Pump ökar överlevnaden

I UNT.

Man har alltså sett en ökad överlevnad hos de typ 1-diabetiker som använder pump. Jag kan inte bedöma hur olika störfaktorer, som tex angelägenhetsgrad att sköta sin diabetes bra, kan spela in.
Inte heller har man jämfört hälsoläget mellan diabetiker med pump med och utan  LCHF-kost.
Insulinet i pumpen är kortverkande, och vid LCHF-kost kanske man kan klara sig lika bra med långverkande insulin morgon och kväll? Blodsockret ligger då av sig självt mera stabilt över dygnet.
Pumpen innebär också en risk för apparatkrångel vid insulingivningen, som man inte har vid injektion.

 

Comments

  1. 1
    Mats Lindberg says:

    Mitt intryck är att pump främst används när man har svårinställd diabetes (jag kan ha fel?). Den logiska slutsatsen är ju hur som helst att ett bättre inställt blodsocker förlänger livet.

  2. 2
    Annika Dahlqvist says:

    @ 1 Mats Lindberg:
    Jag kan tänka mig att en kombination av svårinställdhet och angelägenhet att sköta sin diabetes ökar möjligheten att få pump. De ger ju troligen inte pump till en som inte bryr sig om sin behandling.

  3. 3

    Att pump ökar överlevnaden för DB-1 tror jag varit känt länge.
    Men kom ihåg att dödligheten ökade för DB-2 med ”aggressiv” blodsockerkontrollmedicinering.
    Gissar att pump användes i en del av dessa studier men eftersom spin är dagens vanligaste melodi säger man ”aggressiv” när det går dåligt -om man tvingas publicera av moraliska skäl.
    Insulinpump blir alltså aldrig sammankopplad med ökad dödlighet för DB-2, utan bara med motsatsen som nu gäller endast DB-1. DB-1 kan ju mycket lätt få katastrofalt högt blodsocker och eller ”svälta ihjäl” utan något inbyggt insulin, villket gör pumpen nästan oumbärlig för många DB-1. Men i kombination med måttligt eller lågt kolhydratintag kan det bli helt utmärkt. Om studien segregerat kolhydratsintag kunde resultaten blivit riktigt intressanta även för patienter!

    Gissar att de ”aggressiva studierna” från pharma- sidan siktat på att utrusta många DB-2 med insulinpump. Googla accord study för detaljer om den största studien, som jag som sagt inte vet om insulinpump användes i eller inte. I vilket fall som helst betyder Accordstudien att ett noggrant kontrollerat blodsocker förkortar livet för DB-2, mycket viktigt att veta. I snitt oavsett kolhydratsintag, den drivande kraften bakom högt blodsocker. Som Annika säger i ingressen borde andra enklare metoder kombinerats, något som tydligen endast kostfonden kan klara av.

    Diabetikern blir för cyniska politiker och andra makthavare genom läkemedelsindustrins enorma inflytande brickor i ett spel som man kan tjäna mer pengar på. Svängdörrar mellan Socialstyrelse och poster i samma industri i Sverige precis som i ”föregångslandet USA” utgör troligen det främsta hotet för långtidssjuka i Sverige. Man blir ju inte frisk av medicinerna, endast temporär lättnad, samtidigt istället ofta sjukare av outforskade långtidseffekter och ditto kombinationseffekter.
    Insulin är ett exempel som ökar insuliresistansen och därför kräver högre och högre dos, såvida inte kolhydratsintaget hålls lågt. Warfarin är ett annat skräckexempel som tunnar blodet med sidoeffekten att skynda på åderförkalkningen, ofta det underliggande skälet till att ”blood clots” formats från början. Statiner har visat sig sänka insulinkänsligheten och därigenom orsaka DB-2 enligt flera nya studier, och Pfizer eller Merck blir stämda eftersom dom visste om det men tigit om det. Statiner ger även allehanda muskelsmärtor som många läkare anser ”omöjliga” eftersom dom är så sällsynta enligt industrins egna bedömningar. Att de med sidoeffekter ofta uteslöts efter förstudier ingår aldrig i rapporter.

    Det har gått så långt med oärligheten här i väst att många med mig helt har tappat förtroendet för långtidsmedicinering. När det gäller våra flesta akuta problem är däremot sjukvården oumbärlig och livräddande.
    Ett självklart första steg borde vara att villkor för att utföra studier på människor bör ingå publiceringsskyldighet av samtliga rådata studien samlar ihop. Då kan vi slippa en hel del av den förtäckta reklam som dagens studiepubliceringar oftast är.

  4. 4

    Vad gäller:

    Använder den friska kroppen snabbinsulin eller långtidsverkande insulin?

    Med vänlig hälsning

    Peter

  5. 5
    Annika Dahlqvist says:

    @ 4 Peter:
    Det egentillverkade insulinet är snabbt, men den friska kroppens egen blodsocker – insulinbalans kan knappast motsvaras av apparater.

  6. 6

    Här en färsk artikel om skadliga effekter av statiner och stämning av Pfizer, mm.
    http://www.naturalhealth365.com/side-effects-of-lipitor-1472.html

    ”…it is just one example in a growing trend of lawsuits against drug manufacturers who have engaged in fraudulent research and falsely MARKETED their drugs as ‘safe’. –

    Nya rättesnören för läkemedelsindustrin idag kan alltså spara pengar för dom i framtida stämmningar. Men då krävs krafttag som våra svenska politiker helt verkar sakna.
    Dom flesta har ju inte ens brytt sig om att ”ytläsa” TTIP förslagen utan litar tydligen helt på vad förespråkare och partiledningar påstår.

  7. 7
    Susanna says:

    Jag har diabetes typ 1. Min insulinpump är min bästa kompis. Fungerar jättebra, nästan aldrig några problem. Jag har dessutom CGM (kontinuerlig glukosmätning) i min pump, så om något går fel (dvs att jag borde byta nålen i magen) ser jag det direkt.

    När jag fick pumpen, gick min dagliga insulindos ner med mer än 30% (utan koständring), vilket jag tycker är bra. Bra också att inte ha långtidsverkande insulin eftersom man då kan tillfälligt sänka insulintillförseln eller koppla ur pumpen om blodsockret börjar sjunka, så kanske man kan undvika att behöva äta något sött.

    Hade HbA1c på 31 vid senaste mätningen.

Speak Your Mind

*