LCHF för typ 1 diabetiker

Jag såg hos Kostdoktorn en länk till ett bra blogginlägg av Jason Fung: LCHF for type 1 diabetes. Där visar Jason på att det är höga insulindoser som är mest kopplade till sjukdom och förtida död för typ 1-diabetiker. Värre än lätt förhöjda blodsockernivåer.
Typ 1-diabetiker bör därför absolut äta LCHF för att minimera behovet av  insulin, för bästa livslånga hälsa.

 

Comments

  1. 1

    Typ 1 diabetiker är utsatta för tillfört insulin under längre tid än jämnåriga typ 2, eftersom typ 1 debuterar tidigare i livet. Tillfört insulin är aldrig så väl doserat, som det egenproducerade. Typ 1 kan mycket väl bli insulinresistenta, varvid tillfört insulin måste ökas på. Dessutom har typ 1 kvar sina alfaceller, som producerar glukagon och utan tillfört insulin dör de av den egna sockerproduktionen tillsammans med ketoacidos. Men eftersom det tillförda insulinet inte når alfacellerna i tillnärmelsevis tillräcklig koncentration för att stänga av glukagonet blir doseringen komplicerad och i bland för hög.

    Både typ 1 och typ 2 har allt att vinna på lågkolhydratkost, då inställningen av tillfört insulin blir enklare och mer exakt. Insulin i höga doser ger fetma och inflammerade kärl med infarkter och högt tryck mm.

  2. 2
    Mats Lindberg says:

    Frågan blir då: Vad räknas som höga insulindoser? Hur mycket insulin producerar en frisk människa?

  3. 3
    Annika Dahlqvist says:

    @ 2 Mats Lindberg:
    Bra fråga. Jag känner som att nånstans under totalt 20 E/dygn är normala insulindoser (?) Nån som vet bättre? Står det något om detta hos Richard Bernstein?

  4. 4

    Insulinbehovet är avhängigt av dels kolhydratintaget och dels kroppens känslighet för insulin. Hög nivå anses föreligga då kroppen behöver 2-3 ggr så stor dos som en frisk människa för sina kolhydratintag.
    Den omedelbara verkan av insulin är ju att öppna cellerna för glukos, dvs hålla blodsockret inom rimliga gränser. Men insulin påverkar en mängd olika funktioner i kroppen och högre nivåer än vad, som normalt skulle gå åt ger biverkningar, av naturliga skäl beroende av både nivå och längd av exponeringen. Jag vet inte om någon forskat på insulinets biverkningar? Det finns djurförsök som visar skador i kärlen, men någon studie på människor känner jag inte till. Man vet ju hur diabetiker typ 2 normalt förstör sin hälsa, det sk naturalförloppet. Kroppen mår absolut bäst av att behöva så lite insulin som möjligt.

  5. 5
    stenB says:

    Med högt intag av insulinkrävande mat som framförallt snabba kolhydrater men även vissa proteiner, enligt Jason Fungs länk till Marty Kendalls diagram, blir vi alla mer och mer insulinresistenta vilket lätt kan leda till Typ2-diagnos. https://optimisingnutrition.wordpress.com/2015/03/30/food_insulin_index/comment-page-1/#comment-498
    Jag minns ett grymt medicinskt hundexperiment som av misstag visade hur farligt insulin kan vara för blodkärl och alltså bidra till en förklaring till varför accordstudie och andra hårdkontrollerande blodsockerexperiment visat ökad total dödlighet jmf med normalkontrollerat blodsocker.
    I hundexperimentet utsattes hund för långsam insulindosering via ett dropp, men ”glömdes” efter ett tag bort! Hunden dog och vid obduktion fann man att venerna i flödesriktningen nedanför kanylen var nästan helt förkalkade! Ung (hund), mycket insulin, förkalkning , högt blodtryck, kärlsjukdom. Hur ser det ut i venerna nedanför Typ ettor med insulinpumpar idag ? Hur ofta byter man kanylplats och varför ? Att insulinet kan ha en mycket större roll som sjukdomsalstrare än högt blodsockret verkar bara bli klarare.
    Diagrammet nedan kan vara viktigt även för oss som tror-trott att endast kolhydrater bör tas med försiktighet: https://optimisingnutrition.files.wordpress.com/2015/03/image0032.png

    Som väntat faller smör och olivaolja på lägsta = bästa plats. Russin tydligen inte så dåliga som man trott. Fullfet mjölk bra. Saknar skummjölk som jag gissar blir mycket högt eftersom mjölkproteiner är kända för att vara insulindrivande. Den Svenska studien som visade att bukfetma var 300% vanligare hos de som konsumerade minst mjölkfett jämfört med de som tog in mest fett.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3656401/

    Lågfettsdriven insulinresistens kan alltså vara betydligt farligare än rökning eftersom det serveras till oss som en hälsobringande gåva via nyckelhålsmärkning, alltså som en klassisk trojansk häst.

    Den välkända Jeanne Calment som levde med hälsan i behåll även vid 120 års ålder lär ha ”dränkt” allt hon åt i olivolja och frossade dessutom i mörk choklad. Till synes en kombination av lågt insulinpåslag och goda antioxidanter som fungerade. Men med tanke på olivoljesvindeln som pågår med blundande myndigheter både här och framförallt i Italien och Spanien blir smält ekologiskt smör på det mesta ett bra alternativ åtminstone för mig för att lättare nå både mättnad och minskat proteinintag. Jason Fung är en klok man!

  6. 6

    Enligt franska professorer:

    En person vägande 70kg behöver ca 35 IU (basal+prandial)/dag.

    Prandial: 1 IU-1.5 IU per 10g kolhydrater i maten, ca 6 IU/måltid eller 18 IU/dag.

    Basal: 35 IU-18 IU=17 IU, t ex 1injektion av LANTUS.

    Dilemmat: Ju mera insulin desto tyngre blir personen och därför behöver denne ännu mera!

  7. 7

    Ron Rosedale uttryckte det lite tillspetsat att vi har ihjäl våra diabetiker på en rad olika sätt:

    1 Vi ger dom lågfett-högkolhydratkost för att påskynda naturalförloppet.

    2 Vi ger dom mediciner, som sparkar på betacellerna att producera mera, dvs krokna fortare

    3 Vi ger dom lågfett-högkolhydratkost även sedan de blivit insulinberoende, vilket ökar vikten och insulindosen och snabbare förstör deras kärl.



  8. 8
    Annika Dahlqvist says:

    @ 7 Erling:
    Insulinfrisättningsstimulerande mediciner ges till typ 2-diabetiker, inte till typ 1. Typ 1-orna får direkt insulin, som de inte tillverkar själv.

  9. 9

    Annika Dahlqvist Skrev:

    @ 7 Erling:
    Insulinfrisättningsstimulerande mediciner ges till typ 2-diabetiker, inte till typ 1. Typ 1-orna får direkt insulin, som de inte tillverkar själv.

    Ja, det vet jag. Punkt 2 och 3 hör till typ-2. Men det är lika kontraproduktivt i längden i alla fall.

  10. 10
    Nisse says:

    @ Erling:
    Men det är lätt att glömma bort att i bakgrunden vill många tjäna pengar på att folk är ” lite lämpligt sjuka, beroende och allmänt krassliga”
    För vad skulle hända om folket plötsligt över natt ändrade från osunda matvanor och annat osunt leverne till att föra en livsstil med fokus på sin enda kropps hälsa från A till Ö. Tänk försäljningssiffror som bara störtdyker på alla onödiga piller, tänk allt skräp inne på ICA , Coop mfl som det dräller av i deras hyllor som ingen längre köper, tänk Lantmännens slogan ”bra blodsockerhöjande mat från Lantmännen” folket fattar att dom blir sjuka av den. Tänk andra sjuka varianter på samma tema så förstår man lätt att det är en gigantisk penningcirkus som hålls i gång pga att folket gör val som håller dom lite lämpligt feta, sjuka, beroende etc. Och bristen på sjuksköterskor skulle tillhöra en passerad tid liksom alla regionerns kassa ekonomi pga låga vårdkostnader. Listan kan göras lång.

  11. 11
    Helena says:

    @ Annika Dahlqvist:

    Enligt Dr B så har åtminstone 40 % av alla typ 1 diabetiker fortfarande en del egen insulinproduktion kvar även efter tiotals år med sjukdomen. Det är därför svårt att på riktigt beräkna något basbehov av insulin hos en människa då underlaget för sådana undersökningar är för osäkert; vissa diabetiker har noll egen produktion, vissa har något och man vet inte riktigt vilka har hur mycket?! Dr B har försökt med beräkningar men misslyckats.

    Huvudsaken är att basbehovet är betydligt mindre än vad den konventionella vården idag tror. Betydligt mindre.

  12. 12
    Annika Dahlqvist says:

    @ 11 Helena:
    Så är det, och därför måste varje diabetiker själv prova sig fram vilken dos som är lägst/bäst för den, under strikt LCHF-kost.

  13. 13
    Helena says:

    @ Annika Dahlqvist:

    Jag skulle vilja påstå att testet måste göras under fasta, minst 36 timmar, enligt Dr B:s instruktioner. Så har jag själv gjort för att ställa in det långverkande insulinet. Allt snabbverkande därutöver är numera endast för att täcka in kolhydrater vid måltider. Men allt eftersom vikten minskar och muskelmassan ökar (läs= kroppen tillfrisknar efter 20 år som typ 1 på tallriksmodellen) så måste basdosen åter justeras med jämna mellanrum.

  14. 14
    Annika Dahlqvist says:

    @ 13 Helena:
    Har du erfarit att basdosen går ner eller upp sett över längre tid?

  15. 15
    Helena says:

    @ Annika Dahlqvist:

    Allt eftersom kroppen blivit friskare har basdosen definitivt bara gått neråt. Insulinkäsligheten har dessutom ökat för det snabbverkande så att måltidsdoserna blivit mindre även då man äter samma mängd kolhydrater som tidigare till en måltid. Den största minskningen gäller det snabbverkande, det har fallit rejält, där är självklart lchf-kosten den direkta anledningen. Det långverkande har jag kommit till ca 65 % av ursprunglig dos – och den är fallande. Detta efter två år på strikt – normal lchf.

  16. 16
    stenB says:

    Det finns ett flertal studier som visar att förhöjt fasteinsulin utgör en oberoende riskfaktor för kärlsjukdomar och därmed tidig död. Att som läkare då rekommendera en daglig föda som ökar insulinbelastning istf minskar den är oförklarligt, men egentligen är de flesta läkare ovetande om sambanden. Socialstyrelsen tycks dessvärre ignorera nya rön. Vad gör dom egentligen?

    http://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371/journal.pmed.0040263#pmed-0040263-t002
    Ovanstående studie visar att insulinresistens mätt som högt fasteinsulin utgör största kända riskfaktor för kärlsjukdom och stroke, 3000 kvinnor 60 -79 år.

    Nedanstående studie av ca 1000 män 18 år visade att redan i 18-årsåldern är högt fasteinsulin kraftigt associerad med ett helt kluster av riskfaktorer för hjärt och kärlsjukdomar.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9088862
    Intressant nog följde varken LDL-kolesterol eller totalkolesterol ökade riskfaktorer som fasteinsulin gjorde, endast HDL. Så om statiner kan hjälpa ges dom tydligen till fel personer…

    Slutligen en länk till Stephan Guyenet som försöker uppskatta ”idealt fasteinsulin”.
    http://wholehealthsource.blogspot.ie/2009/12/whats-ideal-fasting-insulin-level.html
    Han nämner bla. a Kitavans där fasteinsulinet låg på 3.5 i snitt vid 60-74 års ålder, en ålder med mycket kärlsjukdom här, med fasteinsulinsnitt på 7,3. Förekomst av hjärtattack och stroke även i den åldern sägs vara mycket låg eller inte mätbar på Kitava.
    Ju lägre desto bättre, åtminstone ner till 3 ser det ut som.

    Om man går vidare och försöker minska sin insulinbelastning bör man vara försiktig med fruktosinnehållande varor. Dessa höjer varken blodsocker eller ger insulinpåslag men orsakar insulinresistens genom fettlever vid överskott. Russin t.ex 28% fruktos.

  17. 17

    @ Nisse:
    Det rör sig om hundratals miljarder SEK om året i kostnader för vård av olika uttryck för metabolt syndrom. Det kanske behövs sådär 3000 läkare och övrig sjukvårdspersonal mindre. Men övergången kommer att ske gradvis. De redan gravt skadade blir inte purfriska i en handvändning, även om omställningen skulle gå fort

  18. 18

    Erling Skrev:

    Enligt franska professorer:

    En person vägande 70kg behöver ca 35 IU (basal+prandial)/dag.

    Prandial: 1 IU-1.5 IU per 10g kolhydrater i maten, ca 6 IU/måltid eller 18 IU/dag.

    Basal: 35 IU-18 IU=17 IU, t ex 1injektion av LANTUS.

    Dilemmat: Ju mera insulin desto tyngre blir personen och därför behöver denne ännu mera!

    Annika Dahlqvist Skrev:

    @ 11 Helena:
    Så är det, och därför måste varje diabetiker själv prova sig fram vilken dos som är lägst/bäst för den, under strikt LCHF-kost.

    Exemplet ovan gäller för sk normalkost, dvs högkolhydratkost enligt våra definitioner. Med strikt LCHF kan dosen sänkas väsentligt

  19. 19
    Mats Lindberg says:

    Poängen med min fråga i inlägg #2 ovan är att det vimlar av vaga påståenden på nätet, typ ”för mycket X ger cancer”, ”för lite Y dåligt för hjärtat”, och så detta från Fung. Problemet är att det blir kvasivetenskap om man inte i någon mån kan kvantifiera påståendena. Vad är för mycket? Jämför med salt- och soldebatten. Tack Erling för dina inlägg, de ger något att relatera till, även om värdena är ungefärliga. Lika lite som jag gillar påståenden som ”minst 30 minuters rask promenad om dagen” avskyr jag varningar om ”för mycket”. Det är busenkelt att slänga ur sig dem, men de är inte värda ett dugg och skuldbelägger folk i onödan.

  20. 20
    Georg W says:

    Off Topic:

    Rune Lanestrand skriver:
    22 juni 2015 kl. 15:57

    Om ni träffar någon som tror på giftbolagens propaganda om att det inte finns några växtgifter kvar i maten så tipsa dem då om den här filmen.

    https://www.coop.se/Vart–ansvar/Ekoeffekten/

  21. 21
    stenB says:

    Länken bruten. Men du menar nog den här filmen som finns kvar på youtube.
    https://www.youtube.com/watch?v=oB6fUqmyKC8

  22. 22

    Helena Skrev:

    Enligt Dr B så har åtminstone 40 % av alla typ 1 diabetiker fortfarande en del egen insulinproduktion kvar

    Vem är Dr B? Richard Bernstein?

  23. 23
    Helena says:

    @ Erling:

    Ja, Richard K. Bernstein, M.D. född 1934. Han är typ 1 diabetiker sen 69 år men jobbar fortfarande 12 timmar om dagen som läkare. Han har testat det mesta i lågkolhydratväg antingen på sig själv eller på sina patienter.

    http://www.diabetes-book.com/

  24. 24
    Typ 1-typ says:

    Jag är typ 1-diabetiker sedan mer än 40 år.

    Jag tar 24 enheter långtidsverkande insulin per dygn och 10-14 enheter snabbverkande insulin per dygn.

    Att mängden snabbverkande insulin varierar beror på att den anpassas till måltidens kolhydratinnehåll samt till blodglukosvärdet före måltiden.

    Jag håller vikten (79 kg) utan besvär. Min längd är 188 cm.

    Vad är problemet?

  25. 25
    Helena says:

    @ Typ 1-typ:

    Vi diskuterar vad som är behövd mängd insulin i fallet en frisk person och en typ 1 diabetiker? Hur vet man sitt basbehov egentligen? Enligt Dr Bernstein uppkommer problem och diabeteskomplikationer så fort som bs stiger över 6,2 mmol/l och enligt Dr Jason Fung verkar det vara lika tokigt med följdverkningarna beroende på ett högt insulinintag.

    Så vi hamnar alltid där vi börjar i dessa sammanhang; med lchf-kost kan man hålla både bs och insulinet tillräckligt lågt för ett friskare liv.

  26. 26
    Annika Dahlqvist says:

    @ 24 Typ 1-typ:
    Problemet är att varje onödig insulinenhet som tas för att kupera varje onödigt kolhydratintag försämrar hälsoprognosen för diabetiker på sikt, eftersom insulin ovan basbehovet är inflammationsframkallande. Strikt LCHF rekommenderas i stället för minsta möjliga insulindosering för bästa möjliga långsiktiga hälsa.
    En normal vikt borgar inte alls för en god hälsoprognos. Många hjärtinfarktpatienter är normalviktiga eller magra.

  27. 27
    Typ 1-typ says:

    … och du känner inte till basbehovet.

  28. 28
    Annika Dahlqvist says:

    @ 27 Typ 1-typ:
    Nej, eftersom det är individuellt olika. Varje människa måste prova ut sitt individuella basbehov.
    Typ 1-diabetikern får prova ut sitt basinsulinbehov efter en tids strikt LCHF – eller kanske ännu hellre 36 timmars fasta.

  29. 29
    Typ 1-typ says:

    Att man inte tar för mycket eller för lite insulin, konstaterar man genom att kontrollera sitt blodglukosvärde.

    Så jag förstår inte vad problemet är.

  30. 30
    Helena says:

    @ Typ 1-typ:

    Basbehovet är inte det insulin du behöver till att äta. Det är det du behöver för att allt annat i kroppen ska fungera (hormoner, sköldkörtel m.m.) förutom att bara släppa in glukos i celler för energi. Basbehovet kan du bara få reda på om du fastar helt under minst 1½ dygn. Det är vad det långverkande insulinet är bäst avsett för.

    Visst för övrigt, du kan äta socker och godis och med massor av insulin trycka ner bs till < 6,2, dvs till en frisk nivå. Men riskerna med högt insulinintag börjar ge sig tillkänna. Dr Jason Fung är av åsikten att det är det höga insulinet som är en större bov för diabetikers hälsa än tillfälliga högre bs-värden.

    Det är ju det höga insulinet i kroppen (som inte fungerar som bs-sänkare) som är problemet för typ 2 diabetiker. Från början är nog inte typ 1:or metabolt sjuka men vi kan lätt bli det efter livslångt intag av för mycket insulin.

  31. 31

    Helena Skrev:

    @ Erling:

    Ja, Richard K. Bernstein, M.D. född 1934. Han är typ 1 diabetiker sen 69 år men jobbar fortfarande 12 timmar om dagen som läkare. Han har testat det mesta i lågkolhydratväg antingen på sig själv eller på sina patienter.

    http://www.diabetes-book.com/

    Tack Helena, Ännu en eldsjäl! Ska med stort intresse ta till mig hans budskap!

  32. 32
    Pre-diabetiker says:

    @ Helena:
    Tack för bra info i dina kommentarer. Insulinresistent är jag.

  33. 33

    Typ 1-typ Skrev:

    Att man inte tar för mycket eller för lite insulin, konstaterar man genom att kontrollera sitt blodglukosvärde.

    Så jag förstår inte vad problemet är.

    Dr Agneta Schnittger har skrivit en bok om insulinet och dess olika funktioner i kroppen. Där finns också avigsidorna med tillfört insulin diskuterat. Boken heter ”Insulin den felande länken”. Kan lånas på bibliotek, kan köpas som e-bok och som pappersbok. Se länken i min signatur.

  34. 34
    Typ 1-typ says:

    @ Helena:

    …Visst för övrigt, du kan äta socker och godis och med massor av insulin trycka ner bs till < 6,2, dvs till en frisk nivå. Men riskerna med högt insulinintag börjar ge sig tillkänna. Dr Jason Fung är av åsikten att det är det höga insulinet som är en större bov för diabetikers hälsa än tillfälliga högre bs-värden. …

    .

    Ingen propagerar för att vare sig friska eller diabetiker ska äta socker och godis.

  35. 35
    Helena says:

    @ Pre-diabetiker:

    Dr Jason Fung finns på internet och är en varm anhängare av fasta för att akut komma ner i insulinnivåer för typ 2 diabetiker. Insulinresistensen betyder ju egentligen bara att insulinet hos en typ 2 inte fungerar för att sänka blodsockret, för övrigt så finns det ju insulin i överflöd! Insulinet kan ändå påverka hormoner, driva inflammation, orsaka skador i hjärta och kärl och annat galet. Och insulinet kan vara högt långt innan högt blodsocker märks på hälsokontrollen…

    För en typ 1 innebär fasta att man ska undersöka för sig själv hur mycket långverkande insulin man behöver tillföra per dygn för att hela tiden hålla blodsockret på 4,7 mmol/l ± 0,3. Då äter man ingenting, endast dricker vatten, kaffe, te och kanske någon osockrad buljong vid behov. Det är lite spännande och lyckas inte alltid första gången (man åker upp i bs eller hamnar för lågt) men är väl värt att undersöka tycker jag.

  36. 36

    stenB Skrev:

    Russin tydligen inte så dåliga som man trott.

    Innehåller väl hög halt fruktos, som inte triggar insulinproduktion i första varvet?

  37. 37
    stenB says:

    @ Erling:
    Se #16 sista stycket. Anledningen till att ”insulindrivande” ej är hela anledningen till insulinresistens. Finns det även andra Trojanska hästar som släpps in genom samma misstag?

  38. 38
    Helena Hesselmark says:

    @ Erling:
    http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/gammelmormor-faar-typ-1-diabetes-bara-blodprov-ger-raett-diagnos/
    Diabetes typ 1 debuterar även hos äldre. Allt annat är förlegad kunskap.
    Vore ju bra om andra landsting följde Kronobergs exempel och kollade ordentligt i stället för att gå på i gamla hjulspår.

  39. 39
    Stefan says:

    @ Typ 1-typ:

    Krasst uttryckt så är socker = kolhydrater…Därav Low Carb öht, inte de höga mängder som rekommenderas officiellt. Sålunda har vi olika läger och aldrig mötas de två 😉

  40. 40

    @ Helena Hesselmark:
    Jag har någon gång uttryckt att Diabetes är fel namn och därmed vilseledande. Det rör sig om två skilda sjukdomar med delvis gemensamma uttryck. Diabetes typ 1 tycker jag kunde heta insulinbrist och typ 2 insulinresistens. Fast det blir inte riktigt adekvat på slutet: När en typ 2 blir insulinberoende, skulle det innebära övergång till typ 1 med insulinresistens. Skillnaden är på vilket sätt betacellerna slutat fungera: pga autoimmun reaktion eller pga utmattning.

  41. 41

    Helena Hesselmark Skrev:

    Diabetes typ 1 debuterar även hos äldre. Allt annat är förlegad kunskap.

    Tack, jag har uppdaterat mig!

  42. 42

    @ Helena Hesselmark:
    Tänk om man
    1 kunde hitta ett enkelt sätt att diagnostisera insulinresistens tidigt och sjukvården tog diagnosen på allvar.
    2 kunde ena sig om att kolhydrater är av ondo och särskilt farliga för insulinresistenta
    3 boten är kostomläggning till LCHF eller LIR eller vad man vill kalla det.

    Det här var ett sidospår in på metabolt syndrom. Men här finns det miljarder att spara in föra att inte tala om folks lidande.

  43. 43
    stenB says:

    Javisst, ett mycket stort steg åt rätt håll!
    Ett första steg kan vara att sluta med alla meningslösa kolesterolmätningar.
    Svar på no 1. är att istället mäta fasteinsulin vilket i ett flertal större undersökningar visat sig korrelera med insulinresistens, Diabetes-2, kärlsjukdomsrisk m.m.
    Om det kan komma dit att det viktiga fasteinsulinet mäts överhuvudtaget blir resten självklart!

    ”Gamla LCHFare” bör även ta varning av att även proteiner driver upp insulin upp till över 50% av vad kolhydrater gör. Alltså stekstorleken kan minskas, helst ersättas med giftfritt av högre kvalité, alltså ekologiska biffar. Mer BEA-sås eller vitlökssmör om det inte mättar.. Win-win, så att insulinresistensen åtminstone inte ökar…
    Ovan skrev jag också ett par länkar till studier om insulin. Jason Fung refererar till Marty Kendall i huvudlänken ovan. Där kan man läsa mer om hur proteiner och kolhydrater påverkar insulin åt samma håll. Olika mat tabellerad.
    Proteiner ca 56% av kolhydratseffekten på insulin. Inte undra på att man blev prediabetiker och hjärtsjuk i slutet av 50-årsåldern med dom jättestekar man då vräkte i sig, kanske efter skippad lunch, vilket ”rättfärdigade”.
    https://optimisingnutrition.wordpress.com/2015/03/30/food_insulin_index/

  44. 44
    Docent Göran says:

    @ stenB:

    Tack för intressanta referenser med tabeller kring ‘insulineffekten’ av olika livsmedel.

    Vad som slår mig är att vi ‘pålästa’ LCHF-are ur vetenskaplig synpunkt verkar ligga långt (20 år ?) före kostetablissemanget, för att nu inte tala om hela läkarkåren, och speciellt vad som gäller insulinets fysiologiska roll. Ändå har jag själv ingen rimlig fysiologisk, molekylärbiologisk förklaringsmodell till uppkomsten av just insulinresistensen – det borde finnas en hel del hypoteser kring detta. Har någon funderat kring detta?

    Att kolhydrater fungerar som ett gift för kroppen när det ger höga blodsockervärden hos oss metabolt skadade personer (metabola syndromet), verkar alla vara överens om och att insulinet då är det hormon som räddar oss från en akut blodsockerförgiftning är lika klart men att insulinet samtidigt själv fungerar som ett gift för kroppen är trots allt lite ‘svårsmält’. Insulinresistensen är då kanske ett sätt för kroppen att homeostatiskt på sikt försvara sig mot just sin egen insulinförgiftningen som orsakats av långvarigt och högt kolhydratsintag.

    Själv tycker jag Professor Ungers studier av diabetes, T1 och T2, är intressanta och dessa studier visar bland annat (30 min in på hans föreläsning) att i en normalt fungerande fysiologi innebär en stor glukosbelastning en mycket snabb initial stegring av insulinproduktion hos betacellerna i bukspottskörteln, en ‘insulinspik’ helt enkelt, och denna spik påverkar direkt de närliggade alfacellerna så att de upphör med glukagonproduktionen. Frånvaro av glukagon i blodströmmen gör att levern då slutar att producera glukos. Enligt Unger är det knappast någon tillfällighet att alfa- och betacellerna är intimt förenade på cellnivå i de s.k. Langerhanska öarna i buksprottskörteln i nära anslutning till levern.

    Hos en metabolt skadad T2:a kommer dock ingen ‘insulispik’ vid kolhydratbelastningen men insulinnivåerna ökar ändå stadigt. På grund av ‘insulinresistensen’, som också finns hos alfacellerna, påverkas då inte glukagonproduktionen i dessa alfaceller och glukagonet fortsätter att produceras och gör att levern också fortsätter att producera glukos ‘som vanligt’ och med farligt höga blodsockervärden som följd – T2 helt enkelt! Hos T1:or finns ju inga betaceller som kan producera insulin i nära anslutning till alfacellerna som därför fortsätter att producera glukagon vilket förklarar varför det är så svårt för många T1:or att kontrollera blodsockervärden trots extern insulintillförsel.

    Tänk vad lite man egentligen vet!

  45. 45
    Helena Hesslmak says:

    @ Erling:
    Vad anser du om uttrycket autoimmun diabetes för T1 och insulinresistent diabetes för T2?

  46. 46
    Helena Hesslmak says:

    C-peptid ger väl också ganska adekvata indikationer om insulinproduktion?

  47. 47

    Helena Hesslmak Skrev:

    @ Erling:
    Vad anser du om uttrycket autoimmun diabetes för T1 och insulinresistent diabetes för T2?

    En bra konkretisering, kan leda tankarna rätt vad gäller t1. Hur får man sjukvården att förstå att insulinresistens är en sjukdom värd att uppmärksamma? Det finns ju tiotals år att vinna i karriären hos metabolt sjuka.

  48. 48
    Annika Dahlqvist says:

    @ 46 Helena Hesselmark:
    Själv brukade jag använda C-peptid (avspeglar den egna insulinproduktionen) för att differentiera mellan typ 1- och 2-diabetes, men det går troligen bra att använda i undersökningen av insulinresistens också.

  49. 49
    Pre-diabetiker says:

    Helena Hesselmark Skrev:

    C-peptid ger väl också ganska adekvata indikationer om insulinproduktion?

    Vilka referensvärden gäller för C-peptid?

  50. 50
    Annika Dahlqvist says:

    @ 49 Pre-diabetiker:
    Jag har inte siffrorna i huvudet (Och jobbar inte kliniskt längre), men i Diabeteshandboken.se står det nämnt om C-peptid. Jag ser att värden >0,4 och >1 tyder på insulinresistens (?)
    På Internetmedicin.se om insulinresistens ser jag inget om C-peptidgränser.
    Någon som vet bättre?

  51. 51
    Nisse says:

    Hej Annika:

    Kommer tillbaka med min jobbiga ”out of the box” tanke som många duckar för:

    Många tjäna pengar på att folk är ” lite lämpligt sjuka, beroende och allmänt krassliga”
    För vad skulle hända om folket plötsligt över natt ändrade från osunda matvanor och annat osunt leverne till att föra en livsstil med fokus på sin enda kropps hälsa från A till Ö. Tänk försäljningssiffror som bara störtdyker på alla onödiga piller, tänk allt skräp inne på ICA , Coop mfl som det dräller av i deras hyllor som ingen längre köper, tänk Lantmännens slogan ”bra blodsockerhöjande mat från Lantmännen” folket fattar att dom blir sjuka av den. Tänk andra sjuka varianter på samma tema så förstår man lätt att det är en gigantisk penningcirkus som hålls i gång pga att folket gör val som håller dom lite lämpligt feta, sjuka, beroende etc. Och bristen på sjuksköterskor skulle tillhöra en passerad tid liksom alla regionernas kassa ekonomi pga låga vårdkostnader. Listan kan göras lång.

    Du som bevisligen törs ta strid här är ett ämne som berör

  52. 52
    Annika Dahlqvist says:

    @ 51 Nisse:
    Ja det är enorma globala ekonomiska intressen som berörs av detta ämnesområde. Vinstdrivande företag har inget intresse av att skifta fokus till en annan inriktning, därför är de motståndare till LCHF. Därför måste vi informera folket om hur de ska äta för att få bästa hälsa. Så länge som vi har ett fritt internet.

  53. 53
    stenB says:

    @ Docent Göran:
    Intressant nytt för mig om hur ”insulinspikar” verkar och trubbas av! Jag fick nyss en video från ”Food Babe”, mindre än 4 minuter om hennes försök att få snabbmatsrestauranger att minska bl.a. MSG i maten.
    MSG eller Glutamat betraktas officiellt av industrin som en smakförstärkare som säljer mer genom att smaken blir bättre, vilket låter acceptabelt. Men studier visar att MSG b.l.a stänger av mättnad och studier på nyfödda möss visar helt fruktansvärda effekter som vi slipper om vi äter MSG bara någon gång ibland som vuxna.
    Men varför MSG hör hemma i den här diskussionen är p.g.a. dess insulinfrisättande effekt.
    Vet inte exakt hur snabbt detta fungerar men kan tänka mig att det myckna insulinet drar ner blodsockret extra kraftigt så att man känner för påfyllning ganska snabbt, snabbare ju mer MSG i Pizzan, Burgaren eller KFC-kycklingen, för att nämna dom värsta syndarna.
    Även för LCHF-are kan detta gälla eftersom vi ibland kan ”gå med” till ett snabbmatställe eftersom vi bara plockar bort chips och bröd men ändå får i oss mängder av insulindrivande genom både proteiner och MSG, som finns t.o.m. i Ceasar sallad!
    Här länk till Food Babes klipp:https://www.youtube.com/watch?v=k0Ch2exgTws
    Annars googla: ”msg” i svensk mat för att se hur ovanligt detta ‘gift’ (i mitt tycke) är.

  54. 54
    Arvid says:

    stenB Skrev:

    Annars googla: ”msg” i svensk mat för att se hur ovanligt detta ‘gift’ (i mitt tycke) är.

    MSG https://sv.wikipedia.org/wiki/Natriumglutamat
    ”Natriumglutamat (även känt som MSG efter sitt engelska namn monosodium glutamate) är ett salt som består av en positivt laddad natriumjon och en negativt laddad glutaminsyramolekyl.”

    E 621…

  55. 55
    Docent Göran says:

    stenB Skrev:

    MSG eller Glutamat betraktas officiellt av industrin som en smakförstärkare som säljer mer genom att smaken blir bättre, vilket låter acceptabelt.

    På olika ställen, och under lång tid, har jag sett att det är något ‘skumt’ med smakförstärkaren glutamat men kommer nu inte riktigt ihåg vad problemet var.

  56. 56
    Docent Göran says:

    Annika Dahlqvist Skrev:

    Vinstdrivande företag har inget intresse av att skifta fokus till en annan inriktning, därför är de motståndare till LCHF.

    Som vanligt tror jag du har helt rätt 🙂

  57. 57
    stenB says:

    @ Arvid:
    Nappet nedanför på samma sökning ger en Expressenartikel från 2007 där mycket ovanligt CEA och Annika tycker samma om MSG, och CEA t.o.m. föreslår förbud!
    http://www.expressen.se/halsoliv/giftet-i-din-mat/

    Annars är Wikipediaartikeln mycket industripartisk och nämner varken orden aptit eller insulin, de viktigaste bidragen till onödig konsumtion och övervikt som goda konsumenter absolut inte bör känna till.

  58. 58
    Nisse says:

    Ännu ett bevis på hur hyckleri-Sverige funkar

    http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/var-tredje-huskatt-%C3%A4r-%C3%B6verviktig-3190128

    En ” fluffig” expert står i TV4 och berättar om överviktiga katter och faror runt detta. bla. om

    kattdiabetes mm

    Men ingen självkritik åt sin egen stora kroppshydda 🙂

    Och som vanligt snack runt om att blir fet av fett

Speak Your Mind

*