Är mänskligheten galen?

IMG_8468Krönika av prof Göran Sjöberg:Professor Göran Sjöberg
Är mänskligheten galen?

Jag läste nyligen en barnbok, ”Lille prinsen”, skriven av den franske aristokraten och flygaren Antoine de Saint-Exupéry och som handlar om en brådmogen pojke som ifrågasätter vuxenvärldens brist på fantasi.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lille_prinsen

Detta var en befriande läsning för mig efter att ha läst ett flertal dystopiska böcker som alla just talar om hur ”vuxenvärlden” ständigt biter sig fast i olika dogmer och därför utan fantasi ångar på mot sin egen undergång på olika sätt. En av de mest grundläggande dogmerna i denna västerländska vuxenvärlden är den alltid lika optimistiska inställningen att teknikutvecklingen kommer att lösa alla de problem som vårt kortsiktiga förhållningssätt till alla resurser på vår jord ger upphov till fast allting pekar på ett motsatt förhållande. Jag vädrade nyligen ut lite av min egen notoriska teknikoptimism i en krönika för ett tag sedan.

Läs mer

http://annikadahlqvist.com/2014/03/10/om-teknikoptimism/

Och utan avancerad teknik skulle vi t.ex. inte ha kunnat fiska ut haven (90 % av alla fisk verkar idag vara borta) eller skövla skogarna som vi gjort under de senaste århundradena eller för den delen att samtidigt utrota ursprungsbefolkningar i vår omättliga jakt på naturresurser av olika slag.

Det är därför ganska naturligt att fråga sig om mänskligheten är galen, om man med galenskap menar att någon sågar av den gren den sitter på och denna ”någon” är själva den moderna mänskligheten.

Svaret på frågan om mänsklighetens galenskap tycker jag ger sig självt när man läser Jared Diamonds bok ”Collapse”.  Jared Diamond är en ”välkammad” geografiprofessor från ett välrenommerat University of California och därför inte speciellt kontroversiell bl.a. med tanke på att t.ex. Bill Gate tillhör en av hans stora beundrare hur man nu ska tolka detta faktum.

I ”Collapse” går Diamond igenom ett flertal historiska samhällen som just kollapsat. Hans exempel är bl. a. sin egen barndoms Montana i USA, den ursprungliga kulturen på Påskön, samhällena på stillahavsöarna Pitcairn och Henderson, Anasazikulturen i sydvästra USA, Mayakulturen och vikingakolonin på Grönland. Diamond pekar på att flera faktorer har samverkat men att det i samtliga fall var frågan om att just såga av den gren man satt på eller med andra hur man inte förmådde leva i samklang med omgivningen och att dessa missförhållanden måste ha varit uppenbara för människorna som levde i de olika samhällena. Ett genomgående drag verkar ha varit att man kalhögg sin omgivning av olika skäl och utan tanke på framtiden. Man kan ju undra vad människorna på den lilla Påskön tänkte när de med egna ögon kunde konstatera att det sista stora trädet, som man skulle kunna göra en kanot av, höll på att huggas ned av ren fåfänga för att resa upp en stor stenstod till ära för en ”stor ledare”.

Det vi håller på med idag är därför ingenting nytt eller unikt och Diamond beskriver ingående den grova misshushållning som idag pågår på olika ställen i världen. Han beskriver Rwanda, Haiti och Dominikanska Republiken, Kina och sist men inte minst den katastrof som Australien med full fart verkar vara på väg mot.

Att inte vilja se, eller att förneka, det viktiga samspelet i naturen är ett ”vuxet förhållningssätt” medan det bara är ”barnsligt” att ”krama träd” för att hindra den pågående skogsskövlingen.

Lika barnsligt är det troligen av mig själv att nu på vår balkong sitta och fundera på varför den lilla Harkranken, eller vad det nu kan vara för insekt, som uppenbarligen har förälskat sig i en av de små plantorna som sticker upp ur en kruka som min hustru odlar i. Den har nu kramat, eller snarare omfamnat, samma lilla blad (det är bara tre blad på plantan) med sina långa smala ben i snart ett helt dygn. Här måste det röra sig om samma rena kärlek som Lille Prinsen hyste för den enda rosen på sin egen asteroid.

Comments

  1. 1
    Bo Mikkelä says:

    Svar: ”Ja”

  2. 2

    Vetenskapliga partiet försöker aktivt lösa det problem du tar upp.
    ”Population Matters” tar upp många saker som berör ämnet dessutom.
    ”Sustainable Population Party” är ett Australienskt parti som tagit tag i saken också.

  3. 3
    Zonen says:

    Klokt igen professor Göran! Du tänker verkligen till och denna förmåga verkar saknas hos många!
    Dvs. Sunt förnuft… bl a. varför ge diabetiker kostråd som höjer blodsockret och ännu allvarligare så verkar dom (sjukvården) göra detsamma vad gäller cancerdrabbade. Att cancerceller kräver socker/högt blodsocker har varit känt sedan länge…..och varför då inte berätta detta för patienterna?
    Kan ju tom. vara bättre än cellgifter…. det är ju bara att testa…. och kan även genomföras i samband med den vanliga cancervården!!!!

  4. 4

    Bo Mikkelä Skrev:

    Svar: ”Ja”

    Nja… – Bo – mitt svar blir nej avseende oss av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna i världens alla länder.

    Men dom som övergripande styr = vanstyr mänskligheten sedan 1800-talet ekonomiskt = politiskt – dom är nog åt hållet mer eller mindre helt galna – som jag ser det.

  5. 5

    Tja, jag är inte orolig. När någon naturresurs sinar hittar uppfinningsrikedoma individer på nya lösningar. Förr i världen oroade man sig för att fotogenet inte skulle räcka till att lysa upp alla hus, ingen hade lärt sig använda elektricitet. Man trodde att all världens koppar inte skulle räcka för telefoni och digital kommunikation, fiberoptiken var inte uppfunnen. Exemplen är många.

  6. 6
    Georg W says:

    Vi kan lära oss mycket även av de minsta av kreaturen. Jag har denna vecka släppt taget och lägger ut alla mina guldägg till försäljning och hoppas få ihop tillräckligt många meloner för att nu vid 58 bli odalbonde. Min plan är att utveckla självförsörjning. Det ultimata LCHF-steget.

    Omständigheterna tvingar mig att agera och plötsligt öppnar sig himmelens portar.

    Nu alla fattiglappar som skrapat ihop ett par meloner, är rätta tillfället att köpa en gård. Priserna verkar ha sjunkit med cirka 40 %.

    Det är mänskligheten det är fel på, inte mig, hurra! Släpp taget, följ drömmen, snart är du död och endast minnet lever vidare en liten tid.

  7. 7
    Professor Göran says:

    @ Georg W:

    Tack för en underbar ”realistisk” poesi!

    Helt i ”Lille prinsens” anda – och lycka till med ditt djärva LCHF-språng.

    ”Friskt vågat – hälften vunnet” som man brukar säga.

  8. 8
    Anders Rydén says:

    Jean Giono har skrivet en bra bok som heter L’homme qui plantait des arbres eller Mannen som planterade träd på Svenska.
    Jag bifogar en Youtube länk av en filmatisering av boken, en väldigt vacker film.
    http://m.youtube.com/watch?v=v_7yEPNUXsU

  9. 9
    Professor Göran says:

    @ Anders Rydén:

    Tack för tipset!

    För många år sedan läste jag en bok av Jean Giono, ”Colline”, som var intressant och kraftfull i sitt ”naturromantiserande”; att återvända till ett ”fritt” naturnära liv i de redan övergivna bergstrakterna i södra Frankrike – lite gröna vågen över det hela.

    Tyvärr, om jag nu inte har missförstått detta, låg hans tankevärld nära fascismen (som också närde en naturromantik) och han blev efter kriget på samma sätt som Hamsun marginaliserad men på senare tid ”återupprättad” för sina ”litterära” talanger.

  10. 10
    Anders Rydén says:

    Vad jag har hört var han pacifist.
    Naturromantiker var han definitivt, enligt Wikipedia var han väldigt inspirerad av Barusch Spinozas panteism.
    Nåja, filmen tycker jag är väldigt vacker och hoppingivande.
    Likväl som mänsklig dumhet är oändlig kan mänsklig kreativitet också vara det.
    Det är väl det som jag ville förmedla med filmen och att det inte behövs ”high tec” lösningar till alla problem.

  11. 11
    Professor Göran says:

    @ Anders Rydén:

    Ja, det var en väldigt vacker film, tack igen för tipset, och den hade lite av samma känsla som jag kommer ihåg från min läsning av ”Colline” och även ser i ”Le Petit Prince”.

    Temat beskogning är som framgår av krönikan också väldigt aktuellt för mig när jag nu läser ”Collapse” av Jared Diamond och jag antar att det var därför du tipsade mig om denna berättelse.

    Spinoza har jag inte studerat men panteismen ligger mig själv nära även om jag inte betraktar mig själv på något sätt som religiös eller med en tro på något övernaturligt väsen.

    Speciellt när jag just nu läser Derrick Jensens ”Endgame” framstår just frånvaron av ett panteistiskt synsätt hos ”etablissemanget” som den springande punkten till den hänsynslöshet de bedriver mot människor och natur i civilisationens namn. Man, civilisationen, våldför sig helt enkelt på ”skapelsen”, ett tema som också en annan fransk författare, Gérard de Nerval, har vridit och vänt på i sin bok ”Voyage en Orient”.

    Apropå religion, panteism och min nuvarande dystopiska läggning tar jag mig friheten att här återge den travesti på ”Fader Vår” som jag i en mörk stund tecknade för några år sedan.

    Vår nya marknadsbön

    Marknad Vår, som är i himmelen!
    Helgat varde ditt namn;
    tillkomme ditt rike; ske din vilja,
    såsom i himmelen så och på jorden;
    vårt dagliga bröd, giv oss idag;
    och förlåt oss våra skulder,
    (såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro – den här meningen är inte marknadsmässig och måste därför strykas)
    och inled oss icke i frestelse,
    utan fräls oss ifrån ondo.
    Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet.

    Amen.

  12. 12
    Anders Rydén says:

    Felet som vi gör med naturen är nog att vi ser den som ett fysiskt ting som det ter sig för oss i stället som det ter sig i sig självt.
    Ett klassiskt Douglas Adams citat förklarar på ett bra sätt vad jag menar:
    ”The reason we had no idea how cats worked was because, since Newton, we had proceeded by the very simple principle that essentially, to see how things work, we took them apart. If you try to take a cat apart to see how it works, the first thing you have in your hands is a nonworking cat”

    Eftersom du nämner marknaden tror jag att vi gör samma misstag där, ekonomi handlar om mänskligt handlande inte om en maskin som man kan dissekera och bygga upp igen efter eget behag.

  13. 13
    Lars Henrik says:

    Professor Göran Skrev:

    fascismen (som också närde en naturromantik).

    Även i den framväxande tyska nazismen under Weimarrepubliken fanns väl en naturromantik eller agrarianism, ofta benämnd ”Blut und boden”. Att knyta rasen (blodet) till dess egen hävdvunna jord. Den filosofin passade bra ihop med den samtida motviljan mot industrialismens ”massamhälle” och den moderna tidens snabba förändringar som hotade det gamla samhället. Jazz som ansågs vara de svarta amerikanernas musik fick ofta symbolisera detta hot.

    Är det fornnordiska (forngermanska?) begreppet odal en tidig version av Blut und boden?

  14. 14

    Professor Göran Skrev:

    Vår nya marknadsbön

    Marknad Vår, som är i himmelen!
    Helgat varde ditt namn;
    tillkomme ditt rike; ske din vilja,
    såsom i himmelen så och på jorden;
    vårt dagliga bröd, giv oss idag;
    och förlåt oss våra skulder,
    (såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro – den här meningen är inte marknadsmässig och måste därför strykas)
    och inled oss icke i frestelse,
    utan fräls oss ifrån ondo.
    Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet.

    Amen.

    Jo… – Göran – marknadsbönen gäller ju – och målningen från 1885 Grindslanten av August Malmström (1829-1901) åskådliggör på ett förträffligt sätt hur marknadsbönen fungerar.

    I den andan fostrade mina föräldrar mig, har jag fostrat min två barn och fostrar dom i sin tur min fem barnbarn.

    Men så länge som det finns liv så finns det hopp – och om hur Wi land för land kan ta oss ur detta marknadens vansinne finns det lite om på min blogg här.

    I o f s så kan jag ha fel i det som där finns nedtecknat – men det kan jag ej föreställa mig att jag har. Vad tror Du ?

  15. 15
    Professor Göran says:

    @ Anders Rydén: #12

    Jag tror att du har ”helt rätt”!

    Vi ser oss inte som en del i en helhet – dvs. panteisitskt.

    Vi tror att vi har kontroll över världens framtid i ”vetenskapens namn” och detta är utan tvekan en illusion med tanke på komplexiteten.

    Att förlita sig på att den ”fria marknaden”, som i sig är en ren och skär illusion, leder fram till en bättre värld är de facto ett avancerat självbedrägeri.

  16. 16

    Professor Göran Skrev:

    Att förlita sig på att den ”fria marknaden”, som i sig är en ren och skär illusion, leder fram till en bättre värld är de facto ett avancerat självbedrägeri.

    Sant.

  17. 17
    Anders Rydén says:

    @Göran.
    ”Den fria marknaden” Tja den verkar mest vara en marknad fri från ansvar.
    Men vad kan man kräva av en juridisk person, läs aktiebolag, det är rätt svårt skicka en sådan i fängelse.
    Lite synd att aktiebolag har varit så gynnade mot enskilda företag så länge nu.
    För övrigt har jag svårt att hitta någon helt fri marknad, alltid är det några regler eller gynnande av vissa företag.
    Så jag har lite svårt att se hur en helt fri marknad skulle ha fungerat.

  18. 18

    Anders Rydén Skrev:

    För övrigt har jag svårt att hitta någon helt fri marknad, alltid är det några regler eller gynnande av vissa företag.

    Sant.

Speak Your Mind

*