Rekordhöga halter av bekämpningsmedel vd växthus

Helsingborgs dagblad. Rekordhöga halter av bekämpningsmedel…

Så kan det bli vid intensiv odling av mat. Stora mängder av bekämpningsmedel används.

Vid uppfödning av gräsbetande djur behöver man inte använda bekämpningsmedel alls. Korna kan i lugn och ro beta sitt gräs.

Korna är inga klimatbovar, och man blir inte sjuk av att äta rött kött från gräsbetande djur. Under de senaste 50 åren har konsumtionen av rött kött gått ner, samtidigt som diabetesfrekvensen har gått upp.

 

Comments

  1. 1

    Till veckan hämtar jag mitt gräsbeteskött från Gröna Gårdar. Det känns bra.
    https://www.gronagardar.se/sv

  2. 2

    Tyvärr var det en logga in tjänst!

  3. 3
    sten bjorsell says:

    Usch ja. Försöker få ihop en skröna om hur vi förstör det för oss på lång sikt genom att alltid välja det som ser bra ut för i morrn bittida, s.a.s.
    Gräsbetat blir melodin i alla fall.
    Lantbruksprofessorerna kallar gifterna för ”skyyd”. Pensionskydd för dom själva, månntro.

  4. 4

    Fast just det här kommer nog mer troligen från krukväxtodlingar…

    http://www.garta.se/?p=31294

  5. 5
    Rolf Löfgren says:

    Kommer att tänka på Stefan Jarls film Underkastelsen från 2010. Riktigt otäckt om man funderar på konsekvenser.
    Del 1. https://www.youtube.com/watch?v=zTMRi0ElqTk
    Del 2. https://www.youtube.com/watch?v=OdZao0D5MRE

    Stefan Jarl skriver om situationen 5 år senare.
    http://www.stefanjarl.se/underkastelsen-fem-ar-efterat/

  6. 6
    XMargareta says:

    Jag skulle vilja se mer gräsbete.
    Vill också se, att jaktbart vilt mer kommer ut till försäljning.
    Älg, Vidsvin, Rådjur, Hjort, (Vicent om den kommer in.) osv.
    Mer kol binds i marken.
    Biologisk mångfald ökar.

    Bör forskning och utveckling av olika bruksmetoder öka?
    Skulle vilja veta om det går att förena ett på många sätt ” mer naturligt jordbruk” med ekonomi på olika plan.
    Om det då inte behövs lika mycket kraftfoder och man kan dra ner på spannmålsarealer och energikostande gödningsämnens framställning, transportkostnader och dito utsläpp, samt besprutning.
    Vad innebär det då ur olika aspekter för människor?, för ett land?, för mänskligheten?
    Går det att parera i så fall med ökning av ovanstående med försök och forskning?

    Jag vet att det sägs från många inom agrar näring och universitetsnivå, att då kan vi inte mätta jordens befolkning osv
    Jag vet också via olika släktingar, som har jordbruksutbildning på alla plan, hur tex Norsk Hydro i alla fall på 70-talet pushade reklam osv. via några av dem.

    Kan det vara så, att den sidan av agrar forskning har fått slagsida åt det tyngre hållet jämfört med mer cirkulerande metoder?
    Finns en framkomlig väg till den mer naturliga användningen av jord-och skogs-bruksmark?
    Går det att vara utvecklingsoptimist därvidlag?

    (Tyvärr innebär väl cirkulering via tex rötslam av tex fosfor, som nu sägs vara brist på där den nu bryts också cirkulering av tex giftiga tungmetaller.
    Går detta, att komma runt?)

  7. 7
    sten bjorsell says:

    XMargareta,
    De flesta om inte alla dina frågor finns besvarade i de båda utmärkta böckern ”Growing a Revolution” och ”Grassfed Nation”. Och svaren är ja! Dessutom lönar det sig mer för bönderna att växla till ett jordbruk som inte bygger på dyrbar oljeproducerad konstgödsel utan på luft, vatten, sol, och kol redan i jorden, och jordens mikroorganismer. ”Hemligheten” är att ta bort konstgödseln så att växternas naturliga samspel med mikroorganismer i jorden återuppbyggs och blir katalysator för att växterna återigen skall kunna producera allt från det nämnda plus från mineraler som mykorrhizza kan hämta upp på mycket långa avstånd under rätt betingelser. Det medför även att mineralhalter i våra växter kan återställas, trots att vi inte sätter till något, eftersom de tas upp från bergrunden eller jordem under matjorden. Systemet lämpar sig för alla utom för industrin som säljer kemikalier till jordbruket, eftresom det inte blir många produkter kvar att sälja till ”självgående” jordar och smarta bönder. Inte ens växtgifter, eftersom det naturliga systement bygger på mångkultur istället för monokultur, som ”kräver” gifter. I mångkulture blir det dels konkurrens och dels ökad förekomst av insekter som håller efter pest, och med marken täckt av nyttiga växter året runt blir det inte mycket ”plats” för ogräs att gro. När våra ”agronomskolor” styrs åt andra hållet av okända faktorer för de bönder som vill bryta sig ur dagens ekorrhjul göra det på eget bevåg. Men boken ”Growing a Revolution” är utmärkt handledning, med praktiska exempel från hela världen av ”regenerativt jordbruk”.

  8. 8
    olle holmqvist says:

    Vid skörd bortransporteras växtmaterial med bl a kväve N, och fosfor.P,. N och P som innan dessa funnits i jorden, hoppas alla håller med N och P som vid tillväxten tagits upp av växten. Att N kan återföras genom på plats eller annan plats fixering av kväve ur luftens oändliga förråd, det
    kan åtminstone hypotetiseras framför skärmen. Frågan är hur göra – det tillräckligt mycket.

    För P gäller inte det motsvarande det bara transporteras bort till mänskliga tarmar och
    tarmar på husdjur. Befolkningstillväxten har fått sin mat, i hög grad genom P som tillförts
    från jordytan. VästSahara rikaste kända tillhandahållare.

    Sten rekommenderar en hel bok att läsa. Det tänker jag inte göra. Om Sten utifrån boken
    läst och begripit hur P-frågan kan lösa globalt, då kan han också kort och begripligt
    berätta för oss andra.

  9. 9
    XMargareta says:

    # 7 och 8.

    Tack för boktips.
    Skall så småningom läsa någon eller bägge av de rekommenderade böckerna.

    Jag skulle också vilja veta om och hur det kan gå ”runt”, om fler anammar tex LCHF och därmed konsumerar mindre mängd kolhydrater, spannmål tex och att fett/ proteinkonsumtionen mer kan styras över till skogs/gräsbetat.

    Då skulle det gå åt mindre mängd både konstgödsel och bekämpningsmedel.
    Det skulle bland andra fördelar kunna betyda, att det blir mindre klimatbelastning. Metangas är förhållandevis kortlivad och dessutom skulle kolets kretslopp bli mer direktcirkulärt

    Vad gäller fosforn, så undrar jag om jag har kommit ihåg korrekt att det ev. går att få loss fosforn ”giftfritt” från rötslammet ( tror det var från något författat av Gunnar LIndgren.)

    I vilket fall som helst skulle det nog vara bra, med lite mer försök/forskning ifall det saknas tillräcklig sådan.

  10. 10
    olle holmqvist says:

    ”Marocko, Kina och Västsahara besitter tre fjärdedelar av det globala förrådet. EU tillsammans med länder som Indien och Australien är helt beroende av importerad fosfor för sin produktion av livsmedel.”
    http://www.swedishwaterhouse.se/sv/blogg/fosfor-en-livsnodvandig-och-andlig-resurs/

    http://phosphorusfutures.net/the-phosphorus-challenge/the-story-of-phosphorus-8-reasons-why-we-need-to-rethink-the-management-of-phosphorus-resources-in-the-global-food-system/

    titta en stund på och begrunda det första diagrammet !

  11. 11
    Eva Wahlbeck says:

    Citrusfrukter badar också i gift! Jag tänkte vara litet hälsosam, och köpte citroner, för att göra citronvatten. På etiketten sår bl.a. ”the taste of life”… Då jag läste vidare står det ”Efterskördsbehandling: IMAZALIL”. Är det ett gift, som ska vara the taste of life? Det blir inget citronvatten, har lust att föra tillbaka citronerna till affären. Vart är vi på väg? Jag blir så trött på att hela tiden kolla, och åter kolla, på etiketter och innehållsförteckningar, men till vilken nytta?

  12. 12
    XMargareta says:

    Angående fosfor hoppas man att det går att utveckla metoder för att cirkulera den, utan vidhängande tungmetaller.
    Apatiten, det fosformineral, som bryts innehåller alltid Cadmium i olika halt.
    Gunnar Lindgren har trovärdigt påvisat, att bl.a. halten Cadmium ökar efterhand i jordar om man recirkulerar rötslammet.

    Nedan axplock från minnet.
    Cadmiuminnehållet i människokroppar i typ Sverige och Europa ligger haltmässigt ganska nära förgiftningsnivå. Skador på njurar är en förgiftningsskada av Cadmium tex.

    Vissa växter tar upp mer Cadmium än andra, om jag minns rätt tex Solrosor och Tobak.
    Det beror visserligen på pH i jorden hur mycket, som tas upp, men det finns siffror, som redovisar höga halter Cadmium i en del Europeiska jordar tex en del Tyska.
    För många år sedan tog jag del av en rapport, som redovisade njurskador positivt korrelerat till Cadmiumhalt i dessa området.( Nej jag vet det är inget bevis.)

    Jag har även fått mig berättat från fackperson att i huvudvindriktningen från tre orter i Sverige med då Cadmiuminnehållande luftavgång från industri, det fanns större frekvens njurskador. Inte heller bevis.
    Av dessa orter minns jag Finspång.
    Enligt min sageskvinna var denna rapport hemligstämplad.

    Mer gräs/skogsbete ger i anledning av detta mindre behov av konstgödslat / besprutat kraftfoder till köttkor etc.

    Jag anser fortfarande det angeläget, att det utvecklas metoder i området.

  13. 13
    sten bjorsell says:

    #8, olle holmqvist, tack för att du nämnde fosfor. Och du är inte ensam att ha rest frågan.

    Dock har fosforfrågan en mycket enkel lösning, som de som säljer NPK antingen inte känner till eller också inte vill sprida.
    Standardmätning av fosfor mäter tillgängligt fosfor, vilket inte visar upp den delen av fosforn i jorden som inte är löslig i jorden och därmed otillgänglig för växterna.
    Men om fosforn finns i jorden oåtkomlig, bunden i stabila oxider, är den ju inte användbar.
    Men det är här som mikrolivet i marken kommer in i bilden. Mikrolivet och Mykorrhizza omvandlar en hel mängd mineraler så att de blir tillgängliga för växterna, och dessutom levereras en del direkt till växterna.
    Fosfor ingår naturligtvis här.
    Men om vi tillsätter NPK minskar växterna direkt näringsutsändringen till underjorden vilket resulterar i att ”underjordsekonomin” går in i lågkonjuktur eller, i depression ofta idag som jag försökte förklara i #7 ovan. då nästan stannar de mikrokemiska fabrikerna och ljudlösa transportsystemen därnere.

    Om någom köper kindleversionen av boken ”growing a revolution”, sök på phosphorous och guano för att direktläsa de intressanta avsnitten som förklarar varför hela jordbruksetablissemanget har missat det här med fosfor. B
    Notera dock att kindle har två problem med sökning. 1- samma som google man kan inte söka på del av ord 2- felstavning ger noll resultat.

  14. 14
    olle holmqvist says:

    Sten OK
    måste tydligen skaffa o läsa boken, fast det låter hittills inte särskilt troligt.
    P är som ser det en största aspiranten från att vara den mest påträngande ödesfrågan.
    återkommer

  15. 15
    olle holmqvist says:

    har sett Montgomerys föredrag ser jag, var inte imponerad. återkommer.
    olleh

  16. 16
    sten bjorsell says:

    14 Olle.
    Fosforn finns i det områden du nämner ovan i ”onaturligt” höga koncentrationer vilket gör de ekonomiskt t gångbara att bryta. Men det finns även ”överallt” i granit och all möjlig sten tydligen i tillräckligt höga koncentrationer så att våra vanliga jordbakterier kan bryta ned oxiderna till lösliga former. Författaren är professor i geologi så jag antar att han känner till mineralbitarna bra.

    Gissar att endast de större delarna inräknas i vårt ”ändliga fosforförråd”, se larmartikeln du referereade till i 10 ovan. Men den där räknade fosforn utgör nog bare en bråkdel av den fosfor som finns utspridd under våra matjordar, ”ekonomiskt” brytbart endast för våra jordbakterier! Ser alltså ut som aktiekursen för ”brytbar” fosfor kan vända skarpt nedåt.

  17. 17
    olle holmqvist says:

    Hoppas du har rätt. såg Montgmerys föredrag för ngt år sedan och glömde genast. Han säger själv att han inte är jord-forskare.pausar några dar återkommer.
    olle

  18. 18
    sten bjorsell says:

    Nu har Montgomery säkert 10 föredrag på youtube som man listar genom att skriva in david montgomery youtube i google.
    Den sista föredraget jag såg var ”The hidden half of nature” som bl. a. jämfår våra egna mikrobiom med de i jorden. Flerfaldighet och ”naturligt” leder i bägge fallen till hälsa medans monokulturer och raffinering leder till hjälp av läkare alternative kemikalier, respektive.

  19. 19
    XMargareta says:

    Vill minnas, att både potatis och vete tar upp en hel del kadmium.

    Undersökning från 2011, angående kadmiuminnehåll hos vete.
    Lantmännens och Kungsörnens vete hade då högst halt kadmium. Vet ej hur det är nu.
    Västergötland har (haft?) matjord med mycket liten halt av kadmium.
    Ansetts lämplig för odling till barnmat just därför.
    http://www.renakerrenmat.se/fakta/MjolAnalysSlutlig5.pdf

Speak Your Mind

*