Way Out West satsar på mjölkfritt

I GP.se.
För tre år sen slutade musikfestivalen i Göteborg Way Out West att servera kött. Nu slutar de även med mjölk. Till kaffet serveras i stället havremjölk.
Arrangören menar att nötdjursuppfödningen är en ”oerhörd miljöbov”.
Man hoppas att spara hundratals ton av växthusgaser genom att ta bort mjölken.
Som ett led i initiativet blir Oatly ny huvudsponsor för Way Out West.

Är det någon som kan räkna på om denna ekvation stämmer? Producerar gräsbetande kor mera växthusgaser än havreodling för mjölk?
Är havremjölk nyttigare än komjölk?

Insändare Allehanda.se: Sätt en ko på kassen i stället .

 

Comments

  1. 1

    ”Ökenfiering (Desertification ) är ett fint (påhittat) ord för mark som förvandlas till öken” – påbörjar Allan Savory detta fantastiska, tysta, mäktiga föredrag. Och hemskt nog håller det på att hända på omkring två tredjedelar av världens gräsmarker, accelererar klimatförändringen och gör att traditionella boskapskulturer hamnar i socialt kaos. Savory har vigt sitt liv åt att stoppa detta. Han tror nu – och hans arbetete har hittills visat – att en förvånande faktor kan skydda gräsmarkerna och till och med återta förstörd mark som blivit till öken – genom att ÖKA antalet gräsbetande flockdjur.” – slut citat härifrån http://www.ted.com/talks/allan_savory_how_to_green_the_world_s_deserts_and_reverse_climate_change?language=sv

    Huruvida havremjölk är bättre miljömässigt, hälsomässigt osv – än vad mjölk från gräsbetande kor är – hoppas jag på att någon annan kan redogöra för.

  2. 2

    Men snälla nån! Hur många dricker kaffe på en festival? Hur många har mjölk i? Hur många liter kan det gå åt? Arla får väl ställa dit en ko utanför precis som när GT serverade kött utanför när det blev en vegofestival…

  3. 3

    Sätt en ko på plastkassen! (Pris 2 kronor)

    ”I stället för affärskedjans logga på påsarna kunde en bild på en kossa vara på sin plats. Om alla dessa tvåkronor kunde styras om till de som mjölkar sina kor 730 gånger om året och gör det tyngsta och skitigaste jobbet av alla innan mjölken hamnar på gröttallriken, tror jag att vår lantbruksnäring skulle kunna överleva i framtiden.”

    http://www.allehanda.se/opinion/insandare/satt-en-ko-pa-kassen-i-stallet

  4. 4

    Mjölklöftet:

    ”För Centerpartiet är dessa värden viktiga att värna. I januari lanserade vi därför Mjölklöftet som går ut på att handlaren höjer priset på mjölk i butiken med en krona som sedan oavkortat går till mjölkbonden. Vi är övertygade om att svenska mjölkkonsumenter är beredda att betala en extra krona för att behålla den kvalitativa svenska mjölken och jobben på landsbygden. ”

    http://www.allehanda.se/opinion/insandare/inga-mjolkloftet-med-bonderna?utm_source=sprinkle&utm_medium=widget&utm_content=www.allehanda.se

  5. 5

    Närproducerat:

    ”Närproducerat handlar om precis vad det låter som, mat producerad nära dig. Maten du alltså handlar i butik berör bönder nära dig. Handlar du kött, grönsaker, frukt med mera i till exempel Spanien tar du bort ett köp från en bonde här omkring.”

    http://www.allehanda.se/opinion/insandare/bonder-fran-hela-norrland-behover-dig

  6. 6

    Servera svenskt:

    ” Att servera mera svenskt och närproducerade livsmedel på den offentliga tallriken har mervärden för en kommun. Det ger mer skatteintäkter, levande landsbygd och kortare frakter som gynnar miljön.”

    http://www.allehanda.se/opinion/insandare/narproducerat-ett-viktigt-mal?utm_source=sprinkle&utm_medium=widget&utm_content=www.allehanda.se

  7. 7

    Benämn företeelser relevant! Någonting tillverkat utifrån havre kan inte bli mjölk – på sin höjd surrogat. Aningen oetisk marknadsföring att åka snålskjuts på existerande produkt.
    Visst, etik står väl knappat högt i kurs när det gäller marknadsföring ( inget nytt under solen ).
    Det mer logiska ” sädesvätska ” kanske inte säljer lika bra i livsmedelsdiskarna?

  8. 8

    Kokos är nyttigt nötkött. Havre(mjölk) kan vara ett alternativ för den som är allergisk mot mjölkprotein.

  9. 9
    LCHF-Bengt says:

    Eftersom Oatly är huvudsponsor så vill de naturligtvis sälja sina produkter.

  10. 10
    Yvonne Johansson says:

    Jag har 5 nu vuxna barn, 4 söner och 1 dotter.
    Kanske lite utanför ämnet..men i alla fall:
    Dom 2 söner som tyckte om att dricka mjölk blev över 180 cm långa, även dottern drack mjölk, nu 170 cm lång. Dom 2 söner som helst drack vatten blev knappt 170 cm! Jag är rätt säker på att mjölk är nyttigt för barn! Vi hämtade hela tiden ”direkt-ko-mjölk” som barnen kallade det för hos närmsta bonde och slapp alla öroninflammationer!
    Jag brukar säja att din blogg är min bibel!

  11. 11

    It´s all about the money,as usual.

  12. 12
    Professor Göran says:

    Vi lever verkligen i en ‘vrickad’ värld.

    Hos engagerade ungdomar finns det ofta en innerlig önskan att vilja leva ett moraliskt riktigt liv, dvs. att man inför sig själv och andra kan försvara att man genom sitt sätt att leva kan bidra till att göra världen bättre. Detta var huvudfrågan som Sokrates brottades med för mer än två tusen år sedan. Denna önskan om att kunna bidra till en bättre värld är också själva drivkraften bakom veganrörelsen som Lierre Keith så väl beskriver i sin ”Vegomyten”.

    Det verkligen sorgliga är att de ungdomar som i sin strävan att vara ‘politiskt och moraliskt korrekta’ bara blir till brickor i det spel som de internationella jordbruksföretagen bedriver och dessutom själva blir sjuka på kuppen grund av näringsbrist.

    Den rättmätiga moraliska indignationen hos ungdomen, över den sjuka industriella djuruppfödningen och den miljöförstöring som denna resulterar i, vrids faktiskt ur deras händer – och media spelar villigt med i detta smutsiga spel. Det hela blir i media istället bara frågan om ytliga spektakulära, jippon och pseudodebatter som hindrar att verkliga debatter kan föras. Protester med politisk substans som t.ex. Marschen mot Monsanto som nyligen genomfördes över hela världen har jag själv inte hört nämnas med ett enda ord i media.

    Ju mer man sätter sig in i dessa frågor ju mer vill man bara gråta över hur korrupt det hela i grunden verkar vara och det därmed sammanhängande totala ointresset från etablissemangets sida att verkligen göra någonting åt den förstörelse som för närvarande pågår av vår jord och den nästan totala tystnaden kring hur effektiva jordbruksalternativ skulle kunna återställa jordens hälsa.

    Den djurhållning som Allan Savory står för och som Josef Boberg länkar till erbjuder sådana alternativ och i Kristin Ohlsons bok ”the soil will save us”, som är en väldigt seriös genomgång av den pågående katastrofen inom vårt nuvarande jordbruk, är Savorys djurhållning en integrerad del av vägen bort ur den annalkande katastrofen. En mycket övertygande bok och även om man nu inte skulle ansluta sig till idén om växthuseffekten tror jag ändå att Ohlson pekar ut en trovärdig väg framåt och en bok som är värd en framtida krönika.

    http://www.kristinohlson.com/books/soil-will-save-us

  13. 13

    Som vanligt väl använda ord Göran.Här kommer en recension av Kristin Ohlsons bok.
    http://www.ediblebajaarizona.com/book-review-soil-will-save-us

  14. 14

    Svensk mjölk är bättre än t ex dansk p g a att vi har krav på bete utomhus under sommaren. Endast i ekologisk Bregott kan man vara säker på att det inte är dansk mjölk utan enbart svensk. Övrig Bregott kan vara gjord av dansk mjölk när det enligt Arla råder s k ”mjölkbrist” i Sverige [mjölkbrist uppstår när Arla sänker böndernas ersättning för mjölken och tvingar en mjölkbonde om dagen att lägga ned]. I den danska Bregottfabriken finns kor som aldrig fått se dagens ljus.

    Men vi kan inte säga att den svenska mjölken verkligen är bra. I konventionell mjölkproduktion går det åt (om jag inte missminner mig) ca 1 kg soja för att producera 10 liter mjölk. Ekologisk mjölk ligger lägre men även där har soja från andra sidan Atlanten använts som kraftfoder. Förvisso kan vi skåla för att det ännu så länge inte är GMO soja men miljösmart eller klimatsmart är det inte.

  15. 15
    Dennis says:

    Eftersom laktosintolerans är rätt vanligt och kopplad till mjölk så tror jag att mänskligheten inte ska dricka mjölk.

  16. 16

    Är själv inget större fan av mjölk och undrar vad den egentligen bidrar med för nyttigheter.

  17. 17
    Annika Dahlqvist says:

    @ 16 jala:
    Den bidrar bl a med en del nyttigt fett och protein. Fullfet mjölk kan vara en bra dryck för barn som tycker om det, och tål det lilla sockertillskott som laktosen utgör.
    Det finns inga epidemiologiska studier som visar att det är skadligt för barn att dricka mjölk, snarare tvärtom.
    Självklart bör mjölken de dricker vara ekologiskt producerad.
    Vuxna som börjat utveckla insulinresistens bör troligen inte dricka mer än minimalt av mjölk, pga dess sockerinnehåll.
    (Personer som är laktosintoleranta bör förstås inte dricka laktosinnehållande mjölk, men det finns laktosfria alternativ)

  18. 18
    Georg W says:

    Har man utomeuropeiskt ursprung så är chansen stor att man inte tål mjölk. Laktosintoleranta slängde vi ut från Europa för 2000 år sedan.

    Kött, mjölk och ägg är de livsmedel som innehåller för människan viktiga näringsämnen. Övriga livsmedel kan ha enstaka livsviktiga, så kallade essentiella ämnen. Men i stort så saknas näring i de flesta övriga livsmedel t.ex. grönsaker.

    Vår bibel borde vara livsmedelsdatabaserna. Bristen på faktisk näringskunskap gör många livsmedel till nyttiga. Havremjölk innehåller 69% kolhydrater. Vem är så korkad att de tror att denna hårt industrialiserade produkt skulle vara NYTTIG!

    Jo, alla som inte bryr sig om näringsinnehållet i ett livsmedel.

    http://www.fineli.fi/food.php?foodid=30210&lang=sv

    Vågar inte lägga in fler länkar. Skriv mjölk i sökrutan och jämför.

  19. 19

    Först, tack Göran för dagens boktips (Soil will save us)! Den är nu beställd från Adlibris. Till Dennis och George W om laktostolerans/intolerans:

    Alla däggdjur föds laktostoleranta och modersmjölken är bland de mest näringsrika livsmedel som finns på denna jord (bara ägg och lever slår mjölkprodukter näringsmässigt). Man ska dock ha i åtanke att mjölken är däggdjurens raketbränsle för att få ungarna att växa snabbt och kunna springa ifrån rovdjur. Sådan tillväxtstimulerande föda som mjölk kanske inte är optimal senare i livet då även sådant som cancerceller kan dra nytta av tillväxtstimulansen. Efter diperioden stängs genen som tolkar för enzymet laktas som bryter ned laktosen av. Detta eftersom den inte behövs längre.

    Evolutionärt så finns det dock några folkgrupper där förmågan att även i vuxen ålder kunna hantera laktos varit så avgörande för överlevnaden att mutationer som möjliggjort detta snabbt spridit sig i befolkningen. Vi här i Norden med uppemot 90 % laktostolerans i vuxen ålder är ett exempel. Tuaregerna i Nordafrika, för vilka kamelmjölk i den heta Saharaöknen varit lika livsavgörande som komjölken här i svinkalla Norden, har också lika höga nivåer av laktostolerans i vuxen ålder. Det är dock en helt annan mutation men effekten – laktostolerans – densamma. Konvergent evolution.

  20. 20
    Mikael says:

    Jag vet inte om havremjölk är nyttigare än komjölk, men det är säkert godare. Det finns inte mycket som är så äckligt som mjölk som man köper i butiken. Pastöriseringen förstör smaken helt och hållet.

  21. 21
    Georg W says:

    @ Per Wikholm:
    Man ska ha i åtanke att det är oerhört svårt att tillgodogöra sig de näringsämnen vår kropp behöver med dagens matproduktion. Förmodligen lever vi alla med mer eller mindre näringsbrist som i sin tur resulterar i att vi inte kan utnyttja vår fulla mänskliga potential.

    När jag närmade mig 50 och var totalt metabolt kaputt. Framför allt så tålde jag inte mjölk och griskött. Så gick jag över till LCHF och började dricka mjölk för att minska min näringsbrist. Det visar sig att jag idag kan dricka upp till 2 liter fet ohomogeniserad mjölk utan att fara det minsta illa. Jag behövde bara vänja kroppen vid mjölken och grisköttet.

    Ibland tror jag att jag har minst näringsbrist i Sverige och jag har svårt att se mjölken som cancerfrämjande i förhållande till ICAs övriga sortiment.

    Mjölk är inte raketbränsle. Det är ett superlivsmedel.

  22. 22
    Lars Henrik says:

    Detta ensidiga och enfaldiga fokus på djur som skapare av växthusgaser riskerar att leda oss mot ännu värre katastrofer. Jag vill inte gå längre in på minfältet ‘växthuseffekten’ men nog borde man kunna enas om att kor som betar knappast kan innebära ett stort nettoutsläpp av gasformiga kolföreningar jämfört med förbränning av kol, olja och naturgas?

    Att ersätta de animaliska födoämnena med vegetabiliska från monokulturer, oavsett om de är konventionella eller ekologiska, innebär förluster av biologisk mångfald men detta verkar man vara för okunnig för att se. En stor anledning till förlust av pollinerande insekter är just matbrist, brist på blommande växter, inte bara bekämpningsmedel.

    Får dessa initiativ större fäste är jag rädd att de för oss ännu närmare ett landskap med enbart monokulturer oavsett om det handlar om skog eller öppna ytor. För att inte tala om riskerna med så låg självförsörjningsgrad denna vegetabiliska övertro kan leda till. I all synnerhet när de stora jättarna i jordbruksindustrin tillåts diktera villkoren. När det är lägsta produktionskostnad som styr ligger tyvärr Sverige inte bra till oavsett om det handlar om animalisk eller vegetabilisk matproduktion.

    Men vad kan man göra när lika okunniga journalister okritiskt förmedlar tvivelaktigt utförda studier om köttets hälsofarlighet och kossors metanrapar? Handla bra och svensk mat även om den är dyrare, odla på egna ytor och skriva här, vad mer?

  23. 23
    Professor Göran says:

    ”The soil will save us” har i mina ögon en klar fördel över ”Vegomyten” för att Ohlson håller sig till den naturvetenskap som jag själv tror på medan Lierre Keith har en klar tendens till att vilja tillskriva naturen en egen vilja, dvs en ‘mental förmåga’ att uppsöka något ‘idealt’ tillstånd, ett tänkesätt som jag själv har svårt att anamma. Jag tror man brukar tala om begreppet teleologi i detta sammanhang.

    Vad som tilltalar mig hos båda dessa böcker är den gemensamma synen på det oerhört komplexa växelspel som råder mellan det svindlande stora antalet livsformer under våra fötter och ovan jord i den ‘orörda’ naturen och som måste hanteras med med varsamhet om mänskligheten ska ha någon värdig framtid. Gemensamt är också synen att vi måste upphöra med det pågående brutala övergreppet på denna balans som vårt ‘Normaljordbruk’, med årlig plöjning, jordbruksgifter och syntetiska gödningsmedel, innebär.

    Det säger sig självt att den industri som idag totalt styr vår jordbrukspolitik och som tjänar sina pengar på just denna typ av industrijordbruk knappast kan ha något intresse för ett varligare sätt att bruka jorden där man inte använder dessa brutala medel. Denna industri är knappast heller intresserad av det faktum, som Ohlson lyfter fram i sin bok, att man med vetenskapliga metoder klart har visat att man kan uppnå minst lika hög produktivitet i det långa loppet med alternativa, varsamma metoder och där det dessutom då är jordbrukarna själva som sedan kan ta hand om vinsterna på sitt arbete.

    Jag håller just nu på att läsa ytterligare en intressant, seriös bok av samma typ, ”The Lost Language of Plants”, och som titeln antyder finns hos författaren, Stephen Buhner, på samma sätt som hos Lierre Keith här ett tilltalande poetiskt anslag men tyvärr samma tendens till att vilja besjäla naturen. Själv betraktar jag dock detta ‘besjälande’ lika ovetenskapligt som det ‘flum’ som härjade i min ungdoms 70-tal. Vad jag tilltalas av är den oerhört pålästa attityden, förutom poesin, hos författaren och som för mig själv utgör själva grunden för att hysa vördnad, respekt och samhörighet med det sprudlande liv som har utvecklats i det ekologiska samspelet under nu fyra miljarder år på vår jord.

    i naturen behövs för mig ingen immateriell ‘själ’ för att jag ska inse att vi måste gå varsamt fram när vi med Lierre Keith insett att vi trots allt är ”tvungna att döda för att själva kunna leva” – helt enkelt har insett vår egen förgänglighet i det stora hela och att därför inte låta vårt övermod fortsätta styra oss mot avgrunden.Till skillnad mot Keith och Buhner anser jag dock att naturvetenskapen måste vara vår bästa vän och inte vår fiende. Det är själva missbruket av vetenskapen som är människofientligt i mina ögon och har för övrigt alltid varit det.

  24. 24

    Tyvärr har många svårt att acceptera att det enda vi med säkerhet vet är att vi inget med säkerhet vet.
    Skillnaden mellan vetenskap och vetskap.

    http://martinas.nu/vetenskap-att-inte-veta/

  25. 25

    Varför servera ”mjölk” över huvd taget? Och kaffet, är det eko och reko? Annars är det en stor miljöbov som utsätter arbetarna för läskiga gifter. Jag tycker verkligen man silar mygg och sväljer kameler, slår sig för bröstet att man är så himla präktig.

  26. 26
    Georg W says:

    Begreppet Moder Jord är djupt religiöst och även om alla kan se henne så är det ingen som frågar hur hon mår. Jag har hemfallit åt denna förfädernas materiella dyrkan av det land de levde av. Moder Jord kan vem som helst ta i sin hand. Det är oerhört mycket svårare med en Fader i himlen, spöken och tomtar och troll.

    Ju mer jag förstår av de vetenskapliga disciplinerna, desto mer stiger min vördnad för den verklighet jag faktiskt lever i. Mina kunskaper i naturvetenskap är tyvärr begränsade. Men min spirituella samhörighet med naturen växer, ju mer jag lär mig av detta outgrundliga.

  27. 27

    Georg W Skrev:

    Men min spirituella samhörighet med naturen växer, ju mer jag lär mig av detta outgrundliga.

    Detsamma för mig.

  28. 28
    Professor Göran says:

    Georg W Skrev:

    Ju mer jag förstår av de vetenskapliga disciplinerna, desto mer stiger min vördnad för den verklighet jag faktiskt lever i. Mina kunskaper i naturvetenskap är tyvärr begränsade. Men min spirituella samhörighet med naturen växer, ju mer jag lär mig av detta outgrundliga.

    Det är ungefär så jag ser det hela själv.

    När man säger att man känner en ‘andlig’ (‘spirituell’) samhörighet med naturen behöver detta förstås inte betyda att man, som i mitt fall, tror att det finns någon icke materiell andlig ‘substans’. Jag är ofta ute i skogen och även i min trädgård och känner då en djup harmoni och ser mig då själv som en del av naturen. Stephen Buhners bok tar fasta på hur oändligt lite vi vet om samspelet i naturen men att vår känsla av samhörighet har utvecklats under årmiljoner och detta verkar också troligt för mig. De flesta människors urbana tillvaro skapar enligt honom ett främlingsskap där växter kan fungera som ‘läkande’. Varför har man annars krukväxter inne kan man fråga sig.

  29. 29

    maxiq Skrev:

    Men snälla nån! Hur många dricker kaffe på en festival? Hur många har mjölk i? Hur många liter kan det gå åt? Arla får väl ställa dit en ko utanför precis som när GT serverade kött utanför när det blev en vegofestival…

    På större festivaler går det alltid runt lite folk med kaffeväskor och erbjuder en liten kopp med mjölk (om man vill) för cirka 20-25 spänn. Det säljer väldigt bra kan jag säga, särskilt på morgonen och kvällen och ännu mer om det är kallt. Men ekonomisk som jag är så tar jag med spritkök och kaffepanna till festival och fixar mitt eget på morgonen, jag dricker det svart, möjligen med en skvätt vodka i 🙂

  30. 30

    @ Per Wikholm:
    En mjölkko som producerar ca 30 kg / dag ( normal snittproduktion ) konsumerar mellan tummen och pekfingret ca 40 – 50 kg foder. Den största delen utgörs av stråfoder, huvudsakligen i form av mjölksyrat gräs ( ensilage ), hö och halm förekommer, också – om än i mindre omfattning. Denna omfattar ca 2 / 3 av helheten. Därpå tillkommer spannmål, oftast korn, havre förekommer – vete i mindre omfattning. Grädden på moset i sammanhanget, kraftfodret, är det som spetsar till helheten.
    Syftet med detta är att få upp proteinnivån ( i viss mån även energidito ). Här kommer sojan in i bilden. ” Kraftfoder ”används för att optimera. Förutom soja är rapsmjöl och majsgluten vanliga ingredienser. Detta foder utgör ca 5 – 6 kg av helheten. Och då är soja bara en av flera ingredienser.
    Ingen mjölkbonde strävar efter att maximera användning av soja eller kraftfoder över huvud taget – det är den klart dyraste pusselbiten i sammanhanget.
    Hur som helst – att påstå att det går åt 1 kg soja per 10 l mjölk är helt uppåt väggarna och saknar all verklighetsförankring.
    Har en bakgrund som mjölkbonde ( 20 år ). Sitter på insiderinformation m a o. Till skillnad mot kreti & pleti.

  31. 31
    I like Neil Young says:

    Professor Göran Skrev:

    Det är själva missbruket av vetenskapen som är människofientligt i mina ögon och har för övrigt alltid varit det.

    Du kunde inte ha mera rätt!!

  32. 32

    @ Spanstind:
    Spanstind, tack för din komplettering. Jag skrev medvetet ”om jag inte missminner mig” eftersom jag inte hade koll på var jag läst siffran någonstans. Ditt räkneexempel antyder dock att det kan ligga i detta härad med 5-6 kg proteinrikt kraftfoder/30 liter mjölk d v s 1,7 till 2 kg proteinfoder per 10 liter mjölk. Hur stor andel av detta som är soja-, majs- eller rapsbaserat ger du inget svar på men att soja skulle utgöra 1 kg av dessa 1,7 till 2 kg verkar inte vara ett helt orimligt antagande men det spelar egentligen inte så himla stor roll. Att det går åt 1,7 till 2 kg kraftfoder från monokulturer av soja, raps och majs för att producera 10 liter mjölk är det skrämmande oavsett fördelningen dem emellan.

  33. 33

    Googlade lite. Enligt SLU som får anses vara en trovärdig källa äter svenska kor knappt 5 % soja. Med Spanstinds räkneexempel ovan så innebär det att det går åt cirka 0,75 kg soja för att producera 10 liter mjölk. Jag hävdade att det går åt c a 1 kg soja per 10 liter mjölk vilket Spanstind kommenterade med:

    ”…att påstå att det går åt 1 kg soja per 10 l mjölk är helt uppåt väggarna och saknar all verklighetsförankring.”

    Tja, jag verkar ha haft 75 % rätt och möjligen överdrivit 25 % utifrån min minnesbild.Var och en får bedöma om det var helt uppåt väggarna.

    SLU:
    http://www.slu.se/sv/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/nyheter-huv/soja-till-husdjur/

  34. 34
    Professor Göran says:

    Det är i och för sig intressant att veta hur mycket kraftfoder som går åt i dagens mjölkproduktion och vad jag förstått är inte idisslare över huvud taget ‘gjorda’ för denna typ av tillsatser och blir därför mer eller mindre sjuka av just kraftfodret. Dessa djur är i min värld evolutionärt utvecklade för att äta gräs och helst det gröna friska.

    Ändå handlar hela detta, Way-Out-West, mjölkfria jippo, som jag tidigare påpekat, om ett ‘moraliskt’ sidoskott som gör att hela debatten snedvrids och hamnar just i händerna på Big Pharma. I mina ögon är det också helt nödvändigt att backa ur det nuvarande ‘normala’ giftiga jordbruket så att vi skulle kunna producera mat som inte längre gör oss sjuka och som sådan måste idén om ett ‘friskt’ jordbruk också vara en viktig del av LCHF-rörelsen.

    I ett sådant, på alla sätt hälsosamt jordbruk, är kött- och mjölkproduktion från gräsbetande djur som dessutom kan återställa jordens hälsosamma biotop med alla mikro- och makroorganismer som lever i harmonisk symbios i ett tjockt humuslager. Om man nu tror på växthuseffekten kan man samtidigt glädja sig åt att vi då samtidigt tar hand om all den koldioxid som vi skickar ut.

    Detta har man vetenskapligt bevisat är fullt möjligtt att genomföra men knappast så länge Big Agro får bestämma på det sätt som de gör idag.

    Men hur skulle man kunna ändra på denna diskussionsagenda?

  35. 35

    @ Per Wikholm:
    Det är ju omöjligt att presentera exakta siffror på något. Finns ett flertal tillverkare av fodermedel och varje mjölkbonde kan ha sin egen strategi. Sojan i sig är relativt dyr i sammanhanget och knappast högprioriterad. Det som är lönsammast ( minst olönsamt ) är att åstadkomma så bra stråfoder som möjligt, kompletterat med hö / halm för strukturens och idisslingens skull.
    Tror att du överskattar sojans roll i det hela. Därmed inte sagt att övriga ingredienser är mycket bättre, där tar jag ingen ställning.
    Vidhåller dock att sojans del i det hela ter sig lite överskattad. I vart fall i Sverige, här och nu.

  36. 36
    I like Neil Young says:

    https://www.agriland.ie/farming-news/who-in-europe-will-challenge-ireland-in-milk-production/

    Bilden ser ju idyllisk ut – men hur ser det ut i verkligheten i dessa länder – går korna ute – hur har dom det?

  37. 37

    @ I like Neil Young:
    Troligtvis inte bättre eller sämre än i Sverige.

  38. 38
    Georg W says:

    @ I like Neil Young:
    Ryktet förtäljer att Irlands kossor går ute på grönbete året runt. Det ska ju innebära högsta kvalitet. Men man blir ju betänksam när de har Europas största djurbesättningar och förmodligen inte de svenska hårda reglerna för antibiotika och gmo-fritt.

    Kanske är Irland föregångsland när det gäller matproduktion? Deras kött blev bannlyst i samband med ”galna kosjukan” på 70-talet. Men det kanske är så att konventionellt producerat Irländskt kött är högsta kvalitet?

    Så vitt jag förstår så lägger de brittiska öarna all sitt rötslam i matproduktionen. Stämmer det så diskvalificerar det all mat från de brittiska öarna.

    Själv köper jag nästan all min mat från nordöstra Småland. Jag tycker om att besöka mina matproducenter. De är idag mina vänner, förebilder och lärare.

  39. 39

    @ Georg W:
    Jag har länge sagt att skall du ha bra kött så får du antingen flytta till Norrland eller Småland.

Kommentera