Hälsosam mat

Krönika av docent Göran SjöbergProfessor Göran Sjöberg

De flesta av oss LCHF-are är övertygade om att den mat vi äter har en väldigt stor betydelse för vår hälsa medan den traditionella skolmedicinen hävdar att vad vi äter inte har någon större betydelse för vår hälsa eftersom maten ändå bryts ned till sina elementära beståndsdelar i matsmältningsapparaten innan näringen sedan tas upp i blodomloppet.

En diabetiker som fått synen tillbaka, återfått känsel i fingrar och tår och dessutom blivit av med all övervikt och detta redan efter något år på en kost utan kolhydrater och fått tillbaka sin hälsa utan att ta några mediciner över huvud taget har lätt att börja tvivla på att det medicinska etablissemanget vet vad de talar om när de uttalar sig om maten och vår hälsa. Näringslära tas tydligen bara upp under någon dag i den mångåriga läkarutbildningen så den näst intill totala okunnigheten inom läkarkåren är därför kanske inte är så konstig.

Har man börjat intressera sig för hur vi påverkas av de olika ämnen vi får i oss öppnas faktiskt en helt ny kunskapsvärld. Det räcker med att man får klart för sig hur extremt små mängder av vissa kemikalier kan ha rent förödande konsekvenser för vår hälsa för att dra igång ett sådant intresse. Ofta är det genom miljökatastrofer man i efterhand till slut lyckas få igång kritisk forskning och som sedan avslöjar vilka gifter som ligger bakom katastroferna. Dioxiner är idag ett av de mest kända miljögifterna och en enda droppe i tjugofem tankvagnar lär vara tillräckligt för att ge en hormonpåverkan, och myndigheterna avråder därför kvinnor som tänker skaffa sig barn att äta fisk från Östersjön. Dessutom får den fisken inte längre säljas i Europa.

Det säger sig själv att de kemikoncerner som framställer dessa kemikalier har väldigt lite intresse av någon kritisk forskning och motarbetar därför efter förmåga att sådan forskning får några forskningsanslag. Den kvinnliga miljöforskare, Theo Colborn, som startade forskningen kring dioxinerna blev kraftigt motarbetad i början av sin karriär men forskningsresultaten blev till slut så övertygande att det inte längre gick att förneka uppenbara fakta. Detta förnekandets mönster går ständigt igen och man kan undra hur mycket som oavbrutet sopas under mattan av uppenbara affärsintressen och som ännu inte kommit fram i dagsljuset. Det borde förstås vara så att företagen först skall bevisa att deras produkter är ofarliga innan de får släppas ut på marknaden och vad jag förstår är detta en princip som fortfarande tillämpas i Europa men inte i USA. När det gäller frihandelsavtalet, TTIP, lär detta vara en svår förhandlingsnöt att knäcka.

Jag läser nu hos Mercola om hur förnekandets starka krafter i USA har lyckats driva igenom att GMO-produkterna inte ens ska få märkas så att kunderna kan se att de köper en sådan produkt trots att tydligen 94 % av amerikanarna är för en sådan märkning. Inte ens delstaterna har nu längre rätt att kräva sådan märkning av varorna efter att ett lagförslag klubbades igenom. Intressant är att det nu istället är de naturliga produkterna som ska bevisa att de INTE är GMO-produkter. Hela tiden gäller en omvänd bevisbörda till konsumenternas nackdel och den myndighet som ska skydda miljön i USA, EPA, har fått sina anslag kraftig minskade under ett antal år i följd.

http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2015/08/11/labeling-gmo-foods.aspx?e_cid=20150811Z2_DNL_art_1&utm_source=dnl&utm_medium=email&utm_content=art1&utm_campaign=20150811Z2&et_cid=DM82171&et_rid=1070404138

I Europa krävs fortfarande GMO-märkning och jag har svårt se hur ett frihandelsavtal skulle kunna fungera om det inte ens går att påvisa att de varor som sedan fritt kan flöda in från USA är GMO-varor. Det kommer kanske gå på smygvägar som med den GMO-soja som nu kommer in som djurfoder till Europa.

Det är nog ingen tillfällighet att forskare som klart visat på hälsofarorna med GMO har angripits på de mest infama sätt och frågan är förstås, som med dioxinerna, hur långt en hälsokatastrof kan tillåtas breda ut sig innan våra ”hälsovårdande” myndigheter verkligen gör något åt saken.

 

 

 

Comments

  1. 101
    Docent Göran says:

    Lasse P Skrev:

    Jo, men jag undrade bara om du testat om det var någon skillnad om potatisen är varm eller kokt men kall?

    Ärligt talat har jag inte funderat så mycket på detta. När man har kokt potatisen har man, vad jag förstår, brutit de just tvärbindningar som gör stärkelsen i den råa potatisen ‘resistent’ och har därmed gjort den direkt tillgänglig för de tunnare delarna av vårt tarmsystem.

    Just nu har jag ‘syndat’ igen tillsammans med en vän och ‘frossat’ i kokt potatis (5 st) till sillen och två snapsar. Vad som är värst kan diskuteras men bra mår jag. Jag inbillar mig att om man nu äter de kokta potatisarna vid 35 grader eller vi 20 grader så spelar det nog inte så stor roll för blodsockret. Just nu är det nog ändå ‘kört’ och jag ska inte mäta förrän i morgon.

  2. 102

    @ Docent Göran:
    Jag funderade bara efter att jag läst artikeln av Per Vikholm där det stod följande:

    ”RS3 Retrograderad stärkelse [fruktansvärd översättning men det handlar om stärkelse som återgår till resistent form vid kylning och det blir inte så mycket bättre av att det förtydligas med att det handlar om icke-granulär stärkelse]. Här handlar det om kokad potatis som sedan kylts ned, kylt ris, kylda bönor samt till viss mån om sådant som cornflakes”

    Nu verkar det som att återgången är av begränsad omfattning men du brukar ju vara den som ”offrar” dig för vetenskapen med tester på dig själv, så jag tänkte att du kanske redan testat. 🙂

    Jag är ju lite av en Osteocalcin-nörd oxå och har två länkar som jag skulle vilja få synpunkter på,

    http://www.news-medical.net/news/2007/08/11/11/Swedish.aspx (redan maskinöversatt)
    samt
    http://nordisknutrition.se/wp-content/uploads/2014/01/0801_s10-12_Skelettet_en_levande_vavnad-Lerner_UH.pdf

    Jag tycker att detta är oerhört spännande men eftersom respons oftas uteblir, känns det som att det finns en ovilja att förnya sina tankesätt och se nya kopplingar och infallsvinklar till det metabola syndromet.
    Jag har ju tidigare skrivit att ”de lärda” verka stå på var sin sida av myntet och är oense, kanske dessa nya upptäckter gör att man samlas på en sida eller så blir myntet trekantigt och plötsligt har vi tre falanger 🙂

  3. 103
    Docent Göran says:

    Lasse P Skrev:

    Jag är ju lite av en Osteocalcin-nörd oxå

    Du kanske kan sammanfatta den grundläggande tankegången på ett ‘ödmjukt’ vetenskapligt sätt så lär vi oss kanske något nytt.

  4. 104

    @ Docent Göran:
    Jag hoppas verkligen inte att du uppfattade det som kritik mot dig som person men du brukar ha klarsynta synpunkter så jag tänkte bara få ”höra” om det dök upp några funderingar hos dig om du läste de bifogade länkarna. Självklart blir jag jätteglad om flera lämnar synpunkter.
    Det finns flera länkar oxå, men dom är skrivna på medicin (fack)engelska, vilket jag definitivt har svårt för
    Jag vet inte hur jag skall förklara på ett vettigt sätt för det är fortfarande så mycket frågetecken kring sambanden mellan osteocalcin (OC) och insulin, leptin, IGF-1, bildandet av fettceller, cellernas insulinkänslighet, hemoglobinets förmåga att binda socker till sig o s v.
    Att OC stimulerar produktion av insulin är känt och att en del överviktiga har låga halter av OC är oxå känt och i djurförsök har diabetesliknade symtom med fetma reverserats när man tillsatt OC.
    Det märkliga är att det uppstår övervikt och diabetessymtom med hög blodglykos men låg halt av insulin (man ser inte förhöjd c-peptid.) Fetma först, diabetes sedan???
    Det finns funderingar (obekräftad teori tydligen)om lågt OC ger låg insulinproduktion men att något? stimulerar att det sker en ökning av IGF-1 istället,(vilket jag tycker låter märkligt då IGF-1 tydligen är beroende av insulinproduktionen) som ger samma diabetesliknande symtom men det inte går att mäta C-peptid för den restprodukten ”släpper” inte från IGF-1. ( Kan man få diabetes typ 2 på två sätt???)
    Jag skall inte försöka mig på att förklara ytterligare, för då blir det nog obegripligt.

    Prof.Ulf Lerner skriver, ”Skelettet är därför inte enbart något slags armeringsjärn till vilket muskler, senor och ligament fäster,utan en vävnad som också deltar i ett komplicerat samspel med andra vävnader. Vi känner än så länge endast till några små detaljer i detta samspel.
    Fynden med osteocalcin, som är de mest sensationella inom benbiologin på många år, har lett till en diskussion om skelettets eventuella betydelse för utvecklingen av metabola syndromet och åldersdiabetes”.

