Tro eller övertygelse

Vox Humanae skrev en bloggkommentar som jag tyckte var så bra att jag tar upp den som inlägg:

”Jag har varit aktiv inom två så vitt skilda områden som systematisk teologi och praktisk teknik. Jag har bedrivit viss form av forskning inom båda områdena och sett ytterligheterna av vad det kan innebära. I teologin så hade vi färdiga sanningar och forskningen gick ut på att bekräfta det alla redan visste. Man hade ingen anledning att ifrågasätta dessa sanningar, de hade ju kommit fram genom århundraden av forskning och man var helt övertygad om att våra företrädare redan redan hade hittat en relevant mängd sanning. Forskningen gick ut på att ur datamaterialet (bibeltexten) bekräfta de sanningar som redan fanns. Om data och observationer inte stämde överens så kunde man gå nästan hur långt som helst för att bortförklara avvikelsen. Så går det till när man bedriver ett omedvetet forskningsfusk och det är just samma funktion som vi kan se inom kost och hälsa. Seven countries study ÄR bibeln. Den har RÄTT för Ancel Keys har redan förstått hur det hänger ihop, man behöver inte ifrågasätta detta utan bara studera texten för att bekräfta sanningen. Om inte verkligheten stämmer med teorin så är det verkligheten som har fel och man kan gå hur långt som helst för att bortförklara avvikelsen. Detta är produkten av RELIGIÖS ÖVERTYGELSE. När man däremot studerar praktisk teknik så är det inte så lätt att bortse från det faktiska resultatet. Även inom detta område finns det färdiga sanningar, men på grund av beskaffenheten hos denna vetenskap så  kan man bara ignorera verkligheten till en viss gräns. Om en konstruktion går sönder för femte gången efter mycket kort tids användning så MÅSTE man konstatera att konstruktionen är dålig, hur mycket rätt teori det än finns bakom den. Man får helt enkelt ta till sig vad som händer i den verkliga verkligheten och göra något åt situationen, och ofta får man tänka om fullständigt och hitta en lösning som inte alls liknar det ursprungliga försöket. Det är detta som är skillnaden mellan tro och övertygelse. Om man TROR så finns det med en inbyggd ödmjukhet och öppenhet, man är beredd att jämka sin tro om den inte stämmer med verkligheten. ÖVERTYGELSE däremot, innebär att man redan VET hur det är och nära nog inget kan rubba en människas övertygelse, speciellt inte om den människan har sin inkomst från övertygelsen, och definitivt inte om den människan blir rik eller mäktig på grund av sin övertygelse.

Det är denna verklighet vi ser om och om igen. Vi som har goda erfarenheter från lchf försöker att övertyga religiösa fundamentalister. Ex. CEAs senaste utspel i Debatt kan närmast liknas vid en självmordsbombare. Hon vet naturligtvis att allt hon sa var helt fel men hon KAN inte göra annorlunda, hon måste ju försvara sin övertygelse! Det är ingen lätt uppgift att få folk att ta hänsyn till verkligheten men vi får bara göra vårt bästa och undvika att själva bli övertygade fundamentalister.”

 

Comments

  1. 1

    ”När vetenskapen byter spår”
    https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/134769?programid=412

    Lyssna på programmet. se ljudfilen till höger.

    ”I år är det 50 år sedan den amerikanske fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Kuhn gav ut sin bok De vetenskapliga revolutionernas struktur. Kuhns bok revolutionerade synen på hur vetenskap går till och blev skolbildande inom vetenskapshistorien. Men vad säger Kuhns idéer om dagens vetenskap? Vetenskapsradions Ulrika Björkstén har talat med idéhistorikern Christer Nordlund vid Umeå universitet och molekylärbiologen Mathias Uhlén på Sci Life lab i Stockholm.

    Kuhn införde begreppet paradigm för att beskriva den ram inom vilken olika vetenskaper bedrivs. Endast undantagsvis sker verkligt nydanande upptäckter inom vetenskapen ansåg Kuhn, sådana upptäckter som kan få oss att se världen på ett helt nytt sätt. Och sådana vetenskapliga revolutioner kallade han paradigmskiften. Ett helt nytt synsätt som tränger ut, eller kompletterar ett gammalt.

    Kuhns bok har blivit en av vetenskapshistoriens verkliga klassiker och hans teser gav i sig upphov till ett paradigmskifte i synen på hur vetenskap bedrivs. Han har format generationer av forskare och idéhistoriker, men hur står sig hans teorier idag? DNA-molekylens struktur fastställdes 1953, och upptäckten nobelprisbelönades 1962, alltså samma år som Thomas Kuhns bok om de vetenskapliga revolutionerna kom ut.

    Men om denna vetenskapliga revolution skriver Thomas Kuhn ingenting. Men det är inte lika konstigt som det låter. Kuhns blindhet för vad som pågick just då stämmer väl överens med hans beskrivning av vetenskapliga revolutioner. De är i allmänhet så långsamma att vi inte ser dem när vi är mitt upp i dem.”

  2. 2

    Tror nog att det mera handlar om att det är alltför många som har dolda agendor, i CEA:s fall handlar det kanske om att hon vill tjäna en hacka på sin modifierade spenat? Hennes utspel i debatt var dock lite märkligt, mina tankar om hur det blev så är kanske bäst att hålla för sig själv,,,,

    Rössners eventuella dolda agenda är svårare att begripa sig på, såvitt jag känner till har han ingen egen produkt i bakfickan. Visst har han helt rätt i att det handlar om energi in- och ut men hans enkla modell tar ingen som helst hänsyn till att kroppens energibalans är helt hormonstyrd. Vår kropp är ingen enkel ångmaskin som kan eldas med vad skräp som helst. Jag skulle vilja fråga honom om han anser att ren bensin är lämplig föda för att orka springa ett maratonlopp – självklart inte, det är ju ingen mat för människor. Men hallonbåtarna då – är de människomat? Knappast, de innehåller massor med energi men kroppen är inte avsedd för detta bränsle och signalerna att sluta äta fungerar inte.

    Chips, Coca Cola, snabbmat och troligen frukt hör till samma grupp som hallonbåtarna, de sätter kroppens reglersystem ur funktion mer eller mindre och borde enligt min mening hanteras på samma sätt som alkohol – det går bra att dricka ett par glas vin en lördagskväll men om man dricker en halv liter starksprit sätt hela kroppens reglersystem ur funktion – våra fängelser är fulla av människor vars största misstag har varit att sätta ur sin återkoppling med alkohol eller andra droger,,,,

    Jag läste nyss en artikel skriven av bland andra Claude Marcus där de hävdar att ett kex för mycket varje dag ger upphov till fetma på 5 års tid – helt rätt så långt. Men sedan följer ett resonemang om butikernas öppettider – det är inte det som är problemet – är det någon som tror att övervikt skulle vara ett problem om butikerna bara sålde sälspäck, bacon och ägg? Knappast – det är kexet som sätter kroppens reglersystem ur funktion, inte butikens öppettider,,,,

    Märkligt nog så har många förespråkare för LCHF oxå missat en komponent i sitt modellbygge, man pratar om blodsocker och insulin men missar den viktigaste komponenten av dem alla – leptinet. Tar man med detta i sin förklaringsmodell trillar helt plötsligt alla pusselbitar på plats – det förklarar varför LCHF fungerar så bra för människor som har metabola störningingar i form av prediabetes och diabetes vilket är ett annat uttryck för övervikt – minst hälften av alla människor kan nog antas vara mer eller mindre prediabetiker – det är min uppfattning om man besöker ett varuhus,,,,

    Så modellen nedan saknar den viktigaste komponenten, leptinet som borde ha funnits med som ruta 2 i modellen efter ”Bad food” – gärna kompletterad med texten ”Reglerfunktion ur funktion” – det är där problemet börjar – diskussionen om var rutan med insulinet skall placeras är faktiskt av mindre betydelse och är nästan enbart av akademisk betydelse – däremot borde leptinets funktion beskrivas översiktligt redan på sidan 2 i alla böcker om kost, hälsa, viktminskning, viktökning, diabetes – närmast i de böcker jag läst har Skaldeman kommit, ”hormoniell bantning” och ”du får rätt kropp om du äter vad den är avsedd för” men jag tror inte att Skaldeman tagit upp leptinets funktion mer än så?

    https://www.kostdoktorn.se/its-the-insulin-stupid/

    Gott Nytt År!

  3. 3

    ”Det är ingen lätt uppgift att få folk att ta hänsyn till verkligheten men vi får bara göra vårt bästa och undvika att själva bli övertygade fundamentalister.”

    VÄL TALAT

  4. 4

    Jo visst var det bra skrivet! En bra avslutning på det gamla året!

  5. 5
    Professor Göran säger

    @ göran:

    Det här är en tråd helt i min smak!

    Tack för länken till Vetenskapsradion!

    Frågan om vad som är en snabb förändring och en långsam förändring eller, uttryckt på ett annat sätt, vad som en snabb ”revolutionär” och vad som är en långsam ”linjär” förändring tillhör filosofins mest grundläggande existentiella frågor. Heraklitus som levde för 2500 år sedan får anses vara den förste som helt och fullt ägnade sin filosofiska energi åt denna fråga.

    Till denna fråga hör också haveriet hos den Pytagoreriska talmystiken och som resulterade i Zenons paradox för att senare ersättas av Platons ”geometricering” och som i sin förlängning resulterade i Euklides axiomatiska system. Aristoteles summerade i en ”linjär” anda antikens filosofi men gjorde sig samtidigt skyldig till, om jag nu inte har missförstått Karl Popper, ett fundamentalt misstag i och med att han införde induktion som en vetenskaplig princip och dessutom skyllde detta på Sokrates som förstås fick tömma sin giftbägare för att han inte var ”linjär” utan tvärtom ”revolutionärt” vetenskapligt kritisk i sitt tänkande.

    Aristoteles metafysik är en långsam ”linjär” dogmatisk förändringsfilosofi vilket säkert är huvudorsaken till att filosofin har tilltalat etablissemanget under mer än tusen år. Därför är Aristoteles filosofi i huvudsak oförenlig med vetenskap eftersom vetenskap till sin natur måste vara ifrågasättande och därför även kan resultera i paradigmatiska ”revolutionära” förändringar i våra kunskapssystem, á la Kuhn, även om dessa troligen inte faller etablissemanget på läppen. (Man kan ju också misstänka ömsesidiga influenser mellan det som hände i det försokratiska Grekland och det som samtidigt hände i Kina då Konfusius slog fast samma dogmatiska ”linjära” (icke revolutionära) principer ett par hundra år före Aristoteles och principer som bekant fortfarande genomsyrar det kinesiska samhället.)

    I och med renässansen började den Aristoteliska skolastiska dogmatiken luckras upp och hans metafysik få allt mindre inflytande. Frågan om förändringens hastighet genomsyrade sedan det vi kallar den vetenskapliga revolutionen med filosofer som Bacon, Galileo, Hume, Descartes, Newton, Berkeley, Kant, Hegel och så förtås min favoritfilosof Schopenhauer som utan tvekan sedan influerade Einstein när det gäller relativiteten i förändringsbegreppet.

  6. 6

    ”Hon vet naturligtvis att allt hon sa var helt fel men hon KAN inte göra annorlunda, hon måste ju försvara sin övertygelse”!

    Den som VET att det hon säger är fel blåljuger medvetet, iskallt utan att skämmas. Med en dylik personlighet för motparten alltid en oärlig dialog, som avbryts när det börjar brännas – en välkänd härskarteknik.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa