Om kolloidalt silver

Sven Erik Nordin har skrivit ett gästinlägg:

Tro eller vetande – ett aktuellt problem

Det finns mycket lurendrejeri och bedrägerier i vår värld, det kan vi vara överens om. Särskilt gäller det kanske på området hälsa och sjukdom – och naturligtvis inte minst när det gäller livshotande sjukdomar som cancer. I fullkomlig särklass står de stora multinationella läkemedelsbolagen, som i alla situationer prioriterar inkomster före människoliv. Man säljer t.ex. fruktansvärt dyra medel mot cancer – som man VET inte har någon effekt! Och man fortsätter att sälja dödliga mediciner, trots att man VET att människor dör av dem (ett bekant exempel är det smärtlindrande medlet Vioxx, som Merck fortsatte att sälja i fyra år efter att de visste att människor dog av preparatet). Deras inkomster är så astronomiska, att mångmiljonbelopp i form av skadestånd och ersättning till skadedrabbade vid förlikningar endast tas som nödvändiga ”driftskostnader”. Flera avhoppade chefer från denna industri har skrivit böcker och avslöjat den cyniska verksamheten i detalj, när de drabbats av samvetsnöd. Men deras berättelser tycks gå spårlöst förbi, och vi ser inga recensioner av dem, varken i press eller i andra media. Så blind är vår tro på läkare och läkemedelsfabrikanter att vi vägrar tro alldeles uppenbara fakta, hur många bevis vi än erbjuds.

När många i dag nästan slår knut på sig själva för att hitta argument mot ”alternativa” botemedel mot sjukdomar, så blir det nästan komiskt – eftersom det man kallar ”alternativt” egentligen är det ursprungliga. Skolmedicinen är en sentida avart av läkemedel, som generellt förorsakar stor skada, även om naturligtvis några preparat kan bota akuta smärtor och lindra andra symtom. I några fall kan de också rädda liv. Men när det gäller att förebygga sjukdom är de nästan alltid värdelösa. Och det ligger självklart inte heller i läkemedelsföretagens intresse att förebygga. De lever ju på att vi är sjuka och konsumerar deras produkter.

Orsaken till nuvarande fixering vid kemiska produkter som ”mediciner” – och nästan inte ägnar en tanke på t.ex. kostens betydelse för vår hälsa kan spåras tillbaka till den s.k. Flexnerrapporten, som kom redan 1910. Tillkomsten av denna rapport är en lång historia, där familjerna Carnegie och Rockefeller spelar en föga hedrande roll. Sammanfattningsvis innebar denna skrivelse att alla naturliga botemedel – och kostinterventioner – i princip blev förbjudna. I fortsättningen skulle enbart kirurgi och syntetiska, kemiskt framställda läkemedel godkännas. Och än i dag lever vi i följderna av detta på ekonomiska grunder framtagna dokument.

Tyvärr är de som mest aggressivt angriper alternativa metoder ofta helt okunniga och historielösa – en sorts ”historieförnekare” – och verkar också totalt obenägna att ta reda på fakta, vilket de i stället brukar anklaga anhängare av naturliga läkemedel för. Det finns många exempel på detta, men jag skall bara ta upp ett av dem.

I dag excellerar såväl journalister som läkare och myndigheter i fördömanden av produkten kolloidalt silver. Bara namnet tycks trigga igång reptilhjärnan och ge associationer till medeltida vidskepelse, häxor, troll och osund magi. Man överträffar varandra i osaklighet och dålig faktakontroll. Mest anmärkningsvärt är kanske att den statliga myndigheten Livsmedelsverket tar avstånd från kolloidalt silver – och förklarar att ”silvervattnet” är BÅDE overksamt OCH livsfarligt! Hur man kan få den logiken att gå ihop är en gåta. Häpnadsväckande är också hur människor kan sitta i TV och utbreda sig över vilka obildade galningar vi som använder kolloidalt silver skall ses som, och tala om hur farligt det är – utan att t.ex. kunna visa ett enda konkret exempel på att någon tagit skada av denna fantastiska produkt (medan människor onekligen dör av vanliga ”mediciner” varje dag).

Men vad är då sanningen bakom kolloidalt silver? Jo, det är en vätska som till 99,999 % består av absolut rent vatten (den produkt som är vanligast i Sverige). De resterande tio miljondelarna består av silverjoner och nanopartiklar av metalliskt silver. Märkligt nog tycks denna vätska klara av såväl bakterier som virus, amöbor, svamp, encelliga parasiter och andra sjukdomsalstrande mikrober – och detta utan att ha några biverkningar!! Det låter förstås för bra för att vara sant – men det ÄR faktiskt sant. Senare tids forskning har också visat, att kolloidalt silver faktiskt kan påverka cancerceller. Konkret skulle det alltså kunna innebära, att kolloidalt silver i viss mån kan ersätta både antibiotika och cellgifter – båda gigantiska inkomstkällor för läkemedelsbolagen. Därför finns det naturligtvis all anledning för dessa att förtala denna produkt och undanhålla allmänheten kunskaper om dess goda egenskaper. Men att statliga myndigheter använder mina skattepengar för att bistå dem i denna verksamhet har jag svårt att fördra!

De som inte hänvisar till gammal vidskepelse tycks i stället anse, att detta är något ”nytt och konstigt”… Men det är inte nyare än att det har förekommit och använts i mer än hundra år – utan att skada varken människor eller miljö! Och fram till 1947 fanns det ett antal ”godkända läkemedel” (registrerade i FASS) som rutinmässigt användes t.ex. mot olika infektioner. Men sedan kom patenterbara moderna antibiotika, som kunde inbringa läkemedelsbolagen inkomster – och det billiga kolloidala silvret fasades ut.

I dag används t.ex. kolloidalt silver av NASA för att desinficera recirkulerade vätskor vid deras bemannade rymdfärder. Till en början använde man jod, men sedan har man tagit över ryssarnas billigare och enklare metod med kolloidalt silver. Så den som anser att kolloidsalt silver är både farligt och overksamt bör kanske kontakta NASA och förklara för vetenskapsmännen där vilka idioter de är!

För närvarande används kolloidalt silver också i flera afrikanska stater för att enkelt bota både ebola och malaria. USA och dess myndighet FDA (ungefär motsvarigheten till Läkemedelsverket i Sverige), liksom WHO, försökte i det längsta förhindra detta. Eftersom kolloidalt silver inte är något ”godkänt läkemedel” så menade man att det var förbjudet att användas. Men till slut enades några afrikanska ledare om att trotsa omvärldens ekonomiskt betingade förbud, så i dag är t.ex. den tidigare i Västafrika hotande ebola-epidemin inte längre något stort problem. Men lika uppmärksammad som den epidemin var för något år sedan, lika tyst är det nu i media om orsaken till att den avklingat!

Jag vill gärna citera ur en artikel i tidningen ”Standard Times Press”, som ges ut i Sierra Leones huvudstad Freetown. Där skriver man i en längre artikel bl.a. följande:

Enligt ett uttalande från NSF:s medicinske ledare, Dr Rima Laibow, skulle en skeppslast kolloidalt silver anlända till Sierra Leone den 20 augusti. Men sändningen kom inte förrän den 28 september – fem veckor senare. Under den tiden spreds ebola, och människor led och dog i onödan på grund av att internationella krafter motsatte sig den enkla kliniska demonstrationen av detta botemedel”.

Man kan också nämna, att i Nigeria presenterade läkaren Rima E. Laibow, från organisationen Natural Solutions Foundation, också kolloidalt silver som ett botemedel mot ebola. I ett öppet brev till flera presidenter i Afrika beskriver hon kolloidalt silver som en enkel lösning mot ebolaepidemin. Hon skriver att nanosilver (kolloidalt silver) är ett effektivt medel mot bakterier och virus utan biverkningar. Det behöver ingen kylning och är självsteriliserande, vilket gör det enkelt att hantera även i tropiska miljöer. Dessutom kan det framställas förhållandevis billigt, jämfört med traditionella mediciner. Men innan användningen av silvret kunde börja, utsattes Nigerias Hälsominister Onyebuchi Chukwu för hot och påtryckningar från USA och dess myndighet FDA – varför behandlingen med kolloidalt silver fördröjdes och många människor hann dö i ebola, innan denna effektiva behandling kunde sättas in.

Läkemedelsindustrins vinster tycks alltså gå före människoliv! Ansvaret vilar tungt på de stora läkemedelsbolagen, liksom på FDA i USA. Och de svenska myndigheterna Livsmedelsverket och Läkemedelsverket tar på sig en del av detta ansvar genom att helt utan saklig grund propagera för att kolloidalt silver inte skall användas i vårt land. Någon/några på berörda myndigheter borde ställas till svars för detta!

I Sverige har man t.ex. på Astrid Lindgrens Barnsjukhus sedan ett antal år börjat använda förband som avger silverjoner – och dramatiskt förbättrat situationen för de brännskadade barn man tar hand om där. Tidigare fick man ofta söva barnen vid omläggningarna, eftersom dessa var så extremt smärtsamma. Man hade också stora problem med sekundärinfektioner i såren – ofta livshotande – och svåra vanprydande ärrbildningar. Nu har dessa problem i stort sett upphört. Såren läker snabbt, och nästan utan ärrbildning. Man har kunnat minska den genomsnittliga vårdtiden från elva till två dygn – och gör en ekonomisk besparing på ca 40 0000 kr per patient.

Men de exempel på framgångsrik användning av kolloidalt silver som jag här nämnt (det finns många fler) tycks inte vara tillräckliga för att få människor att ändra uppfattning. Man fortsätter att odugligförklara detta fantastiska medel på allt sätt – och detta utan minsta faktakontroll! Jag skulle vilja påstå, att den som inte har en flaska kolloidalt silver hemma i sitt husapotek är tragiskt okunnig – eller lurad av andra okunniga i samhället!

Jag vill också tillägga, att jag själv inte har några som helst ekonomiska intressen i kolloidalt silver – om nu någon skulle misstänka det!

Texten finns också på Sven Eriks hemsida Svaradoktorn.se.

Comments

  1. 101
    XMargareta says:

    Återigen. Vad jag uppfattat, så är begreppet kolloidalt silver delvis missvisande.
    Man benämner ju produkten som kolloidal, även om det som i fallet Ionosil det mesta innehållet är joner.
    Lite som att benämna allt webbsökande som att googla.

  2. 102

    101
    XMargareta says

    Tack för det klargörandet för oss som saknar andra kunskaper i ämnet än alla dessa anekdoter.
    Så detta käbbel handlar inte om vad den breda allmänhet menar när vi pratar om IONOSILs kolloidala silver.

  3. 103
    Ann-Charlotte says:

    Gubben min kom hem med svullet öga, som han varit hos läkare vid tidigare tillfälle och fått någon ögonsalva utskriven. Det tog ett antal dagar innan det blev förbättring. Denna gången droppade jag kollodialt silver i efter att jag läst om det hos Kostdoktorn (det om gult i hästögon). Döm om min förvåning, man kunde sitta och se förbättringen.

  4. 104

    I jalas tråd om KS på KD skriver Biochemist om effekt på ytor/direkt applicering samt att det vid ”huttande” blir för låg koncentration i kroppen för att ge något resultat.
    Det stämmer bra med Edlunds argumentation att huvuddelen av det intagna KS blir svårlösliga salter i magen som vi inte har någon glädje av.

    Det är dock många som skriver om positiva effekter även vid oralt intag och jag passar därför på att repetera min fråga från tidigare i tråden. Den förblev obemött då diskussionen polariserades…

    ”Som jag förstår det är KS bakteriedödande på ”ytor” men har svårt att sprida sig i kroppen via mage och blod. Kan det vara så att en stor andel av bakterierna finns och kommer in i kroppen via slemhinnorna i mun/hals och att det är där KS gör sin nytta?

  5. 105
    Annika Dahlqvist says:

    104 Melker
    Jag vet inte svaret på din fråga, men jag tycker att det viktiga är att KS fungerar, även intaget oralt.
    Var och en får prova själv. KS är så vitt vi vet ofarligt.

  6. 106

    104
    Melker
    Läs kommentar 101 samt 102 så kan vi hålla Edlunds åsikter borta från debatten. Ditt övriga resonemang innehåller en hel del sunt förnuft. Om KS dödar bakterier på ytan så kommer bakterierna inte in i våra blodbanor och kan därför inte ställa till det för vår hälsa. Oralt intag upptas bäst i munhåla och svalg, B12 vitamin skall för bästa effekt intas som sug eller tuggtablett. Så genom att dricka KS får vi dessa effekter som det talas så mycket om.

  7. 107
    XMargareta says:

    Även om vi nog är trötta på nanosilverdiskussioner för denna gång, så kan jag inte låta bli, att kopiera vad jag fick i mejlen nyss.
    Det handlar om nanosilver och cancer.
    Det är från ”The Silver Edge” och det är Steven Barwick, som driver ”The Silver Edge”, som skriver.
    Det är intressant ur många synpunkter. Bl.a. har man enligt Barwick tydligen i några fall intagit nanosilvret oralt. Dock de 50 han refererar till nedan är gjorda i provrör, som han skriver.

    De numrerade rubrikerna nedan är klickbara och leder till referenser. Jag försökte först kopiera dessa, men de var så stora, så jag fick bara plats med några få i kommentarsfältet.

    Man kan dock prenumerera på nyhetsbrev från ” The Silver Edge” och då själv få mail därifrån.

    Saxat och citerat:
    ” Nor am I qualified to prescribe a course of treatment, or make a diagnosis. All I can do is report on what I’ve learned.

    Over 50 Medical Studies

    To that end, it’s important to understand that there are now over 50 medical studies demonstrating silver to be effective against cancer cells (and tumors) — but they’ve all been test tube studies, and not studies in humans.

    There are also a few animal studies demonstrating silver to be effective against cancer cells and tumors.

    Additionally, from time-to-time I get testimonials from readers saying they’ve either cured their cancer, or have gotten their cancer under control (i.e., the cancer is still there, but is no longer spreading) by using colloidal silver.

    In some cases, the colloidal silver has been taken alone, orally, and in other cases it’s been taken along with other natural cancer-fighting substances such as Essiac Tea (Flor*Essence brand seems to be a favorite).

    There’s an article about using colloidal silver for cancer at the following link, which contains some of these startling testimonials in which the readers explain how they used colloidal silver for cancer and what their results have been:

    Colloidal Silver and Cancer

    There are some other articles here, documenting a small handful of the 50 test tube studies I know of that have demonstrated silver’s ability to stop cancer cell growth without harming surrounding healthy cells:

    1. Silver Kills Some Cancer Tumors Better Than Chemotherapy, Says British Researchers

    2. Silver Nanoparticles Stop Cancer Without Toxic Harm

    3. Colloidal Silver Kills Human Breast and Liver Cancer Cells

    4. Is Nanosilver the Cure for Neuroblastoma Cancer?

    5. Silver Induces Cervical Cancer Cells to Destroy Themselves

    6. Study: Silver Nanoparticles Kill Cancer Cells Resistant to Chemotherapy Drugs

    None of the studies discussed in these articles prove that colloidal silver can stop cancer in the human body. I have to re-emphasize that they’re all lab test tube studies, and not human studies. But they all seem to be indicative of the fact that silver has some profound anti-cancer properties – enough so that’s it’s unimaginable to me why the medical authorities are not yet doing human studies.

    New Book Available

    There’s also a new book titled Colloidal Silver and Cancer: a Surprising Look, which gives a synopsis of 50 of the clinical studies on silver and cancer, and which also contains an entire chapter of testimonials from folks claiming to have gotten their cancers under control by using colloidal silver (sometimes along with other anti-cancer nutritional substances). You can learn more about this new book and its surprising contents, here:

    Colloidal Silver and Cancer: a Surprising Look

    I also have to re-emphasize that I’m not a doctor, and am therefore not qualified to diagnose or prescribe treatment for any medical condition. I’m just a reporter, and all I can do is report on what the medical literature says, what others have told me they’ve experienced, or what I’ve experienced or have seen myself.

  8. 108
  9. 109

    För egen del är jag och min man helt nöjda med att inta 1msk ‘KS’ morgon och kväll och även att spraya ‘KS’ på små brännskador i köket, i torra ögon.. osv.

    Kalla det vad man vill – men vi har inte haft en endaste infektion sedan vi började ‘hutta’ för minst 5 år sedan.

    Att ‘KS’ skulle omvandlas till svårlösliga salter i magen ..det tar jag allt ..me’ en nypa salt .. 😉

  10. 110
    Ethel Loberg says:

    Tack för en informerande tråd om KS, nu om aldrig ska jag inköpa en flaska som jag tänker hutta ur nästa gång jag får ont i halsenkänning.

    För det händer faktiskt en gång per höst trots trots LCHF.

  11. 111

    Jala…den här länken var nog en av dina bästa..!!
    Jättetack….

  12. 112

    #100 Olle H
    Spelar ju egentligen mindre roll eftersom det silver de flesta här intar redan är i jonform.

    Min Hägg är också brun. 😉

  13. 113
    Göran Sjöberg says:

    Tack jala för länken!

    När man verkligen börjar läsa de vetenskapliga artiklarna, som det länkas vidare till, framgår det klart och tydligt att det just är de metalliska kolloidala silverpartiklarna (inte jonerna) som har de kraftfulla anticanceregenskaperna och egenskaper som dessutom är dosrelaterade vilket gör det hela ännu mer övertygande.

    Hoppas nu länken fungerar.

    https://translate.googleusercontent.com/translate_c?anno=2&depth=1&hl=sv&rurl=translate.google.se&sl=en&sp=nmt4&tl=sv&u=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2962271/&usg=ALkJrhi9Ga9FGPKuo4UEm6boSYsJdWH6wQ

    När jag tidigare har tittat på ”silvret” har jag också sett just detta.

    Man får faktiskt tillhöra den dogmatiskt troende delen av det medicinska etablissemanget för att blunda för och förneka sådana här uppenbara fakta. Som gammal naturvetenskaplig forskare kan jag bara med avsmak notera detta ovetenskapliga beteende hos vår sjukvårdsapparat, helt i händerna på den kriminella läkemedelsindustrin.

Speak Your Mind

*