Är ekologisk odling vägen till svält?

Artikel i SvD.
Så då menar dessa forskare att om vi har flera val i affären så ska vi välja den vara som är fjärrproducerad och giftbesprutad, för hälsan och miljön.
Kan man misstänka att även SLU-forskare kan vara påverkade av industrin?

Det finns forskare med andra åsikter, enligt artikel i DN.

 

Comments

  1. 101
    Lars Henrik says:

    @ olle holmqvist:
    13:17?

  2. 102

    @ Lars Henrik:
    I din andra länk fann jag ytterligare ett riktigt lyft för högavkastande ekobruk !
    Skrivet av Kristina Belfrage och Mats Olsson, Sveriges Lantbruksuniversitet.

    En åker som sås med morötter, besprutas och konstgödslas kommer otvivelaktigt att ge högre morotsskörd än en ekologisk gård som sås med morötter och en tidig bladgrönsak (till exempel rucola) och lök. På den ekologiska gården är rucolan färdigskördad innan morötterna vuxit sig stora och tillsammans med löken, som med sitt upprätta växtsätt inte konkurrerar om utrymmet med morötterna, kan de växa vidare sida vid sida. Även om själva morotsskörden är lägre, kommer totala matproduktionen från samma yta att vara två-tre gånger högre. Om dessutom grisar får böka och äta upp skörderester och ogräs i fältet under höst och vår kan skörderesultatet även inkludera viss köttproduktion. Rätt skött kan åkern vara färdig att harva och så till våren med exempelvis havre och midsommarråg som, i analogi med vårt förra exempel, kommer ge lägre skörd av havre respektive råg men högre totalskörd och dessutom kan användas som bete under hösten till får, höns och gäss vilket ger både kött, ägg, fjäder och dun.

    Enastående, och utan förgiftning, förstört vatten och fiske och sjukare människor.

    Från http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ekologiska-lantbruket-utvecklas-hela-tiden_4113295.svd

  3. 103
    Professor Göran says:

    @ sten:

    Intressant resonemang!

    Av allt jag kunnat läsa och ta del av har jag kommit fram till att jordbruk av alla former ‘utarmar’ jordarna men i olika hög grad. Det som Joel Salatin och Alan Savory förespråkar verkar förstås gå åt andra hållet – jorden förbättras samtidigt som avkastningen av ekologiskt försvarbar föda ökar. Finns det någon ‘hake’ här som jag inte har sett?

    Detta gör mig lite förvirrad faktiskt.

    Lierre Keith, vars dystopiska syn på världen jag ofta och till min egen sorg delar, visar väldigt övertygande hur ohållbart det industriella jordbruket i det långa loppet är men jag undrar fortfarande varför hon inte har tagit upp och diskuterat Joel Salatin och Alan Savorys idéer. Frågan är om människan kan leva utan hopp om framtiden.

    Jared Diamond är som den professor emeritus han är förstås betydligt mer välkammad än Lierre Keith men har ändå målat upp ett dystopiskt perspektiv på människans förhållande till naturen och sin matförsörjning. Genomgången av vikingarnas undergång på Grönland och det liknande som inträffade på Påskön kan nog betraktas som dystopiska ‘pärlor’ om man nu kan tala i sådana termer.

    Det är så mycket man tror sig veta men när man börjar fundera det minsta på sin kunskap inser man, som redan Sokrates noterade, hur oändligt okunnig man är. Det är egentligen bara livsmedels- och läkemedelsföretagen som VET men så så har vi också en inneboende, galopperande hälsokatastrof på gång och denna dogmatiska mekanism insåg redan Platon, bl. a. i ”Statesman” där detta sammanfattas på ett i mina ögon suveränt sätt i den följande kommentaren.

    ”YOUNG SOCRATES: It’s clear both that we should see all the various sorts of expertise completely destroyed, and that they would never be restored, either, because of this law prohibiting inquiry; so that life, which even now is difficult, in such at time would be altogether unliveable.”

  4. 104
    olle holmqvist says:

    sten Skrev:

    kommer totala matproduktionen från samma yta att vara två-tre gånger högre

    är detta visat i fältförsök eller är det antagande ?

    ”löken, som med sitt upprätta växtsätt inte konkurrerar om utrymmet med morötterna, kan de växa vidare sida vid sida”
    konkurrerar de inte om den viktigaste tillväxtfaktorn – solljus ?

  5. 105

    @ Professor Göran:
    Nedan från Mercolas sida finnes en pärla uttalad av Alon Savory som förklarar nästan allt man behöver veta om den enastående modell han praktiserat, demonstrerat och förklarat, och just kärnan i varför hans och Salatins modeller fungerar. Naturligtvis kommer han som de flesta andra nytänkande – förmodligen inklusive Salatin – inte bli ordentligt uppskattad förrän eftervärlden tillåts granska hans idéer, alltså då slagfälten flyttats och nuvarande skottlossning upphört.

    ”This constant movement of large herds naturally prevented overgrazing of plants, while periodic trampling ensured protective covering of the soil. As explained by Savory, grasses must degrade biologically before the next growing season. This easily occurs if the grass is trampled into the ground. If it does not decay biologically, it shifts into oxidation.”

    Kärnan ligger i att kolet i gräs går 3 vägar: 1/Äts upp 2/Trampas ned 3/ Oxideras.
    Vi kan lämna 1 därhän för den här diskussionen.

    3/ Oxidation = förbränning. Självklart är att om vi eldar upp gräset (svedjebruk) så blir det i stort sett bara mineraler kvar i askan medan kolet försvinner till CO2. Om gräset bara lämnas på marken för att inga djur äter det, ungefär som i välmenande nationalparker, händer samma sak, fast oxidationen sker över längre tid än med eld. ”Vittring” av gammalt gräs eller t.o.m. en kompost oxiderar det mesta av kolet. I komposten blir stor del över, men jag är inte säker på hur mycket.

    2/ Trampas ned. Då blandas oätet gräs och naturligtvis ogräs med spillning och existerande ytjord. Detta kan då delvis förtäras av mikroorganismer och mask och andra processer som tar över när syretillgången minskar men fuktigheten består. Inbäddningen skyddar de döda växterna från betydligt snabbare oxidation som annars sker i luft. Ju varmare desto snabbare oxidation.
    Nettot när detta händer flera gånger om året är vad Savory visat: en kraftigt accelererande ökning av mullhalt och humusskikt med åtföljande ökande tillväxt och vattenbindning så att kontinuerliga och rena vattendrag återskapas som de var de dagar rovdjuren ”skötte” betesdjuren just på det viset. Men jorden måste också vila så att mikroorganismer och mask hinner ta hand om allt alltså bryta ned spillning och ev. patogener i denna. Därför behövs kanske minst en månad mellan intensiva besök, som nu kallas ”mobgrazing” i USA.

    Jag börjar mer och mer luta åt teorin att ”svartjorden” över hela välden skapats genom att sådana här viktiga system fungerat naturligt i århundraden. Sådan jord försäkrar även att grundvattnet fylls på kontinuerligt även i torrare och varmare områden. Eftersom svartjorden tillhandahållit mänskligheten ”återväxt utan gödsling och ”automatisk bevattning” under mycket långa tider måste denna jord ha tjänat som en grundpelare i vår tidigare expansion. Men de vilda djuren lade alltså grunden till denna jord och alltså jordbruket. I Yellowstone national park inplanterades vargar runt 1990, och allt ändrade sig till det bättre. ”Vi behöver alltså bara dö ut för att jorden ska återställas” blir ironin från en dystopisk vinkel. En ljusare sidan är att det alltså finns fungerande alternativ till dagens hotande monokultur. Alternativ som endast kräver hårt arbete och förfining. Salatins siffror verkar fortfarande vara för bra för att vara sanna, men med lite mer förståelse av vad som sker ser det ut som om vi kommer närmare!

  6. 106
    Lars Henrik says:

    @ sten:
    Angående svartjorden. På senare tid har bl a Mercola haft några artiklar om biokol (biochar) där man hänvisat till svartjord eller indianjord i t ex Amazonas (terra preta). Finns en del artiklar även på svenska och Lars Wilsson har nämnt det.

    Denna svartjord har befunnits bestå av bl a träkol som eventuellt har myllats ned av mänsklig hand. I kombination med en småskalig permakultur och djurhållning borde det bli samma djupa, näringsrika och vattenhållande jord som den du beskriver. Kolet i sig självt magasinerar näring och vatten.

    http://en.m.wikipedia.org/wiki/Terra_preta

    Det kan vara en förklaring till svartjordar på vissa håll?

    PS. Jag har i år börjat lägga träkol från kaminen i komposten. Dessutom en viss produktion via pyrolys i en plåtburk. Kolet ska helst ‘laddas’ med näringsämnen innan man använder det i sin odling. DS

  7. 107
    Anders Rydén says:

    ”Officiell jordbruksstatistik visar att skördarna minskar mellan 30 och 60 procent beroende på vilken gröda vi odlar – minst för vall och mest för potatis.”

    ”Omvandling av naturmark till åkermark i Sverige eller utomlands skulle nämligen medföra stor avgång av koldioxid eftersom det befintliga mullkapitalet som lagrats i skogs- eller gräsmark under lång tid sjunker vid uppodling.”

    Jag komprimerade deras artikel, tog med det väsentliga.

    Några frågor?

  8. 108
    Anders Rydén says:

    Replik från Artur Granstedt
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/en-del-av-en-kampanj-mot-ekomat_4110279.svd
    Docent i ekologisk odling.

    ”Ekologiska kretslopp, humusuppbyggande växtföljder med vall och baljväxter därtill anpassad djurhållning på alla gårdar binder kol ur atmosfären och förvandlar jordbruket från en klimatbelastning till en klimattillgång. Det här är fakta som man inte borde blunda för ens på Ulltuna.”

    Som ni ser, de är överens att basen i ett hållbart jordbruk är ekologisk djuruppfödning medan ekologisk odling är mer tveksam i synnerhet rotfrukt och ensäde.

    Fast hade de sagt det rakt ut hade livsmedelsverket gått i taket.

  9. 109

    @ Anders Rydén:
    Kul att du kopierade: ”Officiell jordbruksstatistik visar att skördarna minskar mellan 30 och 60 procent beroende på vilken gröda vi odlar – minst för vall och mest för potatis.”
    Gissar att det är från de 4:as påståenden: ”minus 40% med ekologiskt och dubblade utsläpp” som dom påstod

    Men vet du vad produktionssiffrorna bygger på? Studielänk?
    Gissar att statistiken bygger på dom första åren efter omläggning till ekologiskt, säkert med dåligt teknologiskt stöd! Alltså genom att i stort sett sluta med konstgödsel och växtgift och kanske även lägga till djurspillning vilken marken endast kan metabolisera i proportion till befintlig humusmängd, så tror tom jag på dom dåliga siffrorna! Men se inlägg 102 ovan som visar vilka skördar som är möjliga när flera grödor kombineras. Med den metoden går det förmodligen att få högre totalproduktion även dom första åren efter omläggning till ekodrift! Den beskrivna metoden bör kallas ”Ekosmart”! Skulle vilja se räkneexempel och en lämplig odlingsmatris av de som kan! Annars visade ju faktiskt ett helsvenskt 10-års interventionsförsök i Piteå att man kan få ut lika är mycket med eko, och som du påpekar är dom överens om att djurbruk ökar kolbindningen! En del viktiga detaljer om hur man maximerar kolbindningen = mullökningen skrev jag om i 105 ovan, om du missade det.
    Men det måste ta åtminstone några år innan avkastningen kan blir komfortabel eftersom både kvävebindande växter och mullbildning måste komma igång för att få fart på avkastningen! Åkerbruk kanske vart 7-e år, vilket minskar mullen, och djurbruk däremellan för att återställa mulltjockleken. Med accelererad mullbindning (som i 105) kanske kortare intervall! Men ökad medvetenhet om vilken fara för vår metabolism ett högt intag av moderna kolhydrater (dvärgvete) kan vara sprider sig långsamt men säkert, så ett ökat djurbruk kanske kan stämma om några år!

    Resterande kolhydratfrälsta, näringsagnostiker(kaloriräknare) och en del dietister får väl fortsätta ladda om med importerat fullkorn från Argentina. Samma som dom äter idag.

  10. 110
    Lars Henrik says:

    SLU har visst en forskarblogg öppen för alla att läsa:

    http://blogg.slu.se/forskarbloggen/

  11. 111
    olle holmqvist says:

    @ Professor Göran:

    Du Göran
    Jag läser Vegomyten om Du läser
    Kirchmann m fl Den ekologiska drömmen
    OK ?

  12. 112
    Anders Rydén says:

    @Sten,
    Det är från de fyras påstående.
    Skilj nu på odling och uppfödning, det är odling som är tveksam ur ett hållbarhetsperspektiv. Det finns odlingstekniker som genererar högre skördar, tre systrar heter en väl beprövad metod, tyvärr kräver de en högre arbetsinsats. Det fanns även en metod från mina trakter, ängsfruktodlingen.
    Det finns en bok som heter äppelkungarna som beskriver det på vackert sätt.

  13. 113
    Lars Henrik says:

    @ Anders Rydén:
    Tack för boktipset och påminnelsen om samodlingsmetoden ”tre systrar”. Jag stötte på den när jag läste en av Lars Wilssons böcker och igen när jag läste Naturskyddsföreningens årsbok för 2013.

  14. 114
    Professor Göran says:

    olle holmqvist Skrev:

    Kirchmann m fl Den ekologiska drömmen

    När jag sökte boken dök den upp på Bokus.

    http://www.bokus.com/bok/9789187513534/den-ekologiska-drommen-myter-och-sanningar-om-ekologisk-odling/

    Vad som förvånade mig var att man på Bokus, som man ser i länken, påstår att den passar bra tillsammans med Svante Pääbos ”Neandertalmänniskan” som jag precis har plöjt igenom med stort intresse. ”Neandertalmänniskan” är en berättelse om hur Pääbos i sin genforskning lyckades extrahera gammalt DNA från arkeologiskt material och till slut även fastställa genomet hos Neandertalare.

    Handlar boken därför om genforskning?

    Genforskning är annars sedan länge ett ‘skumt’ område där den ‘vetenskapliga’ forskningen efter andra världskriget tillfälligt taggade ned sina ambitioner att kartlägga ‘mindervärdiga raser’ genetiska termer. Svenska Rasbiologiska institutet, som hade varit ganska ‘framgångsrikt’ lades inte ned förrän 1958 vilket kan anses förvånande kanske. Till tyskarnas förtjusning, med tanke på våra vänskapliga relationer med dem underkriget, var vår ‘vetenskapliga’ forskning på detta område ‘framstående’.

    Nå – om boken nu handlar om en positiv syn på ‘vetenskaplig’ växtgenetik och GMO så måste nog William Engdahls bok ‘Hotet mot livet’ passa bättre ihop med den om man vill bilda sig en nyanserad bild i det mediala flödet av hyllningarna till ett manipulerat jordbruk där de som av försiktighetsprincip ansluter sig till ‘omanipulerade’ och näringsrika livsmedel, så långt det nu är möjligt, blir hånade son ‘nördar’. Ja – för tjugo år sedan var jag själv inne på den linjen.

    Men jag har som sagt har förlorat min ‘naiva’ barnatro på om ‘vetenskapen i människans tjänst’. Det är i mina ögon inte något fel på vetenskap, tvärtom, utan felet är hur den systematiskt missbrukas på av etablissemanget om de ser någon nytta i den för annars har de inga problem att vända vetenskapen ryggen. LCHF är nog ett typexempel på detta fenomen.

    Jag tror nu varken att du kommer att tycka om ”Vegomyten” eller ”Hotet mot livet” eftersom de uppenbarligen inte verkar vara böcker som ‘passar ihop’ med din nuvarande världsåskådning. Då är det kanske dumt att anstränga sig med att läsa böckerna. Att ändra världsåskådningar är nog också det svåraste man kan ge sig på och detta vet jag av egen erfarenhet men då vet man förstås redan hur det ser ut på ‘andra sida’ eftersom det var där man drack sin ‘modersmjölk’. Jared Diamond kan kanske erbjuda lite mer välkammad insikt i denna fråga och hans böcker kanske du skulle gilla.

    Nu ska jag för övrigt åka till Chalmers och diskutera den ‘vetenskap’ som min sista doktorand håller på med.

  15. 115

    ” Så då menar dessa forskare att om vi har flera val i affären så ska vi välja den vara som är fjärrproducerad och giftbesprutad, för hälsan och miljön.
    Kan man misstänka att även SLU-forskare kan vara påverkade av industrin?” citat…

    Enkel matematik…om man Nu importerar 30% av sånt som vi producerar själva just nu, jag vet inte…
    och ”ekologiskt jordbruk” har sämre avkastning/ha …hur mycket sämre det vet jag inte men det är i alla fall sämre än ”konventionellt jordbruk” om vi går över till 100% ”ekologiskt jordbruk” och avkastningen är 50% i genomsnitt i jämförelse med ”konventionellt jordbruk” …alltså det går åt dubbelt så mycket diesel/enhet.. dessutom måste vi importera ca 50-60% istället för 30%….snacka om Transporter och Fjärrproducerat….är det ekologiskt?…jag vill ha ekologisk mat men om man köper t ex några ekologiska citroner så får man slänga nån efter några dagar…de har blivit förstörda oftast mögliga…nu tror ju jag att det ekologiska kommer att kunna producera mer/ha kanske rent av 90% i jämförelse…och jag tror att även ”konventionellt jordbruk” blir miljövänligare och är ganska miljövänligt redan… och är väldigt nära ekologiskt producerad mat….

  16. 116

    Nu slänger vi redan för mycket mat, om vi kan minska svinnet så är vi en bra bit på väg..

  17. 117

    @ Anders Rydén:
    Absolut skillnad: Djur ökar myllan genom ökad kolbindning medan åkerbruk minskar desamma. Något som många inte känner till och bör utgöra den viktigaste plattformen för nuvarande och framtida jordbruksplanering.
    Om man lägger till ”mobgrazing” som ”efterbrännkammare” gissar jag att man kan dubbla kolbindningen= mullökningen., genom att dämpa ohejdad oxidation av djurspillningen.
    Om du söker på ”Peter Ballerstedt” har han en föreläsning där han visar att betesdjur är kolnegativa, dvs de nettobinder kol i marken. Han gjorde även en annan demonstration av avrinning från åkermark(1), åkermark med vinterväxt(2) och djur(3). Grumligheten gick från kraftigt grumligt till klart , 1-2-3. Dessvärre inga kväveanalyser!

  18. 118

    @ åke:
    Hej Åke!
    Läs gärna det tidigare inläggen som klarar ut en hel del av matematiken.
    T.ex att det blir låg avkastning från organiskt direkt när man tar bort konstgödseln, sedan stiger avkastningen och beroende på hur mycket arbetskraft (sysselsättning !) kan man har vida överstiga den o-ekologiska produktionen.
    Den andra riktigt kraftiga poängen är att utsläppen minskar kraftigt, t.ex kväveutsläppen går ned nära noll. Med organiskt djurbruk med gräsbete, varierade kvävebindande växter (djuprotad klöver t.ex) , punkt-ogräs och hö på vintern ökar avkastningen år från år. Alltså precis tvärtom mot vad professorerna påstod, som måste a stirrat på vad som kan hända precis vid övergång till orgniskt/ekologiskt.
    Förutom att vi får åtminstone lika stor mängd mat är den giftfri och smutsar alltså inte ned någonting, vilket betyder att även fiskbestånd kan återgå till vad det ofta var innan de regelbundna algblommningarna började på 1930-talet.
    Finns mycket mer !

  19. 119

    @ åke:
    Förr ”slängde” vi också mat men ”den sparades” vanligen eftersom den nästan alltid gick till grisar.
    Så namnet ”spargris” är ingen tillfällighet som hittats på av någon bank.

  20. 120
    Margareta says:

    Jag har lagt märke till hur dagen efter en artikel i DN, där rubriken var negativ för ekologisk odling, det kom in en brett uppslagen insändare, som var ett papegojacitat av de ekologisk-odlings-negativa professorerna. Däefter inget mer i frågan.

    I ursprungsartikeln förekom visserligen en kort passus om, att det fanns andra åsikter på SLU, men totalt fungerar därför DN, som en megafon för ”professorerna.”

    Jag hade förväntat mig en artikel/redogörelse, som redogjorde för den andra expertsidan.

    Hur skall man tolka detta?

  21. 121

    1km från vår Icabutik ligger en bondgård. Där köper jag ägg från frigående höns. Nästa gård, ytterligare en km bort. Var vi idag och handlade mjölk för första gången. 8 liter, endast nerkyld mjölk för 40 kr. Plus att barnen fick hälsa på kalvarna och se en ko kissa. Nu förlorar Ica 5-7 tusen om året och en granne får istället 3 000 extra per år. Jag kan köpa min mjölk dygnet runt och det är självbetjäning. ”Mina” gräsbetande mjölkkor är det första man ser när man besöker min by.

    På andra sidan viken, tre km bort. Bor min ekobonde. Han fyller min frys med grönbeteskött och alla sorters vilt, 30-40 kr per kg. Hos honom kan jag också köpa allt virke jag behöver.

    En km norr om mig ligger Lantbruksskolan. De föder upp de grisar som sedan blir ”Glada utegrisar” hos vårt lokala slakteri i Brantestad 40 km härifrån. De grisarna kostar 40 kr/kg. Att slakta en tjur kostar 1,5 tusen.

    20 km norrut har vi en drömmare som odlar ekologiska grönsaker och föder upp ekologiska grisar för 56 kr per kg.

    10 km åt ett hemligt håll har vi vår lokala svartslaktare. Där säljer lokala hobbyuppfödare sina djur eftersom de inte får betalt för köttet annars.

    För fem år sedan fanns det inte något alternativ till Ica. Lär jag mig att hantera mjölken så kanske jag både kan göra ost och smör. Det öppnas ständigt nya dörrar till framtiden. Fantastiskt att fyra av byns närmaste gårdar levererar huvudparten av min föda. Inte så konstigt att man blivit kaxig i debatten.

    I Stockholm kan man äta lika bra mat som jag om man har råd. För det är mycket dyrt. Här ute på landet behöver jag nästan inga inkomster för att överleva på världens bästa mat.

    Hade fisken varit ätlig så har vårt företag strandtomt. Men fisken är inte ätlig längre, här hos oss.

  22. 122
    Professor Göran says:

    @ Georg W:

    Jag gillar verkligen din inställning till det ‘goda livet’ och din kämpaglöd mot all idioti för att försvara detta liv!

    Själv hämtade jag för några timmar sedan 10 liter mjölk som kom spenvarm direkt från mjölkmaskinen och den mjölken håller nu, fortfarande varm, på att bli till filmjölk som vi kan provsmaka imorgon. Det verkar som om hustru min tål just mjölken när den blivit filmjölk och jag antar att detta beror på att mjölksockret har förbrukas i den bakteriella processen som förvandlar mjölken till filmjölk. Någon som vet hur det ligger till med den saken? De ‘goda’ bakterierna som vi får i oss med filmjölken inbillar jag mig nu också hjälper till att få ordning på tarmfloran.

    Imorgon ska jag hämta 30 liter till som det ska bli julost av.

    Nu ‘puttrar’ också en vildfångad Pinklax från Alaskas friska vatten i en glasburk för att bli till delikat ‘surfisk’ om en vecka med hjälp av just filmjölken.

    Sedan har vi nu frysen full av gräsbetat kött och inälvor från Norrbete tillsammans med ‘ekologiskt’ ‘närodlat’ lammkött. En laddning med lever och köttben är nu också på väg från Norrbete. Grisspäck av ekotyp har jag dock inte lyckats få tag vilket är tråkigt för det behövs verkligen i leverpastejen jag gör som består av hälften lever hälften späck.

  23. 123

    @ Margareta:
    Tveksamt. För att en kommentar skulle ”stanna” på Svd sidorna var jag tvungen att ”klistra in” den ca 3 ggr, eftersom den togs bort typiskt inom 30 minuter. Sista kommentaren – samma som innan- stannade till dan därpå. Den postades långt efter 12. Tråkigt !

  24. 124

    @ Georg W:
    Så roligt med positiva berättelser av er som nu ‘vet’ och kan klara er förträffligt på lokala resurser! Även ICA kan bli bra den dag dom kundanpassar sig, på riktigt! Och Göran’s filbunke liknar vad jag själv erfor som 6-åring. Den upplyftande grädden omvandlades under en enda natt till något som kanske idag kan liknas till yoghurt, men smakade helt fantastiskt, i jämförelse! Det var då min vän, en gång för….
    Så med riktig opastöriserad och ohomogeniserad mjölk kanske dåtid kan bli nutid igen!
    Lycka Till, vi följer i era fotspår!

  25. 125

    @ Professor Göran:
    Kan du posta recept på leverpatejen ”hälften späck och hälften lever”. Ursprung och tillredning, till en oinvigd stackare. Måste komma igång med lite mer sofistikerat !

  26. 126

    Nu vet ju inte jag om det går att skicka grisspäck på posten? Annars får ni väl ta en tur till mina trakter om något saknas. Jag ska säga att mina priser baseras på att jag får mina köttbitar i ett stycke. Annars såg jag att ekogris kostar 110 kr/kg. Halva priset om man styckar själv.
    Här kan man säkert köpa späck från ekogris:

    http://www.sollidensgardsprodukter.se/

  27. 127
    Professor Göran says:
  28. 128
    LCHF-Bengt says:

    När tankarna flyger iväg ibland så kan man ju fundera på varför är naturen emot oss människor, vi blir sjuka, drabbas av stormar, vulkaner, översvämningar, torka, osv. Att då samtidigt utsätta oss för dålig mat skapar en hög sannolikhet för att det slutar illa. Med hjälp av den otroliga klokheten människan har, försöker vi med alla medel att utrota varandra, med alla tänkbara metoder känns det som.

    Något vi vet är att jordbruket med plogen, konstgödning, GMO, är totalt motsatsen till naturligt samspel mellan olika livsformer och näring. Vi människor är en varelse som det naturliga urvalet har skapat, som var perfekt anpassad till det som fanns att äta i området vi befann oss i.
    Dags att anpassa sig till naturen nu, för den kommer att besegra människan till slut med den livsstilen vi har idag.

  29. 129

    @ Professor Göran:
    I Europa får GMO inte säljas direkt till konsumenter, vad jag förstår. Men väldigt få är idag medvetna om att EU importerar mängder med GMO produkter som matas dagligen till många av våra icke ekologiska djur.

    Som artikeln länkad till nedan säger:
    Mjölk, ägg och kött producerat med lite eller mycket GMO rester i äter vi dagligen även i Sverige så länge vi inte väljer organiskt.
    Samma med allt kött som kommer hit från Argentina etc. Rester av Bt toxiner som kan förstöra tarmar på djur så att dessa blir så tunna att de inte kan användas till korvskinn finns alltså i nästan allt kött vi dagligen köper på Konsum eller ICA. Inte så mycket så att vi blir sjuka direkt, utan långt senare kan sjukdomarna komma, om vi inte vänjer oss såklart, men vi vet inte! Och giftinnehållet kan mätas men deklareras inte och ingen vet precis hur farligt det är. Stopp för import av mat som innehåller mätbara Bt-toxinrester tror jag direkt blir ett självklart krav för dom flesta så snart vi känner till den enorma men tysta GMO-trafiken. Åtminstone giftrestdeklaration till att börja med.

    Efter ett längre sökande börjar det nu bli klart för mig att min frus långvariga IBS, som började ca 2000 och beskrivits av läkare som ”tunna tarmväggar”, väl kan ha ett samband med att vi ätit ”vanlig mat” ! Lite ekologiskt då och då, men inte mer än 10% i snitt.

    Den indiska filmen ”Toxin on the platter” på Mercola skrämmer. Men importerar inte även vi sådana där paket med snacks från USA med GMO , precis som i Indien? I så fall, har även vi problem med att myndigheterna (SLV ?) inte verkställer lagarna? SLV (eller Jordbruksverket) räknar ju inte ens socker i importerade färdigvaror och säger bl. a därför att vi äter mindre socker idag än för 50 år sedan trots att det är tvärtom! (Ann Fernholm)

    http://www.gmo-compass.org/eng/grocery_shopping/processed_foods/153.animal_feed_genetic_engineering.html

    Nedan en länk med en del volymsiffror från GM industrins EuropaBio, tydligen en lobbygrupp.
    http://www.europabio.org/why-does-eu-import-gm-crops

  30. 130
    Lars Henrik says:

    Uppenbarligen har den nya regeringen en ny hållning till GMO:

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6025226

    Man talar om för Livsmedelsverkets representant hur hon ska rösta och hålla truten.

  31. 131
  32. 132

    Rune Lanestrand skrev redan i F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 5/99

    ”Mediaoraklet Marit Paulsen är för alla EU-motståndare – och det är en dryg majoritet av svenska folket – inkarnationen av svek, lögner och en fullständigt hämningslös anpassning till de uppdragsgivare som betalar bäst.”

    http://fib.se/fib_1/marit.html

    http://youtu.be/Ashck_1JiGA

  33. 133

    Svårt att upprätthålla chimären av medlemsinflytande och demokrati:

    KF Väst röstade för bojkott
    Gunnar Olofsson, Borås 16 november 2014:

    ”Trots omläggningen från direktdemokrati till ägarombud inom KF Väst (totalt 385.000 medlemmar) röstade dagens stämma ändå för en motion om bojkott av israeliska produkter.

    Som väntat satt det hårt åt – detta eftersom ägarombuden sannolikt inte representerar medlemsopinionen utan generellt är mer styrelselojala – men efter sedvanliga hörfel från podiet, votering och rösträkning, kunde siffrorna till sist skrivas 18-16 i motionens favör. Två ombud lade ned sina röster.

    Styrelsen erkände utan omsvep att förra årets motion aldrig vidarebefordrades till den centrala, nationella, KF-stämman för beslut – eftersom detta inte uttryckligen krävdes i texten – och kunde efter mötet meddela mig att även årets motion kommer att gå samma väg. Alltså inlämnas till COOP centralt, för att där ännu en gång sannolikt läggas åt sidan. Om inte COOP-medlemmar i hela Sverige försöker få COOP att agera, förstås…”

    http://fib.se/inrikes/item/4582-kf-vast-rostar-for-bojkott

  34. 134

    Miljoner av amerikaner varnar Storbritannien för GMO:

    ”The Americans warn that after nearly 20 years of use, GM ingredients are now everywhere in their food chain – over 70% of all processed foods in the US contain them. As a result, traces of glyphosate – the active ingredient in Roundup – have been found in high levels in the breast milk and urine of American mothers as well as in their drinking water. The levels in the breast milk were around 1,600 times higher than what is currently allowable in European drinking water.”

    http://sustainablepulse.com/2014/11/13/57-million-americans-warn-uk-dangers-gm-food-farming/

  35. 135

    @ Martin Gustavsson:

    GMO:

    • Lower yields than equivalent non-GM crops
    • Higher chemical inputs and seed prices that are 3-6 times higher than conventional seed, leading to lower profits for farmers
    • The risk of cross pollination and contamination of non-GM fields and the loss of export and organic markets due to high levels of contamination
    • Increased pesticide use; research suggests that farmers who planted Roundup Ready crops use 24% more herbicide than non-GMO farmers planting the same crops
    • Superweeds and superbugs that are resistant to either Roundup or the toxin produced by Bt plants
    • Destruction of the natural environment including threats to beneficial insects such as bees and butterflies and harm to important soil organisms
    • Studies showing numerous threats to health from eating GM foods and their associated pesticides.
    • Lack of scientific consensus on the safety of GMOs
    • Increasing corporate control over the food supply

    http://www.theletterfromamerica.org/

  36. 136
    Lars Henrik says:

    ”De fyras gäng” har gett sin slutreplik i SVD :

    http://mobil.svd.se/opinion/ekologiskt-en-atervandsgrand_svd-4132501

  37. 137

    Hej!
    Nu är det bevisat. SLU-forskarnas katastrofinlägg om att ekologiskt odling skulle ge oss svält är en lögn.
    Detta kan vi höra i dagens nyhetsreportage men vill du läsa rapporten från Berkely följer du länken http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/282/1799/20141396
    En kortare version är från Berkleys nyhetscenter http://newscenter.berkeley.edu/2014/12/09/organic-conventional-farming-yield-gap/

    Glad fortsättning på 2015
    Erik Karlsson

  38. 138
    Margareta says:

    @Erik Karlsson

    Bra länkar!

    Skulle det hjälpa tro, om man förslagsvis sände dessa till DN, som efter vad jag funnit, tryckt
    ” ensidigt” i de fyras gäng-anda ( Dvs i den anda, som de fyra professorerna från SLU representerar.) och med samma mail sända kopior till andra tex folkpartiet och Marit Paulsen osv??

  39. 139
    Mayne Sundewall Hopkins says:
  40. 140
    Lars Henrik says:

    De fyras gäng fortsätter sin kampanj, nu i UNT:

    http://mobil.unt.se/start/eko-odling-ger-inte-uthallighet-3552647.aspx

  41. 141
    Konsument i Sverige says:

    Här i Västernorrlands läns landsting satsar man stort på ekologisk mat. Det bådar gott för landstingets patienter. Hoppas att det stänker på kommunal äldreomsorg också!
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6066692

    Landstingets motto är liv och hälsa!

  42. 142
    Konsument i Sverige says:

    Jag föredrar ju ekologiskt och köper det så ofta jag kan, men man ska tänka på att de ekologiska varorna har kort hållbarhetstid och därför ska man inte köpa så stor mängd vid ett köptillfälle. De ekologiska kommer oftast från andra länder än Sverige och har därför en lång plocktid/transporttid vilket gör att produkten är ”lite” gammal vid köptillfället.

    Jag menar dock inte att besprutad produkt på något sätt är att föredra med lång hållbarhet.

    Ett sätt att undvika matsvinn är ju att inte köpa produkter i nät, inte heller typ 3 för 10 kr eller 2 för 18 kr. I mitt hushåll så blir det nästan alltid matsvinn av det. Trots LCHF. Mycket är tyvärr förpackat och det är svårt att köpa lösviktsprodukter.

    I konditorinäringen kom man på att göra muffinsen dubbelt så stor, när målet var att sälja två muffins till varje kund!

  43. 143
    Lars Henrik says:

    @ Konsument i Sverige:
    Helt sant det du säger!

    I vårt hushåll är det speciellt ekologiska tomater (Holland och Spanien) och ekologisk ost som varit problematiskt. Fast vi köper kanske inte så mycket i riktiga storpack å andra sidan…
    ——————————————

    I år har jag tänkt mig göra egen surkål i en nyligen införskaffade syrningskruka. Med egenodlad vitkål! 🙂

  44. 144
    Konsument i Sverige says:

    @ Lars Henrik:
    Surkål – det låter bra. Det såg jag en gång på TV hur de ädla kockarna gjorde eller köpte av en ädel tillverkare, minns inte riktigt.

    När det gäller tomater, eko eller inte, så är dom inte särskilt goda så här års. Jag köpte gurka på Coop i juletid, men det var helt bortkastat, seg och smaklös. Det var inte eko dock. Just gurka innehåller ju i stort sett bara vatten, så man kan lika gärna skippa den. Inte prisvärt.

    När det gäller frysta grönsaker (gärna eko det också) så har jag funderat på om det egentligen är bättre kvalité på frysta då de snarare borde vara helt mogna vid skörd än färska som plockats i förtid? Vad tror du?

  45. 145
    Lars Henrik says:

    Konsument i Sverige Skrev:

    När det gäller frysta grönsaker (gärna eko det också) så har jag funderat på om det egentligen är bättre kvalité på frysta då de snarare borde vara helt mogna vid skörd än färska som plockats i förtid? Vad tror du?

    Det är antagligen som du säger. De ”färska” grönsakerna i butiken skördas ju innan full mognad och därmed innan full näringsmängd uppnåtts. Speciellt om de måste färdas långt till butikerna. Mognaden fortsätter ju i regel ett tag till efter att de skiljts från jorden fast utan näringsupptagning.

    De frysta borde kunna få mogna på rot innan infrysning men jag vet inte om man låter dem göra det. Däremot kan ju konsistensen påverkas av frysningen. Och vad händer med näringsämnena vid frysningen?

  46. 146
    johan Vestlund says:

    @Erik Karlsson:

    Intressant, och egentligen helt logiskt: Om tillgången till näringsämnen är lika borde resultatet bli detsamma oavsett om näringen kommer från konstgödsel eller naturlig gödsel. Hur tillgången är på naturgödsel har jag inte efterforskat i och därför ingen uppfattning om, men om det inte är en begränsande faktor så finns det inget matbristproblem med ekologisk mat. Vore intressant att få reda på mer om det.

    Det som är mer problematiskt är att dagens konsumenter inte vill betala så mycket för maten vilket gör jordbruket hårt rationaliserat, och som har framkommit I denna tråd, så verkar ekologisk mat inte möjlig att rationalisera lika hårt med samma avkastning?

    Själv vill jag gärna att vi även framgent har svenska gårdar och köper därför alltid svenskt kött och gärna lokalodlat, men visst funderar man ibland hur I h-e en dansk fläskfilé kan kosta 59 kr/kg när en från Siljanschark kostar 159 :- och en på Prioleva i Stora Skedvi kostar ännu mer. Men det är klart att när man smakar på dem vet man att det var värt det 🙂

  47. 147

    @ johan Vestlund:
    Vad tror du? 59 kr respektive 159 kr… Är det den svenska bonden/uppfödaren som kan tillgodoräkna sig ett högre kilopris än den danska? Vet inte om det var i denna tråd eller någon annanstans som jag läste att påslaget upp till 159 kr inte alls kom den svenska bonden/uppfödaren tillgodo. Det var snarare butiken/kedjorna som högg för sig.

  48. 148

    @ Arvid:
    Håller med den engelske kocken Jamie Oliver – handla på lokala gårdsbutiker (helst eko). Lite dyrare men det är i alla fall bonden som får pengarna för sitt slit och på det sättet kan vi alla bidra till att svensk djurhållning består. Det är absolut värt det att betala mer för giftfri mat; så mycket det nu är möjligt i vår mer eller mindre ”kontaminerade” miljö…

  49. 149
    Lars Henrik says:

    Lägre matpriser är ett resultat av genvägar där hälsa, natur, miljö får betala mellanskillnaden. Det är så jag ser på den saken numer. För mig är det ett perfekt exempel på hur snålheten bedragit visheten.

    Naturgödseltillgången är beroende på mängden djur i jordbruket och många jordbruk är idag specialiserade på enbart odling och har inte själv egen gödselproduktion. Jag har nyligen sett uppgifter om att den tillgängliga naturgödseln skulle räcka till en tredjedel av dagens odling i Sverige.

    För att få naturgödseln att räcka längre måste nog jordbruket ändras så att man tillför växtnäring genom bättre växtföljder och kanske förädla sorter som inte är så näringskrävande. Ett alternativ är såklart att man istället ökar produktionen av ekologiska animaliska födoämnen på bekostnad av spannmål (som vi ju redan vet är skadligt, både för människor och boskap). Då får vi samtidigt mer naturgödsel för den odling som vi ändå vill ha kvar. Med mer betesvall och äng ökar också mångfalden och rätt skött kanske djurhållningen t o m kan vara en kolsänka? För övrigt finns det fortfarande rationaliseringspotentialer i ekologiskt jordbruk. Jag tyckte det framgick av flera repliker i debatten om ekologisk odling efter ‘de fyras’ bredsida i SVD.

    Om klimatfrågan känns brännande anser jag att man bör titta på andra utsläppskällor än de från naturlig matproduktion. Det finns många att välja på, som dessutom sprider gifter tillsammans med växthusgaserna. Finns det en dold agenda i fixeringen vid kofisar?

    Detta är svårt för en medlem att säga men Naturskyddsföreningens ställningstagande i dessa frågor är mycket bekymrande och sannolikt beror denna på att de aldrig försökt se saken ur ett modernt nutritionsperspektiv. Det är just där, redan i starten s a s, som man går vilse. Och ställningstagandet blir extra farligt när man säger sig representera vetenskap. Har vi hört det förut?

    Kanske dags att flytta stöd från Naturskyddsföreningen till Kostfonden? Artriktig mat leder nog med större sannolikhet till en artriktig miljö än motsatsen.

  50. 150
    Konsument i Sverige says:

    Lars Henrik Skrev:

    Kanske dags att flytta stöd från …………………. till Kostfonden? Artriktig mat leder nog med större sannolikhet till en artriktig miljö än motsatsen.

    Apropå stöd. Konsumentverket delar ut 10 miljoner till Organisationer och Verksamheter. Kanske kan Kostfonden vara med på ett hörn?
    http://www.konsumentverket.se/Vara-omraden/Stod-till-organisationer/Beviljade-stod/

    Organisationsstöd:
    http://www.konsumentverket.se/Vara-omraden/Stod-till-organisationer/Beviljade-stod/Organisationsstod/

    Verksamhetsstöd:
    http://www.konsumentverket.se/Vara-omraden/Stod-till-organisationer/Beviljade-stod/Verksamhetsstod/

  51. 151

    Hej!
    Kostdemokrati aktualiserar en artikel i AB från 2005 som beskriver de onaturliga prisskillnaderna mellan svenskt och importerat kött http://www.kostdemokrati.se/midi/2015/01/14/bluffen-med-svenskt-kott/
    När vi pratar om att gödsla i den skala som krävs i lantbruket får vi inte glömma att all åkerarial inte varje år måste gödslas med dynga. Många ekoodlare använder sig redan nu av växeljordbruk och ett antal plöjer ned en skörd med ärtor för att en åker skall få en god, flerårig kvävegiva. Dessutom får vi inte glömma nyttan av den kompostering som sker och som främst mindre odlingar får sitt gödseltillskott ifrån.
    erik.karlsson@habotibble.se

  52. 152
    Lars Henrik says:

    @ Konsument i Sverige:
    Jag vidarebefordrade ditt tips till Kostfonden. Jag nämnde vem som gav det och var 🙂

    Hoppas det var ok?

  53. 153
    Johan Vestlund says:

    @ Arvid:

    Självklart går inte allt till bonden. Men om man köper lokala varor så får de iallafall en viss del av varans pris, vilket inte är fallet när folk köper importerad mat.

  54. 154

    Lars Henrik!
    Det var helt okay.

  55. 155

    Erik Karlsson Skrev:

    plöjer ned en skörd med ärtor för att en åker skall få en god, flerårig kvävegiva

    En gammal välkänd metod, kallas ibland gröngödsling, men det året blir det ingen ”nyttoskörd” från den åkern.

  56. 156

    Alla läsare är kanske inte hemma på begreppet gröngödsling så jag ger några exempel nedan:
    I gröngödsling ingår det fler metoder, allt från direkt nedplöjning av gröda till nedplöjning av det gröna som återstår av jordbruksprodukten efter skörd.
    Alternativ som återstår är att så radvis gröda för skörd, radvis gröda för nedplöjning. Detta fungerar främst med att man som ”gödning” väljer en lågväxande växt såsom en klöverart som blommar efter skörden och att den odlade produkten handplockas. Ett annat alternativ är en gröda som kan skördas tidigt följd av en sådd av den gröda som skall tillföra åkerarealen ”gödning” som sedan plöjs ned under hösten.
    Det är av vikt för att inte tappa näring att plöjningen sker strax före blomning men med en baljväxt kan man vänta till baljorna har bildats.
    Det finns fler varianter av ovan som att så vall tillsammans med ett snabbväxande sädesslag vilket används av lantbrukare för att kunna skörda vall år 2. Det går lika bra att plöja ned detta vid höstplöjningen. När vall plöjs ned kan man under ett par år framåt få sk maskangrepp på de jordbruksprodukter som växer under jord.

  57. 157
    Annika Dahlqvist says:

    @ 156 Erik Karlsson:
    Min man brukar gröngödsla genom att samla gräsklippet från gräsmattan och lägga ut det runt grönsakerna i landet. Gräsklippet dras sedan ner av daggmaskar och grönsakerna blir väldigt fina.
    Särskilt odlar han morötter, men han måste lägga över en odlingsduk för att inte morotsflugan ska äta upp dem.

  58. 158

    Håller helt med dig, Annika!
    Jag använder kompost, mulltoa, gräsklipp och urin som gödningsämnen med underbara resultat för allt odlande. Gräsklipp på våra lerjordar är ett måste där det fungerar som ett lock för att behålla fukten i jorden och för att locka daggmaskarna upp till ytan under torrperioderna.

  59. 159

    Jag har ju ägnat många år av mitt liv, på alla fyra i kamp mot naturen och något som vi kallar ogräs, precis som om gräs skulle vara tillåtet. Nu i rötslamsdebatten har insikten om att växten ackumulerar näringsämnen och mineraler från jorden, den växer i och att vi berövar jorden återbörden av växten när vi flyttar plantan och lämnar återbörden på annan plats. Jorden blir urlakad om inte ALLT som förlorades lämnas åter. Därför fungerar inte planetens jord i längden, om inte det som konsumeras också lämnas tillbaka fullt ut. Därför fungerar inte ekoodling utan djur. Egentligen borde djuret äta det som produceras på samma plats som det lämnar tillbaka. Att vi manipulerar markens kemiska komposition, tror inte jag i grunden och längden är bra. Även om det inte är något att slåss för.

    Problemet är att alla ekoodlare är inte drömmare och visionärer. Även omoraliska människor förstår att eko är framtiden och att det är där pengarna finns. Dessa människor saknar kunskaper om att all ekoodling måste kompenseras med gödsel och de urlakar sina jordar. När problemet uppstår heter lösningen människourin, om ingen djurbonde kan tillhandahålla gödsel. Därför har svenska ekoodlare nu en längre tid lobbat i EU för att få sprida miljöfarlig människourin på ekoodlingarna. Det som är glädjande är att EU förbjuder Sverige att göra det. De skakar på huvudet och undrar vad vi är för människor. Odla ekomat med giftig människourin?

    http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/ex_arb_hortprogr/EHP99-13/EHP99-13.HTM

  60. 160
    johan Vestlund says:

    @Erik Karlsson:

    Men, är det verkligen så bra att gödsla, med av människan producerat material? Vi hade en tråd någonstans i denna blogg där det framfördes tveksamheter om att inte använda avloppsrötslam, vad är skillnaden? Tungmetaller, hormonstörande ämnen och gifter kontrolleras i kommunalt avloppsslam, men inte vad jag vet prioner och vilka mikrober som är aktiva, vilket väl är skälet till att avloppsslam är tveksamt att odla grödor i. I och för sig kanske du äter grönsakerna själv och då kan man säga att du har slutit kretsloppet ”från jord till bord och tillbaka till jord”, men om du skulle bära på något smittsamt som går ner i jorden och tillbaka i maten, så kanske du inte ska bjuda andra på dina grönsaker?

  61. 161
    Lars Henrik says:

    Jag tror att om man är mycket noga med vad man själv stoppar i sig så kan nog ens egen urin vara en bra gödselform.

  62. 162

    Jag vägrar att lämna mitt hushållsavfall till förbränning eftersom allt jag äter är ekologiskt. Det ska komposteras på min tomt. Däremot borde vi lägga ner avloppsnätet och ta varje enskild medborgares återbörd på allvar! Det skulle förmodligen lösa varenda problem på Jorden, tror jag.

    Vi var och tittade på en underbar liten gård som vi ville köpa. Men det var utedass! Kan man välja utedass vid 60 och sedan leva med det i resten av sitt liv. Bara för att det är det enda rätta! Nej ibland måste man göra fel. Livet får inte bli för svårt. Ekologiska människor kan gödsla sin egen återbörd, tror jag. Men ICA-konsumenter bör lämna sin miljöfarliga skit till destruering och giftdeponering.

  63. 163
    Lars Henrik says:

    Ann Fernholm tackar för tipset om stöd från Konsumentverket 🙂

  64. 164
    Konsument i Sverige says:

    @ 164 Lars Henrik:

    Bra! Hoppas att det faller i god jord för Kostfonden.

    Konsumentverket har dålig information, men får bara veta vilka som beviljats stöd, inte vilka som sökt och fått avslag. Jag har följt detta några år och ser att det är samma organisationer/verksamheter år från år. Man borde få mera insyn, det är väl skattepengar som delas ut?

  65. 165

    Konsumentverket? Det låter som någon som har ansvaret för vilka miljöfarliga ämnen som finns i vår mat? Det låter som någon som ska skydda oss ifrån det vi inte vet och informera oss om vad vi behöver veta. Undrar vad dom sysslar med?

  66. 166
    Konsument i Sverige says:

    Konsumentverket är en statlig myndighet som finns till för konsumenter. Här kan du läsa om vad vi gör och om att arbeta hos oss.

    http://www.konsumentverket.se/Om-oss/

  67. 167
    johan Vestlund says:

    @ Erling 155 och Erik Karlsson 151:
    Men då är vi tillbaka på ruta ett; att ekologisk odling inte klarar av att försörja jordens befolkning. De där uppsalaforskarna kanske har rätt ändå, om man ska låta åkrarna ligga i träda vartannat år?

    För övrigt har Georg W (159) rätt i att man inte bara kan gödsla jorden med hjälp av kvävebindande grödor. Jorden behöver även fosfor och där är stallgödsel en utmärkt källa i mån av tillgång. Det som behövs därutöver kan man förhoppningsvis plocka upp ur havet, så blir även det kretsloppet hållbart, det fans en artikel om det i höstas i tidskriften Ny Teknik. Nja sager en del, havet är skitigt, men vaddå – man kan väl rena det då? Frågan löd om ekologisk odling leder till svält – och om man med ekologisk odling menar att kretsloppen är slutna och giftfria, så kan är min uppfattning att ekologisk odling inte behöver leda till svält, men det är långt ifrån vad kravodling presterar idag.

  68. 168
    Lars Henrik says:

    @ johan Vestlund:
    Det är problematiskt, precis som du pekar på men jag tror inte det är omöjligt. Dels går uppåt en tredjedel av maten i svinn, det mesta redan innan det når butiken. Dels är maten är mycket orättvist fördelad i världen. Kan man åtgärda dessa problem löses mycket.

    Angående gröngödslingen kan man ofta dra en nyttoskörd plus en gröngödsling per år. Träda behöver inte göras vartannat år. I Naturskyddsföreningens årsbok 2013 ”Jorden vi äter” sägs att ekologiska odlingar i flera delar av världen kan leverera stora skördemängder, samtidigt som t ex moderna GMO-grödor a la Monsantos principer vid flera tillfällen helt misslyckats att leva upp till sina löften. Jag tror ‘de fyra’ medvetet avrundade de ekologiska resultaten nedåt. Det menades i vart fall i flera av meningsmotståndarnas svar.

    Och som sagt: Hur skulle ett ‘LCHF-jordbruk’ kunna fungera? Där odlas t ex inte enorma arealer med spannmål. Här saknar vi helt kalkyler. Själv tror jag att i Sverige skulle det kunna fungera mycket bra. Vi skulle ha mycket stora ytor för bete om man inkluderar möjlighet till skogsbete. Tänk vilket lyft för natur och mångfald det skulle innebära! Om man också tillämpade lämpliga delar av Joel Salatins och Alan Savorys idéer tror jag det skulle kunna bli överaskande bra.

  69. 169
    Lars Henrik says:

    @ Lars Henrik:
    Jag får också ett allt starkare intryck av att somliga industriintressen övertygat politiker om att det är skogsbruk och inte jordbruk som är lämpligast att satsa på i Sverige. Annars hade kanske politiken varit mer jordbruksvänlig över lag?

  70. 170

    Naturligtvis går det att stoppa svälten och samtidigt ha ett ekologiskt tänk i produktionen av mat till jordens befolkning. 8 miljarder människor behöver bara tänka om. De grödor, livsmedel som är högavkastande och samtidigt mest lämpligt näringssammansatta måste prioriteras och då är inte köttproduktion en av dessa.
    Vi måste inte använda fekalier i jordbruket. För att ta en källa till att enkelt få fosfor (fosfat) och kväve är att odla grönaljer som gödningsämne. På köpet får vi även kisel. Även rening av sjöar från alger kan vara ett alternativ men här behövs mer forskning för att få ner kostnaderna.
    Under mellantiden tror jag dock att vi måste acceptera att viss gödsel går direkt ut på åkrarna.
    Jag ingår i debatten om att avloppsslammet måste bort från vår natur omgående eftersom det gör allt från att förstöra god jordbruksmark i tusentals år till att ändra vår arvsmassa. Det enda nuvarande sättet att ta det omhand för oss så skonsamt som möjligt, det är att bränna det och återvinna de resurser som vi för närvarande behöver till jordbruket, m fl resurser.
    Urin och avföring från både djur och människor kan renas och återvinnas på samma sätt.
    En normal mängd av fekalier i avloppsslam är 15% av den totala mängden.
    Mer ocencurerad info om avloppsslam finner ni främst på http://håbo-tibble.se/ och http://www.renakerrenmat.se/

  71. 171
    Professor Göran says:

    @ Erik Karlsson:

    Eldar man inte rötslam redan nu på sina håll?

    Men vad händer med tungmetallerna?

  72. 172

    I Sverige sker ingen kommersiell eldning trots att svenska företag har kommit längst med en helt ren återvinning av innehållet i askan. Ett lyckat långtidsförsök gjordes nylingen på EnaEnergi i Enköping.
    Vissa tungmetaller blir flyktiga vid denna förbränning som ligger över 800 grader och dessa får rökgasreningen ta hand om. Andra tungmetaller lakas ur askan.

    När återvinningen är riktad mot att främst ta vara på fosforn ser återvinningsresultatet från provförbränningen på EnaEnergi ut så här:
    – Ammoniumfosfat, gödselmedel
    – Kalciumfosfat, foderfosfater
    – Järnklorid, aluminiumsulfat, fällningskemikalier
    – Kalciumkarbonat
    – Kalciumklorid
    – Gips
    – Tungmetallsulfider (till deponi)
    – Lakningssand, olöst rest
    källa: EaseyMining
    Fällningskemikalierna återvinns och kommer därmed att ingå i ett kretslopp.

    Danskarna ligger långt framme i Europa.
    Det tragikomiska är att svenska Vattenfall är huvudägare av den största anläggningen som komersiellt förbränner avloppsslam i Europa, Vera utanför Hamburg?
    I Sverige är det de som skall skydda oss från onödiga gifter på slu, Svenskt Vatten, REVAC, m fl som hindrar ett politikerbeslut om komersiell förbränning. Hanteringskostnaderna är beräknade att bli 3-5% högre än i dag. I dag, när dom betalar slambonden upp till en tusenlapp per ton rötslam på hans åkrar. Det är pengarna som styr även slambondens framfart.
    Du kan läsa mer om slamförbränning på bl a http://håbo-tibble.se/dokument/alternativ.html

Speak Your Mind

*