Plantparadoxen

Krönika av Göran Sjöberg:Professor Göran Sjöberg

Plantparadoxen

Som vanligt måste jag bli inspirerad för att komma igång och skriva en krönika och oftast inträffar detta då någon bok ruskar om mig ordentligt i mina gamla vanliga tankar kring vår LCHF-kultur. I det här fallet är det en nyutkommen bok ”The Plant Paradox” där troligen ”Växtparadoxen” en bättre översättning än ”Plantparadoxen”.

https://www.amazon.com/Plant-Paradox-Dangers-Healthy-Disease/dp/006242713X

Boken är skriven av en framgångsrik hjärtkirurg, Dr. Steven R. Gundry, som sadlade om till en karriär för att istället för att ”laga” sedan 15 år vill bota sina patienter med våra välfärdssjukdomar med hjälp av kostomläggning och om man ska tro boken har han varit mycket framgångsrik även med detta företag där han på sin klinik i Kalifornien behandlat många tusen patienter.

Intressant är att han inledningsvis i stort sett tar avstånd från vår lågkolhydratrörelse men ju längre man tränger in i vad han skriver ju mer förstår man att det han egentligen vill att vi ska äta är just LCHF. Mot slutet av boken är det heller ingen måtta på hur mycket fett han tycker man ska försöka få i sig och här är det mättade fetter som gäller som t.ex. kokosfett eller smör men där man tagit bort all protein genom upphettning.

Han tar också helt avstånd från det moderna jordbruket. All brödsäd är för Dr. Gundry tabu på samma sätt som allt socker och då speciellt fruktos som han anser som ett rent gift idag och han delar helt vår syn på fruktosens roll för att lagra fett.

Paradoxen han lyfter fram har att göra med att han som ledande hjärtkirurg var verksam på ett sjukhus som ägdes av ”Sjundedagsadventister” som antingen är veganer eller vegetarianer. Denna negativa syn på kött följde honom också in i hans nya karriär och han hävdar med emfas att ju mindre köttprotein man konsumerar ju friskare blir man och ju längre lever man – ”Sjundedagsadventister” är ju också kända för att leva länge så något måste det ligga i detta påstående. Med andra ord är växter nyttiga för oss men var ligger då själva växtparadoxen?

Och det är här jag blivit omskakad. Gundry är helt inne på tarmflorans betydelse för vårt hälsotillstånd och där han ser läckande tarmar som den huvudsakliga anledningen till uppkomsten av alla våra autoimmuna sjukdomar, inklusive diabetes typ 1 och fetma, när kroppen reagerar på de främmande proteiner som tar sig in i kroppen genom de läckande tarmväggarna som normalt ska förhindra att detta sker.

Och då tar han ett steg tillbaka i evolutionen. Övertygande visar han att det som drabbar våra tarmar är en del av växternas urgamla försvar för att inte bli uppätna. De giftiga ämnen som växterna då bland annat använder sig av kallas lektiner, proteiner som lätt binder sockermolekyler på ytan, och som när de lyckas ta sig in i våra kroppar skadar oss på olika sätt. Vårt immunförsvar reagerar på dessa främmande ämnen och till slut kan vi bli väldigt känsliga och tål då inte längre födoämnen med mycket lektiner – vi har utvecklat en överkänslighet mot lektiner helt enkelt.

En god tarmflora är det bästa sättet att hindra lektinerna från att ta sig in i våra kroppar och här hävdar Gundry att jordbruksgifterna och framför allt glyfosatet förstör denna tarmflora så att skadeprocessen kan komma igång. Inte nog med att brödsäd innehåller mycket lektiner utan det är också på dessa grödor man använder det mesta av jorbruksgifterna och med GMO-grödor har det hela blivit ännu värre. Hälsoproblemen är därför störst i USA och Gundry ser därför dessa GMO-grödor som en ren katastrof.

Fröer av olika slag, som inte vill bli uppätna, har normalt mycket lektiner och framför allt i höljet så det sämsta man kan äta är därför enligt Gundry ”hälsosamma” fullkornsprodukter och det är här han ser själva växtparadoxen. Genom kokkonstens införande för 100 000 år sedan lärde sig människan dock att komma tillrätta med vissa av de lektiner som alla växter försvarar sig med. Vad gäller brödsäd av olika slag fungerar tyvärr inte detta. Kokning kan i vissa fall göra lektiner ofarliga men det kräver att man då gör på rätt sätt. Dåligt kokta bönor lär därför vara en av de vanligaste förgiftningsorsakerna i världen. Sojabönor är ”tabu” om de inte har fermenterats – en process som just förstör lektinerna.

På samma sätt som vi inom LCHF-rörelsen anser Gundry att vårt fruktintag ska vara begränsat och helst bör man helt avstå om man har allvarliga hälsoproblem och då förespråkar han en rent ketogen kost och den enda acceptabla frukten är då avokado. Att det är i själva skalet på frukter och frön som lektiner anrikas förklarar varför man i traditionell ”god” kokkonst inte bara tar bort skalet på tomaterna utan också själva innanmätet som innehåller fröna som också ”skyddas” av lektiner

När det gäller kött så är det egentligen ”industrikött” som är uppfött på majs och kraftfoder han tar avstånd från men även gräsbetat kött bör man enligt honom inte äta mer än 2 hekto av men det är väl ungefär det som vi själva anser. Annars är det framför allt samma mängd av fiskkött från vildfångad fisk (aldrig odlad!) han förespråkar och där är vi åter helt överens.

Vad gäller mjölkprodukter varnar han för proteinerna i så kallad A1-mjölk som korna i norra Europa producerar medan A2-mjölk från södra Europa är helt acceptabel. Fransk Brie-ost som vi själva med fördel äter får här helt godkänt tillsammans med ost från Schweiz och Italiensk ost.

Dr. Gundrys framgångsrika behandlingskoncept går därför ut på att återställa den goda tarmfloran genom att ta bort alla de födoämnen som tarmarna blivit överkänsliga mot. Detta är faktiskt samma koncept som Dr. Campbell-McBride använder sig av för att behandla metabolt sjuka barn förutom att hon till skillnad mot Gundry just förordar animaliskt protein och fett och då i form av framför allt benbuljong som den bästa medicinen för att komma tillrätta med den sjuka tarmfloran.

http://annikadahlqvist.com/2014/10/08/friska-tarmar/

”The Plant Paradox” är en mycket lärorik bok där man som LCHF-are blir rejält omskakad om man nu, som jag, inte tidigare har förstått detta med lektinernas centrala roll för uppkomsten av våra autoimmuna sjukdomar.

Tyvärr lider boken av den ”Amerikanska sjukan” som många böcker av den här typen från USA lider av i mina ögon och där läsare betraktas som på gränsen till ”imbecilla” och därför ska undervisas på ett mästrande sätt av den kunnige läraren.

Dr. Gundry är förvisso mycket kunnig och den amerikanska läsekretsen är mer van vid denna attityd än jag som svensk är och som tycker att det seriösa och tankeväckande innehållet i boken tappar lite av sin vetenskapliga trovärdighet på grund av denna ”besserwisserattityd”.

Comments

  1. 1

    Som vanligt en tänkvärd artikel från professorn, men lite svårläst på en del ställen (lider av språkpolissyndromet). Är det nån som vet om det här med lektiner i skal och frön även gäller äpplen? Man har ju lärt sig att det mesta av det nyttiga i äpplen sitter i skalet och för en tid sen läste jag också om att kärnorna är väldigt näringsrika och nyttiga, så jag har tuggat i mig det och gett äppelköttet till mina barn (naturligtvis inte för att dom ska få det näringsfattiga, utan för att dom inte vill äta skalet och kärnhuset, men tycker om äpplen). Jag äter också mycket ost, mina barn också, och jag märker att jag inte mår riktigt bra på osten. Ska försöka få tag på ost från Schweiz eller Italien och se om jag märker nån skillnad.

  2. 2

    Tack för ett bra och upplysande inlägg. Det är främst hur illa lektinerna påverkar våra kroppar som jag får ta till mig. Vi har redan så smått börjar att blötlägga nötter och mandlar och sedan torkar vi dem i ugnen på låg temperatur för att öka hållbarheten. De blir faktiskt godare av behandlingen, speciellt valnötterna.
    Nu börjar våra tomater att mogna på bred front och jag ska nog ta till mig de gamla anvisningarna att tomater ska skållas och kärnorna tas bort. Vi odlar gamla sorter med mycket fruktkött så det är inte så mycket kärnor. Tomater hör ju till nattskatteväxterna vilket även auberginer (stavning?) och potatis gör och man säger att de ej är lämpliga att äta vid olika sjukdomstillstånd som t ex reumatism. – Vet någon vad det är som skadligt i dem? Kan det vara så att de är mer olämpliga att äta när man har läckande tarm eller ger de upphov till det?
    Det rör sig på kostfronten litet här och där – senaste nummret av Läkartidningen skriver om nyttan av att äta växter med mörkgröna blad. – Äntligen kanske läkare får lära sig om nyttig mat och dess inverkanvpå kroppen.

  3. 3
    Göran Sjöberg says:

    NIsse,

    Mogna frukter innehåller mindre mängd av lektiner troligen för att det är meningen att djur ska äta dom och svälja och sprida fröna. Grundry varnar för att äta omogna frukter av samma anledning.

  4. 4

    Nu tar vi kaffe och en bit mörk choklad – gott!

  5. 5
    Göran Sjöberg says:

    kicki,

    Gundry varnar just för nattskatteväxterna för att han menar att vi inte hunnit ”vänja oss” vid de speciella lektiner dessa skyddar sig med. De kommer ju från den ”Nya Världen”.

    Gundry föreslår tryckkokning som ett sätt att bryta ned lektiner så vi ska nu skaffa en sådan apparat till vårt kök.

  6. 6

    Omogna bananer sägs innehålla resistent stärkelse – men har de också skadliga lektiner?

  7. 7
    Göran Sjöberg says:

    kicki,

    Grundry är en entusiastisk förespråkare för just resistent stärkelse för att de gynnar de goda bakterierna i tjocktarmen som omvandlar stärkelsen till smörsyra som Per Wickholm ofta påpekade. Detta fett tar vi sedan upp och omvandlar till ketoner som är vårt superbränsle.

    Omogna bananer är därför något som Gundry varmt rekommenderar.

  8. 8

    Angående bönor – om man vill äta dem – så rekommenderar jag mycket längre blötläggning än de 12 timmar man brukar nämnas – just på grund av att det minskar lektinerna ordentligt. Den senast gången blötlade jag svenska bruna bönor i 48 timmar med byte av vattnet minst 4 ggr. – Det blev en mkt positiv effekt, bönorna blev jämnt kokta på svag värme. Fin konsistens och absolut inga som helst problem med bullrig make och flatulens. – Mycket bra metod, så gör vi i fortsättningen!
    Tryckkokning är en bra metod, min mamma använde den ofta till långkok med bra resultat.

    Just noggrann kokning även av färska bönor, brytbönor och andra är viktig för att undvika magbesvär. Jag tycker att man anger för kort koktid som ger halvkokta bönor – det gillar inte magen.

  9. 9

    Tack för dina kommentarer Göran, om vad Gundry anser. Detta ämne tycker jag är högintressant.

  10. 10
    sten bjorsell says:

    Mycket läsvärd krönika, Göran!
    Men inget nämnt om n-6 fetter, de lättoxiderade omega-6 som ofta skadar likt trojanska hästar då vi ofta utan eftertanke äter och sedan inkorporerear dessa billga och ofta välrekommenderade (SLV) fetter i alla möjliga kroppsfunktioner, hjärnan inkluderad, utan att ens ha en aning om det!. Och de fungerar utmärkt tills de plötsligt en vacker dag ”oxideras”, alltså ”går sönder”, en efter en.
    Den fina strukturen kan gå gå från finflytande olja till klistrigt smet; härsknar.

    Har dessa PUFA även lektiner i sig? Nej tydligen inte. Men gör lektiner även PUFAs känsligare för oxidation? Vet ej. Men PUFAs höga känslighet indikerar att de t.om. kan var en huvudmålgrupp eftersom med större regelbundet kan de snart finnas ”överallt” i kroppen.
    Alltså inget Bregott utan bara rent smör. Gräsbetat på obesprutade vallar, var man nu får tag i det.

  11. 11
    Göran Sjöberg says:

    Sten,

    Du har helt rätt.

    I en kort krönika som den här är det lätt att missa även viktiga bitar och faktum är att Dr. Gundry tar avstånd från vegetabiliska oljor med mycket fleromättade fetter som t.ex. solrosolja för att inte tala om sojaolja. Alla processade vegetabiliska oljor varnar han för vilket egentligen innebär att all färdiglagad mat är tabu för honom.

    Mättade fetter och olivolja får helt grönt ljus.

  12. 12

    Har hittills – alltid – blivit besviken på de uppstickare mot kost-hälsa-medicinar-etablissemanget
    som visat sig ha kommersiella intressen. De har slirat på fakta. Tänker inte ge några exempel,
    har gjort så förut, det är bara ett sätt att bli på dåligt humör.
    http://gundrymd.com/supplements/

    Annikas sida är ren! Tack!

  13. 13
    sten bjorsell says:

    11 Göran, Här följer en riktig överraskning, eller ”hur fettlever bl.a från alkohol kan undvikas”:

    ”… In rats fed the corn oil plus ethanol diet, hepatotoxicity was accompanied by oxidative stress. As dietary saturated fat content increased, all measures of hepatic pathology and oxidative stress were progressively reduced, including steatosis (P < 0.05). Thus, saturated fat protected rats from alcoholic liver disease in a dose-responsive fashion. "

    Eftersom råttor är mindre allätare än vi är, bör de klara växtoljrna bättre än vad vi gör
    Sedan kan man ställa upp hypotesen att NAFLD, alltså fruktosinducerad fettlever, bör kunna skyddas på samma sätt eftersom fruktosen metaboliseras på samma sätt som alkohol. Om riktigt, är det ganska oerhört!
    Översättning av ovan:
    "Hos råttor som matades med ren majsolja åtföljdes leverförgiftning av stressande oxidation. Men när andelen mättat fett gradvis ökades, minskade alla värden på leverförgftning och stressande oxidation i direkt proportion, tills leverförfettning till slut upphörde helt, när mättat fett utgjorde 2/3 av fettet. Slutsatsen är att mättat fett skyddade råttorna från alkoholinducerad levesjukdom kan följaktligen dras". ( Råttorna matades intravenöst för att få precision, och de äter heller inte fett frivilligt, utan socker.)

  14. 14
    Göran Sjöberg says:

    sten 13

    Tack för ett intressant inlägg!

    Ja, nu lärde jag mig något nytt!

    Med tanke på att jag sedan 20 år nu dricker en del vin som hjärtmedicin (den enda medicin jag tar!) känns LCHF som ett ”säkerhetsbälte” mot de medicinska biverkningarna 🙂

  15. 15
    sten bjorsell says:

    14 Göran
    Som sagt, den ”franska paradoxen” är varken paradox eller undantag.
    Vin och fett skyddar helt enkelt hälsan!

    Och att som man förr gjorde ofta, åt frukt med grädde, är nyttigt förklaras då av att det mättade fettet dels ser till att de nyttiga delarna kan tillgodogöras, inklusive de fettlösliga, samtidigt som fettet tydlgen hjälper levern att ta hand om fruktosen utan att oxideras!

    En svensk studie visade ju just att frukt och grönt var nyttigt, men endast när det kombinerades med feta mejerivaror. Det var direkt onyttigt kombinerat med lågfettskost: Med frukt och grönt med lågfettkost ökade antalet sjukhusomhändertaganden jämfört med nästan inget F&G, medans med mejerifetter visades ett klart hälsoförsprång överlag!

  16. 16
    Göran Sjöberg says:

    #15

    Så -.mina norrländska lingon som jag då och då dränker i vispgrädde och tar som efterrätt är tydligen också hälsopiller. Lingon lär vara det nyttigaste för diabetiker och då måste detta gälla hjärtsjuka också.

  17. 17
    sten bjorsell says:

    #16, Göran

    Absolut!
    Lingonet blir pricken över it!

  18. 18
    XMargareta says:

    Mejerifett är alltså så nyttigt!!!!!!!!!

    Jag önskar massor av gräsbete i hela Sverige.
    Hälsovinster, ökad biologisk mångfald, vackra landskap, (lönsam landsbygd?)?

    Kan det t.o.m. vara så, att gräsbete av idisslare inte alls stämmer in på bilden av att det ger stora nettoutsläpp av klimatgaser, utan kanske kan gå jämnt ut, eller till och med pga kolbindningen och minskad konstgödsling etc. kan vara positivt i sammanhanget?

    Finns det kalkyler? Talas det om detta?

  19. 19

    > 16 Herr Göran
    Exakt min synpunkt ! Naturlig hel mat ger oss det rätta. Fast jag skulle kanske inte valt
    ”är” utan det något svagare ”ersätter” – hälsopiller.

  20. 20
    ByPass x2 says:

    ”XMargareta says:
    18 augusti, 2017 at 09:19
    Kan det t.o.m. vara så, att gräsbete av idisslare inte alls stämmer in på bilden av att det ger stora nettoutsläpp av klimatgaser….”

    Att gräsbetande boskap skulle ha en negativ inverkan på planetens atmosfär och/eller långsiktigt påverka klimatet i negativ riktning, är bara EN av alla mantra-lögner Fake-News-media dagligen hjärntvättar medborgarna med.
    Det är istället — som alltid när det gäller ”etablissemangets” infomation och råd — precis tvärtom!

    Följande länk innehåller en sökning på artiklar om världens bästa miljövårdare:
    http://klimatsans.com/?s=metangas

    Sajten ”Klimatsans” rekommenderas för alla som vill ha miljö- och klimatinformation vilken är i kontakt med Verkligheten…..

  21. 21
    sten bjorsell says:

    #20 ByPass x2
    Tack för länken till klimatsans! Roligt att en del vågar tänka själva istf att lyssna på köpta lantruksprofessorer! Med nytt blod och modern smart teknik bör vi snart kunna ta hand om jorden lika bra som flera USA-farmare nyligen visat. Gabe Brown framförallt. Utan kemikalier och läckage av dessa kemikalier, så att vi dessutom återställer mycket av insjö-, flod- och havsfiske som måste lida svårt av dagens syreslukande kväveutsläpp från våra miskötta jordbruk. Bara 2.1% organiskt kol kvar i jorden i snitt, enligt naturvårdsföreningen. Se Gabe Browns youtube videos! Den sista från 2017 har riktig svensk text!

  22. 22
    Göran Sjöberg says:

    Med fem kilo vittling (40 kr/kg) från min fiskhandlare som jag nu fryser ned tror jag att jag är på ”rätt väg” – ingen odlad och inte giftig insjöfisk. Även krabborna som vi ska festa på ikväll är jag övertygad om att Dr. Gundry skulle godkänna pss. som vår räksallad till lunch.

  23. 23
    Göran Sjöberg says:

    Det slår mig nu att jag inte borde ha blivit så ”överraskad” när jag läste hur Gundry beskriver att lektiner, som ett av växternas försvarsmedel, skadar oss. Lierre Keith har i sin bok ”Vegomyten”, som faktiskt är en av mina favoritböker, just tagit upp frågan om hur lektiner skada oss. Nå – det var några år sedan jag läste den omskakande ”Vegomyten” och frågan om lektiner har inte diskuterats så mycket inom LCHF-rörelsen. Det är dags för en omläsning av den boken!

    http://annikadahlqvist.com/2013/04/20/att-ata-som-vara-forfader/

  24. 24

    Men 5 kg = 5 000 g vitling ger lika mkt D som 120 g gös. 5 kg vitling kostar 5×40 = 200 SEK.
    120 g gös kostar om 300 kr/kg = 36 SEK, om 400 kr/kg = 48 SEK. Beträffande ett näringsämne, selen, håller vitling högre halt, men fördelen är negligerbar. F ö .> 10 ggr fler recept på Google på gös än på vitling.

    För tonfisk får man betala efter noter, för guldfisk efter karat, och för vitling…inte ett vitten…

  25. 25
    XMargareta says:

    Och hur mycket D- Vitamin är det?

  26. 26
    Göran Sjöberg says:

    När det gäller fisken är jag själv mer ute efter de livsnödvändiga fetterna; omega-3, DHA och EPA.

    Jag tar D-vitamin (D3) tillskott, 5000 IU per dag, och detta kostar inte mer än en krona skulle jag tro. Hur mycket gös detta motsvarar vet jag inte men jag skulle tro att det är en hel del och då misstänker jag att jag skulle få i mig en hel del kvicksilver och dioxiner samtidigt.

  27. 27

    29 mikrogram per 100 g ätlig del ger per 120 g = 35 mikrogram D =
    7 dagsbehov (RDI Rekomenderat Dagligt Intag)
    http://matkalkyl.se/se-gos.php

    F ö har jag nog räknat fel på priset för vittling. De 50:-/kg (noga räkn enl leverantören 49:95)
    avser endera hel m huvud, eller urtagen m huvud o ryggrad, sannolikt inte som file, dvs ätlig del som jag räknat på. Om jag inte vore så lat skulle jag räkna mer. Misstanke att man måste äta kopiösa mängder av den nutrientfattiga vittlingen för att få i sig nånting av någorlunda mängd, utom selen.´där drygt 2 hg/d räcker.

    Om 5 kg orensad vittling m ben ger t ex 3 kg detsamma som filé, så blir det med 120 g portioner
    24 portioner och per portion 250 kr/24 = 10 kr, fritt från nästan allt utom selen. Dvs mkt mindre – 1/3-1/4 – mot en portion gös. (cirkavärden)

    Märk att detsamma gäller i princip även för gös, utom för D (för B12 och nästan för selen). Skillnaden är man bara behöver försörja sitt D-behov från gös en g/vecka, och har alla övriga veckans måltider att fylla på med övrigt.
    Det unika med gös/abborre är att de ger väldigt mycket av ett vitamin – D – per mängd fiskkött
    Det har alltså ingen undanträngningseffekt, utan det motsatta.Ger utrymme för andra födor som ger andra nyttor.

    Fast en del tycker ändå att smaken är ännu viktigare. smörstekt med rumstemp smör att klicka på….XMargeertas tips…njut det…

    http://matkalkyl.se/se-vitlingkokt.php

  28. 28

    Göran S. ovan 26
    ”då misstänker jag att jag skulle få i mig en hel del kvicksilver och dioxiner samtidigt.”

    Det misstänker – inte – SLV, som säger
    FÖR GRAVIDA (dvs inte Göran S.)
    ”Ät högst 2-3 gånger per år sammanlagt av följande sorter. De kan innehålla kvicksilver.:
    Abborre,Gädda GÖS Haj Lake Rocka Svärdfisk Stor hälleflundra, Tonfisk, färsk/fryst

    vidare SLV:
    Dessa fiskar innehåller höga halter av dioxin och PC:
    Vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern. Även lax som är fångad i älvarna omfattas av kostråden. Strömming/sill från Östersjön …Vildfångad sik från Vänern och Vättern Vildfångad röding från Vättern

    Rådet gäller unga kvinnor som någon gång vill ha barn, kvinnor som är gravida eller ammar och barn och ungdomar (pojkar och flickor).
    Övriga kan äta dessa fiskar högst en gång i veckan.” slut cit SLV

    Märk 1) att gös inte inkluderas bland misstänkta donatorer av dioxin..och 2) att Göran S. inte
    numera tillhör någon av riskgrupperna.

    Kan Göran S. ge något underlag till sin misstanke att gös ger kvicksilver (utom för gravida o ammande) och dioxiner som bidrar till hälsovåda ?

Speak Your Mind

*