SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) har idag kommit med en utvärdering, Generella hälsokontroller för vuxna, där de har gått igenom material om 180000 människor som genomgått hälsoundersökningar, och funnit att detta inte inneburit någon positiv effekt på deras hälsa.
Jag tror att det skulle var positivt för folkhälsan om vi kollade människors blodvärde, blodsocker och ev blodtryck – och berättade för dem att de skulle bli friskare om de åt generöst av naturligt mättat fett, lagom mycket av naturligt animaliskt protein, och mindre av kolhydrater, framför allt bort med allt socker. Och bort med all industriellt förvanskad mat.
Det skulle SBU kunna forska på.
Jag ser i rapporten att granskare var Mai-Lis Hellenius, hon som idag i Sundsvall stod och sa att det är så bra med hälsoundersökningar på alla 40-, 50-, 60-, och 70-åringar. Tänk vilka massor av skattepengar som slängs i sjön vid dessa hälsokontroller. Plus att man skadar människor om man säger till dem att de ska undvika naturligt mättat fett.
Detta bekräftar egentligen vad jag själv länge misstänkt.
För ett tag sedan läste jag en intressant bok som hette ”Overdiagnosed” även om jag just nu inte kommer ihåg namnet på författaren. Den handlade, som titeln antyder, om att man tillskriver människor sjukdomar just genom mer eller mindre avancerade hälsoundersökningar men sjukdomar som egentligen inte är några sjukdomar – t.ex. höga kolesterolvärden eller höga blodtryck men som möjligen är indikatorer på att något är fel i kroppen.
Som Annika påpekar så försvinner oftast dessa ”indikatorer” om man gör upp med kolhydraterna i kosten vilket förstås ”indikerar” ett orsakssammanhang, dvs. att det är just kolhydraterna som är själva orsaken till att våra kroppar ”säckat ihop” på något sätt i någon ”vällevnadssjukdom”.
Läkemedelsbolagen älskar att förvandla i stort sett alla friska människor till sjuka och jobbar hela tiden oförtrutet på att snäva in gränserna, vid hälsoundersökningarna, på vad som kan anses vara friskt. Helst skulle man vilja förvandla alla människor till sjuka genom att t.ex. pressa ned gränsen för acceptabel kolesterolhalt så att ingen längre kan ”komma undan”. Om det är något som är ”sjukt” så är det denna mer eller mindre dolda agenda.
– slut citat härifrån.
Livsmedelsverkets livsfarliga kostråd – som innebär ca 60 % kolhydrater/socker i kosten – finns t ex att läsa om här.
Själv har jag kommit på att den mängden är livsfarlig – bokstavligt talat – och minskat den till mindre än 20 %. Om det skrev jag ett brev till en kompis om i mars i år – och det finns numera på nätet här.
Om hur min frukost numera ser ut här.
RESULTAT. Jag har numera ej ont någonstans och äter inga mediciner – trots mina drygt 72 år ”på nacken.
Eftersom många läkare följer de av industrin fastlagda gränsvärdena så innebär det att många blir medicinerade på helt fel grunder – detta verkar vara mest typiskt med de helt förkastliga statinerna och hur många äter inte blodtryckspiller helt i onödan?
Varenda en som har högt blodtryck bör ges möjlighet att mäta den hemma – många medicineras enbart på grund av ”white tension stress”-syndromet – detta vet väl läkarna om men skriver ut massor med piller i onödan,,,
Min enda åsikt till Annikas förslag är att man borde sträva efter att mäta den genomsnittlsiga insulinhalten istället för blodsocker – då skulle betydligt flera metabolt störda fångas upp betydligt snabbare!
Om detta är praktiskt möjligt med dagens teknik vet jag inte men det går nog om ett tag, drömmen vore så klart en mätare som samplade både blodsocker & insulin under en längre – gärna kopplad till mobilen – skulle gissa att vi snabbt skulle få ett grönt LCHF-område med låga värden på både blodsocker & insulin i de diagram printades ut från en sådan manick,,,,
@ 3 Tombola:
Alla har möjlighet att själva köpa en blodtrycksmätare på apoteket. Den kostar från några hundra kronor till drygt 1000. Kostdoktorn säljer en som säkert är prisvärd för 1085.
4 @ Annika Dahlqvist:
Köpte en sådan för drygt ett år sedan, kostade 1000 kr på nätet (och 1200 kr på apoteket).
Den är sällan hemma hos mig utan för en ambulerande tillvaro bland grannar och vänner som en efter en upptäcker att de är totalt felmedicinerade mot högt blodtryck – de som ätit Enapril verkar vara mest glada då de slipper rethostan – en välkänd biverkning som verkar vara betydligt vanligare än vad smörjans bipacksedel anger,,,
Önskar vi hade ett likadant enkelt sätt att få bort statinerna på – folk runt omkring mig äter statiner som för mig verkar totalt obegripligt – man får ju som amatör inte ge medicinska råd men att ge folk utskrivna artiklar om statiner och dess biverkningar är ju än så länge tillåtet – flera har slutat efter läsningen och fler blir det nog – sånt har en förmåga att sprida sig,,,
Märkligt nog är det ganska svårt att få riktigt sjuka diabetiker att gå över till LCHF – det är lika sorgligt varje gång man ser deras ”miniapotek” fullt med kontraproduktiva piller och till och med insulin när man vet att de skulle slippa minst 90% av pillren om de byter kostregim till LCHF,,,
Sedan är jag mycket undrande över om medicinering av exempelvis blodtrycket skall ske till varje pris,,,
Som du vet försökte min ”läkare” pådyvla mig statiner – det var droppen som fick det att rinna över. Sedan tidigare har jag kunnat konstatera att hon inte ens verkar känna till varken glykoneogenesen eller apo-kvot – hen är givetvis avpolleterad för min del,,,
Ingår inte kunskapen om glykoneogenesen i läkarnas utbildning?
Det är möjligt att hälsoundersökningar på populationsnivå inte ger något statistiskt underlag för bättre överlevnad, men som individ måste det naturligtvis vara en fördel om man kan konstatera någon allvarlig sjukdom i ett tidigt skede, snarare än när loppet definitivt är kört.
Själv testar jag PSA, levervärden, njurfunktion och blodsockernivå varje år och känner mig trygg av att veta att värdena är bra. Vart tredje eller fjärde år brukar jag också få göra EKG, vilket även det känns tryggt och veta att det är bra.
Om man kommer att leva längre om man konstaterar någon allvarlig sjukdom i ett tidigt skede jämfört med i ett sent skede kan man ju aldrig säkert veta, men nog tror jag de flesta skulle föredra det första fallet. Hoppet är väl det sista som överger människan.
@ 5 Tombola:
Kunskap om glukoneogenes ingår i den grundläggande kursen i fysiologi, under någon av de första åren av läkarutbildningen, sedan kommer det aldrig upp igen, och glöms därför bort, om man inte får specialinformation, tex genom LCHF-böcker och websidor.
7 @ Annika Dahlqvist:
Anade detta!
Så min misstanke om att det sitter massor med läkare ute på vårdcentralerna och ”behandlar” sockersjuka människor stämmer således – när jag själv upptäckte denna okunnighet hos min fd läkare blev jag så häpen att jag var tvungen att åka hem och kontrollera hur det hela fungerade – att jag som en okunnig amatör skulle ha större kunskaper om glykoneogenesen än en läkare trodde jag nog inte då,,,
Tyvärr blev hen mycket irriterad då jag börjat ifrågasätta hens grundläggande kunskaper – jag har aldrig stött på en mera otrevlig och mästrande person anställd i offentlig verksamhet tidigare – hur många patienter som denna okunniga läkare gett ett kraftigt förkortat liv genom felaktig behandling som påskyndar naturalförloppet kan man ju bara spekulera i,,,,
Tidigare har jag stött på en diabetessköterska som försökte pådyvla mig bröd och potatis – hen saknade oxå grundläggande kunskaper men erkände att hon ”bara gjorde och sa vad hon blev tillsagd”,,,
Tråkigt det måste vara att tillbringa ett helt yrkesliv utan att ha en aning om vad man sysslar med,,,,
Och ännu värre för patienterna som ju får mycket av sina liv spolierade!
@ Professor Göran:
Boken ”Overdiagnosed – making people sick in persuit of health” är skriven av: H. Gilbert Welch, Lisa M. Schwartz och Steven Woloshin.
Jag vill också rekommendera ”Seeking Sickness” av Alan Cassels som tar upp olika sorters screening t.ex. PSA-tester.
Alan Cassels är även medförfattare till en tidigare bok ”Selling Sickness” (2004 eller 2005) – om hur man säljer in nya ”sjukdomar” passande för läkemedelsproduktionen.
Alan Cassels brukar också skriva artiklar på http://www.commonground.ca. Det är en månadstidning. Jag brukar kolla den första dagen varje månad. Det finns alltid något intressant.
Tombola Skrev:
Det där bekräftar vår tro att man avsiktligt utbildat dietister till att sprida skadlig information utan att kunna ifrågasätta den. Det är därför de predikar och predikar och aldrig svarar på frågor eller bemöter invändningar – Eva Kullenberg är att exempel. (se sid 161 i ”Kulinaria”)
Det blir ett dilemma när man, som vi, hamnar rakt in i ett möte där en skara dallrande feta diabetiker utsätts för indoktrinering med demonstration av industrimat som torde göra dem ännu mer dallrande. Skall man lägga sig i eller inte? Och isåfall hur?
@ Bokmal:
Jag har faktiskt också Allan Cassels bok i min bokhylla.
Intressant läsning även om det inte direkt handlar om LCHF. Det finns också en viss ambivalens i förhållande till läkemedelsindustrin men det ligger nog i sakens natur om man är praktiserande läkare.
10 @ Piltson:
Har nyss beställt din bok även om det tog emot – principen är ju att det inte skall finnas några fysiska böcker i mitt hem men ett untag har gjorts!
Kullenberg är en kul figur – okunnig som hon är avslöjar hon det gärna samtidigt som hon jobbar åt skräpmatsindustrin. Har man läst grundskolans biologi har man vida större kunskaper inom nutrion än vad hon har men jag tror att det är en trevlig människa privat – hon har ju fått utstå en del verbal beskjutning under åren som gått – själv är jag portat från hennes blogg men det anser jag vara en merit,,,,
Gissar att vår älskvärde hallonbåtsprofoss oxå upptar en del plats i boken – har du skickat honom något ex för recension?
@ Tombola: #8
Samma sak med min kardiolog.
Man kanske kunde tro att det skulle vara högre fysiologisk kompetens hos en kardiolog än hos en diabetessjuksköterska men min ”specialist” vågade inte ens ta en diskussion (och som öppnade vårt första och enda möte med ”Du kan snacka omkull vem som helst men mig snackar du inte omkull!) med en ”amatör”, om än påläst, och då skjuter man sig faktiskt själv i foten om ”revolverman”.
Ur vetenskaplig synpunkt är en sådan man i mina ögon faktiskt en ”nolla”!
13 @ Professor Göran:
Min fd läkare klargjorde mycket nog med att någon diskussion inte kunde förekomma utan det var Socialstyrelsens anvisningar som gällde!
Ok – har man ett arbete som går ut på att predika rena felaktigheter ordagrant så har man, att däremot som i mitt fall bli mycket oförskämd vid minsta ifrågasättande tycker jag är högst opassande för en offentligt anställd läkare,,,
Att hen dessutom uppvisar grava brister i sin kompetens delar hen ju tyvärr med många andra potentater men sådant skulle ju kunna åtgärdas om hen hade frågat mig hur det fungerar istället för att häva ur sig den ena oförskämdheten efter den andra så hade ju hen faktiskt lärt sig lite nytt,,,
Tyvärr verkar hela den vårdcentral jag besökte vara i moll, provtagarna står och snackar smörja medan väntrummet utanför bågnar av folk – dessutom verkar de flesta där oavsett funktion vara på väg till sin egen begravning – sura nunor överallt – troligen ett ledningsproblem men sådant har en förmåga att sätta sig i väggarna – som tur är har vi ju möjlighet att byta både vårdcentral och läkare men risken att man blir stämplad som ”besvärlig” är nog inte försumbar,,,
@ Tombola:
Det är väl här själva ”skruven” sitter. Ingen som påstår sig vara professionell vill bli ifrågasatt och framför allt inte att någon ”amatör” drar ned byxorna så rumpan blir bar.
Det är, i mina ögon, helt enkelt frågan om inkompetens eller möjligen ett total ointresse för sin egen profession bland sjukvårdspersonalen. Att ifrågasätta konsensus kräver oerhört mycket intresse och engagemang från den enskilde bland vårdpersonalen. Det är oändligt mycket bekvämare att bara flyta med – man får ju trots allt betalt för sina tjänster. Annars utmanar du hela hierarkin inom sjukvården.
Mitt eget bidrag i genren var en artikel i Skånskan mot Aorta-screening som drabbar alla gubbar som fyller 65, och kostar en liten peng och är ”helt riskfritt.” Fakta:
1. Drygt 700 gubbar måste screenas för att hitta en som kan ha nytta
2. Av dem kommer ca 650 att få beskedet du behöver inte oroa dig för en sjukdom som du aldrig vetat om
3. Ca 50 att de hyser viss risk och halvårsvis eller så bör komma på kontroll
4. Fyra får beskedet: förebyggande operation= strumpa om aortan, stort, blodigt, dyrt,
många operatörer på plats.
5. Risken för var och en att dödas av den förebyggande operationen 2,1 %
6. Risk att någon av de fyra dödas pga den förebyggande operationen räknas ut så här:
komplementhändelse = chans att överleva = 100 – 2,1 = 97,9
Chans att alla fyra överlever = 97,9 x 97,9 x 97,9 x 97,9 = 91,8 %
Risk att någon av de fyra dör: 100 – 91,8 = 8,2 %
100/8,2 = 12,2 dvs risken att någon dödas är en på 12.
Om det inte räcker för avbryta spektaklet kan berättas att aorta-screening inte förlänger liv.
En förklaring kan vara den som har risig aorta antagligen har risiga andra blodkärl också och
gubben åker dit på dom.
Nu är brusten aorta bara en hypotetisk dödsorsak som tävlar i det ständigt pågående fatala löpet med antal andra. För var och en av dem gäller: medicinarfolket kommer att hitta, eller har redan hittat olika förstadier och möjlig insats. Därav framtida åldringars ålderdom: Gå på koll en gång i halvåret och få reda på hur dina dödsorsakskandidater framskrider.
Är det livets mening efter 65 ?
Eller är det att sitta på bryggan med barnbarnet och meta abborre ?
Olle i Arlöv
Olle Holmqvist Skrev:
Hmmm… – Olle – jag har ej som 72-åring varit hos någon läkare sedan 2006 – så jag faller helt utanför ramen ett läkarbesök varje halvår. Reklamen jag får en gång per år ifrån Landstinget – om att jag skall genomgå en hälsokontroll/rådgivning – den slänger jag skyndsamt i papperskorgen.
Meta aborrar med barnbarnen gör jag ej – för mitt liv är en dans på parkett 2-3 gånger per vecka – och det är för närvarande min starkaste ”livsdrog”.
@ Olle Holmqvist:
Fast om man är en av de där 11 av 12 som överlever en förebyggande operation och får 10 år till i livet, kanske man är rätt nöjd…
”att bukaortascreening inte påverkar den totala dödligheten” från
https://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=16696
vilket medges av Måns Rosén och Socialstyrelsen som ändå hävdar att det skall fortsättas..
Det blir alltså inga ”10 år till ”.
hälsar
Olle i Arlöv
@ Olle Holmqvist:
Ja, på statistisk populationsnivå är det så enligt artikeln, men det är fortfarande individer som överlever tack vare den förebyggande operationen.
”Det betyder att 244 män ska inviteras till screening för att förebygga ett dödsfall de följande 10 åren. […] Skulle screening vid denna låga prevalens vara ekonomiskt försvarbar?”
Resonemanget är precis detsamma som förekommer kring PSA-tester för män. Det kostar för mycket att låta så få män leva lite längre. Exakt samma resonemang kan naturligtvis också tillämpas vid mammografi, men skillnaden är att när det gäller kvinnors sjukdomar får det kosta precis hur mycket som helst. Det är bara några fåtal som vågar kritisera kostnaden och ämnet blir på något sätt tabu när det handlar om kvinnors hälsa.
Det viktiga är naturligtvis att man utvecklar screeningmetoderna så att man inte diagnosticerar i onödan. I Stockholm pågår just ett sådant forskningsprojekt kring PSA (som jag för övrigt deltar i). Syftet här är att utveckla och bättre förstå hur PSA-prov i kombination med andra proteinanalyser och genetiska test kan screena ut de män som definitivt behöver operation och vilka män som kommer att kunna leva livet ut med sin sjukdom utan att behöva opereras.
Lägger man ner den idag kostsamma screeningen minskar naturligtvis möjligheterna att utveckla metoderna på sikt. Som tur är inser Socialstyrelsen detta.
Trevlig helg!
@ Lars M:
Om dödlighet av alla orsaker inte minskar trots att de minskar dödligheten
av en specifik orsak så måste det ”kompenseras” genom ökad död av andra orsaker
– eller ? Märk att dödlighet av alla orsaker är vanligare än av viss orsak, och därmed
ger bättre statistik.
Fö anger kritiska medicinska forskare (Hovelius, Brodersen m fl) här något konkret: Att den med klen aorta sannolikt har andra klena blodkärl och därmed förhöjd riska att dö av det.
Viktigast är kanske att Lars M:s om mitt framtidsperspektiv är helt annorlunda. Jag VILL inte
gå och få kapplöpningen mellan mina olika dödsorsakskandidater ”monitorerad” en gång om året.