    Jag är medveten om att han skriver ”eventuella betydelse” men jag hoppas iaf att detta väcker någons intresse.
    MVH Lasse P.

  5. 105

    Angående Osteacin,,,,,,,,

    http://www.kostdoktorn.se/gav-fettsnal-kost-mer-minskning-av-fettvikt/comment-page-1#comment-1188879

    Läs kommentar Henrik # 40.

    ”Det är klart att professor Lerner puffar för sitt eget ämnne i en tid då det metabola syndromet diskuteras så mycket mer än hur skelletet byggs upp och förvandlas.”

    Kommentera gärna.

  6. 106
    Kjell Holmsten says:

    @ Lasse P:
    För mig låter detta som den ”vetenskapliga kyrkans” talande i tungor. Gu bevare mig väl! Själv är jag typ-2 och äter naturlig föda och inga mediciner över huvud taget! Tar aldrig blodsocker, mår bra ändå, varför då jämföra mig med den övriga befolkningen? Går aldrig till ”läkaren”? Så till cancer som är en multiorsak sjukdom. Det där ”vetenskapliga” är för att blanda bort korten. IGF? vem har forskat att detta är en bidragande orsak till metabola sjukdomar? Hm, kan det vara någon beställd studie? Ingen kritik till dig Lasse men jag ryser när jag läser sådant. Där har vi en starkt bidragande orsak till att det ser ut som det gör i västvärlden, troendet på denna styrda kyrka. Nej åk till Anderna och lär er hur folk lever där, bo där i några år. Då skall ni få se på förändringar, mänskliga! För Psyke – Ande/själ – fysisk kropp = 1 !

  7. 107

    @ jala:
    Visst kan det vara så, men jag känner honom inte, så jag kan inte uttala mig om hans intentioner i ämnet, jag försöker bara belysa en möjlighet.

  8. 108

    @ Lasse P:
    Personligen tror jag att du skriver om många som du inte känner, men ändå med positiv attityd och inte frågande.

  9. 109
    Docent Göran says:

    Lasse P Skrev:

    Jag hoppas verkligen inte att du uppfattade det som kritik mot dig som person men du brukar ha klarsynta synpunkter så jag tänkte bara få ”höra” om det dök upp några funderingar hos dig om du läste de bifogade länkarna.

    Nej, jag uppfattar dig som snarast positivt nyfiket uppskattande – jag önskar att fler skulle ha din attityd.

    Det du nu berättar om detta hormon, osteocalcin, är intressant men det förstärker också min nuvarande ‘dystopi’ om att någonsin förstå hur allt hänger samman.

    Det gamla talesättet om att ju mer kunskap man skaffar sig ju mer inser man hur lite man förstår av livets komplexitet slår mig ständigt och detta gäller från den mest grundläggande avläsningen av vårt DNA i cellkärnan och den därmed sammanhörande framställningen av alla proteiner och som jag just nu studerar i ‘bibeln’ ‘Molecular Biology of THE CELL’, till vår mest avancerade sociala samverkan som också ständigt gör sig påmind och där stressen som hänger ihop med denna samverkan är en starkt bidragande orsak till uppkomsten av våra ‘välfärdssjukdomar’. Hur maten och framför allt kolhydraterna kommer in i denna ‘totalitet’ via alla mer eller mindre okända hormoner tror vi ibland att vi förstår men mer än ofta drabbas jag själv åter av dystopi när mina tidigare trossatser ständigt raseras. Det är därför jag blir så beklämd av debattörer som kategoriskt hävdar att de ‘vet’.

    Och som sagt, ju mer kunskap får jag ju mer inser att jag aldrig kommer att komma fram till någon absolut sanning även om jag kanske inbillar mig att jag cirklar kring den och kommer allt närmare.

  10. 110

    Docent Göran Skrev:

    Och som sagt, ju mer kunskap får jag ju mer inser att jag aldrig kommer att komma fram till någon absolut sanning även om jag kanske inbillar mig att jag cirklar kring den och kommer allt närmare.

    Göran – när Wi vet mycket – så vet Wi att Wi vet hart när ingenting om någonting.

  11. 111

    @ Kjell Holmsten:
    På något sätt tror jag att vi alla inombords drivs av en nyfikenhet av få veta.
    En del vill veta hur det verkligen fungerar, andra vill veta hur mycket man kan tjäna på det.
    Jag har gått igenom saker som jag inte ens skulle önska min värsta ovän, men min kropp har alltid, hitills, återhämtat sig.
    Jag tror att om en kropp kan bli sjuk, så kan den bli frisk oxå men vi har inte den kunskapen fullt ut än. Naturligt är nog det rätta sättet att bli frisk på och en resa till Anderna skulle verkligen vara en upplevelse, samtidigt känner jag mig kluven i mitt förhållningssätt då jag faktiskt har skolmedicinen att tacka för att jag lever idag.

  12. 112
    Docent Göran says:

    Lasse P Skrev:

    På något sätt tror jag att vi alla inombords drivs av en nyfikenhet av få veta.

    En utmärkt klarsyn i mina ögon även om vi alla skiljer oss åt även när det gäller vår ‘nyfikenhetsnivå’.

    Nyfikenhet kan vara klart oönskad som när patienter alltför mycket ifrågasätter läkarens,’expertens’ diagnos och hans förslag till behandling. Med internet har läkare idag allt svårare i sin roll men som tur är för dem har de flesta patienterna fortfarande en ‘måttlig’ nyfikenhet. Det är först när man som patient verkligen har börjat tvivla på ‘systemet’ och dessutom blivit ordentlig påläst om sin egen sjukdom som man kan bli ‘riktigt besvärlig’.

    Just nu är jag själv ‘nyfiken’ på hur hjärnan fungerar i våra kroppar och läser därför en intressant pedagogisk bok av nobelpristagaren Gerald Edelman, ‘wider than the sky’. Han sätt att närma sig frågan om hur hjärnan och vårt medvetande fungerar är precis det sätt som jag själv tror på; det naturvetenskapliga.

    Med andra ord ser Edelman hjärnan och vårt medvetande i rent naturliga,vetenskapligt fysiologiska termer och undviker alla metafysiska spekulationer. Även om neuronernas komplexa nätverk i våra hjärnor och deras elektrokemiska aktiviteter är överväldigande ryms i detta synsätt inget övernaturligt jag. Detta stämmer med min syn på att hälsosam mat även kan hjälpa nervcellernas aktivitet i hjärnan och fungerar näringstillförsel väl mår vi troligen också så subjektivt bra som de yttre omständigheterna medger.

  13. 113
    Docent Göran says:

    @ Lasse P:

    Att kroppens fysiologi utgör en komplex väv av samverkan – homeostas – är det få som tvivlar på men som läkemedelsbolagen är väldigt ointresserade ta upp till diskussion eftersom biverkningarna av alla deras mediciner då skulle framstå som självklara. Detta gäller inte minst de mediciner som används för motverka problem med skelettet hos äldre.

    Senaste nyhetsbrevet från Mercola tar upp frågan om hur man kan bevara sin benhälsa och pekar på hur vissa vitaminer och mineraler är nödvändiga för detta. Det handlar då främst om D, K2, magnesium och kalcium och att man i första hand ska få i sig dessa ämnen genom hälsosam mat. Han skriver en hel del intressant om detta i sitt nyhetsbrev där han också (som vanligt) gör reklam för sina egna kosttillskott.

    http://products.mercola.com/calcium-supplement/?e_cid=20150820Z2_DNL_art_1&utm_source=dnl&utm_medium=email&utm_content=art1&utm_campaign=20150820Z2&et_cid=DM82927&et_rid=1082380120

  14. 114
    Rolf Löfgren says:

    Jag läste nyligen boken ”Nya självläkande människan” av Sanna Ehdin Anandala, jag rekommenderar verkligen boken som en komplett beskrivning hur man beter sig för att hålla sig frisk.
    http://www.bokus.com/bok/9789187371004/nya-sjalvlakande-manniskan/?source=googleps&gclid=CKf8pLnvh8gCFQH4cgodcjYK-Q

    Den mest intressanta delen handlar om energi aspekten i människan. Tanken kan beskrivas som att först kommer energin och sedan materien. Materia beskrivs som kondenserad energi. Det kan vara så att vi inte förstår dessa energier och de kallas metafysiska för att kunna trolla bort dem.

    Energiaspekten är mycket litet känt i allmänhet. SEA menar att den mesta kommunikationen inom en person sker med elektromagnetiska vågor och det har koppling till begreppet skalärvågor.
    Henning Witte har skrivit en del om dessa vågor:
    Liv byggs med skalärvågor
    http://www.whitetv.se/sv/mind-control-mk-ultra/579-liv-byggs-med-skalaervagor.html

    Jag tror att vi behöver lära oss mer om energi-aspekten hos människan.

Speak Your Mind

*