Varför nutrition är så förvirrande

Gary Taubes skriver i NY Times.

Om varför nutrition är ett sådant förvirrande kunskapsområde.
Kostforskning måste börja utföras på ett sätt som klargör sanningen.

 

Comments

  1. 1

    Den artikeln var verkligen läsvärd och pekar ut de grova vetenskapliga fel som görs inom nutida näringslära.

  2. 2
    Mayne Sundewall Hopkins says:

    Studier i all ära – men follow-the-money-gänget har sin egen (betydligt lönsammare!) sanning. Information om hur det verkligen ligger till kan komma att bli ännu svårare att få tillgång till om handelsavtalet, som är i faggorna just nu, inte stoppas medan tid är.

  3. 3

    Mayne Sundewall Hopkins Skrev:

    men follow-the-money-gänget har sin egen (betydligt lönsammare!) sanning

    Jo… – Mayne – så är det.

  4. 4

    Det tänkande som nutritionister och liknande inom bla SLV använder kan man bäst beskriva med några exempel från förr i världen innan de verkliga sakförhållandena klarlagts.

    1) Under 1700 talet så bekymrade man sig stort över vattuminskningen i havet. Man hade observerat att medelvattennivån sjönk i sakta mak i havet. Det vållade stort huvudbry bland dåtidens lärda och gav upphov till de mest fantastiska teorier om varför vattnet försvann i havet som stora slukhål där vattnet försvann in i jordens innandöme. Med facit i hand så vet vi idag att det berodde på landhöjningen.

    2) Gammalt tillbaka noterade man att under höstarna då skörden drabbades av frost så var månen ofta synlig. Det ledde till föreställningen att det var månljuset som orsakade att frosten la sig på skörden. Man var därför ängslig för månljuset. Idag vet vi att frosten orsakades av klart väder och alltså för lite moln på himlen.

    Om man inte ens försöker klarlägga de verkliga sambanden så tvingas man leva kvar i vidskepelse och vanföreställningar. Att från en sådan utgångspunkt ge kostråd saknar helt relevans. Att till råga på eländet krampaktigt hålla sig kvar under decennier vid samma råd visar än tydligare att det inte står rätt till med näringsläran.

  5. 5

    @ Pingo:
    Utmärkta exempel på med vilken valhänthet vetenskaparna hanterar observationer. Det största dilemmat är alltid självtillräckligheten, när man upphöjer en hypotes till sanning.

  6. 6

    @ Erling:
    Jajmen Erling och i exemplet med vattuminskningen så var det de mest förnäma lärda som hade de vildaste hypoteserna/teorierna 🙂

  7. 7
    olle holmqvist says:

    Fint Pingo !
    Jag har använt dina exempel och ett par till:
    1) kvinnans menstruationscykel och månvarvet. Kan det verkligen vara en tilfällighet att de samvarierar Så nästan perfekt. Över det funderade vi mycket och snidade ett ymnighetshorn
    som bärs av välväxt ( BMI > 30 ?) mångudinna med 14 (13 säger en del pedanter och försämrar historien) påstreck = 28 totalt på varje sida.

    2) Captain Cook seglade från Kap Horn till Nya Zealand och Australien i syfte att upptäcka den stora Sydkontinent som skulle balansera de stora landmassorna på norra halvklotet. Den fanns inte, dock han såg isberg i havet och drog slutsatsen att land måste finnas ännu längre söderut, eftersom isberg bara bildas på land.

    Nu tror jag att det finns ett mått på hur utvecklad och därmed tills vidare behålles, en vetenskaplig teori är: antalet konkurrerande hypoteser. Är det många så är vi bara i början. Inbjudan till hypotesgenerering. Det finns tror jag ca 7 hypoteser om hur/varför vi blev tvåbenta. Min favorit: Husfadern sprang omkring och jagade i savanngräset med dess överflöd av vilda djur (benmärg!) bar hem bytet till familjen som bodde uppe i ett träd, skyddade mot vilddjur. En klättrande stor katt kunde man djävlas med genom att peta den i ögonen och på tassarna med lämpligt vapen.

    Ex 1) och 2) ovan visar att man kan resonera rätt eller fel. Hur vet vi när vi är var ?

    googla på Laussel woman
    http://www.winthrop.dk/map.html

  8. 8
    Professor Göran says:

    Alla som seriöst försökt sätta sig in i hur det vi allmänt kallar liv kan vara möjligt och hur det fungerar i biologisk och kemisk mening slås av den oerhörda komplexiteten i samverkan mellan de processer som oavbrutet pågår i våra kroppar. När samverkan i denna helhet upphör konstaterar vi att ”livet har flytt”.

    För mig själv började denna djupa kunskapsresa, när det gäller sambandet mellan kost och hälsa, när jag för fem år sedan läste ”Good Calories and Bad Calories” av Gary Taubes. Den boken var verklig en ögonöppnare, inte minst genom sin grundläggande attityd till vetenskapen. (Boken var faktiskt också startpunkten för Kostdoktorn.) Det är knappast någon tillfällighet att Gary Taubes flera gånger fått pris för sina vetenskapsjournalistiska insatser och då inte bara inom kostvetenskapen. Hur det kan finnas seriösa (?) debattörer som kan kalla den boken för ”skitsnack” övergår mitt förstånd.

    Denna bok triggade inte bara mitt intresse för grundläggande medicin och vår metabolism utan också på allvar mitt intresse för vetenskapsteori eftersom det var så svårt att förstå hur hela kostvetenskapen hade kunnat hamna så fel i grunden. Som forskare inom en speciell disciplin, som i mitt fall materialvetenskap, tar man ofta ”vetenskapen” (orsak och verkan) som någonting väldigt självklart och funderar inte speciellt mycket på vetenskapsteorin som sådan.

    Nu ska det blir intressant vad Gary Taubes och Peter Attia kan åstadkomma med den organisation NuSi (Nutritional Science Initiative) de bildade för två år sedan.

    http://nusi.org

    NuSi har redan kunnat finansiera seriösa kliniska metabola studier, redan påbörjade, kring den grundläggande och eviga frågan om en kalori från fett verkligen är metabolt likvärdig med en kalori från kolhydrater vilket också är den fråga som hela tiden varit Gary Taubes ”skötebarn”. Här ska man också jämföra effekten av ketogen kost med ”amerikansk normalkost” hos 16 deltagare med BMI > 25 under ett halvår.

  9. 9
    olle holmqvist says:

    http://www.bradshawfoundation.com/sculpture/laussel.php

    En till bild på ”Kvinnan från Laussel” . Hoppas ngn är intresserad. Hon måste ha gått på LCHF ?
    för 25 000 år sedan.

  10. 10
    Ethel Loberg says:

    @ Professor Göran:
    ”Hur det kan finnas seriösa (?) debattörer som kan kalla den boken för ”skitsnack” övergår mitt förstånd.”

    Göran, här i Värmland vet vi, Dä finns fôlk te allt.

  11. 11

    Läser att vi har 318 godkända livsmedelstillsatser. I Australien är 72 av dessa totalförbjudna. Människan används mer eller mindre som ett kemiskt laboratorium av nutritionister. Många hävdar att det är mer givande att titta på vad maten innehåller än bäst före-datum. Vore bra om någon kemiskt bevandrad kunde upplysa om de totalförbjudna.

  12. 12

    Veg. lasagnette, ketchup

    Kikärtsgryta, matvete

    Dagens matval för skoleleverna i Gamlebys vegetariska dag. Många av eleverna i avgångsklasserna protesterar genom att dela en pizza. De vet mer än intelligentian i vår kommun om näring. De utmanar de ansvariga att bevisa att dagens skolmat är mer nyttig och mindre giftig än skräpmat.

    Hur kan hela skolsystemet ställa upp på folktron att frukt och grönt är nyttigt? Hur kan skolan lära alla barn att kött (inga undantag) är fel mat och vegetarisk bra mat. Speciellt eftersom det finns en stor grupp metabolt medvetna elever. Det här är ju inga vegetarianer som genomtrumfar sina idéer. Det är skolan i sin helhet som följer ett religiöst schema.

    Alla undrar varför det går så dåligt för den svenska skolan. Kanske det är för att skolan inte är knuten till empirisk kunskap längre. Skolan har ingen empirisk trovärdighet och är bara till för att få eleverna att lära sig meningslös papegoj-kunskap. Istället för medvetenhet om miljöförstöring, livskvalite och social samexistens. Orsaken är värdelösa lärare, blåsta medelklassflickor utan visioner om att bli något seriöst i livet. Deras uppgift är bara att baxa eleverna till godkänt.

    Nutrition är förvirrande för att ekonomiska intressen kan skapa hypotetiska sanningar utifrån den kunskapsbas vi har. Det är utbildningsväsendets uppgift att sortera ut lögnerna från empiriska fakta. Idag ska privatintressen bekosta forskning och folkets forskning ska samarbeta med ekonomiska intressenter. Skolministern och utbildningsväsendet har misslyckats totalt och vilken den episka kunskapen om kost och hälsa är? Det kan vi diskutera i oändlighet med nuvarande system, med massor av bevisade sanningar.

  13. 13

    Innebär detta slutet för mjölkdebatten, eller?

    Jag har varit orolig för att jag får för mycket kolhydrater via mjölkprodukter. Tydligen är dessa kolhydrater viktigare för oss, än vad vi hittills trott.

    Nu kommer mjölkpillret 🙂

    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/kolhydrater-skyddar-mot-magsar/

  14. 14
    olle holmqvist says:

    Ett exempel till:
    Ca 1850 hade man kunskap om hur fiskarna kopulerar och förökar sig. Man kunde därtill se
    det i akvarium. Alltså f a öka fiskbeståndet i sjön skulle vi tillämpa konstgjord befruktning. Urfördes ! Resultat på fiskebeståndet: Ingenting ! Förklaring: tjuvfiske ! Åtgärd sparka på länsman så att han håller efter dom fattiga åborna. Men dom förklarade sig oskyldiga. Och länsmansövervakningen gav inget resultat.

    Den verkliga förklaringen är att bidraget var försvinnande litet i förh till den rom och det antal fiskyngel som producerades spontant. Man tillförde mindre än ngn promille och påvisbar effekt försvann i annat brus, som väder och vind, sjukdomar, tillfälligt mer predatorer osv.

    När sambandet väl var klart kunde riktiga åtgärder vidtas: sätt ut vuxna fiskar, som har mkt större chans att överleva och föra släktet vidare. Och si det fungerade !

    Ännu ett exempel är när våra förfäder började elda majbrasor för att hjälpa sommarvärmen att komma. Och visst hjälpte det, det måste enligt all logik ha höjt luftens temperatur – men djävligt lite.
    (utom intill brasan)..

    Vessby, Rössner et al befinner sig i position 1. Det ”måste” vara sant enligt all logik och fakta.
    Och om en massa empiri inte passar så ”måste” det bero på specialregel, tjuvfiske, eller att feta patienter med diabetes fuskar och inte följer råden.

    Exemplet finns i Svärdssons bok: Fiskebiologi

  15. 15

    Hustrun och jag har just varit och tagit ”Stora Blodprovet för i år. Alla data är inte levererade ännu, men det mesta visar bra värden. Vad, som förvånade oss var att vi båda hade en lätt D-vitaminbrist. Vi, som bor i södra Frankrike och som vistas mycket utomhus och som till på kôpet nyss kommit hem från en vecka på ön Mauritius, lite öster om Madagaskar, där solen står i zenith just nu. Vi borde ha bildat tillräckligt med D-vitamin alldeles av oss själva, men nej. Antagligen skyddar vi oss extra effektivt för solljuset. I vilket fall har vi satt i oss en engångsdos av 100 000 IE till frukost i dag.

Speak Your Mind

*