Gastropares

Jag läser också i tidningen Diabetes om problemet Gastropares, försämrad motorik i magsäcken, en diabeteskomplikation. Några drabbade diabetiker berättar om sina besvär. Det är stora livskvalitetsförsämrande besvär. De är mycket begränsade i sitt matval, kan bara äta mat som är lättuggad eller kan mosas. En kan inte äta mat på kvällen, för då ligger maten och skvalpar i magen och gör att han inte kan somna. Det är svårt att parera insulindos vid gastropares, eftersom man inte vet när maten ska lämna magsäcken och kolhydraterna kan tas upp i blodet som glukos. Man kan då få hypoglykemi, lågt blodsocker, då insulinet har sin verkan men blodsockret inte har kommit ut i blodet ännu. En kan knappt äta något alls utan att kräkas upp det hon fått i sig.
Problemen orsakar också sociala problem, när man inte kan delta i måltidssamvaron som de andra.

Gastropares är en av vanliga komplikationer till diabetes. Upp till en tredjedel av diabetikerna har gastropares i varierande svårighetsgrad. Den beror som de andra komplikationerna främst på högt blodsocker och högt insulin, vilket skadar nervsystemet i magsäcken. Hela nervsystemet är mycket känsligt för komplikationer till diabetes.

Jag vet inte om gastropares kan botas av LCHF, men sjukdomen borde i alla fall kunna förebyggas om man håller kolhydraterna lågt och i stället äter nyttigt naturligt mättat fett.

Nutritionisterna nämner inget om orsaken till gastropares.

Jag såg på en annan sida i tidningen, ett svar på frågan om vad man ger en diabetiker till fika. Svaret var att en diabetiker kan äta fikabröd som alla andra. Den behöver bara parera med insulin.
Inte ett ord om att diabetikern får böta för sötsakerna med sin långsiktiga hälsa.

 

Comments

  1. 1

    Suck.

  2. 2

    Hade hoppats att det skulle komma någon som hade erfarenhet av Gastropares. Då magen är känslig för både fel mat och stress så kan det uppstå stora problem, stress kan ha orsakats av operation i buken. Vissa bitar av beskrivningen ovan känner jag igen sedan min canceroperation, jag fick veta att det kunde ta 3-4 månader innan jag kunde äta normalt. Det är nu ca:1,5 år sedan jag opererades och först nu känner jag mig trygg med min mat.
    Till att börja med så hade jag stora problem att svälja något och fick tvinga all möjlig mat som knappast var optimal ur ett hälsoperspektiv. Insåg att jag måste få i mig lite näring, så jag svalde 2 äggulor på morgonen som jag någon timme senare spydde upp.
    Jag tror att man måste vara väldigt enveten och inte ge upp kampen för en friskare och sundare tillvaro. Äter i dag väldigt annorlunda och har nästan helt skippat kött från gris och kyckling. Det mesta jag äter i dag är rått och inte tillagat, när folk får höra att jag äter rå lever så tittar de på mig som jag vore ett ufo.

Kommentera