Kostdebatt i Läkartidningen

Tommy Cederholm skrev en artikel i Läkartidningen i juni, en kommentar till metaanalysen av Chowdhury som visade att mättat fett inte är sämre för hälsan än omättat fett.

Ralf Sundberg och Tore Schersten har nu fått in en svarsartikel: Receptskrivning måste bli rätt även när det gäller kosten.

Läkartidningens redaktion har låtit Cederholm skriva en ”slutreplik” i samma nummer: Fett av bra kvalitet och i rätt mängd är viktigt i en hälsosam kost.

Cederholm skriver bl a:

”Vegetabiliska icke-trop­iska oljor (utan transfetter) innehåller de essentiella fleromättade fettsyrorna linolsyra (omega-6) och alfa-linolensyra (omega-3), och fet fisk innehåller de marina omega-3 fettsyrorna EPA och DHA. Dessa fettsyror måste tillföras kroppen med maten, och är bland annat oundgängliga för att reglera livsnödvändig inflammationsaktivitet [2]. Mättade fettsyror klarar kroppens egen metabolism genom »de novo lipogenes« själv att producera för lagring av energi och uppbyggnad av cellmembran.

När intaget av mättade fettsyror blir högt, och vid hög andel mättade fettsyror i cellerna, aktiveras desatureringsenzymet SCD. Studier från vår forskargrupp i Uppsala indikerar att aktivering av SCD är en starkare markör för både hjärt- och cancersjuklighet än blodnivåerna av de enskilda mättade fettsyrorna [3].

Danska kollegor som till exempel Arne Astrup har lagt fokus på att via lagstiftning reducera transfettintaget [4]. För övrig konkluderar man i den refererade artikeln att omega-3-rika livsmedel (rapsolja, nötter och fet fisk) och olivolja är att föredra framför livsmedel med högt innehåll av mättat fett (smör).

Följer man ett hälsosamt kostmönster, såsom det anges ovan, är sannolikheten stor att intaget av olika typer av fett hamnar inom rekommenderade intervall; mättat fett <10 E%, omega-6 fett 5–10 E%, omega-3 fett 1–5 E%, enkelomättat fett 10–20 E% och transfett <1E%.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Deltar i och leder internationella forskarstyrda studier som villkorslöst delfinansieras av företag som Nutricia/Danone, Nestle Medical Nutrition och Fresenius Kabi. Ger föreläsningar som arrangeras av en rad olika företag; arvoden utbetalas till Uppsala universitet. Icke-arvoderad akademirepresentant i styrelsen för Swedish Nutrition Foundation. Ledamot av Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa.”

Vi får återkomma senare med fortsatta kommentarer och debatt i detta ämne.
Ralf kanske kommer med ett motinlägg i sin blogg, eftersom Läkartidningen har avslutat debatten.

Min kommentar:

Första deleln av Cederholms artikel är rundsnack som går ut på att vi ska ”lita på experterna” och inte experimentera oss fram själva med olika kostvarianter.

Vegetabiliska oljor innehåller i majoritet omega-6, och nästan inget av de långkedjiga omega-3 som vi måste ha för att bygga  våra cellmembraner. Vi har en mycket begränsad förmåga att förlänga de korta omega-3-syror som finns i vegetabiliska oljor. De långa omega-3 finns mest i fet (vildfångad) fisk, och i fett från gräsbetande djur.

Han skriver att mättade fettsyror kan vi producera själva, men han nämner inte att det sker mest genom att omvandla kolhydrater till mättat fett, och att den processen går via förhöjt blodsocker och blodinsulin, vilka är sjukdomsframkallande mekanismer. Det bästa sättet att få vårt behov av mättade fettsyror är naturligtvis genom att äta naturligt mättat fett.

Sen skriver har att vid hög halt av mättade fettsyror i kroppen ökar nivån av desatureringsenzymet SCD, vilket är en stark markör för hjärt- och cancersjuklighet.
Oavsett var dessa mättade fettsyror kommer ifrån, från intag eller lipogenes från kolhydrater – hur förklarar han att vi är så många som mår så mycket bättre sedan vi minskat intaget av kolhydrater och ökat intaget av naturligt mättat fett?
Samt att många forskare, bl a Chowdhury, har funnit att intag av mättat fett inte har samband med ökad hjärtsjuklighet?

 

 

Comments

  1. 1

    Här har vi äntligen den efterfrågade debatten mellan Livsmedelsverkets vetenskapliga expertis och oss. Den här presentationen visar att vår myndighet baserar sin vetenskap på den forskning som Ancel Keys genomförde på 50-talet. Det finns ingen forskning som blivit grundligare ifrågasatt och prövad som denna Ancel Keys’ forskning, enligt livsmedelsverkets vetenskapliga expert.

    Det verkar alltså som myndigheterna ser Ancel Keys som ICKE överbevisad. De tror på ”Seven countries”-studien och baserar sina kostrekommendationer efter den. Makalöst!

    Snälla någon, säg att jag måste ha missuppfattat det här?

  2. 2

    ”Slutreplik”? Varför ska han ha sista ordet? Varför ska hans svammel få stå oemotsagt?

  3. 3
    Annika Dahlqvist says:

    @ 2 Steffen:
    Man kan ju fråga debattredaktören, men jag tror inte att man får något vettigt svar. Självklart är det så att Läkartidningen favoriserar ”etablissemangets” åsikter.

  4. 4

    Tycks som att prestige ( eller i värsta fall direkta eller indirekta mutor ) är viktigare än folkhälsan
    för det skattefinansierade verket. Bedrövligt. Man undrar om det är lika illa ställt på andra håll.
    Och hur mycket skattepengar som slängs i sjön ( kanske snarare i Big Pharmas plånbok )

  5. 5
    Thomas Jansson says:
  6. 6

    Här en av Cederholms obevisade påståenden:
    ”Dagens kostrekommendationer har bidragit till att hjärt–kärldödligheten halverats och att medellivslängden ökat med 7–10 år på ca 30 år.”
    Att hjärt-kärdödligheten har halverats är ok, men insjuknandetalet, morbiditeten, har inte ändrats nämnvärt. Slutsatsen måste då bli att vi har blivit bättre på att ta hand om hjärt-kärlsjuka, så de överlever sina händelser.
    Sedan säger han av och till att det är svårt att påvisa hur intaget av olika fetter slår mot hälsan. Trots detta svaga underlag har han mage att rekommendera en fettbalans. Var tar han allt ifrån???

  7. 7

    Annika, har Du sett denna artikel om cancer och blodsocker?
    http://fof.se/tidning/2012/3/tumorens-enorma-sockersug
    När man tagit till sig hur IGF-1 och Insulin fungerar står det helt klart att lågkolhydratkost är oerhört effektivt som prevention mot olika vällevnadscancrar, medan det blir svårare med redan etablerade cancertumörer. Man lever absolut längst och friskast om man håller kolhydraterna till ett minimum hela livet.

  8. 8
    Lars Henrik says:

    @ Erling:
    Jag läste denna artikel och refererade dokument från MD Anderson för något år sedan. Mycket intressant och helt i linje med vad vi ofta diskuterat här.

    Jag har försökt att ta upp denna forskning med vårdpersonal i samband med en cancerdiagnos i familjen men tyvärr bara mötts av oförstående.

    Saftglasen och fruktkrämerna regerar fortfarande på sjukhus och äldreboenden.

    ps. På förekommen anledning: Salt- och vätskeersättning i samband med värmebölja verkar de heller inte ha en aning om. I vart fall inte i äldrevården. Min mor befanns okontaktbar en morgon och det blev ambulans till NÄL. Allvarlig uttorkning och hjärtfel. Efter många påsar saltlösning intravenöst var hon i bättre skick än jag sett henne på flera månader, möjligen år. Sedan tillbaks till äldreboendet och fruktkrämerna igen…

  9. 9

    Visst är det konstigt när de s.k. hälsoexperterna ideligen dansar runt kärnproblemet i ringdansen, som finansieras av Big Food – Danone, Nestlé, m.fl. – och inte halkar i en klicks smör, kokosfett, oliv- och rapsolja, när de är säkert inhägnade i den gamla kostcirkeln med sandpapper på dansgolvet till tonerna av The Big Foods med vokalisterna Danone och Nestlé.

    Själv dristade jag mig till, med risk för felsteg, att efter att par års uppehåll pga. höftproblem ta en bugg på dansbanan härom kvällen på Malmöfestivalen till Wizex, där bl.a. Charlotte Perelli startade sin karriär, ihop med min frus och min ena bugglärare. Visst satt grundstegen, men jag fick hjärtlig hjälp då de blev lite fel och kom rätt igen.

    Tänk om dessa s.k. näringsexperter kunde lära av all den praktiska erfarenhet, som finns hos alla som provat lågkolhydratkost, och våga ta en svängom i en LCHF-bugg till ”Annikas” dansband och bli vänligt och glatt visade rätt steg då de missade.

  10. 10

    Javo Skrev:

    Tänk om dessa s.k. näringsexperter kunde lära av all den praktiska erfarenhet, som finns hos alla som provat lågkolhydratkost, och våga ta en svängom i en LCHF-bugg till ”Annikas” dansband och bli vänligt och glatt visade rätt steg då de missade.

    Jo… – Javo – det skulle göra dom flesta gott. Dans till god musik = musik live – där ljudtrycket håller sig under 85 dB(A) är ett livselexir – för såväl äldre som yngre och alla däremellan. Buggkurser har jag besökt sedan 1995 och gör fortfarande en eller flera gånger per år.

    Dock… – för ca tre år sedan så övervägde jag helt att sluta med att besöka dansbanorna för kasedans för gott – enär jag då upplevde ljudtrycken i de allra flesta fall var så höga – och då särskilt uttalat för basgitarren och trummorna – att det ej gick att njuta av musiken. Dansmusiken live bara stressade och tröttade kroppen – såväl som att hörseln for illa = jag blev lomhörd efter några få minuter och hade då och då även tinnituskänningar.

    Men då kom jag på att köpa musikproppar – så därför tar jag fortvarigt på kasedans för mogen ungdom minst en gång per vecka. För att om möjligt bidra till att dansorkestrarna sänker sina på tok för höga ljudtryck – så rankar jag varje danskväll på min blogg – och skickar sen ett email till dem om det. Min ranking är huvudsakligen inriktad på värderingen av ljudtrycket – enär jag har skaffat mig en ljudtrycksmätare = dB(A)-mätare för den sakens skull.

    Ett fåtal orkestrar uppskattar detta, ett fåtal ”skäller som bandhundar” på mig för det – och de allt överskuggande flesta ids ej ens svara på mina ranking-email. I lördags dansade jag till Thorens orkester i Fågelsång – och den tummen upp-rankingen finns en liten bit ned i texten på min blogg här.

    Men så är det vanligen avseende det mesta. Har hen något värdefullt att säga om sådant som berör många – så tigs det oftast ihjäl. LCHF-budskapet är ju bara ett av måååånga exempel på det.

    Thats Life ❗

  11. 11

    @ Josef Boberg:

    Ja det är gott för oss pensionärer att ta sig en svängom. Fast bugg anser jag inte vara s.k. ”kasedans”. Bugg är ju betydligt livligare och konditionskrävande, men bra för den gamla kroppen.
    Wizex hade lagom ljudnivå och på torsdag är det Lasse Stefanz, Nordens största dansband.

    De du Josef! Sen när jag kommer hem så ringer man frun, som passar barnbarn i Stockholm och berättar att man inte följt nån ”galant dam” hem” och varvar ner med lite Mozart – en lätt symfoni eller t.ex. pianokonserten nr 21 den s.k. Elvira Madigan (temat ur Bo Widerbergs film) eller Månskenssonaten, utmärkt tolkad av Janos Solyom. Då somnar man gott.

    Tommy Cederholm borde nog gå en buggkurs för att ruska om lite i hjärnkontoret för att bli av med allt gammalt skräp, som han har där.

  12. 12

    Javo Skrev:

    Fast bugg anser jag inte vara s.k. ”kasedans”.

    Nej… – Javo – bugg är ej kasedans i min begreppsvärd heller.

    Lasse Stefanz är det dansband som genom tiderna har sålt mest av CD-skivor i Sverige – och på dem är det ju alltid naturlig balans mellan instrumenten och sången och basgitarren och trummorna = diskanten ligger högst och basen kommer snäppet under.

    När Lasse Stefanz spelar live så är det som princip alltid med disco-sound = på tok för höga ljudtryck allmänt sett på det hela – och basgitarren och trummorna mer än dubbelt så högt som diskanten. Jag kan bara hoppas på att det blir annorlunda på torsdag.

    Jo… – Javo – Tommy Cederholm med flera inom etablissemanget skulle nog må väl av att med bugg ”möblera om” en hel del i sina hjärnkontor.

Speak Your Mind

*