreslår att denna gräns sänks till 10 procent eller mer.
Vi vet redan att statiner helt enkelt inte gör någonting för majoriteten av de människor som tar dem, och att situationen bara kommer att förvärras om människor med lägre risk också tar dessa droger. Men vi får inte glömma att risken för negativa effekter av statiner kommer in på cirka 20 procent av människor. Jag undrar om kanske de trevliga människorna på NICE kanske har tappat greppet och allt sunt förnuft.
 
Läs mer Men även om vi accepterar tanken att risktröskeln sänks, hur utvärderas ’risk’, och hur exakta är våra prognoser?
Kardiovaskulär risk bedöms vanligen med algoritmer baserade på förmodade riskfaktorer såsom kolesterolnivåer, blodtryck, rökning och BMI. Den prediktiva metoden som NICE föredrar kallas QRISK2. — Här är en kort beskrivning av denna metod – från Wikipedia:
QRISK2 (den senaste versionen av QRISK) är en algoritm-prognos för hjärt-kärlsjukdom  (CVD) som använder traditionella riskfaktorer (ålder, systoliskt blodtryck, rökning och kvot av totalt serumkolesterol till high- density lipoprotein kolesterol) tillsammans med kroppsmassa index, etnicitet, mått på fattigdom, familjehistoria, kronisk njursjukdom, reumatoid artrit, förmaksflimmer, diabetes och blodtryckssänkande behandling.
Nyligen, någon twittrade mig om de potentiella problemen med QRISK2 och andra prediktora metoder. Detta ledde mig till en artikel publicerad i British Medical Journal 2010 som bedömde noggrannheten av QRISK2 som en hjärt-kärlsjukdom risk-prediktor.
Nedan är en anpassning av figuren från denna studie som grafiskt representerar prestandan hos QRISK2-prediktorn. De två siffrorna i min anpassning representerar kvinnor till vänster och män till höger. https://www.drbriffa.com/wp-content/uploads/2014/03/QRISK2.png QRISK2  Gul rektangel representerar personer med hjärt-kärlsjukdom. Den lila rektangel representerar människor som anses ha hög risk enligt QRISK2. I den bästa av världar skulle den lila rektangel sitta exakt över den gula rektangeln (vilket skulle innebära att QRISK identifierar alla människor i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom och inte märka som ’hög risk’ de som inte är).
Man kan dock se från figuren att:
1 . QRISK2 faktiskt bara identifierar en minoritet av människor i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom.
2 . Identifierar många människor som risk-fall som inte alls är i riskzonen (med potentialen att de kommer att utsättas för onödig behandling och eventuella biverkningar).
Med andra ord, QRISK2 gör ett uselt jobb. Och detta är den metod NICE rekommenderar att läkare använder för att fatta beslut om vår omsorg, och i synnerhet om vi är goda kandidater eller ej för statiner. Uppriktigt sagt, det är helt enkelt inte bra nog.
Referenser : 1 . Collins GS, et al. En oberoende och extern validering av QRISK2 hjärtkärlsjukdom riskpoäng : en prospektiv öppen kohortstudie . BMJ 2010 ; 340 : c2442 ..”

Comments

  1. 1

    Suck!
    Figurerna visar i stort hur dåligt LDL uppskattar kärlsjukdomsrisk.
    LDL är inte ett dåligt kolesterol i sig , men små LDL-partiklar är farliga. De tas inte upp av levern i tid då de ”slinker igenom” och blir då gamla och oxiderade och fastnar lätt i kärlväggar och resten är välkänt. Stora LDL-partiklar är nyttiga och utgör byggstenar till viktiga hormoner och tas upp av leverns maskor i tid så att de aldrig hinner oxideras.

    Mycket av de små farliga LDL-partiklarna får man genom att äta mycket snabba kolhydrater som pasta, bröd och flingfrukost vilket även ökar triglycerider som förfettar lever och andra organ, framförallt om det intas i överflöd. Modernt vete kan dessutom för många vara beroendeframkallande eftersom det innehåller proteiner som binder till hjärnans morfinreceptorer så att ett större intag lätt kan bli svårt att minska. Eviga nattmackor alltså.
    Genom att ta bort vetet ur dieten har William Davis som skrev Brödberoende visat gång efter gång både att fetma minskat och kärlhälsa återvunnits. Och nattmackorna försvann…

    Riktiga tester kan man enkelt få idag få genom Apolipoprotein-B som motsvarar antalet LDL-partiklar. Då blir ett högt antal direkt farligt. Man mäter då samtidigt apolipoprotein- A och bildar kvoten som ger en siffrra som betraktas som den bästa för att uppskatta risken för hjärtattack.

    I jämförelse med åratal av medicinering med statiner ”i blindo” kostar ett sånt test i stort sett ingenting, men det anses ändå vara ”för dyrt” eller ”onödigt”.
    Eftersom alla med högt LDL av den bra stora sorten upptäcks med ett sånt test skulle detta bespara oss både massor med pengar och hälsa, dock direkt medföra sänkt försäljning av statiner. En annan effekt skulle mycket väl kunna bli att kosten med hjälp av sådan tester omriktas till mindre snabba kolhydrater för att få ned riskfaktorerna. William Davis har i åratal rekommenderat just sådan ”behandling” till sina hjärtpatienetr som numera blir friska. Förr var det ofta stent efter stent följt av bypassoperation när det gått för långt.

    ”Fullkornsvete”, utgör en av våra största källor för många små LDL-partiklar, framförallt vid hög konsumtion.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa