Karriärkvällar för läkare

Jag har i flera månader sett många reklamsidor i Läkartidningen för ”Karriärkväll för läkare”. Arrangörer är Läkarförbundet och Läkartidningen. Nu ögnade jag in på en annons. Den förste talaren pratar om tjänster hos läkemedelsindustrin, den andre om jobb utomlands, den tredje om att öppna privat läkarpraktik.

Vi har en skriande läkarbrist i Sverige, och man undrar vart alla utbildade läkare tar vägen. Många kanske går till läkemedelsindustrin, som en lönande karriärväg?

 

Comments

  1. 1
    Arvid säger

    Vilken tur att du uppnått pensionsåldern!

  2. 2

    Det är ju inte direkt så att människor inte vill studera medicin. När jag sökte läkarlinjen som ung var intaget 5.0 dvs. högsta betyg i alla ämnen. Problemet ligger alltså delvis i mängden utbildningsplatser.

    Samtidigt bör man fråga sig om man vill bli undersökt och pillerfierad och krämad av en karriärist som värderar lyxresor med läkemedelsindustrin, villa, vovve, lyxvolvo och lyxbimbo mer än patienterna själva?

    …men var finner man läkare med rimligt hög moral idag och hur går man tillväga för att testa sin läkares moral egentligen? Har hög moral ett samband med extremt höga betyg eller är det tvärt om eller inget samband alls?

    Värt att meditera djupt på kanske?

  3. 3

    Jag läste en bok för en 7-8 år sedan som heter The Rise and Fall of Modern Medicine av James le Fanu, läkare och vetenskapsjournalist. 1999
    Han inledde boken med 4 paradoxer. En av paradoxerna handlar om desillusionerade läkare som ångar sitt val utbildning och antalet ökar år för år.
    Tidigare gick alla nyutbildade direkt till den allmänna sjukvården medan det numera, skriver le Fanu har sjukvården har svårt att rekrytera de läkare som finns. Det finns andra alternativ.
    Man kan förstå. Så som läkemedelsindustrin utvecklats upplever man att läkare är helt styrda av industrins guidelines för läkemedel och procedurer. Ingen vågar låta bli att behandla.
    Eller vad tror ni ?

  4. 4
    MalinR säger

    Jag har pratat med en svensk läkare om de alltför få utbildningsplatserna på svenska universitet. Det är tydligen någon sorts kartell-liknande situation där antalet platser hålls ner för att hålla efterfrågan på läkare hög och därmed också lönerna. Följden blir att landstingen tvingas till dyra hyrläkare och att läkare importeras från andra länder och knappt kan tala svenska med sina patienter. Varför kan inte regeringen fixa fler utbildningsplatser? Det skulle ju spara svenska skattebetalare massor med pengar. Nej, det går inte för då får man privata hyrläkarföretag emot sig samt även läkarna själva som kanske tror att de riskerar lägre löner om det finns fler läkare. Löjligt! Man behöver ju inte översvämma Sverige med nya läkare, bara tillräckligt för att minska vårdköerna och landstingens kostnader för hyrläkare.

    Jag håller även med om att man kanske borde ha andra urvalsmetoder än bara betyg. Kanske en ny urvalsgrupp som baseras på intervju. Men det kräver mycket resurser. Det kanske är bättre att lägga dessa resurser på fler platser istället.

  5. 5
    guano säger

    När jag examinerades från Universitetet 1968 då fanns det knappt 18.000 reg. läkare i landet. Idag finns det ca 51.000!!! Var finns dom? Dvs nästan 3ggr fler. Befolkningen har bara ökat med drygt 30%. Även Nisse Simonsson undrar.
    Att vi har läkarbrist i landet – skitsnack! Ej heller läkare tycks vara villiga att arbeta, eller…?
    Eller har befolkningen blivit så mycket sjukare?
    ”There is something rotten with the state of Sweden”…
    Guano

  6. 6
    Annika Dahlqvist säger

    @ 4 MalinR:
    Egentligen utbildas det inte för få. Ca 1300 utbildas i Sverige varje år, och ungefär lika många svenskar utbildas ute i Europa. Dessutom flyttar det många utländska läkare till Sverige.
    Men av alla dessa läkare kommer det inga till vår vårdcentral, så jag undrar var de är. Vi har några som kommer från utlandet, men där är det problem med språket, så de behöver gott om tid för varje patient och rikligt med handledning. Handledare finns det dock inte så många av. De har gått i ålderspension.

  7. 7

    Annika Dahlqvist Skrev:

    problem med språket

    Den kvinnliga husläkare jag var hos för en kort tid sen hade ett asiatiskt namn. Hon verkade förstå svenska någorlunda men sa själv inte så mycket. Det var i stort sett bara jag som pratade om det jag sökte för. Tolkade det som att hon undvek att prata svenska, vilket iofs inte behövde betyda bristande läkarkompetens. Hon verkade inte förstå svenska rutiner inom sjukvården, eftersom jag fick remiss till ett privatsjukhus där en ev. operation skulle kosta ca 20-30 000 kr.

    Jag tycker inte heller att det sk husläkarsystemet, med val av läkare verka fungera, då jag mött olika läkare varje gång jag besökt vårdcentralen, må vara inte en gång om året. Listningen, ekonomisk ersättning, verkar dock fungera, vilket vårdcentralen är angelägen om. Det genererar ju inkomster till vårdcentralen, även om patienten sällan kommer.

  8. 8

    Vid ett annat tillfälle då jag behövde en undersökning av en helt annan orsak, så vände jag mig till ett av stadens Läkarhus. Väntetiden för undersökning var 3 månader, men jag blev hänvisad till ett privatsjukhus där väntetiden endast var 1 månad. Priset var förstås inte detsamma, 300 kr istf 200 kr, som är den vanliga patientavgiften. Därutöver är väl landstingsbidraget kanske 800 kr, oavsett vad jag som patient betalar.

  9. 9
    Annika Dahlqvist säger

    @ 7 65+:
    Ja vårdcentraler måste ju få in pengar, annars kan de inte vara kvar eftersom de har kostnader, mest löner, att betala varje månad. Sen kan man diskutera hur ersättningssystemen ska fungera. Som det är nu när vårdcentralen får ersättning i förhållande till hur många diagnoser läkaren sätter, och hur ofta man frågar om patienten röker och dricker och motionerar, genererar mycket arbete som inte befrämjar patientens hälsa. Dessa ekonomiska incitament tar också bort arbetsglädjen för sjukvårdspersonalen, när de känner sig insnärjda i ett regelverk som genererar tjat från arbetsledningen.
    När jag tänker på detta känns det skönt att jag snart(?) ska gå i pension.

  10. 10

    Annika Dahlqvist Skrev:

    Som det är nu när vårdcentralen får ersättning i förhållande till hur många diagnoser läkaren sätter, och hur ofta man frågar om patienten röker och dricker och motionerar, genererar mycket arbete som inte befrämjar patientens hälsa.

    Regelverkets ersättning är väl på ungefär samma sätt i alla landsting. Jag googlade och hittade landstinget Sörmland:
    https://www.landstingetsormland.se/Halsa-vard/Halsoval/Sa-ersatts-vardcentralerna-i-Halsoval/

    ”Listning
    En grundsumma för 2015. Den varierar beroende på ålder:

    0-6 år 1 660 kronor/barn (plus ersättning till barnavårdscentraler)
    7-64 år 1 471 kronor
    65-79 år 3 152 kronor
    80- år 6 303 kronor”

    ”ACG-vårdtyngd
    100 kr per vårdtyngdsviktad diabetiker. Totalt 3 Mkr.”

    Jo, jag ”tror” att om doktorn säger – det är bra om du motionerar – och skriver in det i journalen så blir det extra pengar.

    Jag förstår att det kostar att driva en vårdcentral oavsett om hälften av patienterna inte kommer ens årligen. Man kan ju bli sjuk och det måste finnas tillgång till sjukvård.

  11. 11
    Professor Göran säger

    Annika Dahlqvist Skrev:

    Dessa ekonomiska incitament tar också bort arbetsglädjen för sjukvårdspersonalen, när de känner sig insnärjda i ett regelverk som genererar tjat från arbetsledningen.

    Intressant att höra detta från dig som är ’inne i systemet’.

    Jag inbillar mig också att det var själva införandet av sådana här ekonomiska, ja rent cyniska, styrmekanismer som är det som i grunden korrumperar hela sjukvårdssystemet och detta verkar pågå på många håll i världen och inte minst i England vad jag förstått av Malcolm Kendricks blog.

    Vinstintressen hos sjukvårdsindustrin, med framför allt läkemedelsindustrin i spetsen, har nu ersatt den Hippokratiska idén om att i första hand vårda själva patienten. Det måste därför vara svårt att som läkare idag kämpa för att bevara den patientvårdande delen i detta alltmer korrupta system. Patienten har förvandlats från en människa i ’nöd’ till något man i första hand kan tjäna pengar på.

    Det är som att se en massa människor i sjönöd och fundera på hur man kan göra så goda affärer på dessa som möjligt. Då gäller det förstås att se till att sjönöden varar så länge som möjligt. En LCHF-are som tar sig upp på torra land för egen maskin är i detta perspektiv en ren förlustaffär. För att fortsätta på denna cyniska tankegång är förstås alla patienter som blir friska i ordets verkliga mening och varken behöver mediciner eller besöka vårdcentraler alla förlustaffärer. Man kan i denna belysning kanske också förstå att det finns ett så grundläggande motstånd mot LCHF från sjukvårdsetablissemangets sida. Själv tror jag därför inte på att sjukvård ska bedrivas med vinsten som själva motorn.

  12. 12
    Annika Dahlqvist säger

    @ 10 65+:
    En viss andel av våra patienter är sjuka. En del av dem multisjuka, och behöver följas upp..

  13. 13
    Lekman säger

    Läkares kompberg ger miljardnota, enligt tidningen Dagens Medicin:
    https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/02/20/lakarnas-kompberg-ger-miljardnota/

    Denna läkare i Torsby hade år 2013 – 6 600 komptimmar att ta ut. Det är timmar som hon samlat på sig när hon haft ”bakjour”. Inte vet jag, men bakjour betyder väl att man inte alltid jobbar, utan finns tillgänglig på plats när så behövs, vilket är förnämligt förstås. Hur det var med denna bakjour vet jag inte, kanske bestod den enbart av jobb.
    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5501537

    40-timmars arbetsvecka består vanligtvis av ca 2 000 tim/år och detta betyder ju att hon kan vara ledig i ca 3 år, om hon vill. På något sätt måste väl komptiden tas ut.

  14. 14
    Lars Henrik säger

    Professor Göran Skrev:

    Själv tror jag därför inte på att sjukvård ska bedrivas med vinsten som själva motorn.

    Jag delar din syn på detta helt och fullt.

  15. 15
    Rolf Löfgren säger

    En trevlig artikel om överläkare Jenny Reimers på ”allehanda.se” där hon ifrågasätter SLV rekommendationer om frukt- o-grönt.

    https://www.allehanda.se/allmant/angermanland/expert-nej-till-frukt-och-gront

    Jenny Reimers var tidigt ute med kostråd som går i LCHF-spår med boken ”Evolutionen har anpassat oss till en viss föda”

  16. 16

    @ Rolf Löfgren:
    ”En folkefiende”
    Tack Rolf för att Du påminde oss om Jenny Reimers. Jag har hennes bok och jag läste sönder den när det begavs sig och fick köpa en ny som jag är så rädd om.

    Hon behövs med sin djupa kunskap, engagemang och och som sanningsägare. Som det senare blir hon aldrig populär. Det kan man avläsa på kommentarerna.

    Jag gillar henne skarpt!

  17. 17

    Martin Gustavsson Skrev:

    Har hög moral ett samband med extremt höga betyg eller är det tvärt om eller inget samband alls?

    Inget samband alls – är jag rätt säker på.

  18. 18
    MalinR säger

    Annika Dahlqvist Skrev:

    @ 4 MalinR:
    Egentligen utbildas det inte för få. Ca 1300 utbildas i Sverige varje år, och ungefär lika många svenskar utbildas ute i Europa. Dessutom flyttar det många utländska läkare till Sverige.
    Men av alla dessa läkare kommer det inga till vår vårdcentral, så jag undrar var de är. Vi har några som kommer från utlandet, men där är det problem med språket, så de behöver gott om tid för varje patient och rikligt med handledning. Handledare finns det dock inte så många av. De har gått i ålderspension.

    https://m.gp.se/nyheter/vastsverige/1.2431728-darfor-utbildas-fa-lakare-trots-brist?utm_source=google.se&utm_medium=organic&utm_campaign=redirect

    Här står i alla fall att vi har läkarbrist i Sverige. Och att det beror på att det finns för få platser i utbildningens sista del, AT. Nåja, det är ju en tjänst och inte egentligen en del av utbildningen, men ändå, för få.

  19. 19
    Annika Dahlqvist säger

    @ 18 MalinR:
    I den artikeln står att det utbildas 1500 läkare i Sverige och lika många svenskar utbildas i utlandet. Många av dessa kommer sannolikt tillbaka till Sverige när de är färdiga. Det blir alltså 3000 per år, och de arbetar kanske i 30 år. Det blir 90000 läkare i Sverige framöver. 1 läkare per 100 svenskar. Det borde ju räcka? Men var är de?
    Jag sköter som äldrevårdsläkare flera hundra äldre äldre multisjuka, på halvtid (teoretiskt – i praktiken en hel del övertid).
    Men det är klart, många av dem ligger inne på sjukhuset en viss del av tiden, och sköts där av sjukhusläkare.

  20. 20
    MalinR säger

    Annika Dahlqvist Skrev:

    @ 18 MalinR:
    I den artikeln står att det utbildas 1500 läkare i Sverige och lika många svenskar utbildas i utlandet. Många av dessa kommer sannolikt tillbaka till Sverige när de är färdiga. Det blir alltså 3000 per år, och de arbetar kanske i 30 år. Det blir 90000 läkare i Sverige framöver. 1 läkare per 100 svenskar. Det borde ju räcka? Men var är de?

    Ja, du har rätt. Det borde räcka. Men något är ruttet i staten Sverige för trots detta så har vi läkarbrist på vårdcentraler runt om i landet. Och mest på landet tycks det.

  21. 21

    Martin Gustavsson Skrev:

    Samtidigt bör man fråga sig om man vill bli undersökt och pillerfierad och krämad av en karriärist som värderar lyxresor med läkemedelsindustrin, villa, vovve, lyxvolvo och lyxbimbo mer än patienterna själva?

    Talar Du om en, som slagit sig på privat plastikkirurgi med bröstimplantat på filmstjärnor som specialitet?
    Martin Gustavsson Skrev:

    Det är ju inte direkt så att människor inte vill studera medicin. När jag sökte läkarlinjen som ung var intaget 5.0 dvs. högsta betyg i alla ämnen. Problemet ligger alltså delvis i mängden utbildningsplatser.

    Vilka är det vi får, suckade en klinikshef mellan skål och vägg, jo nurdar och anorektiker. För att skaffa sig 5 i alla ämnen krävs att i hög utsträckning ha fallenhet för råplugg men också att svara på proven som läraren vill, dvs att vara trogen systemet. Är man en ifrågasättande natur får man nog nöja sig med en annan bana i livet. Bara det att man nöjer sig med att kunna anatomin, men inte skaffar sig kunskap om hur olika födoämnen och livsstilar påverkar kroppen visar hur begränsade dessa nurdar är ur ett helhetsperspektiv. Klart att det finns undantag med både vidsyn och social kompetens, men de får inte särskilt stor utdelning för den extra kompetensen.

  22. 22
    Professor Göran säger

    Erling Skrev:

    Vilka är det vi får, suckade en klinikshef mellan skål och vägg, jo nurdar och anorektiker. För att skaffa sig 5 i alla ämnen krävs att i hög utsträckning ha fallenhet för råplugg men också att svara på proven som läraren vill, dvs att vara trogen systemet.

    En mycket insiktsfull kommentar tycker jag!

    Jag träffade själv på ’en sådan’ nyutexaminerad ’nörd’ när jag sökte för ett nytt elakartat fästingsbett efter att tidigare ha botat mig själv från min ’kroniska borrelia’ utanför vår svenska sjukvårdsapparat. Nörden vägrade blankt skriva ut någon antbiotikakur med hänvisning till utseendet på bettet. Det var han som ’visste’ – han var helt uppenbart en ’Besserwisser’ – och var inte det minsta intresserad av vad jag själv hade forskat mig fram till.

    Jag tog då kontakt med den äldre erfarna läkare som jag tidigare haft kontakt med efter att jag fått tag i mitt amerikanska recept på en långvarig antibiotikakur och med det som grund överförde han det till ett svenskt recept. Han hade inga problem med att erkänna ”Om det finns någon som är påläst om Borrelia så är det du!” Jag fick omedelbart ett nytt recept på en normalkur.

  23. 23
    Margareta säger

    Nyutexaminerade inom många områden uppvisar tendenser enligt Professor Görans analys.
    Jag minns bl.a. hur jag själv var i tidiga yrkesår.

    Att ifrågasätta och ha kritiskt tänkande finns som betygskriterium i modern skola för höga betyg och enligt min erfarenhet premieras sådant nuförtiden där.

    Jag tror att läkarutbildningen kan förbättras mycket med mer, bättre och mer modern näringslära.

  24. 24

    Annika Dahlqvist Skrev:

    Men av alla dessa läkare kommer det inga till vår vårdcentral, så jag undrar var de är.

    Jag tror att de unga läkarna helst vill till de stora sjukhusen. Där finns tryggheten och de meriterade kollegorna, mojligheten till karriär etz. På en vårdcentral har en streber lite att vinna, eller hur? Vi i Frankrike har samma problem, fast sjukvårdssystemet nog ligger minst 30 år efter Sverige i utveckling. De svenska vårdcentralernas verksamhet sköts här av allmänläkare i egna privata företag. På sina håll har de slagit sig ihop för att kunna dela på reception och andra administrativa tjänster. Inkomster får de från patienterna eller från sjukförsäkringen. Varje patientbesök ger doktorn 23 EUR för en allmänläkare och 28 EUR för en specialist. Hittar doktorn på någon sorts åtgärd t ex syr en sårskada eller gör en ultraljudundersökning (för en gynekolog) blir det lite mer.

    Med den prissättningen måste doktorn veva patienter med 10-15 minuter per patient, administrationen inräknad, för att få lönsamhet. Vårdkvaliten är låg, doktorn har inte tid att ta anamnes. Fram med receptblocket och remisserna, för att generera ett återbesök. En hel generation allmänläkare håller på att gå i pension och är tvungna att stänga praktiken och lämna patienterna åt sitt öde, för ungdomarna aktar sig naturligtvis – det är betydligt roligare på sjukhusen.

  25. 25

    Trevligt att detta ämne diskuteras på bloggen.
    Jag tycker man ska fråga sig vad som ligger bakom att läkare väljer bort patienterna? Det beror knappast på ngt djävulskt förbund med läkemedelsindustrin som vissa här verkar tro, snarare att patientarbetet har blivit enormt jobbigt och otacksamt, och det är ju förstås inte patienternas fel utan systemets fel med märklig politisk styrning, oanvändbara datasystem, bisarra dokumentationskrav, vårdplatsbrist. Att vara jour eller bakjour på belastade kliniker är att känna sig som ett jagat djur och inte alla pallar det. Där är förklaringen till bristen.

  26. 26
    Professor Göran säger

    BJA Skrev:

    Jag tycker man ska fråga sig vad som ligger bakom att läkare väljer bort patienterna? Det beror knappast på ngt djävulskt förbund med läkemedelsindustrin

    Intressanta funderingar tycker jag.

    Läkare är förvisso människor och vi vill alla ha en meningsfull tillvaro både vad det gäller yrke och familj. För läkare i vår glesbygd slog detta mig med häpnad för något år sedan då jag på en resa genom Norrlands inland övernattade på ett vandrarhem och då träffade en Afrikansk läkare som bodde stadigt på vandrarhemmet och arbetade i trakten. Han var mycket sympatisk men det hela kändes på något sätt absurt ur mänsklig synpunkt.

    Tiderna förändras, städerna växer och vi människor blir alltmer alienerade i denna moderna stadsmiljö och detta måste definitivt även gälla läkare. Speciellt verkar denna alienation och frustration i tillvaron slå till hos våra ungdomar och som vi nyligen såg här hos Annika kan detta tyvärr också ta sig rent aggressiva former. Det ruskiga är att det nog är denna alienation som får vissa ungdomar att också gå ’överstyr’.

    Jag tror inte heller på något ’djävulskt förbund’ annat än att det är de enorma läkemedelsföretagen som ’sätter agendan’ inom medicinen idag och att denna agenda verkligen inte har något över huvud taget att göra med det jag skulle vilja kalla mänskligt beteende. Läkare av olika slag måste tyvärr anpassa sig till denna agenda och har egentligen inte så stora möjligheter att göra någonting åt saken på egen hand utan är som du är inne på infångade i ett sjukt system i ordets sanna mening.

  27. 27

    BJA Skrev:

    Att vara jour eller bakjour på belastade kliniker är att känna sig som ett jagat djur och inte alla pallar det. Där är förklaringen till bristen.

    Om jag inte missminner mig totalt har det funnits initiativ från arbetsgivareparten att schemalägga även läkarnas arbetstider. Detta försök motarbetades starkt av läkarfacket, antagligen för att det skulle medföra färre fett betalda övertidstimmar. Kanska sköt man sig i foten då?

  28. 28
    Annika Dahlqvist säger

    @ 27 Erling:
    Våra jourer är schemalagda. Vi har jourschema. Om man ska vara jour kväll och natt så kan man i stället börja senare på dagen, och ta kompledigt dagen efter.
    Sen är det fråga om jourkompensationens storlek. Och det är svårt att försämra en yrkesgrupps löneavtal.
    Själv har jag efter uppnådd pensionsålder slutat med jourarbete, och det känns bra.

  29. 29
    Lars Henrik säger

    Är det inte så att man tidigare även beskyllt bortrationaliserandet av läkarsekreterarna som en orsak till situationen? Hur ligger det till med det egentligen. Har de nya datoriserade journalsystem uppvägt ”förlusten”?

  30. 30
    Annika Dahlqvist säger

    @ 29 Lars Henrik:
    Just nu är läget så att det är brist på medicinska sekrereare, och det är ett klart problem.
    Själv skriver jag alla journalanteckningar själv, för att slippa väntetider på utskrifter. Men det tar en väldig tid att skriva allt själv.
    Ett problem är att sekreterarna är ålagda en mängd administrativa uppgifter, olika former av statistik tex, och det tar stora resurser som slår tillbaka på verksamheten.

  31. 31

    Omöjligt att vi har läkarbrist i Sverige idag? Över 35000 utbildade! Och invandrade gratisutbildade läkare står på kö? Och ändå en katastrof i den så kallade sjuka vården? Kanske därför, läkarna vill inte jobba för de känner det hela meningslöst. Nu är jag elak och det medger jag. Men jag har aldrig träffat en läkare som ville sina patienter väl för dig Annika! Det är alldeles för få läkare som är ärliga och trogna sina patienter som Annika! Ja, sen känner jag inte så många fler. Någon annan kanske?

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa