Professor Göran Sjöbergs krönika
:
En helhetssyn på vår hälsa
Min förra krönika handlade om Mats Reimers syn på det vi kallar sjukdomar och en syn som jag anser vara osedvanligt inskränkt eftersom det här inte finns det minsta intresse att ta itu med själva orsaken till att sjukdomarna uppkommer. Istället ligger hela intresset i en mer eller mindre hysterisk medicineringen vars enda grundläggande drivkraft är läkemedelsbolagens ohemula önskan att tjäna pengar på oss sjuka människor. I den vetenskapliga logikens namn kan det, med denna världssyn, därför knappast finnas något intresse för att människor ska vara friska – tvärtom – ju fler sjuka ju bättre. Denna ”sjuka” insikt leder förstås fram till den grundläggande frågan om förhållandet mellan en helhetssyn på vår hälsa och denna medicineringshysteri där det då enbart handlar om att mildra symptomen på sjukdomen men knappast att ta tag i själva orsaken till varför vi har blivit sjuka.
Läs mer och
Hela den kunskapsteoretiska processen utgår från att det bakom varje fenomen finns en naturlig orsak. Den minsta eftertanke gör också att man inser att detta måste gälla i alla sammanhang utom möjligen i de religiösa där saker förstås kan inträffa utan naturliga orsaker. Denna religiösa inställning gäller tyvärr också inom den medicinska världen. I denna värld blir man sjuk för att man har ”dragit en nitlott”, haft otur (t.ex. genetisk), och finns det någon förklaring så har denna därför oftast mer med tro än vetenskap att göra. Ett exempel på sådan religiös tro är t.ex. att du blivit hjärtsjuk för att du ätit mättat fett eller kosterol. Denna tro kan kanske vara en tröst när man inte kan finna någon naturlig förklaring eftersom vi alla så gärna vill ha någon förklaring till allt som inträffar. I sjukdomshistorien har sjuka människor också ofta skuldbelagts när man har förklarat att orsaken till deras sjukdom har att göra med att de kanske har dragit på sig gudarnas vrede på något sätt.
Frågan om orsakssammanhang är faktiskt den mest grundläggande frågan inom filosofin och inte minst har filosofen David Hume utvecklat en väldigt intressant syn på denna fråga. Hans grundsyn, som jag i stort instämmer med, utgår från att vi knappast utifrån några logiska resonemang kan komma fram till ett orsakssammanhang. Istället handlar det om att vi empiriskt konstaterar att när vissa förutsättningar är givna så inträffar ett fenomen – någonting händer. Vi ser då det vi kallar orsak och verkan. Om detta inträffar upprepande gånger så förstärks vår övertygelse om ett orsakssammanhang. Hume hävdade därför att orsakssammanhang inte hade något logiskt resonemang inneboende utan egentligen bara är frågan om en sedvänja. Om ett hungrigt lejon får ett lamm och äter upp det, och detta inträffar varje gång, tvivlar knappast någon på en orsakskedja eller kausalitet med ett finare ord. Detta hindrar inte att vi så gärna vill tro att vi skulle kunna räkna ut kausaliteten utan några erfarenheter över huvud taget, men det är förstås ingen tillfällighet att de flesta mammor och pappor hindrar sina småttingar från att leka med lejon, huggormar och getingar.
Det var faktiskt David Hume som väckte Emmanuel Kant ur hans ”skolastiska slummer”, som han uttryckte det, och fick honom att i grunden göra upp med sin religiösa, dogmatiska syn i sitt storverk ”Kritik av det rena förnuftet”. Kant är därför i princip inne på samma linje som Hume men han talar istället för Humes sedvänjor om erfarenheter vilka då är desamma som våra övertygelser eller koncept och som därför har växt fram ur våra varseblivningar. Dessa erfarenheter bär vi sedan med oss och betraktar som mer eller mindre sanningar när vi fortsätter att betrakta världen. Vi har fått erfarenheter som hjälper oss att orientera oss i tillvaron. Speciellt om de överensstämmer med vad våra medmänniskor har kommit fram till tenderar vi också att betrakta erfarenheterna som objektiva. Om de bara är våra egna så får de förstås betraktas som subjektiva även om vi själva är väldigt övertygade om att de är objektiva.
Om vi inte kan få våra erfarenheter att passa in i ett helhetsmönster så blir vi därför lätt disorienterade. Vi får helt enkelt inte ”ihop det”. Detta drabbar alla som tror på det helhetsmönster det medicinska etablissemanget har omfattat och omhuldat i mer än hundra år nu när det t.ex. gäller den grundläggande orsaken till att vi blir feta. Man hävdar att det inte har någon betydelse vad du äter utan att det bara gäller att räkna kalorier. Alla som har försökt med detta har dock misslyckats och förstås blivit disorienterade för att detta helt enkelt inte stämmer med deras subjektiva erfarenheter. Orsaken till disorienteringen är inte den subjektiva erfarenheten av ett misslyckande, utan att den officiella förklaringen är, för att uttrycka det i klartext, lögnaktig. Sanningen är att du blir fet för att du äter den typ av mat som gör dig fet, dvs. kolhydrater, och detta vet förstås varenda lantbrukare som vill göra sina kreatur feta inför slakten och detta gäller för människor också. Dessutom gör kolhydraterna oss sjuka vilket varenda arkeolog inser när de jämför de sjuka och sköra skeletten hos jordbrukarbefolkningar med de friska och hårda skeletten hos jägare och samlare som åt betydligt mindre av kolhydrater. Kreaturen blir också sjuka av kolhydraterna i kraftfodret.
Förklaringen till vår fetma och våra välfärdssjukdomar och som genomsyrar det medicinska etablissemanget, är att du har ätit för mycket fett men den är i grunden helt felaktig och just för att förklaringen är felaktig i grunden innebär också att förklaringen är så svår att komma tillrätta trots att den är helt ovetenskaplig. Man kan se det hela som att man under lång tid har byggt ett gigantiskt stort hus (en livsmedelsindustri, en läkemedelsindustri i symbios med denna och en sjukvårdsindustri som också ingår i denna oheliga allians) och där själva grunden är hafsigt hopkommen. Om man nu ska riva detta hus, vilket förstås är nödvändigt för att komma tillrätta med välfärdssjukdomarna, för att kunna bygga en nytt på en stabil vetenskaplig grund, så kommer man att få de flesta, som lever gott på verksamheten i detta korrupta hus, på halsen. De har allt att förlora och ingenting att vinna på ett nybygge. Att kostdebatten därför ofta blir hätsk är därför inte förvånande.
Och börjar man vrida och vända på denna helhet så inser man snabbt att hela världsekonomin kommer in. Lierre Keith har föredömligt målat upp detta scenario i sin bok ”Vegomyten” och när man läser den inser man hur kostfrågan är inflätat i alla delar av samhällsorganiseringen. Det enda som, i mina ögon, skulle kunna förändra denna helhet är själva nödvändigheten av en förändring på gott och ont. Med Lierre Keith tror jag av vi närmar oss en avgrund, men jag har kanske en lite annorlunda syn på denna avgrund på kort sikt, även om jag håller med henne om att den stora avgrunden i ett längre tidsperspektiv pga. hela vårt jordbruk med sina monogrödor kommer att sluta i en garanterad katastrof. På kort sikt ser jag däremot att hälsokatastrofen, som med galopperande epidemisk hastighet breder ut sig över hela världen, och framför allt med fetma, diabetes och hjärtsjukdom som de allvarligaste symptomen, skulle kunna innebära en tillfällig tillnyktring bort från dessa kolhydrater.
