Medicinska forskningen – Tänk om och gör rätt!

Krönika av Lars Bern.

Kategori: Lars Bern

 

Comments

  1. 1

    Hej, jag försökte läsa på lite om amygdalin. Eventuella effekter på kroppen skulle kunna komma av att magtarmfloran omvandlar ämnet och bildar benzaldehyd och cyanid. Dock verkar randomiserade studier, som skulle kunna visa att det har effekt på cancer, saknas.

    Se dokument:

    https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD005476.pub4/pdf

    Sammanfattningen ovan är författad av Cochrane. De kan knappast beslås med att gå läkemedelsindustrins ärenden, de är ofta är kritiska till hur läkemedelsindustrin genomför sina studier. Läs exempelvis Peter Gotzsches ”Deadly Medicines and Organised Crime: How Big Pharma Has Corrupted Healthcare”.

    https://www.amazon.com/Deadly-Medicines-Organised-Crime-Healthcare/dp/1846198844

    Annika, eftersom du länkar till bloggen, rekommenderar du att cancerpatienter supplementerar med Laetrile / amygdalin? Eller att alla gör det, i förebyggande syfte?

  2. 2

    Heja Lars Bern !

  3. 3
    Annika Dahlqvist säger

    @ 1 Pär:
    Jag har läst flera som anfört att aprikoskärnor är bra mot cancer. Dessa innehåller Amygdalin.
    Cancer är en så allvarlig sjukdom att alla förslag ska beaktas. Sen är det upp till varje cancerpatient att sätta sig in i och bedöma alla alternativa behandlingsmetoder.
    Självklart är de alternativa metoderna inte utvärderade av de etablerade farmakaföretagen eftersom de inte går att tjäna pengar på.
    En till som förespråkar aprikoskärnor är Sven Erik Nordin som skriver hemsidan Svara doktorn.
    Jag kopierar in från ’Svara doktorn’:
    ”Det finns några särskilt flagranta exempel på botemedel mot just cancer, som läkemedelsbolagen i samverkan med korrumperade myndigheter och enskilda aktörer lyckats få förbjudna. En sådan produkt är LAETRILE. Det aktiva ämnet i Laetrile kallas Amygdalin, Nitroliside eller vitamin B17 och finns bl.a. i aprikoskärnor, bittermandel, slånbär, äppelfrön och vissa sorters gräs. I modern tid har själva ämnet använts mot cancer sedan åtminstone 1840-talet, men i kinesisk medicin har det förekommit i mer än 3000 år (Produktnamnet Laetrile tycks ha tillkommit på 1950-talet). Det handlar alltså inte om något ”nytt och konstigt”… Fast ”konstigt” kan man nog kalla detta märkliga ämne – särskilt i ljuset av modern forskning. Eller vad sägs om följande!

    Amygdalinmolekylen består av fyra komponenter: Två delar glukos, en del vätecyanid och en del benzaldehyd. Vätecyaniden är som bekant ett extremt farligt gift i sin fria form (en gas som förr kallades cyanväte och gav poeten Dan Andersson en för tidig död; han övernattade i ett hotellrum, där man använt cyanväte mot vägglöss och inte vädrat ut ordentligt), och även benzaldehyd är livsfarligt. Dock är båda dessa ämnen, när de är kemiskt bundna i amygdalin, helt ofarliga.

    Men nu kommer finessen: Det finns ett enzym som heter beta-glukosidase, och det kan lösa upp den kemiska bindningen och frigöra både cyaniden och benzaldehyden. OCH – detta enzym finns nästan enbart i cancerceller! När amygdalinet kommer i kontakt med en cancercell, så frigörs alltså både cyanid och benzaldehyd, och dessa båda ämnen är tillsammans mer giftiga än summan av de båda ämnena var för sig. Man får en s.k. synergieffekt – och cancercellen dör! För säkerhets skull finns i kroppens övriga celler enzymet rhodanese! Detta enzym bryter ner vätecyanid och benzaldehyd till två andra ämnen – thiocyanate och bensoesyra – som faktiskt är gynnsamma för friska celler! Så om cyanid och benzaldehyd frigörs i kroppen utanför cancercellerna, så är det ingen fara. De tas om hand och oskadliggörs av enzymet rhodanese!

    Är inte detta amygdalin en fantastisk Guds skapelse, så säg!

    Men läkemedelsbolagen kan inte ta patent och tjäna pengar på några ”Guds skapelser” och vill inte heller ha konkurrens av några. Därför gör man allt man kan för att förhindra spridning av information och användning av sådana. I detta fall lyckades det – och Laetrile är alltså sedan många år förbjudet i USA. Man ville t.o.m. förbjuda försäljning av aprikoskärnor (!) – men där misslyckades man faktiskt…

    De som ägnade sig åt cancerbehandling med Laetrile i USA förtalades, förföljdes, åtalades och dömdes (för användning av ”icke godkända läkemedel”) efter att ha botat tusentals cancerpatienter. Där kan man alltså inte längre få denna behandling. Men åtminstone någon av klinikerna flyttade till Mexiko, där man alltså fortfarande kan få aktuell behandling. Vid en utvärdering nyligen visade statistiken, att man med Laetrile kunde bota ca 85 % av alla cancerfall. MEN om patienten innan hade utsatts för strålning och/eller cytostatika, så var andelen botade endast 15 %! Det är dock svårt att få tillgång till vetenskapliga studier som bekräftar detta, varför uppgiften får betraktas som osäker.

    Om man Googlar på Laetrile, så får man nog flest träffar som talar om att vetenskapliga studier visar att denna produkt inte har någon påverkan på cancer. En hel del energi lägger man också ner på att göra företrädarna för Laetrile till moraliskt undermåliga och ovetenskapliga charlataner. Detta med att Laetrile inte fungerar torde vara en av de grövsta lögner som publiceras på Internet! Och det kan jag säga för att jag tror mig veta hur det gick till, när det omdömet skapades. Det var en förfärlig karusell, där naturligtvis FDA (Food and Drug Aministration) i högsta grad var inkopplat – men trots att man vid försöken medvetet gjorde nästan allt fel (bl.a. en dosering som var bara bråkdelar av den som tillverkarna rekommenderade), så botades nästan alla försöksdjuren (råttor) från sina tumörer. Detta skrev också de som konkret utförde studien i sin rapport – men ändå lyckades FDA i sin sammanfattning få det till att ”ingen effekt kunnat iakttas”! Jag har lyssnat på en forskare som kände till allt detta, och han var så upprörd att han knappt kunde prata…

    Processen när försök gjordes på människor har beskrivits bl.a. av författaren G Edward Griffin. Följande text baseras på ett föredrag av honom.

    De invändningar som finns mot Laetrile – och ”bevis” om medlets oförmåga att påverka cancerceller – kommer nästan samtliga från en enda rapport. Den framställdes 1953 av ”The Cancer Comission of the California Medical Association”. Där fastslog man, att det “inte framkommit något tillfredsställande bevis för att någon giftig effekt på cancerceller förekommit”.

    Resultatet av rapporten var att det blev förbjudet att förskriva, försälja, transportera eller rekommendera Laetrile.”
    Texten finns på adressen: https://www.svaradoktorn.se/425407782

  4. 4
    Lars Henrik säger

    Något OT möjligen :

    Ännu en gång avslöjas i Brittisk press på bar gärning hur livsmedelsindustrin sitter, inte med fingrarna i kakburken utan med fingret på avtryckaren.

    Food firms linked to watchdog’s trashing of ‘eat less carbs’ report

    https://www.thetimes.co.uk/article/food-firms-linked-to-watchdogs-trashing-of-eat-less-carbs-report-c2bh22bp6

    Kostdoktorn skriver också om saken: https://www.kostdoktorn.se/livsmedelsindustrin-forsoker-ogiltigforklara-rapport-om-att-ata-farre-kolhydrater

    Varför ses inte samma ”oberoende” röst i svensk press?

  5. 5

    @ Annika Dahlqvist:
    Intressant.men varför inte skramla fram lite pengar till några nya vettiga djurförsök? Så vi verkligen får det utrett. Hälsokostbranchen borde kunna slanta upp några miljoner (så mycket pengar som de tjänar….) och kanske privata frivilliga bidragsgivare.

    Idag vet vi ju vilka cancrar/modeller som borde kunna vara känsliga för amygdalin. Jag skulle gärna vara med i ett sånt projekt.

  6. 6
    Annika Dahlqvist säger

    @ 5 Pär:
    Det är fritt fram för den som önskar att slanta upp pengar och organisera studier i alternativmedicinska ämnen. Tills det är gjort är det upp till varje person att själv bedöma vilken behandling man vill testa mot sina sjukdomar.

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa