Jag mailade till Diabetesfonden.se och frågade om de stöder någon forskning på diabetes och LCHF.
Jag fick svaret:
”På rak arm kan jag inte påminna att Diabetesfonden f n stöder ett projekt som behandlar LCHF och utveckling av diabetes samt dess komplikationer. En ansökan om detta kommer att bedömas på vanligt sätt dvs nyhetsvärde, genomförbarhet inklusive metodik samt den/de sökandes kompetens värderas och och prioriteras gentemot andra ansökningar.
Vänliga hälsningar,
Stellan S”
Är det verkligen ingen som är intresserad av att forska på LCHF vid diabetes, eller har forskarna inte kommit på att de kan söka anslag från Diabetsfonden?
Diabetesfonden administreras av Svenska Diabetesförbundet. som knappast skulle vara intresserade av att forska kring ngt som verkligen skulle göra de flesta diabetiker om inte friska så friskare.
Då skulle ju underlaget för betalning av löner till deras alla styrelsemedlemmar försvinna.
Helena Hesselmark
diabetiker typ0
Jag är otroligt intresserad av att doktorera & forska om LCHF men här i Göteborg & Sahlgrenska så har de inte alls den approachen till diabetes… kost är inte med på kartan nästan….
Hesselmark visar här på ett problem som nog berör alla fria organisationer grundade i något samhällssyfte. När organisationen växt till sig och börjar få gott anseende och anställd personal uppstår grupper vars intresse är att de oarter som skulle justeras blir kvar, så att organisationen kan fortsätta. Det gällde t.ex. medborgarrättsrörelsen i USA på 1960-talet. Och gäller det inte hyresgäströrelsen i Sverige?
Därför har sådana organisationer begränsad effektiv livslängd. Sedan blir de onyttiga, kanske en direkt broms för sitt offciella syfte. 5-6 år kanske räcker. Då måste det tillkomma nya, obelastade organistioner – och då uppstår lätt konflikter mellan den gamla och de nya….
Hej, ärligt talat så tror jag att livsmedelsindustrin är en så stor maktfaktor att inte så många skulle motstå dom mutor dom får för att låta bli att forska om förhållandet mellan LCHF/Diabetes.
Det är min gissning
Frågan kanske blir löst nu när Socialstyrelsens särskilda arbetsgrupp inom kort kommer att presentera vilka kostråd som ska gälla vid diabetes. Den som är intresserad kan läsa mer om detta på min blogg.
Mvh
Bosse
# Bo Z, klipper från din blogg: ”Å ena sidan kan man tycka att det är märkligt att kostråd till diabetiker kan bygga på diametralt olika principer. Mycket kolhydrater eller lite kolhydrater för samma sjukdomsdiagnos? Å andra sidan tycker jag det är positivt att det nu blir patientens val som kommer att få större betydelse. Och att sjukvården måste ställa upp och stödja varje patient oavsett vad patienten väljer att äta.” — ”Och – de diabetiker som vill äta en strikt lågkolhydrakost (LCHF) ska även de få råd och stöd av vården och tätare kontroll vid behov.”
Det är inte konstigt att Socialstyrelsen kan acceptera diametralt olika principer. Det är känt att man kan gå ner i vikt på alla dieter om man bara äter tillräckligt lite och just viktminskning är det som vården ser som den viktigaste ingrediensen i kampen mot diabetes. Mao, det kvittar vad du äter så länge du går ner i vikt. Vården har ännu inte accepterat att LCHF sänker och stabiliserar blodsockret redan innan viktminskningen infinner sig.
Däremot är man säker på att HF, dvs det höga fettintaget som man tillskriver kosten på sikt kommer att ge hjärt/kärlsjukdom, som man ju kopplar till diabetes och även medicinerar för, man ger kolesterolsänkande medicin i förebyggande syfte direkt man diagnostiserat diabetes.
Vad jag vet är sjukvården redan idag skyldiga att låta diabetiker själva bestämma vilken kost de vill ha. Det stora problemet blir då frågan om de som är satta att förmedla kunskap om kost har koll på alternativen. Talriksmodellen och medelhavskosten och kanske även Ickestrikt lågkolhydrat är säkert inget problem för dietisterna/diabetessköterskorna. Däremot tar det säkert emot både kunskapsmässigt och rent känslomässigt när vi kommer till LCHF. Dietisterna tycks ha direkt fientlig inställning till det alternativet.
Kunskapsmässigt; de är inte utbildade i ämnet. Det är därför jag efterlyser vidareutbildning för dietister till lchf-kostrådgivare.
Känslomässigt; man är säker om att kosten höjer blodfetterna och om alltför många övergår till att själva sköta sin kosthållning kan ju jobbet snart vara i fara.
Frågan är väl om det inte även denna gång blir en enbart läpparnas bekännelse av socialstyrelsen, har vi hört dem basunera ut att ” LCHF nu är godkänd för diabetiker och överviktiga enligt vetenskaplig grund”? Utöver ett litet pip i samband med kungörelsen har det varit väldigt tyst från det hållet
Jag och sækert många med mig har oerhørt stort intresse i att forska på LCHF, speciellt vid typ-2 diabetes och øvervikt men också på vad som sker hos friska fysiskt aktiva under en længre period. De har detta år inkluderat LCHF som experimentell kost i utbildningen till kliniska næringsfysiologer vid Universitetet i Oslo, tredjeårsstudenterna ska testa detta i tre veckor åtføljt av tester på bl.a inflammation och blodlipider.
Skulle tro att detta ær ett æmne som kommer få mer utrymme och studeras mer framøver.
Erik, Det låter väldigt intressant och spännande att de börjar forska på LCHF vid utbildningen till näringsfysiolog vid universitetet i Oslo. Det är ett ljus i mörkret.