Gikt

Jag fick en mailfråga om gikt, och fick därför börja Googla på det. Jag hittade bland annat en översiktlig artikel i Läkartidningen.
Gikt räknas ju in bland sjukdomar kopplade till metabola syndromet. Alkohol är en känd riskfaktor, därav namnet portvinstå.
Både leder, senor och underhudsvävnad kan bli angripna av den inflammationsgivande utfällningen av urinsyrakristaller.

Skolmedicinska behandlingar är tex kortisoninjektion i en akut inflammerad led. Även inflammationsdämpande preparat, som diklofenak, brukar användas vid akut inflammation.
Långsiktigt (ej akut) kan urinsyran i blodet minskas med läkemedlet Allopurinol, vilket kan minska risken för inflammationer på sikt.
Colchicin kan användas både som akut och långsiktigt  läkemedel.

Men självklart är LCHF den kost man långsiktigt bör äta mot gikt, likaväl som mot andra sjukdomar som ingår i metabola syndromet.
Det finns inte mycket forskat på vilken kost som är den bästa vid gikt. Rådet att undvika purinrika födoämnen är därför inte baserade på vetenskap, utan på en enkel tankegång att purin är ursprung för urinsyra. Metabola förlopp är dock inte självklart så enkla. Rådet att undvika (större mängd) alkohol är dock massivt grundat i beprövad erfarenhet.

 

Comments

  1. 1

    Av egen erfarenhet vet jag att för mycket läskedrycker (”hamnsupar” i mitt fall) kan leda till gikt. Besökte läkare pga. svår gikt och fick 20 tabletter diklofenak utskrivet. Två st. räckte för att häva inflammationen. Dagen därpå fick jag reda på att diklofenak är livsfarlig och hade dragits in UK från den ena dagen till den andra. Detta är minst tre år sedan men i Sverige tycks diklofenak vara kvar på apotekarnas hyllor. Har jag fel? Jag har 18 pillar kvar nu men klarat mig från gikt pga. försiktighet med just ”hamnsupar”. Men i officiella sammanhang pratas det bara om puriner. Dimridå?

  2. 2
    Elisabeth G says:

    Jag har haft ett antal giktattacker och kan berätta att man kan inte föreställa sig hur ont det gör förrän man själv haft en. Det gör enormt ont.

    Vad gäller kost har jag kommit fram till att det bästa är strikt LCHF. En vecka eller två testade jag paleo efter att ha läst Autoimmun kokbok men fick omgående en giktattack, antagligen beroende på frukt och honung (som jag inte kan förstå att någon tycker är naturligt). Nu håller jag mig till en strikt LCHF och har inte haft någon giktattack på snart 1,5 år. Underbart!

    Tyvärr är råden man får vad gäller kost totalt oanvändbara. När det var som värst googlade jag hej vilt och kom fram till att jag skulle göra si och så och tvärtom. Nej, en strikt LCHF är det bästa, såvitt jag kan se.

  3. 3

    Har en bekant som också lyckades ringa in fruktos som huvudproblemet. Inget socker efter det och han har gått ner många kilo nu.

  4. 4

    Helt klart pH-beroende. Med stärkande behandling av njurar brukar det ge sig. Jag ger maskrosrot. Även att höja pH med en bra mineralblandning med fokus på magnesium. En del förespråkar bikarbonat men att endast ta det blir inte bra i längden.
    Urinsyrakristaller går bra att se i mikroskopet vid blodanalys. Dessa kommer vid nedsatt njurfunktion och lågt pH-värde i vävnaden i kroppen.

  5. 5

    Jaså gikt också! Det är ju en hel katalog hälsoproblem, där konventionella läkare beredvilligt visar att de inte lärt sig så mycket sedan 1353. Det var då som Petrarca skrev till sin kompis Boccacio och klagade över doktorer som han konsulterat. Han föreställde sig att i valet mellan att vända sig till en läkare eller låta sjukdomen läka ut på egen hand vore det senare att föredra. Vi saxar ett utsnitt ur den engelska översättningen:

    “…if one hundred or one thousand men, of the same age and character and [eating] the same diet, one and all affected by the same disease, one half shall turn to the advice of Doctors of the kind that there are in our time, and the other [half] without any Doctors shall follow natural instinct and their own discernment then I have no doubt that of the former [half] many shall die and of the latter [half] many shall escape’“

    Alltså två identiska grupper, varav bara den ena behandlas och den andra lämnas i fred, säkert det första belägget för vad som numera kallas “kontrollgrupp“.

    Det har varit en del diskussion om det där brevet och hur det skall tolkas. Den som har intresse för det och vill kolla mot den latinska originaltexten hittar den här:

    http://www.jameslindlibrary.org/articles/petrarchs-letter-to-boccaccio-on-the-proud-and-presumptuous-behaviour-of-physicians/

  6. 6

    Vid ett tillfälle när vi bjöd på köpetårta på ett av barnens födelsedagar fick den gäst (som hade prediabetes mm mm) som åt mest tårta ett giktanfall dagen efter.

  7. 7

    Jag har ätit mycket strikt lchf i 8 år, de senaste åren ketogen. Jag är nu 46 år, vältränad och aldrig varit överviktig, hade innan lchf inte haft gikt. För tre år sedan fick jag mitt första gikt anfall. Efter det har jag varit ännu mer strikt, 0-socker, 0 alkohol, har dessutom undvikit mat med högt purininehåll (inälvsmat, skaldjur) och ätit tillskott av vitamin C och magnesium. Tråkigt nog har jag haft två ytterligare anfall. Orättvist tycker jag…

  8. 8
    Annika Dahlqvist says:

    7 Anders
    Ja tyvärr stämmer inte allt på alla.

  9. 9

    Min partner led av gikt men efter att ha uteslutit allt socker så är han nu symptomfri.
    Dock oerhört känslig. Efter att ha varit helt sockerfri i över 1 år så intogs en köttgryta som (utan vår vetskap) innehåll kondenserad mjölk. Trots att han helt undvek grytbasen i sig och bara mumsade på köttet så fick han värk i en tå den natten. Lindrig värk men ändock!

  10. 10
    Lars Bern says:

    Efter en canceroperation 1992 fick jag en komplikation som slog ut min ena njure. Med halverad njurfunktion ökade urathalten i blodet och jag fick ganska snart min första giktattack. Jag har sedan dess haft ökande problem med gikt som periodvis nästan invalidiserade mig. Enda hjälpen som skolsjukvården och läkarna kunde erbjuda var upprepade kortisoninjektioner. LCHF-kost hjälpte mig inte.
    Egna efterforskningar ledde till att jag hittade denna studie som visade att höga doser askorbinsyra (C-vitamin) hade en markant effekt: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2767211/
    Jag fick klart färre giktattacker men var ändå inte helt nöjd utan fortsatte forska och fann då en studie som visade att askorbinsyran har en mycket kort halveringstid i blodet vilket gör att effekten av en hög dos snabbt klingar ut. Jag gjorde då så att jag blandade 10 g askorbinsyrapulver i en mörk enlitersflaska som jag drack av kontinuerligt (även på natten) varje dygn. Därmed minskade min gikt dramatiskt och om jag nu får den minsta giktkänning (som händer ngn gång per år) då har jag Predisolon (oralt kortison) hemma och tar en dos på 30 mg till natten. Giktkänningen försvinner då på ngt dygn.
    Jag tycker det är en skandal att inte skolmedicinen känner till denna enkla bot för en så vanlig åkomma, speciellt som detta finns publicerat. Finns det överhuvudtaget ngt intresse av att bota kvar?

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.