Lågkolhydratkost bättre för diabetiker även på längre sikt

Inlägg av Ralf Sundberg.
En studie redovisad i AJCN (Am Journal of Clin Nutr) visar att en större studie i åtminstone ett år ger snarast bättre blodsocker, och att diabetikerna kunde minska sin medicinering, i lågkolhydratgruppen.

Nu är det hög tid att de officiella kostrekommendationerna till diabetiker ändras från lågfett till lågkolhydrat!

Diabeteslänkar

 

 

Comments

  1. 1

    Sant.

  2. 2

    Bra kommentar av Ralf Sundberg, ”varför inte ge den behandling som visats vara bäst”

    Eftersom argumenten om att LCHF kanske kan bli farligt långsiktigt baserats på en fettskräck som visats helt sakna vetenskapligt stöd har samtliga argument för att fortsätta diabetesbehandling med endast insulinbehandling nu motbevisats, vad jag kan se. Slut med att kompensera högt kolhydratintag med mer medicin och därmed kan snabbare försämring för diabetiker ersättas med långsam förbättring. Med hjälp av ideer från Jason Fung m.fl. bör dessutom många diabetiker typ2 nu kunna bli helt friska, om Socialstyrelsen tillåter.

  3. 3

    @ sten:
    ” Om Socialstyrelsen tillåter” var ju en fin puck.
    För vad händer om folk blir friska?
    Vilka ”drabbas” då måntro?
    Kom med förslag….

  4. 4

    Nåja, 50-70 g kolhydrater/dag är i rätt riktning. Resultatet är absolut i rätt riktning.
    Om man sedan substituerar med inflammationsdämpande fetter och inte öser på med proteiner blir det bara bättre och bättre.
    Energifördelningen var för lågkolhydratarna:
    14% kolhydrater, 28% protein och 58% fett, varav mindre än 10% var mättat.
    Högkolhydratarna:
    53% kolhydrater, 17% protein och 30% fett, varav mindre än 10% mättat.
    De utsattes dessutom för övervakad fysisk träning, 60 min, 3 dagar per vecka.

    Trots alla ansträngningar hjälpte det inte att enbart äta mindre och springa mer. Latmaskarna med lågkolhydratkosten vann klart!

  5. 5

    @ Erling:
    Även typen av fett -alltså som du säger inflammationsdämpande – betyder en hel del, åtminstone för möss i interventionsstudie.
    Artikel om en ny studie som också visade att trots konstant kalorintag avgjorde matsammansättningen viktökning.
    http://www.eurekalert.org/pub_releases/2015-07/uoc–soc072015.php?cid=SYND-_-Foxnews-_-SuperCommonOilThatScienceNowShowsIsWorseThanSugar-_-Article-_-Aug3-_-NewFindingsPublishedInPLoSOne

    Studien gjord av University of California visade att soyaätande möss blev mest obesa, tätt följda av fruktosätande varefter minst fetma med kokosolja. Men fruktosen orsakade även njurskador och sojaoljan resulterade i visceralt fett och insulinresistens!
    Den fortfarande av SLV inte ens ljumt rekommenderade växtoljan kan alltså vara farligare än fruktos även när det gäller diabetes!
    Detta börjar man, eller bör man åtminstone sakta börja fatta i Israel där man samtidigt ligger nästan högst med både diabetes och växtoljekonsumption. Alltså industrioljor, inte äkta olivolja.
    Att industrioljorna även används för att dämpa immunsystem vid transplantationer och som sidoeffekt orsakar tumörer bör medföra att det snart bara blir Unilever, SLV och envetna dietister kvar som ”tror på” dessa oljor. ”Ren tro” blir det eftersom vetenskapen nu pekar klart åt andra hållet.

  6. 6

    Anmärkningsvärt med studien är att man var oerhört försiktig med mättat fett – <10% i båda armarna. Jag kunde inte läsa ut hur "lite" calorier de fick. Att det var calorirestriktioner i båda armarna är klart och båda gick ner lika mycket i vikt, förklara det Docent Göran?

  7. 7

    Erling Skrev:

    Jag kunde inte läsa ut hur ”lite” calorier de fick

    Jag har gjort en överslagskalkyl, som slutade på strax under 1500 kcal/dag. Ska man tro på det svalt båda grupperna Under ett helt år, bara det en prestation.

  8. 8
    Docent Göran says:

    När det gäller att ‘sabotera’ vår hälsa, och framför allt att sänka immunförsvaret, ser vi som ‘har varit med ett tag’ och varit intresserade av mat och hälsa ett ganska tydligt mönster nu och kanske med följande förslag till en kort ‘värstinglista’.

    – Transfetterna som verkar vara rena rama ‘giftet’.

    – Ett övermått av kolhydrater och speciellt de snabbaste och allt som direkt smakar sött.

    – Fleromättade växtoljor med sitt omega 6 och omega 3

    – All långvarig stress

    – GMO-grödor verkar vara ‘dark horses’.

    Det skulle vara en intressant att göra mer detaljerad ‘intuitiv’ lista baserad på våra gemensamma ‘forskning’ och egna erfarenheter.

  9. 9

    @ Docent Göran:
    Lägg till Odlad fisk och Östersjöfisk!

  10. 10
    Docent Göran says:

    Erling Skrev:

    Lägg till Odlad fisk och Östersjöfisk!

    Självklart ska detta var med på värstinglistan.

    Det är ju samma sak med industriköttet med sitt snedvridna omega 6 omega 3 förhållande

    Så här ser då den ‘nya listan’ då ut med värstingarna högst upp

    – Transfetterna som verkar vara rena rama ‘giftet’.

    – Ett övermått av kolhydrater och speciellt de snabbaste och allt annat som direkt smakar sött.

    – Fleromättade växtoljor med sitt omega 6 och omega 3

    – Vete och annan brödsäd

    – Soja

    – Kött av alla slag från djurfabriker

    – Odlad fisk

    – Dioxinförgiftad fisk

    – Icke ekologiska matvaror med rester av bekämpningsmedel

    – All långvarig stress

    – GMO-grödor verkar vara ‘dark horses’.

    Det går säkert att förfina listan och den kan nog bli ganska lång.

    Man kanske skulle göra en ‘positiv’ lista också: ”Bra att äta”.

  11. 11

    @ Docent Göran:
    Håller med i stort i din systematisering av hälsovådlig föda.

    Beträffande GMO tror jag att den svarta hästen kan vara lika farlig som transfetterna, en trojan?
    Dels ”nya genkonfigurationer” som dels kan leda till en snabbare Darwinistisk utsortering av de som överlever dessa och kanske oss andra. Men en mycket direktare fara är hur GMO-komplemented Roundup verkar.

    Roundup är en komplexbindare som låser upp mineraler i jorden/växten så att dessa inte längre kan använda mineralerna. De växter som innehåller och klarar sig bäst i vanliga fall behöver också mest spårämnen. Ogräs och vanliga växter dör. Men GMO växternas ”skydd” består i att de inte behöver ta upp några mineraler! Kvar blir snabbväxande plantor som nästan helt saknar de vanligaste spårämnena som våra kroppar vant oss att få i sig med mat i tusentals år.

    Alltså inga eller få livsnödvändiga spårämnen genom att konsumera GMO. Det blir GMO och supplements för hela slanten, så länge man klarar sig. Med tanke på hur utarmade våra jordar blivit på mineraler redan innan GMO blir GMO ett verktyg som riktigt utarmar de kroppar som äter den otillräckliga födan som dessutom innehåller rester av samma ämnen så att även de mineraler som vi köper som supplements inte kan tas upp som vanligt. Roundup innehåller dessutom gifter som det kan bli svårare att försvara sig emot med minskat spårämnesintag.

    Förr var fälten små med träd tätt runt varje fält och betesdjur fick gå i hagar med inte bara gräs utan även med löv från träden, något kossor alltid föredrar säger de som vet.

    Eftersom träden – tillsammans med mycelium – ofta är de enda mineralersättande växterna kan matjordens mineralutarmning gå mycket långt med större ”ekonomiska” odlingsarealer som idag. (Träden kan med hjälp av mycelium ”bryta malm” på kilometeravstånd både horisontellt och på djupet så att trädet kan få ”rätt” mineraler för sin tillväxt.) Dock blir sådana fält ekonomiska för odlare endast så länge som stora delar av konsumenter är näringsmässigt nollställda och inte vet eller frågar efter vad de vill ha. (I motsats till träden.(!))

    På privat våglängd kan man ”kortsluta” problemen genom att göra iordning en ”hugelbädd”. Man tager trädstammar som helst legat ett tag, helst lövtrad, och begraver dessa i ett dike som kan vara 1.5- 2 meter bett och 30 – 50 cm djupt. Varvar sedan med den jord som man grävt upp och gräs och/eller dynga så att man får ett uppochnedvänt V. Görs helst under hösten, ju tidigare desto bättre. Det man planterar i bädden tar snabbt upp näring från förmultnande träd, vilket betyder mineraler – i rätt form – direkt. Det går även betydligt snabbare med tillväxten på våren eftersom innehållet mycket sakta komposteras eller förbränns vilket kan ge 1-3 graders försprång på våren. Men återvinningen av mineralerna är den främsta orsaken till mitt intresse. Preparerar just nu en bädd ca 8 meter lång. Vi får se vad vi planterar där tidigt till våren och något övervintrande i höst.

    ”Hugelkultur” kan man googla på och det finns massor med bilder.

    En annan fördel är att knappt någon vattning krävs efter första säsongen då bäddarna håller vatten från höst till sommar helt otroligt. Kan vara upp till 10 år innan allt virke omvandlats till matjord och nyläggning bör ske. Betydligt billigare än allt som kan köpas. Använd inte impregnerat virke) slipers t.ex) eftersom det innehåller gifter. Skog direkt är bäst!

  12. 12

    Med bajstransplantation kan diabetes botas.

    Det borde vara en förhållandevis billig lösning av ett stort problem.

  13. 13

    Hur manga diabetiker har botats? Blev det bot for alla som provade? Hur lange?

  14. 14
    Docent Göran says:

    Genom att vara intresserad och ständigt söka information från olika håll får man mer och mer kunskap om det man råkar vara intresserad av – kanske sin egen eller närståendes diabetes och detta gäller i mitt fall och borde gälla många andra med tanke på explosionen när det gäller förekomsten av diabetes idag. Var och varannan i min åldersgrupp verkar vara drabbad.

    När det gäller just diabetes har jag nu förstått att vi fortfarande använder oss av en alldeles för förenklad bild av vad som orsakar den dåliga blodsockerkontrollen. Denna förenklade syn som jag själv under många år trott på är att orsaken höga blodsockervärden hos diabetiker är att kroppens celler har börjat vägra släppa in sockermolekylerna eftersom de har blivit insulinresistenta. För att motverka denna blodsockerhöjning i blodet är det då viktigt att höja insulinnivåerna i kroppen antingen internt via ökad produktion i betacellerna i bukspottkörteln eller utifrån genom insulininjektioner. Insulin har jag då sett som en slag nyckel som ska öppna dörrarna i cellväggarna för sockermolekylerna men detta är en förklaringsmodell som i grunden är helt felaktig.

    Idag är jag helt övertygad om att det istället är frågan om att kunna stänga av den blodsockerproduktion som sker i levern och som stimuleras av hormonet glukagon som produceras i bukspottkörteln men inte i betacellerna där insulinet som sagt produceras utan i de så kallade alfacellerna som dock på cellnivå ligger i nära anslutning till alfacellerna. När allt fungera som det ska hos en frisk person utsätts de glukagonproducerande alfacellerna för en extrem insulinchock när betacellerna stimuleras av blodsockret efter vara kolhydratrik måltid. Chocken blir extrem eftersom de två typerna av celler ligger i så nära kontakt med varandra och alfacellerna träffas av insulinet innan det har spätts ut i blodet. Produktionen av glukagon upphör då omedelbart och lika omedelbart upphör då produktionen av blodsocker i levern eftersom bukspottkörteln står i direkt förbindelse med levern.

    Som alltid blir det hela alltmer komplext ju mer kunskap man skaffar sig och med min gamla favoritfilosof Xenofanes tror jag det är möjligt att skaffa sig alltmer kunskap men att vi aldrig kommer att nå fram till ‘sanningen’.

    För den som är intresserad av att få en överblick tror jag följande publikation kan var intressant och som jag fann länkad till i en kommentar hos Malcolm Kendrick där hans senaste blog handlar just om det nödvändiga i ett paradigmskifte när det gäller synen på blodsockerkontroll.

    http://bja.oxfordjournals.org/content/85/1/69.full.pdf

  15. 15

    Docent Göran Skrev:

    Som alltid blir det hela alltmer komplext ju mer kunskap man skaffar sig och med min gamla favoritfilosof Xenofanes tror jag det är möjligt att skaffa sig alltmer kunskap men att vi aldrig kommer att nå fram till ‘sanningen’.

    Jo… – Göran – när Wi vet mycket – så vet Wi att Wi vet hart när ingenting om någonting.

    Thats Life !

Kommentera