Ät rätt – slipp åldersdiabetes?

SVT.se. Chalmersforskare har funnit samband mellan blodprov och risken att utveckla diabetes.
Hur har de kunnat finna så absurda resultat?:
”– Våra resultat visar att man helst ska äta fullkorn, fisk och växtbaserade oljor, men undvika rött kött och mättat fett, säger Otto Savolainen, doktor vid Institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers.”
Det enda jag håller med om är att fisk är bra.

Via Google hittar jag en artikel om saken från Chalmers.

Artikeln i AJCN.

Jag mailade bl a till Uffe Ravnskov och frågade om hans reaktion på studien.
Han svarade direkt:

”Detta är i mina ögon en meningslös studie. Det finns väl ingen som tvivlar på att kolhydrater är det mest onyttiga man kan äta som diabetiker, men de har ju inte använt någon biomarkör för glukos eller kolhydrater. De har därför ingen aning om hur mycket kolhydrat deras försökspersoner hade ätit.
Att mättat fett är farligt stämmer dessutom inte. För några år sedan blev jag kontaktat av SBU som önskade att jag skulle granska deras bok om diabeteskost. Till min förvåning fann jag inte ett ord om LCHF. Jag granskade därför litteraturen och hittade ett dussintal väl genomförda LCHF-experiment på individer med diabetes eller nedsatt insulinkänslighet och alla visade att LCHF-dieten med sitt stora innehåll av mättat fett var effektiv. SBU önskade emellertid inte att ta in detta. Deras förklaring var, att experimenten var för små och hade inte pågått tillräcklig länge. Ack ja.
Mitt svar till SBU kan läsas här
Uffe”

Andreas Eenfeldt svarade: Observationsstudie, kan inte bevisa orsak och verkan.

Fredrik Nyström svarar: Det är ju bara associationsanalyser! Och dessutom oklart hur bra markörerna verkligen speglar vad och hur mkt man äter av de olika dietkomponenterna.
Men den här i samma tidskrift visar att rött kött är bra! : Red meat, dairy, and insulin sensivity…

(Man jämförde där magert kött, med söta magra mejerier (Custard låter väldigt sött!), och en kontrolldiet med varken kött eller mejerier. De söta mejerierna kom ut sämre i insulinresistens. Suck!
Man skulle vilja se en sådan studie som jämför fett kött med osötade feta mejerier. Socker har ju inte med frågan att göra.)

 

Comments

  1. 1
    Nisse Hult says:

    Undrar vilka som mutat dessa forskare mån tro?
    Fullkorn och växtbaserade oljor är ju drivmedel om något till ohälsa på flera sätt.
    Money talks helt klart och alla är mutbara (nästan) trist men sant.

  2. 2

    Det måste vara något som ät helt fel med denna studie!?

  3. 3
    XMargareta says:

    Mättat fett kan betyda transfett.

    Att god vitamin-E- status korrelerar med mindre risk för Diabetes typ 2 antyder att det är gynnsamt, att ha god antioxidantförmåga i kroppen.
    Detta särskilt viktigt om man konsumerar mycket växtoljor.

    Det kan fortfarande vara någon faktor, som man inte uppmärksammat, som samkorrelerar med intag av rött kött osv.

    Dock är denna undersökning svårare att avfärda än de som bygger på människors egna uppgifter om vad de äter och hur de lever.

  4. 4
    sten bjorsell says:

    Inget sägs om ”hur” matintaget låses till blodmarkörer eller till vilka markörer. Endast att man ”nu kan”. Men då vi vet att överskott av kolhydrater görs om till bl.a. mättat fett i levern, och om dom inte kan redovisa hur dom skiljer på olika typer av mättat fett i blodet blir forskningen ganska värdelös!
    Eftersom dom inte ens nämner detta undrar man naturligtvis.
    Vi vet dessutom att just när levern producerar mättat fett av kolhydratsöverskott blir den förfettad, alltså på väg till diabetes-2. Om dom inte kan skilja på fettkällan för blodfettet förklarar detta den ökade diabetesfrekvensen man sett med mättat fett.
    Kanske man t.o.m måste märka intag av mättat fett, eller kolhydrater, radioaktivt ungefär som PET scan för att ta reda på källan, vilket man inte säger att man gjort.
    Om resten av de nämnda – och oredovisade – biomarkörerena innehåller även LDL bör man hålla i minnet att mycket LDL (dåligt LDL = små LDL-partiklar) får man då leverproducerat fett lagras i fettvävnad, eftersom den VLDL som fettet transporteras med från lever till vävnad omvandlas till LDL då fettet lagras in.
    Sedan är det ett riktigt bottennapp att vi inte får veta hur forskningen finansierats!
    Eftersom industrifinansierad forskning vars resultat exponeras för konsumenter eller läkare vanligen tar fram de resultat som industrin vill ha, industrins viktigaste långsiktiga marknadsföring, kan man idag inte lita på någon forskning utan att känna till hur den finansierats.
    Dåligt av SVT att ej redovisa finansieringen.

  5. 5
    Bodil Vinstorp says:

    Under Author Notes står:

    The work of the Diabetes and Impaired glucose tolerance in Women and Atherosclerosis development study (DIWA) cohort was supported by grants from the Swedish Heart and Lung Foundation and grants from the Västra Götaland region.

    Det er mig imidlertid ikke tydeligt, om det er nærværende studie, der hentydes til.

  6. 6
    Doris Lennerstad says:

    genomfördes på 600 kvinnor från Göteborg där diagnos av diabetes gjordes i början av studien, när de var 64 år, och igen efter 5½ år. Eftersom att alla kvinnorna diagnostiserades med diabetes i början av studien kan man gå ut ifrån att den kost dessa kvinnor åt var mindre bra om man vill undvika att få diabetes

  7. 7
    sten bjorsell says:

    Eftersom inte bara vi är ganska medvetna om fusk så snart industrin eller deras egna forskningsorgan (t.ex ILSI) är inblandande gör man allt man kan för att dölja sin identitet.
    Riktigt god reklameffekt fås idag endast genom oberoende studier
    Helst gör man då studier via sjukhus eller universitet som sedan exponeras stort, som om det är deras egen oberoende forskning. Hur man gräver fram sanningen om finansieringen blir naturligtvis svårare ju mer medvetenheten ökar och man känner sig tvingad att gömma det bättre och bättre, som andra professionella bedragare. Annars kan en sådan reklaminvestering bli en ordentlig baksmälla när sanningen kommer ut. Som t.ex att Pfizer finansierar ”livstsilsforskning” på K.I. med inriktning på att sälja fler statiner.

  8. 8
    Annika Dahlqvist says:

    4 sten bjorsell
    I AJCN-artikeln står det under Author Notes:
    ”The work of the Diabetes and Impaired glucose tolerance in Women and Atherosclerosis development study (DIWA) cohort was supported by grants from the Swedish Heart and Lung Foundation and grants from the Västra Götaland region.”
    Alltså Hjärtlungfonden och V Götalandsregionen.

  9. 9
    Edward Hutchinson says:

    http://sci-hub.io/10.3945/ajcn.117.152850
    full text downloads from Sci-hub

  10. 10

    Dags att knyta ihop trådarna nu? Vi är utsatta för en GLOBAL konspiration som kontrollerar våra media, vårt monetära system och våra instutioner och MOTVERKAR riktig vetetenskap som tex att växtoljor och stora mängder kolhydrater är ohälsosamt och att naturligt fett är hälsosamt. Se gärna svenskättlingen Simon Shacks film https://septemberclues.info om ni vill få större insikt om vad vi står inför.

  11. 11

    Kan det vara så att för att få forskningsanslag måste man flörta med de som har pengar..

    Ge dubbla gåvor till Kostfonden är vad jag tänker på när jag läser sådana fuskrapporter…

    mLCHFh B-) .

  12. 12
    sten bjorsell says:

    Annika, #8.
    På vilken typ av forskning brukar pengar från ”Swedish Heart and Lung Foundation ” spenderas?
    Vad jag förstår är ingen forskning av den typ som Kostfonden samlar in pengar till. Göteborgsstudien vill dock ge intrycket att detta var en koststudie, plus ett steg till!
    Har de Kostfonden någonsin sökt/fått bidrag från den fonden?
    ”Hjärt-Lungfondens verksamhet är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.”
    står det som svar på frågan var pengarna kommer ifrån.
    Alltså kan internationella växtoljeproducenter vara bidragsgivare, utan att synas, med sådant svar.

    Ren välgörenhet existerar nog endast i form av mängder av små donationer. Annars brukar det vara ”effektiv välgörenhet”, som Rockefellers myntade i mer än en bemärkelse.Alltså långtgående dold korruption. Rockefellers såg vanligen till att varje universitet i USA som fick bidrag också gav en styrelseplats till en Rockefellerman, ”Money Man”, som började med frikostiga bidrag till allas glädje. Efter några år drogs det ekonomiska skruvstäd (höjda omkostnader) man därmed satt universiteten i gradvis ihop och ”the money man” kunde då kräva politiska ändringar som passade bidragsgivaren, som att ej ha utbildning i holistisk och naturmedel baserad medicin etc., utan fokusera på de produkter som Rockefellers drogbolag tillverkade.

    Peter Götzsche skriver att drogbolagen gör allt för att få inflytande i bl. a. patientföreningar och andra organisationer som ofta startats just som motvikt till drogföretagen. Med större injektioner av pengar framförallt i början kan patientföreningen snart gå igenom en ”expansion” med folk som anställs permanent istf de idella som arbatetde frivilligt från start. Sedan kan politiken inte längre styras av patienterna, utan de största bidragsgivarna tar över inflytandet, vanligen genom styrelseposter. Att liknande sker inom jordbruk och matpolitik är högst sannolikt med tanke på storföretagspolitiken de idag är anpassade till.

  13. 13
    Tomas Lennefors says:

    Jag tycker att detta känns som kvasi-vetenskap.

    Kritik
    1. Vilka referenser har dessa forskare sedan tidigare?
    2. Vem har finansierat forskningen?
    3. Hur kan man vara säker på att dessa markörer verkligen återspeglar kosten?
    4. Kolhydrater omvandlas till fettsyror i kroppen och hur kan man i efterhand veta detta?
    5. Vad händer om man hade haft markörer som mäter fläskkött, ägg, smör, kokosolja, vispgrädde, broccoli etc istället?
    6. Kvinnorna i studien, där de alla troligen åt dålig standard-kost, verkar inte ha gjort någon koständring. Då mäter man utfallet hos dem som äter olika nivåer av dålig kost.
    osv… Det finns hur mycket oklarheter som helst…

    10 biomarkörer som de använt i denna studie verkar väldigt begränsande. Valet av markörer påverkar säkert resultatet, ungefär som Ancel Keys fick konstiga resultat i ”Seven Countries Study”, där han valde ut de 7 länder av 21 som gav det resultat som han önskade sig.

    10 dietary biomarkers analyzed (verkar bara vara 9 st)
    – β-alanine (beef)
    – alkylresorcinols C17 and C19 (whole-grain wheat and rye)
    – eicosapentaenoic acid (fish)
    – 3-carboxy-4-methyl-5-propyl-2-furanpropanoic acid (CMPF) (fish)
    – linoleic acid
    – oleic acid
    – α-tocopherol (margarine and vegetable oil)
    – CMPF (fish)
    – α-tocopherol

    Detta visar att vi inte kan läsa sådana här artiklar okritiskt utan måste tänka själva.

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/at-ratt-slipp-aldersdiabetes
    http://ajcn.nutrition.org/content/early/2017/09/13/ajcn.117.152850.abstract

  14. 14
    Lars Henrik says:

    #11 Handleden:

    Mycket väl påpekat. Kostfonden får gärna bli mitt svärd.

  15. 15
    sten bjorsell says:

    #13 Tomas Lennefors m, bra!
    Men jag läser nu dels att vi kan själva producera beta-alanin, dels att det finns fisk, kyckling, rött kött. Sedan frågar jag mej hur dom mätte mättat fett då din lista endast går upp till enkelomättat, oleic acid.
    Det verkar helt enkelt som om man inte kan göra det som man slår sig på bröstet för.

  16. 16

    Ett stort aber med kostforskning av observationstyp är dels osäkerheten i kostanamnesen, dels att den görs alltför sällan. Här har man försökt göra den ”vetenskapligare” genom att komplettera med 10 s.k. biomarkörer. Men har man gjort den oftare för att öka precisionen?

    I övrigt håller jag med såväl Uffe Ravnskov, Sten Bjorsell samt Tomas Lennerfors som gjort genomtänkta kommentarer.

    Till saken hör att när kroppen själv syntetiserar fettsyror av kolhydrater blir det gärna 16 kols mättad palmitinsyra där ungefär hälften desatureras (”omättas”) samt elongeras (”förlängs”) till just oljesyra.

  17. 17

    När ”etablissemanget” bestämt sig, så har det ingen betydelse vilka vetenskapliga resultat man kan redovisa. De studier som inte sammanfaller med den allmänt etablerade inställningen avvisas som för små, för kortvariga eller icke relevanta. Däremot kan de studier som stöder gällande uppfattning mycket väl ha samtliga dessa brister – plus att de ofta finansieras och stöds av de företag och organisationer som har ett stort intresse av att gällande paradigm inte förändras.

    Något som kanske borde vägas in i detta med kostens fördelning av kolhydrater och fett är ju också cancer. Men begreppet cancer än tyvärr värdeladdat i långt högre grad än sådant som diabetes, övervikt och fetma. Och i motsvarande grad är det därför också svårt att få gehör för även extremt tydliga orsakssamband.

    Redan Otto Warburg (Nobelpriset i medicin 1931) visade på cancercellers avvikande metabolism och deras extrema beroende av kolhydrater. Senare forskning har visat att detta kanske inte enbart beror på defekta mitokondrier i cancercellerna, utan att orsakssambanden kan vara mer komplicerade. Kvar tycks i alla fall finnas förhållandet att en hög andel av kolhydrater (särskilt i den form vår industriframställda mat i dag är späckad av) i hög grad gynnar utvecklingen av cancer. Ett högt blodsocker förkortar också överlevnaden hos dem som fått cancer, oavsett behandlingsmetod.

    Det första en cancerpatient borde rekommenderas är alltså ett minskat intag av kolhydrater. Men fortfarande verkar även onkologer så påverkade av den sedan många år etablerade ”fettskräcken”, att man hellre rekommenderar en kost rik på socker än en rejäl mängd naturligt fett. Detta vet jag av egen erfarenhet, och det var endast genom att inte följa läkarnas rekommendationer och på eget initiativ övergå till strikt LCHF (ketogen kost) som jag kunde klara mig ifrån skolmedicinens brutala behandling och bli av med min cancer.

    En alldeles bisarr missuppfattning bland cancerforskare är ju för övrigt, att den fullkomligt explosiva ökningen av cancer de senaste 75 åren eller så, har GENETISKA orsaker. Generna är ju den enda variabel som varit konstant hela tiden! Däremot kan väl ingen förneka, att våra kostvanor under den aktuella tiden förändrats drastiskt – bl.a. genom en våldsam ökning av andelen kolhydrater!

  18. 18
    XMargareta says:

    Hittade en Mercola-artikel, där det talas om det skadliga i att ha för stor mängd serumferritin.

    Kan kanske här finnas en förklaring till att just rött kött i förhållande till andra animaliska födoämnen är något man skall inta mindre portioner av?

    https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2017/09/20/monitoring-serum-ferritin-and-ggt.aspx?utm_source=dnl&utm_medium=email&utm_content=art1&utm_campaign=20170920Z2&et_cid=DM158892&et_rid=56517380

Speak Your Mind

*