Avhandling om omättade fettsyror i Läkartidningen

David Iggman ST-läkare i allmänmedicin i Dalarna, forskar om effekterna av olika fettsyror i kosten. Ulf Riserus är hans handledare.
David har nu skrivit en artikel i Läkartidningen om sin avhandling, Omättade fettsyror minskar risk.

Kommentarer till hans forskningsresultat?

Jag sökte på Google om andra studier på detta ämne.
Det är ju så med vetenskap, inom kontroversiella ämnen,  att det ofta finns studier som visar både för och emot – sen får man använda sitt förstånd och sin erfarenhet till att bedöma vilka som är de rätta.

Vi som äter LCHF bedömer oftast att de naturliga mättade fetterna som vi ätit under evolutionen, tillsammans med enkelomättade, och en liten andel fleromättade, är de rätta för oss att äta. Vi ska undvika industriellt processade fetter, för de är potentiellt skadliga.

Uffe Ravnskov har skrivit en kommentar till artikeln i Läkartidningen.
Uffe Ravnskov m fl har skrivit en artikel i Mayo Clinic Proceedings 2014 o mättat och omättat fett.
The Questionable Benefits of Exchanging Saturated Fat with Polyunsaturated Fat.

 

Comments

  1. 1

    ” Sammantaget är avhandlingens resultat i linje med nuvarande kostråd.” – slut citat från artikeln.

    Etablissemangets nuvarande kostråd är ju än så länge motvalls LCHF – så vad mera behöver sägas om det ?

  2. 2
    Nisse Hult säger

    Nån konsultcheck från Becel kanske hägrar?

  3. 3
    Docent Göran säger

    Utgångspunkten för avhandlingen är klart uttryckt.

    ”The overall hypothesis was that unsaturated fatty acids and especially the predominant polyunsaturated fatty acid (PUFA) linoleic acid (LA), 18:2n-6, would decrease cardiometabolic risk compared with saturated fatty acids (SFAs), in line with current recommendations to partly replace dietary SFA with PUFA.”

  4. 4
    Ingvar Bejvel säger

    Tror jag lurade systemet en stund… ”Snus är snus…”. Jag sände en kommentar till Läkartidningen utan att vara ackrediterad! Får se om den uppskattas!

  5. 5

    Om man ska tro författaren till ”The Big Fat Surprise – why butter, meat and cheese belong in a healthy diet” (Nina Teicholz) minskar inte dödligheten för att man undviker mättat fett, då en diet med hög andel fleromättat fett gör att fler får cancer.

  6. 6
    Ingvar Bejvel säger

    Nä, det funkade inte!

  7. 7
    Rolf Löfgren säger

    Jag har en uppfattning att de mättade fetterna är de säkra fetterna. Fler omättade kan lätt ställa till en massa elände. Jag tror jag fick det från LIM.
    https://integrativ-medicin.se/forelasningar/

  8. 8

    Med Riserus som handledare kan det ju bara bli ett utfall på den där avhandlingen!

  9. 9
    Lars Henrik säger

    Hur kan fetter som vi torde ha minst 2 miljoner års tillvänjning till i vår föda och som ingår i våra egna kroppar vara dåligt för oss?

  10. 10
    Hanveden säger

    Här är vår nestor på Chalmers Sr Professor Göran Petersson i en föreläsning om ”Fetter – viktiga val” han reder ut begreppen om olika fetter…

    https://mediasite.portal.chalmers.se/Mediasite/Play/53a1f97418384d3d8d3b7c01c59196aa1d

    Det är nog som Karl Arfors sade i en föreläsning ”dom skall snacka med Petersson” när någon som gått nutritionistutbildning vid KS påstår att Omega3 från linfröolja kan ersätta fiskfetter…

    mLCHFh B-) .

  11. 11

    Motsägelsefulla fynd är alltid en källa till fördjupade kunskaper. Antingen lär man sig något nytt genom att ta del av materialet eller av att motbevisa! Det är bara 76 sidor i avhandlingen.

  12. 12
    Lars Henrik säger

    OT: Allt fler tror att citronsyra ger allergi och eksem

    Det kan vara svartmöglet som används vid framställningen av citronsyran som leder till allergi och eksem.

    https://m.gp.se/ekonomi/1.2946348-allt-fler-tror-att-citronsyra-ger-allergi-och-eksem?utm_source=news.google.com&utm_medium=referral&utm_campaign=redirect

  13. 13

    Lars Henrik Skrev:

    Hur kan fetter som vi torde ha minst 2 miljoner års tillvänjning till i vår föda och som ingår i våra egna kroppar vara dåligt för oss?

    Hur stora mängder mättat fett vi har ätit genom åren kan verkligen diskuteras. Det finns en vanlig missuppfattning om att animaliskt fett = mättat fett. De flesta djur (och även djurfett som talg och ister) innehåller ungefär lika mycket omättat fett som mättat fett. Fisk och skaldjur innehåller som bekant mest omättat. Äggulor innehåller också mest omättat. Det är egentligen bara mjölkfett som är animaliskt och har en klar majoritet mättat fett. Och vi har inte förädlat mjölkfett i två miljoner år, även om vi i Norden generellt tål mejerier bättre än folk i andra delar av världen.

    Detta är inte ett inlägg i debatten om huruvida mättat fett är skadligt eller inte, utan bara en påpekan att vi troligen konsumerar mycket mer mättat fett idag än vad våra förfäder gjorde.

  14. 14

    T Skrev:

    Detta är inte ett inlägg i debatten om huruvida mättat fett är skadligt eller inte, utan bara en påpekan att vi troligen konsumerar mycket mer mättat fett idag än vad våra förfäder gjorde.

    Jo… – det kan Du ju ha rätt i i o f s – men är naturligt omättat fett lika farligt som industritillverkat ?

    Apropå det som ej är naturligt – har Wi någonsin i wår historia konsumerat så mycket onaturligt socker och kolhydrater som Wi gör i dags dato ? Är det hälsosamt ?

  15. 15

    Josef Boberg Skrev:

    T Skrev:
    Detta är inte ett inlägg i debatten om huruvida mättat fett är skadligt eller inte, utan bara en påpekan att vi troligen konsumerar mycket mer mättat fett idag än vad våra förfäder gjorde.
    Jo… – det kan Du ju ha rätt i i o f s – men är naturligt omättat fett lika farligt som industritillverkat ?
    Apropå det som ej är naturligt – har Wi någonsin i wår historia konsumerat så mycket onaturligt socker och kolhydrater som Wi gör i dags dato ? Är det hälsosamt ?

    Jag tror inte omättade fetter är farliga i sig, vare sig de kommer från naturen eller från en fabrik, men processen att utvinna olja från växter och frön gör att mängderna samt fördelningen av fetterna blir väldigt annorlunda gentemot om man hade ätit fröna eller växterna i sin naturliga förpackning. Samma sak gäller med mejerier. De kommer från en naturlig källa men själva förädlingen är ny och gör att man får i sig mer mättat fett än vad våra förfäder fick. Återigen, det betyder inte att mättat fett är farligt, eller ens att det är optimalt för hälsan att äta samma fettfördelning som våra förfäder. Men man ska inte inbilla sig att man kan äta massa smör och grädde och tro att man äter samma fördelning av fetter som våra förfäder gjorde. De åt antagligen ungefär samma mängder enkelomättat fett som mättat, och sen vissa tillskott av fleromättat beroende på om de fiskade eller samlade nötter och frön.

    Självklart är det inte nyttigt att konsumera raffinerat socker och spannmål, men det är irrelevant i frågan om huruvida vi åt lika mycket mättat fett förr som vi gör idag.

  16. 16
    Lars Henrik säger

    @ T:
    Ja, relationerna är förståss också viktigt i sammanhanget. Tack för tillrättaläggandet!

    Mitt inlägg var, som du förstår, en kommentar till de ofta förekommande påståenden att mättade fetter per se skulle vara skadliga. Men å andra sidan: kanske flera av dessa också förbiser en diskussion om relationer?

    Hur ska man se på relationen av fettsyror, jag tänker främst på omega-6 kontra omega-3?

  17. 17

    Av inläggen ovan att döma, så ska man kanske låta osthyveln gå på halvfart, liksom smörkniven! Inga ostrullar med smör/Bregott i framöver alltså! Som e´ så gott!

    Inte lätt att hänga med i alla turerna. Men det där med raffineringen av fetter från frön och kanske även beredningen av mjölk (pastörisering) smör, grädde och ost, är kanske den stora boven vad gäller fetterna. Och kanske är det växtfetterna som tar mest skada i förhållande till hur de tas om hand av vår kropp i dess naturliga form – äta nötter, linfrön, solrosfrön, m.m. på filen/yoghurten, etc.

  18. 18
    Mats Olsson säger

    Kanske inte så entydigt som det verkar ändå. Författaren skriver själv:

    ”I studie I undersöktes det tvärsnittsmässiga sambandet mellan sammansätt- ningen av fettsyror i fettväven och insulinkänslighet, mätt med euglykemisk clamp, vilket är den bästa metoden att uppskatta kroppens insulinkänslighet.
    Linolsyra (LA) och α–linolensyra (ALA) var kopplade till högre insulinkäns- lighet, men för LA försvann sambandet när man justerade för livsstilsfaktorer. Den enda mättade fettsyra som var kopplad till sämre insulinkänslighet var palmitinsyra, som är den vanligaste mättade fettsyran i kost och fettväv. Öv- riga, mindre vanliga mättade fettsyror var något överraskande kopplade till högre insulinkänslighet. Sambanden var generellt starkare hos överviktiga män.”

  19. 19
    Docent Göran säger

    Jag har laddat ned avhandlingen som finns fritt tillgänglig och nu ögnat igenom den och man skulle lugnt kunna säga att man bevisar sin hypotes då man sablar ned mättat fett och hyllar omega-6. Jag har dock svårt att se igenom försöksuppläggen med kostinterventioner där effekter på ett antal riskfaktorer har bedömts efter mellan 3 till 10 veckor.

    Avhandlingen verkar vara ’rigorös’ med mängder av tekniska detaljer som jag snarast upplever som förvirrande. Fettkemin behärskar man förvisso. Hela upplägget med denna överväldigande detaljrikedom kan kanske betraktas som retoriska knep som i så fall bör göra en misstänksam. Det är kanske så att man på grund av alla dessa tekniska detaljer bara inte ser skogen för alla träd.

    Det enda jag just nu förmår är faktiskt att ställa en annan avhandling mot denna som sablar ned omega-6 till förmån för omega-3 och som jag skrev en krönika om för ett tag sedan.

    https://annikadahlqvist.com/2015/12/03/omega-3-ett-underskattat-tillskott/

    Jag tror dock att den här avhandlingen kommer att ’jaga’ oss LCHF-are om vi nu inte lyckas se igenom var hakarna finns och de finns kanske i själva försöksuppläggen men även i detaljrikedomen som döljer helheten. Jag känner mig själv lite osäker på den här punkten.

  20. 20

    !@ Docent Göran:
    Jag är på sid 26 just nu. Har fått en bra genomgång av olika undersökningsmetoder, deras styrkor och svagheter, och dessutom dränkts i fettsyrornas kemi. Fortsätter så sakteliga. Intressanta fynd om leverförfettning, men har de registrerat inflammationsmarkörerna också i samband med PUFAs? Återstår att se!
    Bon courage Docent Göran!

  21. 21
    Docent Göran säger

    Jag såg nu att vår ’nestor’, Uffe Ravnskov, med sina ständigt vakande ögon har skrivit en suverän kommentar på Läkartidningen som dessutom av någon anledning har accepterats.

    https://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2016/01/Omattade-fettsyror-minskar-risk/#comments

    Kanske ett tecken på en marginell förskjutning i kostdebatten.

    (Tidigare har hans vetenskapliga inlägg ofta blockerats på LT.)

  22. 22
    malamatina säger

    Jag hittar inte Uffe Ravnskovs kommentar. Det står att det ska finnas två kommentarer på artikeln, men den enda jag ser, är skriven av Ingvar Bejvel. Blockeringen kanske är ett faktum nu?

  23. 23
    Docent Göran säger

    @ malamatina:

    Det verkar var Ingvar Bejvels kommentar vi inte ser.

    Uffe Ravnskovs är dock synlig.

  24. 24

    @ malamatina:
    Det här är nog allt, som Bejvel hann skriva:

    Snus är snus…

    2016-01-08 17:21 | Som ovan!

    Ingvar Bejvel, Emeritus, Nej

    Kortfattat och svårtolkat dock.

  25. 25
    Ingvar Bejvel säger

    Min kommentar var endast ett försök att se om man skulle acceptera en kommentar, vilket man till min förvåning sedermera gjorde. Om min kommentar var svårtolkad så är detta i paritet med avhandlingen! Det är långtgående slutsatser man framför, och Ravnskov bemöter avhandlingen på sedvanligt bra sätt. Hela upplägget påminner mig om piloten som meddelar passagerarna att man flyger på 10.000 meters höjd, med en hastighet av 858 km i timmen, …”men vi har ingen aning om i vilken riktning!”

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa