Supersatsning på svensk forskning

Artikel i DN.se. Fyra universitet ska gå ihop om en forskningsinstuitution i världstoppklass. De ska försöka lösa alla svåra frågor.
Tänk om någon promille av deras  resurser skulle satsas på forskning på huruvida tallriksmodellen eller LCHF är bättre för hälsan för sjuka och överviktiga?

 

Comments

  1. 1

    Borde vara jätteintressant när nu alla metabola sjukdomar och dom är oerhört många orsakas av DÅLIG KOST! Än mer talas det nu också vad som göder cancertumörer, så vill nu staten ha en kostnadseffektiv forskning så är svaret självklart! Rådgivarna och samarbetspartner tycker kanske inte detsamma!

    Kan ju även vara en Guldgruva för SLV med bättre Vetenskap bakom kostråden, förstås! 🙂

  2. 2
    Karl E. Arfors säger

    En fantastisk grej att jobba för att undersöka underlaget för våra folksjukdomar hjärta/kärl, stroke och diabetes och även cancer. Vi vet ju att metabola syndromet ligger bakom -men det gäller att visa det i vetenskapliga termer. Här får vi sätta manken till – som det heter.
    tycker karl

  3. 3
    pensionär 60+ säger

    Här på DN Debatt framträder Astra Zeneca med full kraft och nya behandlingsmetoder!
    https://www.dn.se/debatt/nytankande-ska-ge-battre-vard-av-vara-folksjukdomar

    Statens kostråd ska bestå och Astra Zeneca parerar med läkemedel!
    Vad annat ska man tro?

  4. 4
    aviator1945 säger

    ”Staten kommer att vara den största finansiären, enligt Björklund. Men även näringslivet bidrar med stora belopp.”

    Här gäller det för staten att från första början utöva ordentlig tillsyn över verksamheten med helt oberoende experter som inte behöver ta hänsyn till födkrok eller karriär. Det är inte rimligt att förvänta sig att näringslivet finansierar forskning som kan tänkas utmynna i slutsatsen att exempelvis medicin är onödigt vid vissa sjukdomstillstånd, där istället livsstilsförändringar är det bästa botemedlet.

  5. 5
    christina johansson säger

    Om individens hälsa hade prioritet nummer ett (vilket många har en föreställning om), skulle oberoende forskning om kosten och dess betydelse för övervikt, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom och cancer mm bekostas av dessa forskningspengar.

    Så naiv är inte jag längre efter att ha läst ”Forskningsfusket” och liknande litteratur, att jag blir glad över dessa nyheter. I vilken position står vår hälsa i relation till enorma ekonomiska intressen? Vår hälsa spelar nog en mindre roll. Kan det finnas något sätt att påverka dem i rätt riktning?

  6. 6

    @ christina johansson:

    Du beskriver exakt det jag kände när den ”glada nyheten” presenterades i SVT i går

    Ur artikeln: ”Men för att nå dit, och för att kunna dra säkra slutsatser, måste vi kunna studera många patienter med samma sjukdom. Vi måste också kunna studera enskilda sjukdomsförlopp under lång tid för …”

    Vad innebär lång tid? Och vad händer under tiden 😉 Det känns dock bra att man bl.a. tack vara dr Dahlqvist, Sundberg, Ravnskov, Eenfeldt m.fl. har genomskådat systemet och kan göra ett aktivt val åtminstone när det gäller kosthållning under tiden som försöksverksamhet pågår och sanningar om ideologin bakom kostråden och läkemedelsrekommendationerna förtigs 😉

  7. 7

    ”Tänk om någon promille av deras resurser skulle satsas på forskning på huruvida tallriksmodellen eller LCHF är bättre för hälsan för sjuka och överviktiga?”

    Ja tänk om dr Annika!

    I nästa ögonblick tänker jag på vilken stor betydelse ditt och andras livsviktiga engagemang och enorma arbetsinsats har haft och har för tusentals människors hälsa. Forskningen kan vi nog inte göra så mycket åt, men vi kan göra vad vi kan för att hjälpas åt, var och en på sätt, att välja varor i mataffärerna, vidarebefordra länkar, tipsa om litteratur och diskutera med vänner och bekanta. . Och det har bevisligen betydelse 🙂

    Hur hade det sett ut om LCHFs företrädare med dig som plogbil tigit stilla 😉 Återigen Tusen Tack!

  8. 8
    christina johansson säger

    En forskning inriktad på hypotesen ”effekter av förändrade kostvanor – mindre medicinering”. Det är en fråga som ständigt kommer upp i hälsodebatten på Internet. En sådan studie skulle ”folket” ha stort intresse i. En sådan studie skulle INTE Astra Zeneca och diverse stiftelser vara intresserade av, är min gissning. BLANDA därför inte in deras pengar i skattebetalarnas, ”folkets” pengar!!!

  9. 9
    christina johansson säger

    @ Sofia:
    Jo, tack vare internet kan vi ta del av andra människors erfarenheter av sjukdom och hälsa i större utsträckning. Det gör att vi kan genomskåda etablissemanget, tack o lov.

  10. 10
    Professor Göran säger

    christina johansson Skrev:

    Så naiv är inte jag längre efter att ha läst ”Forskningsfusket” och liknande litteratur, att jag blir glad över dessa nyheter. I vilken position står vår hälsa i relation till enorma ekonomiska intressen? Vår hälsa spelar nog en mindre roll. Kan det finnas något sätt att påverka dem i rätt riktning?

    I princip håller jag med om detta men man vill ju så gärna TRO på det positiva och inte förvandlas till en ”cyniker”.

    Just nu håller jag på att förbereda mig inför min föreläsning i slutet av månaden ”LCHF som Vetenskap – Medicin som Religion” genom att ”läsa på” – De två timmarnas föreläsningar är i princip klara. Det jag läser för närvarnade är samhälllsfilosofen Ivan Illich ”Den farliga sjukvården”

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Ivan_Illich

    Den läsningen gör att man knappast kan ha några illusioner kvar – Jag menar om det redan på 70-talet var uppenbart hur det hela ligger till och att det hela tiden ”går åt fel håll”. Vad är det som säger att skutan nu kommer att vändas åt rätt håll? Varför skulle man nu plötsligt erkänna att ”jorden är rund” när man hela tiden förnekar detta?

    För mig är LCHF som ”gräsrotsrörelse” mitt hopp på ett ”paradigmskifte” och vill vi se det positivt så finns en del tecken – t.ex. att Professor Lustig släpps fram på NBC.

  11. 11
    paauluun säger

    TJA!Vad säger man?
    I LCHF ligger mycket fokus på fettkällorna, hur är det med LCHQ?

    – Det är en bättre kvalitet på fetterna med mycket omega 3 och enkelomättade fettkällor. Mättade fetter är fettbildande och i LCHQ använder vi i stället fett som ökar kroppens fettförbränning. I LCHF är proteinerna nästan bortglömda och även om du går ner i vikt på dieten tappar du också mycket muskelmassa och blir mjuk i kroppen.

    I LCHQ är proteiner en viktig del av kosten eftersom de hjälper till att bygga muskelmassa och gör så att du får en bättre kroppssammansättning och snyggare kropp.

  12. 12
    Patrik säger

    Hej Annika! Jag har en fråga.

    Jag har använt denna salva: https://www.familjeapoteket.se/sortiment/hud-har/lotion-kram-salva/hydrokortison-ccs-salva-50g i drygt 10(!) år för att smörja på under mina öron. Jag har försökt slutat flera gånger men det börjar klia under öronen och det skapas sår/sprickor. Vad tycker du jag ska göra?

    Jag går på LCHF för övrigt men det har inte förbättrat detta symptom.

  13. 13

    Det måste vi hoppas på, det skulle väl handla om gener och proteiner..

  14. 14
    LCHF-ätare säger

    Professor Göran Skrev:

    För mig är LCHF som ”gräsrotsrörelse”

    Det var en bra benämning ”gräsrotsrörelse”, i dubbel bemärkelse vad gäller LCHF-människor och kossor! 🙂

  15. 15

    @ Professor Göran:

    Kul att du hittat 70-talets alternativtänk . Läs även R D Laing. Friskt är sjukt och sjukt är friskt

  16. 16
    christina johansson säger

    Mättade fetter som i naturligt smör, grädde, ägg har den bästa kvalitén av alla fetter tror jag. Har gått ner i vikt tio kilo på kort tid genom att äta av dem och att undvika även ”kvalitetskolhydrater”. Har också dagligen ätit av det mättade fettet kokosolja som ingår i LCHF-dieten. Det är en invecklad historia vad som händer i kroppen vid förbränningen, men för att hålla oss friska och smala är LCHF det bästa alternativet. Man kan sen vad det gäller kolhydratintaget lägga sig på en nivå som passar sjukdomsbild eller omfattning av fysisk träning. @ paauluun:

  17. 17
    F d anhörig säger

    christina johansson Skrev:

    En forskning inriktad på hypotesen ”effekter av förändrade kostvanor – mindre medicinering”.

    Ett av de bättre förslagen jag sett på länge – effekter av förändrade kostvanor – mindre medicinering. Hur ska man åstadkomma detta med en sjukvård och en läkemedelsindustri som motpart? Så länge man sköter sitt eget hushåll går det ju, men om man är beroende av offentliga måltider, i äldrevården, blir det värre. Det vill till att anhöriga tar strid för bättre mat och mindre medicinering.

  18. 18

    @ F d anhörig: ” … men om man är beroende av offentliga måltider, i äldrevården, blir det värre. Det vill till att anhöriga tar strid …”

    Det är inte heller alldeles enkelt för föräldrar att ta strid mot den kolhydratstinna margarinmat som serveras på de flesta håll i våra skolmatsalar eftersom föräldrar endast kan agera på lokalplanet! Riskföreningen ”Hem och skola” har nämligen inte kostfrågan på agendan, men väl andra aktiviteter ;).

    https://svt.se/2.144367/1.2207730/tiotusentals_kronor_gick_till_ledningens_krogbesok

  19. 19
    Professor Göran säger

    Med rubriken ”Supersatsning på svensk forskning” så passar boken ”Den Farliga Sjukvården” av Ivan Illich alldeles förträffligt utmärkt in på denna tråd för Ivan Illich sätter på samma sätt som Lierre Keith i ”Vegomyten” och för övrigt även Gary Taubes i sin ”Good Calories & Bad Calories” in frågeställningen om ”vetenskapens roll” när det gäller vår hälsa i ett brett samhällsperspektiv istället för att se frågan ur det traditionella, snäva och linjära medicintekniska ”utvecklingsperspektivet” (”more of the same”).

    Här är ett citat som smakprov från sidan 72:

    ……………… ”Den (medicinska yrkeskåren) har istället kommit att spela en roll som tidigare varit reserverad för prästerskapet och använder vetenskapliga principer som sin teologi och teknikerna som tempeltjänare. Läkarna sysslar inte längre med den praktiska konsten att bota dem som kan botas, utan ägnar sig åt att frälsa mänskligheten från sjukdomens och handikappens bojor och till och med från den oundvikliga döden.” …………

    Boken gavs ut redan 1975 och det är förvånansvärt hur det han säger faktiskt passar in ännu bättre idag på de förhållandena som råder inom sjukvården. Det stämmer också med mina egna erfareneheter. Från mitt sista återbesök på hjärtavdelningen på NÄL 2005 sex år efter min infarkt 1999 kommer jag ihåg När överläkaren talade om att detta var sista gången som jag kallades till återbesök och att jag då frågade om jag betraktades som ”frisk” av sjukvården. ”Nej men här bedriver vi sjukvård och inte hälsovård!” var hans korta svar. Man kan alltså inte förvänta sig någon egentlig hjälp från vår oerhörda sjukvårdsapparat när det gäller ens egen hälsa utan detta får man fixa själv om man inte har turen att träffa en läkare som Annika som vågar stå upp för patienterna och försöker hjälpa dem att bota sig själva med hot om att bli av med läkarlegitimationen vilket ju faktiskt är absurt.

    För dem som är intresserade av ett bredare perspektiv på sjukvården så skulle jag vilja säga att läsa den här boken nästan är att betrakta som ett ”måste”. Jag kan egentligen inte förstå att jag själv har kunnat ”missa” boken så många år men bättre sent än aldrig. Jag förstår nu också bättre min frus vägran att utsätta sig för ”vårdapparaten” eftersom hon tidigt hade läst boken.

  20. 20
    Rolf Löfgren säger

    En annan viktig bok är ”Forsknings-Fusket!” av Ralf Sundberg. Med den som grund är jag ytterst tveksam om denna stora satsning på forskning kommer att vara positivt för vanliga människor.

    Eftersom kapitalet ska vara med och finansiera det hela så är det troligt att det blir mindre hälsa och mer mediciner.

  21. 21
    Sven Erik Nordin säger

    @ Professor Göran:
    Lycka till med föreläsningarna!
    Du har säkert läst Waerlands skrifter, men annars bifogar jag ett utdrag här. Han var ju inte precis någon förespråkare av LCHF, och han hade förvisso inte rätt i allt – men han hade mycket intressanta iakttagelser om läkare och sjukvård! Ur hans bok ”I sjukdomarnas häxkittel” kan man t.ex. läsa följande:

    ”Det förefaller faktiskt, som om läkarna framför allt bemödar sig om att bevisa, att den civiliserade människans krämpor och skavanker endast bero på att hon av naturen skapats på ett felaktigt sätt. För att överskyla sin egen okunnighet ge de Skaparen skulden till hela sjukdomseländet.
    Det tycks vara en regel, att varje organiserad kår blir konservativ och efterbliven, om den lämnas åt sig själv, d.v s. utan hälsosam kritik från utomstående. Till och med ett samfund av reformatorer skulle, tror jag, bli fientligt mot reformer.
    De första läkarna i Europa, lärjungarna till ”den störste bland alla läkare”, Hippokrates, betraktade ormen som en symbol för sin konst, därför att ormen förnyar sitt skinn varje år. På samma sätt hoppades de förnya sina patienters hälsa samt förnya och förbättra sina egna principer och metoder.
    Med det antika Greklands fall gick den medicinska vetenskapen i vinteride och låg i dvala 1.500 år, ända tills Paracelsus uppträdde. Men med den tendens, som varit rådande inom yrket under generationer, att klänga sig fast vid antikverade åskådningar, borde sköldpaddan med sitt hårda och oföränderliga skal och sin medfödda tröghet betraktas som läkaryrkets sanna symbol i stället för ormen.
    Trots de 2.300 år, som förflutit sedan Hippokrates’ dagar, ha vi alltjämt inte kommit så långt som han och hans lärjungar, särskilt när det gäller hälsouppbyggandet och upprätthållandet på högsta nivå av människans fysiska och psykiska krafter. Vår läkarkår har ”nätt och jämt börjat inse”, vad som var självklart för deras föregångare på Hippokrates’ tid – nämligen ”den enormt viktiga roll, ett bristfälligt fungerande matsmältningssystem spelar som sjukdomsorsak”.
    Den ryktbare engelske läkaren Sir James Mackenzie skrev på sidorna 22 och 24 i sin bok Symptoms and their Interpretations (Symtom och deras tydande):
    ”De vanliga praktiserande läkarna komma under utövningen av sitt yrke i kontakt med alla de sjukdomar, som hemsöka människorna. En analys av de åkommor, som de behandla, avslöjar det medicinska vetandets nuvarande ståndpunkt. Om vi bortse från de små, alldagliga krämporna och endast ta de sjukdomar i betraktande, som äro de mest förhärskande, finna vi, att diagnosen endast vid en liten bråkdel (5 till 10 procent) kan ställas med någon säkerhet. De flesta inom ramen för denna låga procent befintliga sjukdomsfallen äro på ett så långt framskridet stadium, att organen äro obotligt skadade – som t. ex. vid slaganfall, kronisk äggvita, kallbrand, framskridet hjärtlidande, och dessa sjukdomstillstånd äro slutresultaten av en långvarig period av ohälsa, vars ursprung och tidigare stadier icke konstaterats. Även sådana sjukdomar som lungsot och magsår äro med all sannolikhet sekundära eller tillstötande sjukdomar – under alla omständigheter kan diagnosen ej ställas, förrän stora förändringar redan ägt rum.
    Diagnosernas opålitlighet bevisas av de två sistnämnda sjukdomarna. De äro så vanliga och läkarna ha befattat sig med dem så länge, men ändå ha vi inte kommit så långt, att vi kunna diagnostisera lungsotsfall, förrän lungorna äro svårt skadade, och vad magsår beträffar måste Berkeley Moynihan med stöd av sin stora erfarenhet konstatera, att det är nedslående och förödmjukande att tvingas erkänna, att vi ännu ofta äro oförmögna att i tid diagnostisera denna sjukdom.
    De flesta av sjukdomarna framkallade störningar inom organismen kunna ej upptäckas genom mekaniska hjälpmedel. Många karakteristiska tecken kunna blott upptäckas med hjälp av ett tränat öga, ett tränat öra eller känsligheten i en tränad hand. Men ännu värdefullare äro de känsloförnimmelser, som patienten själv erfar. För att rätt kunna tolka dem erfordras en träning, som endast kan förvärvas genom många års tålmodiga observationer och övningar, i det att det förflutnas erfarenheter samlas i medvetandet med tillhjälp av metoder, säregna för den medicinska vetenskapen. Dessa metoder kunna aldrig förvärvas i ett laboratorium, och det är därför som personer, vilkas erfarenheter grundas på laboratorieförsök, misslyckas som praktiska iakttagare av sjukdomsförlopp i den levande organismen, hur framstående de än må vara som fysiologer, kemister eller bakteriologer.”

  22. 22
    Professor Göran säger

    @ Sven Erik Nordin:

    Intressanta synpunkter – det är bara att hålla med.

    Jag har nu precis avslutat ”Den farliga sjukvården” och tittar ut på blåmesarna som ”hänger och dänger ” i kokosnötterna utanför fönstret och tänker att de nu kommer att få väldigt fina och friska ungar i de nyuppsatta fågelholkarna. Maten är fundamentalt viktigt inte bara för hälsan hos oss människor utan även hos våra flygande vänner.

    När man funderar på läkarvården historiskt så kan det tyckas förvånansvärt att människor i alla tider ständigt har uppsökt läkare och betalt bra för deras tjänster och inte minst för alla skumma mediciner trots att värdet av allt detta måste vara mycket begränsat och väldigt uppenbartt. Det är för mig idag väldigt klart att hela läkarvården med fördel kan liknas vid en välorganiserad religion och med en förkärlek för dogmatiska förhållningssätt. Tron på att tvivelaktia mediciner skall åstadkomma under finns nog framför allt från patienternas sida men även från läkarnas sida där man också så gärna vill tro. När det gäller statiner och bekämpandet av kroppens väldigt nyttiga ämne kolesterol finns i mina ögon varken sans eller förnuft idag. Här härskar definitivt ett ”medeltida mörker”!

    När skall detta äntligen avslöjas som den makabra bluff det är frågan om? Och när vansinnet till slut erkänns och man blir tvungen att överge dogmen om fettets och koleterolets farlighet så kan vi vara ganska säkra på att läkemedelsindustrin kommer att slå ifån sig med båda händerna och hävda:”Att kolesterol skulle ha varit ett nyttigt ämne i kroppen hade vi faktiskt inte den minsta aning om!” En väldigt lönsam ”oskuld” idag.

    1500-talsFilosofen Montaigne som själv led av svåra gallstensanfall eller om det nu var njurstensanfall har en hel del intressant att säga kring inställningen till läkarkåren och även om människor inställning till sjukdomar som ligger helt i linje med Ivan Illichs resonemang.

  23. 23
    christina johansson säger

    @ Professor Göran:
    Det är synd att dagens läkare inte är lika angelägna om sina patienters hälsa som professorn är om sina fåglars. Kanske skulle dietisternas roll övertas av läkarna. Var kan man köpa boken ”Den farliga sjukvården” ?

  24. 24
    christina johansson säger

    Vill passa på att tacka Annika, som uppenbarligen inte är en av dessa följsamma läkare jag syftade på i förra inlägget, för all information och kunskap denna blogg erbjuder!

  25. 25
    Professor Göran säger
  26. 26
    christina johansson säger

    @ Professor Göran:
    Tack för länken, har beställt!

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa