Benskörhet – och mediciner mot det

Artikel i ÖP om benskörhet och dess behandling.
Det är ett antal personer från 1,6 miljoner-klubben som efterfrågar mera mediciner till kvinnor. 1,6 har massivt stöd från läkemedelsindustrin som applåderar deras kamp för mera och dyrare mediciner till kvinnor.

Benskörhet, osteoporos, är en folksjukdom som orsakar ett enormt lidande. Den drabbar de äldre värst, men det finns också medelålders personer som drabbas. Den orsakar frakturer som ger svår smärta, och ofta efterföljande handikapp.

Det finns mediciner mot osteoporos. Den vanligaste är kalk + D-vitamin, tex Calcipos-D. Kalktillskott är kontroversiellt. Det finns de som säger att vi inte behöver så mycket kalk. De som äter mejeriprodukter får i sig minst det behov de har med det.

D-vitamin har många brist på, allra mest de som inte får just någon sol på sig, ens på sommaren. Äldre människor draperas ofta med heltäckande kläder och solhatt innan de får sätta sig i solen på sommaren. De tillverkar därför inget D-vitamin alls. Det är heller inte många som tänker på att äldre personer då behöver D-vitamintillskott via munnen för att förebygga benskörhet.
Viktopererade är en annan riskgrupp. Genom sin operation har de berövats sin förmåga att ta upp alla näringsämnen deras kroppar behöver för att bygga ett starkt skelett.
Man kan kolla D3-vitaminnivån i blodet genom ett blodprov.

Sen finns det medicin mot benskörhet, bifosfonater, tex Alenat veckotabl. Läs om biverkningarna. Tex risk för matstrups-sår och ärrbildning i matstrupen. Många mår dåligt av tabletten. På kortare sikt får skelettet en bättre hållfasthet av den medicinen, men på lång sikt kan en annan sorts benskörhet tillstöta. Skelettet blir nämligen hårt och skört. Elasticiteten försvinner och ett ben kan gå tvärt av, av litet våld. Man ska därför inte äta den medicinen mer än några år.

Skelettet byggs som alla annan vävnad i kroppen i grunden av naturligt fett, kolesterol och protein. Sen tillkommer förstås hormoner, mineraler etc.
Den bästa förebyggande åtgärden bör därför vara en näringsrik kost: LCHF. Utan en massa meningslösa kolhydrater, konstfetter, omega-6-oljor, och industrikemikalier.
En motion som belastar skelettet är också bra. Lugna promenader är bra för benen. För hård motion kan ha motsatt effekt, av flera anledningar. Det kan vi komma tillbaka till en annan gång.

 

Comments

  1. 1

    Kolla D-vitaminnivån först. D-vitamin prov bör vara steg 1.
    Problemet kan vara att över 30 ng/ml antas vara tillräckligt av många läkare.
    Minimum 50 ng/ml.
    Har man några som helst hjärtproblem bör man ha minst 70 enligt Dr Mercola.

    http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2002/02/23/vitamin-d-deficiency-part-one.aspx

  2. 2

    1.6 miljonerklubbens hemsida:
    http://www.1.6miljonerklubben.com/nyheter/klubbnytt/visa/?id=568

    Vilka samarbetspartners tror ni 1.6 milj klubben har?
    http://www.1.6miljonerklubben.com/om-klubben/samarbetspartners/

  3. 3

    Man kan lägga till att med stigande ålder försämras kroppens förmåga att producera D-vitamin från solen, vilket gör supplementering av D-vitamin än viktigare:

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2997282

  4. 4

    Det var Alexandra Charles som för 14 år sedan grundade 1,6-miljonersklubben på initiativ av professor Karin Schenk Gustavsson, ”affärsiden” var att kämpa för bättre livskvalitet kvinnor och för ett kvinnligt perspektiv i forskningen.
    Det låter som ett bra initiativ och Alexandra Charles är en enastående entreprenör och PR-person. Det går inte heller att bortse från att medlemmarna består av den kvinnliga eliten inom alla yrkesområden och inom politiken och genom detta utgör en maktfaktor i landet. De verkar dessutom ha väldigt trevligt.

    Men jag tappade respekten för 1,6 MILJONERKLUBBEN när jag läste att professor Karin Schenk Gustavsson i kampen för bättre livskvalitet för kvinnor krävde samma rätt till statiner för kvinnor som för män.

    Karin Schenk Gustavsson Professor i kardiologi, överläkare på Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Chef och grundare av Centrum för genusmedicin Karolinska Institutet, Stockholm.
    Samma professor som blev så oerhört förvånad när en patient på hennes hjärtavdelning som ätit LCHF-kost fått en hjärtinfarkt. Så förvånad att hon släppte alla hänsyn till patient, anhöriga och etiska regler och gick till kvällstidningarna med nyheten. Det blev fina löpsedlar

    Att detta handlar om något annat än kvinnors hälsa förstod jag också när jag läste om Becels sponsring av ett stort promenadprojekt för 1,6 MILJONERKLUBBEN.

    Nu handlar det tydligen om läkemedel mot osteoporos. Det räcker att läsa bipacksedeln för bifosfonater för att dra öronen åt sig. Jag frågade en ung läkare inom geriatriken en gång om man skriver ut bifosfonater till äldre damer. Absolut inte svarade hon, de får så konstiga frakturer.

  5. 5
    Early Bird says:

    Varför inte ställa frågan om varför osteoporos uppstår? Som så ofta så ligger fokus på att hitta åtgärder när problemet redan uppstått, inget fel i det, men vore det inte mer intressant att finna förklaringen till att eländet över huvud taget existerar?

    Ett känt faktum är att osteoporotiker inte tar upp kalk i tillräckliga mängder, trots att det finns mer än tillräckligt kosten.

    Vad finns det då som begränsar (bl.a.) vårt kalkupptag? Svar: fytinsyra, som vi får i oss via spannmålsprodukter.

    Alltså, ge våra äldre först en ”nyttigt” brödskiva med mycket osmältbara cellulosafibrer till frukost, därtill en vetebulle till kaffet. Därmed är kalkupptaget blockerat, och den efterföljande kalktabletten är utan effekt för åldringen. Däremot har den en intressant effekt för både tillverkaren och vårdgivaren.
    Tillverkaren kan notera en efterfrågan, och vårdgivaren kan visa att man bedriver en god omsorg genom att följa dietisternas kostråd genom att tillhandahålla kalktabletter.

    Ta en titt på vad flera forskare (ssk evolutionsbiologer) funnit om detta. Lars Wilsson, Staffan Lindeberg är ett par namn av flera.

    Early Bird

  6. 6

    Om man går in här hittar man en rad intressanta länkar om osteoporos och osteopeni.

    http://www.greenmedinfo.com/blog/turned-stone-calcium-pills-proven-once-again-kill

    Jag kan också rekommendera en bok som heter ” The Calcium Lie, What Your Doctor Doesn´t Know Could Kill You”

    Författare är Robert Thomson M.D.och KathleenBarnes.

  7. 7

    Fosamax (=alendronat), Bonviva mfl ur gruppen ”bisfosfonater”

    Här citerar jag en patientfråga och delar av ett svar från en läkare på Webbdoktorns hemsida
    (oktober 2010):

    ”..Varför måste man ibland hålla en paus med vissa osteoporosmediciner? Hur vet man om ens medicin hör till den gruppen?

    Läs geriatrikerns svar

    Ben är en levande vävnad. I friskt ben sker hela tiden en nedbrytning av gamla benceller och en uppbyggnad av nya.

    De celler som sköter om nedbrytningen av gammal benvävnad kallas osteoklaster (grek. osteon = ben, klan = bryta ner). Nytt ben bildas med hjälp av osteoblaster (grek. osteon = ben, blastos = grodd). Vid osteoporos är balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad rubbad.

    Våra äldsta och mest använda osteoporosmedicinerna hör till gruppen bisfosfonater. Bisfosfonaterna bromsar osteoklasternas verksamhet och minskar nedbrytningen av benceller.

    Bisfosfonaterna är ett bra förstahandsval vid behandling av osteoporos. Efter en tid (3-5 år) leder den minskade nedbrytningen dock till att benvävnaden blir hård och skör och risken för benbrott ökar.

    Senast efter fem år ska man därför göra ett uppehåll med osteoprosmedicinerna ifall man använt bisfosfonat. Vi vet ännu inte med säkerhet hur lång pausen skall vara innan bisfosfonatmedicineringen kan sättas in på nytt.” Slut citat

    Hur många patienter skulle utsätta sig för den här typen av medicinering om de fick ovanstående information?

  8. 8

    Visst får vi väl se det här som en framgång!

    http://www.svt.se/nyheter/sverige/livsmedelsverket-kraver-plan-mot-socker

  9. 9

    Interesting lecture here on rethinking the need for large intakes of calcium supplements.
    The Calcium Story
    Dr Fung’s lectures on obesity and diabetes are also worth watching.

    Those interested in reducing their risk for osteoporosis or reducing their reliance on drug treatments may like to watch the You Tube videos from R. Keith McCormick, DC

    Dr McCormick also has a blog with interesting ideas
    Dr McCormick does have a range of supplements on sale but the contents of the supplements are clearly displayed and readily available from other suppliers so no one is obliged to use his brand.

  10. 10
    Christina Johansson says:

    ”Vitamin K2 and the Calcium Paradox” finns en bok som heter. Jag såg en föreläsning på youtube som också handlade om detta. Enligt föreläsaren så har många brist på K2. K2 interagerar med K1 och D3. För lite K2 gör att K1 stannar kvar i kärlen och gör dessa stela, eftersom K2 bidrar till att K1 transporteras till benvävnad. Ett japanskt livsmedel som heter natto innehåller mycket K2, också Goudaosten.

  11. 11

    @ Christina Johansson:
    Så bra att du påminner om boken Vitamin K2 and the Calcium Paradox. Läser lite hit och dit i boken och läser hur viktigt K2 är för starka ben, för tandhälsan för lättare barnafödande.
    Författaren citerar Weston A.Price som uppmärksammat att kvinnor som förr fick tillräckligt med D-vitamin och K-vitamin födde lättare.
    Det hängde ihop med skelettets utveckling. Brist på dessa fettlösliga vitaminer gav en mera långsmal ansiktsform så väl som ett smalare bäcken.
    Man har också senare noterat att kvinnor som genomgår ett kejsarsnitt oftare har en d- vitaminbrist.

    För övrigt tycker jag att osteoporos verkligen är något att uppmärksamma på rätt sätt
    och inte låta läkemedelsindustrin bestämma agendan.
    Här tror jag D-vitamin K2 och magnesium är avgörande. Och naturligtvis att man äter en LCHF kost med animaliskt fett helst från gräsbetande djur som innehåller de viktiga vitaminerna och mineralerna.

  12. 12
    Christina Johansson says:

    @ Margareta Lundström:
    Ja, man får väl anta att LCHF-kosten gör att man inte har brist på dessa viktiga vitaminer. Man kan ju inte riktigt veta. Mjölkprodukterna i Sverige innehåller väl mindre av vitaminerna på vintern, så man vet ju inte om man behöver tillskott eller inte. Det är synd att de inte tar sådana prover på vårdcentralen istället för dessa meningslösa kolesterolproverna.

  13. 13

    @ Early Bird:
    ”Fytinsyra återfinns bl.a i fullkornsmjöl, eftersom de finns i skaldelarna på spannmålskärnan som används vid tillverkning av fullkornsprodukter. Fytinsyrans hämmande effekter i tarmen kan minskas genom surdegsjäsning.” (Wikipedia)

    Något för SLV att berätta om istället för att som nu helt oreserverat rekommendera fullkorn.
    Många intressanta synpunkter på den här tråden!
    Hur ligger det till med många åldringar som gradvis krymper ihop? Är detta också D-vitaminbrist som gradvis gör skelettet tunnare och/eller mjukare, eller är det ”en naturlig åldringsprocess”?

    Är det sprödhet eller tunnare/ vekare benstomme som leder till t.ex lårbensbrott? Engelska sjukan, ko- och hjulbenhet kommer alla från för mjuk eller vek benstomme av kronisk D-vitaminbrist.
    Gissar att de flesta (alla?) ihopsjunkande åldringar lider av allvarlig odiagnosticerad (!) D-vitaminbrist.
    Finns säkert ett flertal andra bristsjukdomar som ”inte finns” i dagens sammhälle som därför precis som D-vitaminbrist behandlas med olika läkemedel. Som det ovan beskrivna fasansfulla Fosamax som ser till att utslitna benceller ej byts ut!
    Suck.

  14. 14

    Jag ska försöka få min mors äldreboende att ge henne en högre dos av vitamin D3 men måste (tyvärr) få sköterskans välsignelse för det först. Antagligen kommer hon att tycka det är oansvarigt att ge högre doser än dagens RDI.

    Att ge henne LCHF vore en komplett utopi då det inte stöds av en enda en ur personalen, återigen tyvärr…

  15. 15

    @ Dennis:
    Ja det är en framgång om dom omsätter sina ord till handling och första steget vore att ta bort nyckelhålet på produkter med tillsatt socker. Vi får se vad deras ord är värt….
    http://ettsotareblod.se/mote-vid-livsmedelsverket-ska-sotad-yoghurt-fa-markas-med-ett-nyckelhal/

  16. 16

    @ Lars:
    Antar att RDI ges för att ”bevara ett normaltillstånd”. Gissar att din mor kan ha brist även mätt med traditionell måttstock. Alltså kan du få hennes D-blodvärde testat?
    Socialstyrelsens gräns för ”sufficiens” är dock lågt, 50 nmol/L vilket = 20 ng/ml och det kan tillåtas gå ned till hälften eller 10 ng/ml innan man i Sverige betraktar Vitamin-D nivån under bristnivå!
    (Själv tar jag 5,000 IU per dag och ligger på ca 60 nmol/L och har inte haft en enda influensa eller förkylning längre än 1-2 dar sedan jag började med D för ca 5 år sedan!)

    Dr Mercola anser att man bör ha 5x än socialstyyrelsen 10 ng/ml, alltså 50 ng/ml för att inte ha brist.
    Det lär dock dröja innan socialstyrelsen höjer rekommendationerna. Mer Vitamin D betyder mindre sjukdom och alltså mindre läkemedel, så man tycker att socialstyrelsen åtminstone borde ha en del försök på gång istället för att som det ser ut nu vara överstyrt av läkemedelföretagsrepresentater eller jäviga medlemmar i sina olika utskott ?

  17. 17
    Professor Göran says:

    @ Lars:

    Det hela är för sorgligt!

    Det är så att man kan gråta!

    De doser av D-vitamin som vi rekommenderar är inte farliga – vilket är väl dokumenterat – och att LCHF knappast heller innebär någon fara är minst lika väldokumenterat.

    Om man till detta lägger den verkliga verkligheten som vi ”LCHF-anekdoter” representerar så kan det nuvarande motståndet inom sjukvården bara förklaras av att de inte kan överge sina inrotade dogmer.

    Man gillar helt enklet inte LCHF eftersom vi utmanar deras grundläggande auktoritet.

  18. 18
    F d anhörig says:

    Lars Skrev:

    Jag ska försöka få min mors äldreboende att ge henne en högre dos av vitamin D3 men måste (tyvärr) få sköterskans välsignelse för det först. Antagligen kommer hon att tycka det är oansvarigt att ge högre doser än dagens RDI.
    Att ge henne LCHF vore en komplett utopi då det inte stöds av en enda en ur personalen, återigen tyvärr…

    Du kan själv köpa D3 på hälsokosten och putta i din mamma när du kommer på besök. Så gjorde jag. Jag frågade inte vad jag fick eller inte fick. En och annan Omega 3 gick också ner när jag var där.

    Själv kände jag mig betydligt mer kompetent än såväl läkaren som övrig personal.

  19. 19
    Thomas Jansson says:

    @ F d anhörig:
    ”Du kan själv köpa D3 på hälsokosten och putta i din mamma när du kommer på besök. Så gjorde jag. Jag frågade inte vad jag fick eller inte fick. En och annan Omega 3 gick också ner när jag var där.”

    Det går tydligen bra att ge relativt stora doser åt gången – kan vara bra att veta så länge som kostfaschisterna har makten,,,,

  20. 20

    @ F d anhörig:
    Det ska jag göra! Oavsett om de ger mig tillåtelse eller ej. Jag ska också ta med mig en del utskrivna artiklar, från läkartidningens nätutgåva bl a. Det kanske kan hjälpa.

    Professor Göran:
    Ja, det är sorgligt. Jag funderar ibland på om vi kunnat hejda mammas alzheimer om jag för fem år sedan vetat det jag idag vet idag? Föga meningsfullt spekulerande men svårt att låta bli.

  21. 21
    F d anhörig says:

    Lars Skrev:

    @ F d anhörig:
    Det ska jag göra! Oavsett om de ger mig tillåtelse eller ej. Jag ska också ta med mig en del utskrivna artiklar, från läkartidningens nätutgåva bl a. Det kanske kan hjälpa.
    Professor Göran:
    Ja, det är sorgligt. Jag funderar ibland på om vi kunnat hejda mammas alzheimer om jag för fem år sedan vetat det jag idag vet idag? Föga meningsfullt spekulerande men svårt att låta bli.

    Visst är det svårt att låta bli att spekulera…!
    Jag önskar att jag vetat ”allt om diabetes” för 10 år sen. Då hade livet blivit enklare. Men under åren lärde jag mig ”allt om läkemedel”. Framförallt biverkningarna av läkemedel.

    Glöm inte att cocosfett kan vara välgörande, i kaffet eller i teet.
    Presentera D3-vitaminet som sol-vitamin för din mamma.

  22. 22

    Många fina ideer här att göra det lite bättre för gamlingar på hem.
    Men dagligen kan det ofta bli muesli eller annat med obehandlat fullkorn så att fytinsyrorna binder upp näringsämnen så att det hela tiden lätt blir nya brister. Populär frukost! Kombinerat med fruktjuice, lättmjölk och -margarin blir långtidsutsikterna knappast goda trots extra D-vitamin. Om alternativet blir att klara sig själv kanske det går utmärkt ett bra tag men egentligen kanske hela processen bara fördröjs ett tiotal år? Vad är alternativen ? Kan t.ex privat vård i den regi man väljer själv delfinansieras genom att en del av inbesparing av offentlig vård används?

  23. 23
    Professor Göran says:

    När vi är friska så känner vi oss också friska eftersom alla våra inbyggda ”sensorer”, eller med andra ord mätsystem, säger oss detta. När vi är sjuka talar våra kroppar också om detta för oss på samma sätt.

    När det gäller benskörheten känner man kanske inte av den innan ett benbrott är ett faktum. Här låter ”förebyggande medicinering” som en mycket bra idé ända till man inser att sådan medicinering av äldre, på samma sätt som med statiner, innebär ett oerhört sofistikerat kvacksalveri som läkemedelsbolagen kan tjäna oerhörda pengar på eftersom behandlingarna är långvariga. Här är det därför mer troligt att alternativ ”medicinering” med ”evidensbaserade” kosttillskott istället tar bort själva orsaken till att benskörhet uppstår. Problem är då snarast att läkemedelsbolagen knappast kan göra några större pengar på detta.

    (I min egen sjukjournal noterar de ”skickliga” kardiologerna på NÄL lakoniskt: ”Tar inte av oss föreskrivna farmaka men en del kosttillskott!” Nu 14 år senare vill de knappast ta i mig ”med tång”.)

    Nu kan man fråga sig om den så kallade ”alternativa medicinen” som inkluderar kosten och kosttillskotten innebär ett liknande kvacksalveri som det läkemedelsbolagen står för. Vad som skiljer är att kvacksalveriet här, enligt min uppfattning, inte är lika sofistikerad och har dessutom den fördelen av att naturlig mat saknar tillsatser av de potenta kemiska ämnen som människan knappast kan ha varit exponerad för under sin evolution. De långsiktiga riskerna att bli sjuk, i all sin komplexitet, bör rimligen därför vara betydligt mindre än de som stora delar av mänskligheten nu utsätts för genom de långvariga biokemiska experiment som idag är iscensatta av läkemedelsbolagen och i gigantisk skala.

    Med detta sagt kan jag ändå inte låta bli att känna mig starkt skeptisk till alternativmedicinen när jag nu läser i den omfångsrika ”Näringsmedicinska Uppslagsboken” av Peter Wilhelmsson. Till att börja med reagerar jag som naturvetare (av den mer hårdkokta varianten) på direkta elementära sakfel som när man i denna bok listar upp 18 metaller, som t.ex. kalcium, magnesium och mangan, under rubriken ”Mineral” och inte under ”Metaller”. Med sådana grova klassificeringsfel ökar knappast trovärdigheten hos de mer ”avancerade” resonemangen i boken. När boken dessutom demoniserar nötkött och mättat fett minskar trovärdigheten än mer i mina ögon.

    Detta hindrar inte att jag får ut en hel del när författarna, med tydliga referenser, pekar på effekterna av kosttillskott på olika ohälsotillstånd som t.ex. K2-, D2-vitamin och kalcium; K1-, D3-vitamin och kalcium på benskörhet hos äldre. Här är jag övertygad om att det knappast är frågan om något kvacksalveri som det läkemedelsbolagen håller på med.

  24. 24

    In addition to the vitamins listed by Professor Göran it may also be worth considering a B vitamin complex.

    Homocysteine, an additional factor, is linked to osteoporosis in postmenopausal women with type 2 diabetes

    As high homocysteine is also a risk factor for Alzhheimer’s Vitamin B complex may also be a sensible preventative measure for AD (in conjunction with a HFLC diet)
    Preventing Alzheimer’s disease-related gray matter atrophy by B-vitamin treatment

  25. 25

    Professor Göran Skrev:

    Detta hindrar inte att jag får ut en hel del när författarna, med tydliga referenser, pekar på effekterna av kosttillskott på olika ohälsotillstånd som t.ex. K2-, D2-vitamin och kalcium; K1-, D3-vitamin och kalcium på benskörhet hos äldre. Här är jag övertygad om att det knappast är frågan om något kvacksalveri som det läkemedelsbolagen håller på med.

    Hmmm… – Göran – borde ej essentiellt (= sådant som kroppen ej själv kan tillverka – m a o det måste tillföras via kosten eller som kosttillskott) biologiskt magnesium varit med på denna lista också ?

  26. 26

    Högkostnadsskydd för läkemedel. Någon som vet vad det kostar skattebetalarna?

  27. 27

    Osteoporos är i väldigt många fall resultatet av insulinresistens. Både kalkupptag och proteinupptag i skelettet är då blockerade av höga insulinnivåer. I den situationen hjälper det föga med D-vitamin och kalktillskott. Först måste man häva verkningarna av för högt insulin. Kalktillskott kan till och med ge inlagring av kalk i plack i kärlen.

    LCHF, gärna strikt ketogen, mot höga blodsockernivåer och på så vis dämpa insulinnivån är basbehandlingen. Därefter kan kalktillskott göra nytta. D-vitamin är alltid bra, inte bara för att få kalken att tas upp i skelettet.

    D-vitamin kan nog inte överdoseras. I Frankrike finns en beredning i vätskeform i glasampull. Ampullen innehåller 100 000 IE och ges till gravida kvinnor 1 gång under graviditeten. Man blandar t ex innehållet i ett glas juice och dricker det. Dosen räcker ca 5 mån. Några soliga dagar på sydliga breddgrader ger oerhört mycket med D-vitamin än det dagliga behovet, om man låter solen träffa huden.

  28. 28

    Erling Skrev:

    resultatet av insulinresistens

    Bör läsas som: ”lierat med”

  29. 29
    Professor Göran says:

    @ Erling:

    Intressant!

    Har du någon bra referens?

    Här verkar det också finnas en ”obrottslig logik”:

    Alltför stora mängder kolhydrater vid måltider och som gärna är toppade med någon söt dricka – ständiga höga socker- och insulinspikar – erosion av den normala metabola balansen och som gör att vi till slut hamnar i det beryktade metabola haveriet med insulinresistensen som sin huvudingrediens och där de ständigt höga insulinhalterna sedan ”ställer till det” på alla håll och kanter i kroppen.

    Det borde finnas någon sammanställning av vad höga insulinhalter innebär i längden.

    Vad jag kommer ihåg från Gary Taubes är att det är samma enzym som bryter ned insulinet, Insulin Degrading Enzym, som också har som uppgift att motverka att ”sockrade” proteiner klibbar ihop och bildar plack bl.a. på neuronerna. Sedan har vi IGF och cancer. Ann Fernholm kanske har någon sammanställning i sin bok.

  30. 30

    Professor Göran Skrev:

    Har du någon bra referens?

    Franke et al. Arch Physiol Biochem 2007.

    Trevlig läsning i kväll!

  31. 31
    Professor Göran says:

    @ Erling:

    Jag läste nu abstrakt och tror att jag förstår att AGE via receptorer (specifika?) i cellväggarna påverkar nybildningen av bencellerna och det får räcka med detta. Jag antar att insulinet då påverkar mängden av AGE via konkurrensen om IDE som jag nämnde tidigare även om detta nu inte direkt framgår av abstrakt.

    Nu ska jag återgå till slipningen och vaxningen av mitt hallgolv.

  32. 32

    Professor Göran Skrev:

    Nu ska jag återgå till slipningen och vaxningen av mitt hallgolv.

    Har Du bonade trägolv? Vad vackra sådana golv är, men lite svårskötta, särskilt i en entre vintertid i Sverige?

  33. 33
    Professor Göran says:

    @ Erling:

    Jo men det är på övervåningen i vårt gamla hus.

  34. 34

    Professor Göran Skrev:

    Till att börja med reagerar jag som naturvetare (av den mer hårdkokta varianten) på direkta elementära sakfel som när man i denna bok listar upp 18 metaller, som t.ex. kalcium, magnesium och mangan, under rubriken ”Mineral” och inte under ”Metaller”.

    Intressant! Har aldrig hört att man använder annat än beteckningen mineraler i biologiska sammanhang?!
    Vad är då mineraler?

  35. 35

    @ Margareta Lundström:
    definition från Svenska Akademin, om det kan leda till större klarhet:

    Metall:
    Enligt SAOB Svenska Akademins ordbok
    sammanfattande beteckning för vissa ämnen (urspr. bl. guld, silver, järn, koppar, bly, tenn) som utmärkas av utpräglad tyngd, hårdhet, smidbarhet, glans (metallglans) o. d.; ofta med undantag av o. i motsättning till: järn. Smälta, gjuta, smida metall(er). Patinerad, glänsande metall. Ädla metaller, som icke oxideras i luften (urspr. bl. om guld o. silver, senare äv. om platinagruppen).

    Mineral:
    Enligt SAOB
    i sht geol. o. kem. om vart särskilt av de i naturen förekommande homogena, fasta l. flytande grundämnena l. kemiska föreningarna; i sht (o. förr alltid) om fasta dylika naturprodukter.

    Elnigt Svenska Akedemins ordlista
    Fast grundämne eller kemisk förening i jordskorpan.

  36. 36
    Professor Göran says:

    Jag antar att det är min ”hårda” naturvetenskapliga ”uppfostran” som gör att jag överhuvud taget reagerar.

    Beteckningen mineral används inom kemin enbart för metaller som är förenade med med någon ickemetallisk atom, framför allt syre, och föreningar som vi finner i naturen. (Det är bara s.k. ädla metaller som guld man finner i ren metallisk form i naturen.) Inom medicinen, både skolmedicinen och den alternativa, använder man beteckningen mineral på ett sätt som enligt min mening mer har med tro än vetande att göra.

    Det är nog detta ”slarviga” användande av beteckningar, med historiska rötter, som bidrar till den luddighet som jag så ofta ser i medicinska texter och ofta tillsammans med kategoriska uttalanden som just gör att jag betraktar medicin som just en ”religiös vetenskap”. Tittar man tillbaka i den medicinska historien är den fullproppad med beteckningar och behandlingar som har väldigt lite med vetenskap (experimentellt bevisad orsak – verkan) att skaffa. För ett par hundra år sedan vitalism, åderlåtning och idag mättat fett och statiner är slående exempel.

    Min favorit, den berömde fysiologen Claude Bernard, försökte på 1800-talet få medicinarna att lämna det medeltida, skolastiskt religiösa bakom sig och istället ansluta sig till de grundläggande rigorösa naturvetenskaperna som fysik och kemi men han misslyckades tyvärr med detta företag. Däremot bidrog han till att skapa den molekylära cellbiologin och denna är utan tvekan en ”sann” naturvetenskap som inte ”svamlar” när det gäller just kemi och fysik. Resultaten från denna vetenskap utnyttjas för övrig skamlöst av läkemedelsbolagen när de kränger de kemiska substanser under beteckningen läkemedel men som troligen tar död på fler människor än de hjälper. Vid varje nytt genombrott inom cellbiologin gnuggar läkemedelsindustrin händerna som t.ex. det senaste Nobelpriset exemplifierar.

    Tyvärr räknas den molekylära cellbiologin till det medicinska
    området vilket bidrar till förvirringen och speciellt när medicinarna själva kategoriskt hävdar att medicin är en naturvetenskap och detta är förstås någonting som de själva knappast vill ändra på och på samma sätt som alternativmedicinare är väldigt pigga på att hävda samma sak men under skarpa protester från skolmedicinen som vill ha sitt auktoritetsmonopol oinskränkt. Det är som två religioner som bekämpar varandra – en intressant jämförelse tycker jag själv.

  37. 37
  38. 38

    @ Professor Göran:
    Tack professorn 🙂 Jag gillar den intellektuellt uppfriskande debatt som förs här. Det är stimulerande med en diskussion ej alltför förlamad av konsensus. Man lär sig otroligt mycket av att gå utanför de föregivna ramarna.

  39. 39
    Lisa Ceimertz says:

    Hej Annika

    Känner du till Tabletter Finitro forte som sägs skall vara bra för
    Stela leder.m.m.

    Mvh Lisa o Gott Nytt år.

  40. 40

    @ Professor Göran:
    Tack professor Göran! Instämmer med Nathan. Det är en lisa att läsa vad en riktig naturvetare skriver om sådant som man har på känn men inte har kunskaper att formulera.
    Men jag har en annan sak som jag skulle vilja ta upp i det du skriver men återkommer till det.

  41. 41
    Professor Göran says:

    @ Johan:

    Om du vill ha lite bredare perspektiv på din inställning till mjölk så vill jag rekommendera dig en mycket intressant bok som handlar om hur Europa, i vågor, befolkades för ett antal tusen år sedan och där mjölkprodukter var en väldigt viktig del i denna process och som bidrog till ett tiofaldigande (om det nu inte var ett hundrafaldigande) av befolkningen i jämförelse med perioden innan då man endast använde boskapen för köttproduktion. Jag antar att Massajerna har samma erfarenhet idag.

    ”ANCESTRAL JOURNEYS – THE PEOPLING OF EUROPE FROM THE FIRST VENTURERS TO THE VIKINGS” av Jean Manco.

    Detta hindrar inte att jag själv i stort sett avstår från mjölk från kor men inte mjölkprodukter som ost även om jag föredrar getost. Och sockret laktos är förstås inte att leka med i dagens livsmedelslandskap vilket den stora avdelningen för laktosfria produkter vittnar om. Det kanske är så att när vi nu redan är så oerhört sockerförgiftade så behövs inte så mycket mer för att tippa det hela över ända. Homogenisering och pastörisering verkar göra det hela värre.

    Som Annika brukar säga så måste man känna efter vad man själv tål.

  42. 42

    @ Professor Göran:
    Jag var helt galen i fil – var väl laktosen jag var ute efter – men blev så helsickes kass och förstoppad. Till historien hör att jag nästan inte använt några mjölkprodukter innan jag gick över till mindre av kolhydrater.

    Så kroppen ville förstås hålla uppe sockerintaget. Jag led också alla helvetets kval under några veckor då kroppen skulle avvänjas och gå på fett. Var tvungen att ha bananer och mjölk(fil) i beredskap annars hade jag tuppat av.

    Så nu blir det mer av linfrö och att ge sjutton i fil när sötsuget sätter in 🙂 Blir något päron ibland när det blir för mycket sug. Men lyckas hålla mig borta från chokadkartonger 🙂 Jäkligt tufft nu under julfrosseriet.

  43. 43

    natan Skrev:

    Så kroppen ville förstås hålla uppe sockerintaget. Jag led också alla helvetets kval under några veckor då kroppen skulle avvänjas och gå på fett.

    Jo… – Natan – jag med – tills jag kom på att hålla mitt ”oändliga” sötsug i schack med pyttesmå mängder honung.

    Det fungerar fortfarande perfekt för mig – och t ex i min artegna LCHF-frukost ingår honung också.

    Det gäller ju att ”stämma i bäcken” = redan på morgonen – för att det ej skall bli ”stor å” av sötsuget under dagen.

  44. 44
    Annika Dahlqvist says:

    @ 39 Lisa Ceimertz:
    Nej, jag har aldrig hört talas om det. Samma humbug som så mycket annat?

  45. 45
    Maja gräddnos says:

    Ha den äran på födelsedagen! Matfrisk blogg har en hyllning till dig idag, så välförtjänt!!

  46. 46
    Annika Dahlqvist says:

    @ 45 Maja gräddnos:
    Tack ! Men jag fyller inte förrän den 31-e. 65 tror jag visst att det är.

  47. 47

    Professor Göran Skrev:

    kalcium, magnesium och mangan, under rubriken ”Mineral” och inte under ”Metaller”.

    Men Professorn, inte äter man väl metalliska ämnen??? Det enda jag känner till är kolloidalt silver, som förekom på den här bloggen för ett tag sedan. Annars är det nog föreningar av dessa metaller vi konsumerar, för att komma åt metalljonerna. Fast jag kan ha fel i detta såväl som i allt annat. För mig förefaller det meningslöst att krubba en bit ståltråd för att få bättre blodvärden. Det krävs vattenlösliga föreningar, ofta salter, för att kroppen ska få in metallen i systemet, eller hur?

  48. 48
    Professor Göran says:

    @ Erling:

    Du har helt rätt!

    Men att lista, som i boken, t. ex. Mg under Mineraler är för mig en ”horreur”. Inom det lilla jag kommit i kontakt med i den ”medicinska vetenskapen” verkar det tyvärr krylla av sådana.

    Och det verkar, som du påpekar, inte speciellt klipskt att försök få i sig järnatomer i sitt omladdade tillstånd genom att äta järnfilspån som i berättelsen om den snåle bonden som tyckte de var för dyrt med ”riktig” medicin – jag tror att hustrun tappade tänderna eller hur det nu var.

    Jag har knappast studerat detta medicinska området men det verkar som om kroppen har lättare att ta upp vissa metaller som t.ex. just Mg om det ingår i en organiskt bunden form vilket innebär att metallatomen för det första befinner sig i ett oxiderat tillstånd men som sagt sedan är kemiskt bundet till någon organisk molekyl – aminosyra får man misstänka och min gissning är att den borde binda starkt till en som innehåller svavel (det fins två stycken sådana) eftersom Mg har en stark kemisk förkärlek till svavel.

    Det finns oerhört mycket intressant inom biokemin – även här satte Claude Bernard sina spår som t.ex. genom att förklara hur kolmonoxid binder starkare till järnatomerna (oxiderade) i i hemoglobinet än syremolekylerna vilket förklarar förgiftningen.

  49. 49

    Professor Göran Skrev:

    Jag har knappast studerat detta medicinska området men det verkar som om kroppen har lättare att ta upp vissa metaller som t.ex. just Mg om det ingår i en organiskt bunden form vilket innebär att metallatomen för det första befinner sig i ett oxiderat tillstånd men som sagt sedan är kemiskt bundet till någon organisk molekyl…

    Jo… – Göran – så är det troligast – som jag ser det. Av bl a det skälet så tillgodoser jag bristen i kosten på essentiellt magnesium – och alldeles oavsett vilket kosthåll som tillämpas – med det mineralrika naturliga hälsovattnet Donat Mgsedan 1996. Det fungerar alldeles utmärkt bra för min del.

Speak Your Mind

*