Eftersom de flesta av oss som drabbas av fetma och sjukdom vill rädda oss, så gott vi nu kan, och att detta bara kan fungera om vi tar tag i själva orsaken, kolhydraterna, och gör upp med dem, så finns det här också en oerhörd grundläggande drivkraft som dessutom vilar på en vetenskaplig grund. Problemet är förstås den etablerade, officiella helhetssynen, som inte vilar på någon sådan grund, men där oerhörda ekonomiska krafter står på spel. Hoppet är därför en gräsrotsrörelse och det som talar för att en sådan skulle kunna lyckas genom att starta en ”präriebrand” är att just denna grundläggande drivkraft existerar och som dessutom med naturnödvändighet växer när den galopperande hälsokatastrofen breder ut sig i hela världen. Det som spär på en sådan brand är insikten att LCHF som livsstil fungerar i praktiken och inte minst också fungerar i vetenskapens namn. Man blir av med sina sjukdomar och de flesta blir också av med sin övervikt där det senare ibland verkar vara den primära drivkraften även om den kanske inte borde vara det – men fåfänga är som bekant svårt att göra sig helt kvitt.
Om Göran Sjöberg
”Eftersom de flesta av oss som drabbas av fetma och sjukdom vill rädda oss, så gott vi nu kan, och att detta bara kan fungera om vi tar tag i själva orsaken, kolhydraterna och gör upp med dem, så finns det här också en oerhörd grundläggande drivkraft som dessutom vilar på en vetenskaplig grund.”
VÄL TALAT ❗
”Sanningen är att du blir fet för att du äter den typ av mat som gör dig fet, dvs. kolhydrater”
https://tranastyrka.se/annu-en-folkgrupp-pa-hogkolhydratdiet-som-lever-gott/
@ 2 Johan:
Enligt min uppfattning gäller detta främst för de insulinresistenta. En av orsakerna till insulinresistens kan vara ett högt sockerintag, vilket inte har existerat i någon ursprunglig kultur.
Jeg har aldri opplevd noen som har gått fra ”vår” side og tilbake. Det vil si at når man leser seg opp på vitenskapen, historien, arkeologien, antropologien, og ikke minst politikken og økonomien bak er det ingen vei tilbake.
Når man vet sannheten fortoner ”den andre siden” seg helt latterlig. Grasrotbevegelse er det blitt og det vil det nok fortsatt forbli i lang tid. Dog kan forandringer skje fort og plutselig. Vi får se 🙂
@ Annika Dahlqvist:
”En av orsakerna till insulinresistens kan vara ett högt sockerintag, vilket inte har existerat i någon ursprunglig kultur.”
VÄL TALAT! 🙂
Stärkelserika rotknölar och frukt är riktig människomat, har alltid varit, tror jag. Men inte för sjuka människor såklart. Coca cola och godis är dock en nyhet för människokroppen.
Det ”nya” sockret är boven till allt!
Den ursprungliga roten och frukten var säkert bra för oss, men de nuvarande odlade frukterna och grönsakerna, innehåller dom verkligen den näring som är nyttiga för oss? Tvivlar på det.
@ 6 lands:
Min man odlar lök och morötter. Han täcker med gräsklipp, och odlarduk mot morotsflugan. Vi får bra skördar och äter dem med glädje, och det känns som att de är nyttiga.
lands Skrev:
Nästan ingen mat innehåller den näring som den gjorde för 100 år sedan, det gäller – redan på 1930-talet började man i USA ifrågasätta om maten var tjänlig som människoföda, man pratade oxå redan då om den galopperande ökningen av cancer,,,,
Det kan nog vara svårt att få i sig rätt mängd näring utan att överäta energi?
Hej Göran! Finns det enligt din mening några omständigheter som motiverar att man måste ta statiner? Jag har förstått att högt kolesterol inte är farligt men i vissa fall verkar det ändå som att man kan ha ”dåliga/höga värden”. Vad innebär det? Och vad kan det bero på, kan det vara ärftligt?
Marlene
@ 9 marlene lindholm:
Enligt experter har personer med ”ärftligt förhöjt kolesterol” en minskad risk för hjärtinfarkt om de medicinerar med statiner. De har samma risk för biverkningar som alla andra.
Det är troligen inte det förhöjda kolesterolet i sig som orsakar deras förhöjda risk för hjärtinfarkt, utan någon annan mekanism. Läs Uffe Ravnskovs böcker om ämnet.
Dessa personer måste själva bestämma om de ska äta statin eller ej.
För andra personer har kolesterolvärdet inget samband med hjärtinfarktrisken. Det är bara en myt, gynnad av statinindustrin. Hjärtinfarktpatienter har inte högre kolesterolvärden än andra.
Till slut slår säkert kunskapen om kolhydratmonstret igenom – bara starka krafter driver på!
För inte så länge sedan, medan jag fortfarande fattade noll. Så var jag väldigt övertygande i mina argument för en lokalt ekologisk frukt och grönt-konsumtion. Vi ville få stopp på den globala handeln med livsmedel som var besprutade med gifter och som kom från markområden i utvecklingsländerna.
Där regeringar flyttar ursprungsbefolkningar med vapen i hand. För att ett västerländskt eller kinesiskt storföretag köpt marken, för att bedriva industriell storskalig livsmedelsproduktion.
Om man uppmanar människor att äta frukt och grönt utan att samtidigt påpeka att det ska vara lokalt och ekologiskt producerat, är att stödja den matproduktion som förstör människor och driver planeten mot sin undergång.
Frukt och grönt är globalt sett en miljökatastrof.
När jag sedan går in på fineli.fi så visar det sig att frukt och grönt saknar i princip allt av de essentiella (livsnödvändiga) näringsämnen som vår kropp behöver. Man måste äta många kilo grönsaker, för att tillfredsställa kroppens essentiella behov.
Detta samtidigt som en köttbit innehåller alla de ämnen som min kropp kräver, dessutom i riklig mängd. Så alla frukt och grönt-ätare som inte klarar av att uttala orden ekologiskt eller giftfritt. De ska endast hålla tyst och studera de multinationella storbolagens härjningar på vår planet
@12 Georg W
Håller helt med, detta tjatande om frukt och grönt – vem håller sig mätt på det ?????
Bort med onödig import av mat – om alla stater följer det så kommer dessa dåliga storbolag att försvinna… Maten ska produceras (så långt möjligt) i egna landet och absolut inte utarma andra länders jordar för det är fruktansvärt illojalt!! Fram för ekologiskt småskaligt jordbruk och djurhållning i Sverige och i andra länder. Jamie Oliver var i TV4 Nyhetsmorgon idag, han propagerade för detta och närliggande slakterier – så som det var förr. Det behöver inte bli dyrare för oss – det handlar om prioritering – att helt enkelt välja bort det dåliga.
@ Georg W:
”Om man uppmanar människor att äta frukt och grönt utan att samtidigt påpeka att det ska vara lokalt och ekologiskt producerat, är att stödja den matproduktion som förstör människor och driver planeten mot sin undergång.
Frukt och grönt är globalt sett en miljökatastrof.”
Håller med dig att man ska prioritera lokalt. Vi kan ju odla ENORMT mycket här i Sverige. Frukt och bär likaså. Blåbär, hallon, hjortron, vinbär, äpplen, plommon, päron, körsbär mm. Fruktträd är ju extremt miljövänligt! Kräver inget mer än sol och regn. Träd behöver vi.
Om du inte tycker om frukt och grönt för att det enligt dig är en miljökatastrof, hur ser du då på samhället och andra livsmedel för övrigt?
Kaffe från världens olika håll. Kokosfett. Utlandsresor. Kläder. Storstäder. Fisket som det ser ut idag. För att få fram kött så krävs oljeslukande traktor/transporter. Uppodling av marker för att få fram djurfoder.
Är det frukt och grönt som är en miljökatastrof, eller är du arg på människor som äter och tycker att vi ska äta mer av det?
”Detta samtidigt som en köttbit innehåller alla de ämnen som min kropp kräver, dessutom i riklig mängd.”
Ok. Vissa menar att c-vitamin kan vara ganska bra att mata sin kropp med. Det kanske du kan hitta i din köttbit?
Jag har förstått att kristendomens frisedel att exploatera vår planet, nu resulterat i att cirka 40% av Jordens landmassa består av mänskliga monokulturer. Kontrasten är det vi kallar för naturlig biologisk natur. Konsekvensen är att artrikedomen minskar i en rasande takt. Snart, eller kanske, alla redan, har vi passerat de trösklar där naturens balans sätts ur spel och vi alla dör.
Allt detta beror på ODLING av meningslösa och enligt näringstabeller, näringslösa livsmedel. Säljarna heter Nestlé, Unilever, Monsanto osv.
Johan: varför pratar du om frukt och grönt i allmänhet när du menar lokalt och ekologiskt småproducerad? Det är ju en väsentlig skillnad på begreppen här. Det du pratar om är en miljökatastrof. Att alla ska välja frukt och grönt utan diskriminering. Vi människor innehåller idag flera hundra främmande ämnen som i de flesta fall kommer från dina frukter och grönsaker (+plastartiklar i hemmet).
På måndag ska vi se Vetenskapens värld. Jag spår att vi får reda på vad miljöförstörelsen av våra kroppar gör med fostrets utveckling i mammans mage. Den miljöförstörelsen kommer INTE från naturbetat kött som livsmedel.
C-vitaminbrist är en metabol missuppfattning från medeltiden. Den är inte aktuell idag. Eller finns det ngn som lider av C-vitaminbrist idag, mer än rökare och gravida? Jag tror att det är D-vitamin du menar?
Fast jag måste ge dig det att det finns hur mycket dubbelmoral som helst i det här. Tur är det, annars skulle vi inte få ngt kaffe, bensin eller toalett.
Importerade giftiga frukt och grönsaker är dock lyxkonsumtion av det sjukaste slag och det slår mot de fattiga. Rika kan ju köpa ekologiskt.
”…sjuka människor också ofta skuldbelagts när man har förklarat att orsaken till deras sjukdom har att göra med att de kanske har dragit på sig gudarnas vrede på något sätt.”
Detta är en vanlig förklaringsmodell hos preliterata folkgrupper i Afrika. Västerländsk vårdpersonal som tjänstgör där lär sig strax att t.ex. vaccinering och medicin blir lättare godtagbara när de lanseras med en sådan förklaring.
Vi som inte tänker i sådana banor skulle emellertid vara betjänta av listor som visar vilka mediciner som faktiskt ger sig på sjukdomsorsaker och vilka som bara trycker undan symptom.
Kunde man äta kött och inälvor från gräsbetande djur hela tiden, så innehåller ju det det mesta som vi behöver, och vi skulle då inte behöva så mycket grönt heller.
Vi behöver ju nu äta mycket grönt för att kroppen ska kunna ta hand om allt skräp som kommer in i våra kroppar om jag fattat det här rätt?
Det är ju faktiskt nu på de senaste 40 åren som vi börjat importera alla dessa grönsaker/frukter för att vi ska kunna överleva låter det som från alla håll, men hur har mänskligheten kunnat levat före då?
Vi har nu hamnat i en rejäl utförsbacke som kan slutar illa, och det känns som det är oundvikligt att hindra katastrofen med nuvarande matvanor.
Det va ett hemskt inlägg, men det är inte mitt fel.
Ja och nu .. fågelinfluensan igen .. hela 11 har dött av i Kina.. men det blåses upp som värsta epedemien .. hur många dör av ” vanlig ” influensa ? Kanske inte lika intressant för läkemedelsindustrin ..
Låt säga att man stoppar i sig en riktig energibomb..
Fett och socker blanding med god smak.
Hur funkar det då i kroppen?
Blir inte risken att kroppen ”sparar” alltihop?
@ Thomas:
Jodå! Sockret triggar insulinet som triggar fettlagringen.
Om du däremot inte äter några kolhydrater över huvud taget utan bara äter den feta steken så finns det ingen möjligheter att du kan bli bli fet. Du vill bara inte ha något mer av den feta steken. Vetenskapliga experiment har gjorts som visar på detta faktum.
Av någon anledning så öppnar kolhydraterna aptiten på ”vid gavel”. När du har ätit den feta middagen så har du ändå inget problem att dra i dig en söt dessert men prova med några skivor fläsk som efterrätt.