Det finns bättre att tänka på.
hälsar
Olle i Arlöv
Professor Göran Skrev:
Ointresset verkar vara satt i system på den vårdcentral som jag besökt – när sänkan togs råkade jag fråga varför det skulle vara 3 rör med prover och fick ett surt svar ”ingen aning – jag gör bara det jag är tillsagd”.
Så provtagningspersonalen gör bara vad de blir tillsagda, diabetessköterskan gör bara vad hon blir tillsagd och läkaren följer strikt Socialstyrelsens anvisningar – är blodtrycket högt skall det skrivas ut piller, att ta reda på orsaken intressera inte hen överhuvudtaget.
Att hon inte ens kände till glykoneogenesen tycker jag är skrämmande, jag ångrar djupt att jag inte bad henne beskriva Metforminets funktion översiktligt när jag träffade henne för sista gången för några dagar sedan – jag är helt övertygad om att hon inget kan om detta men ändå sitter och skriver ut detta dagligen. Detta är nog inte så farligt men besvärlig som jag är har jag börjat undersöka hur folk medicinerar mot sin sockersjuka och då har jag starka misstankar om att denne minst sagt inkompetenta ”läkare” startar med insulin direkt vilket ju snabbar på naturalförloppet ordentligt och i många fall förkortar den sockersjukas liv med 5 – 10 år,,,
En guldgruva för pillerindustrin men en dödlig katastrof för den sockersjuka!
Ja – det var tack vare denne ”läkares” totala inkompetens tillsammans med ett inlägg på Mats Lindgrens blogg https://fethalsa.wordpress.com/about/ som min idé om en kortfattad introduktion för nydiagnostiserade diabetiker började ta form, läkarna försökte ju pådyvla honom insulin redan från start men han avstod som tur var – vi måste ju se till att folk upplyses om LCHF till att börja med och inte som i mitt fall bli upplysta om att ”det är tillåtet” att äta bröd & potatis,,,
Avslutningsvis måste jag säga att det mottagande som jag mött i vården är så häpnadsväckande dåligt att man först efteråt börjar få klarhet i vad som sker – man blir helt enkelt totalt överrumplad av all smörja som dessa pseudovetenskapliga figurer håller på med,,,,
@ tombola:
”Avslutningsvis måste jag säga att det mottagande som jag mött i vården är så häpnadsväckande dåligt att man först efteråt börjar få klarhet i vad som sker – man blir helt enkelt totalt överrumplad av all smörja som dessa pseudovetenskapliga figurer håller på med,,,,”
Min granne med prediabetes/rejäl övervikt slutade helt att äta godis och dricka läsk under semestern vilket resulterade i att hen hade minskat 5kg i vikt och hade normala blodsockervärden vid nästa besök kontroll hos diabetessköterskan, som då tyckte att ”hen inte behövde vara så strikt … självklart måste man unna sig lite godis och någon läsk under veckan, det förhöjer ju livskvaliteten”.
Hur det hela har utveckat sig med blodsockret vet jag inte (jag frågar inte om hen inte själv vill berätta) , men jag noterar att viktnedgången har stannat upp.
Det logiska hade väl varit att sköterskan uppmuntrat patienten att hålla fast vid det vinnande konceptet? Fundersam blir man …
Josef Boberg Skrev:
En pamflett om det finns här.
Kanon!
Jag printar ut och klistar upp på jobbet bredvid lappen där vi uppmanas att anmäla oss till Feelgoods hälsokontroll. Jag ringde Feelgood förra gången det begav sig för att få veta vad ”hälsokontrollen” innebar. Det vara bara skräp: totalkolesterol, BMI, och liknande.
@ Anna:
Precis. Det är inget fel på hälsokontroller, om de innehåller relevanta prov och undersökningar, och riktiga livsstilsråd meddelas. Jag ska försöka att komma ihåg att skriva ett inlägg om det framöver.
Någon på DNs ledarredaktion läser sannolikt din blogg Annika:
https://www.dn.se/ledare/huvudledare/sjuk-av-att-sjukforklaras/
Att många personer ingått i en studie betyder lite paradoxalt att det visade sambandet
gåller för få personer, om det blir stat signifikant. Antag vi har två arbetsplatser med allt likvärdigt
utom en sak: Den ena kör dygnet runt, den andra tvåskift och alla får sova på nätterna. Antag vidare
100 anställda vardera och ohälsofaktorn X förekommer 20 gånger vid treskiftet och 10 vid tvåskifte.
Dubbel risk och stor = 10 extrafall av 100.
Om det istället är samma resp. antal fall men per 10 000 i vardera.blir det Men bara 10/10000 extrafall. Dvs mycket mindre relativ risk.
Jag tror att få journalister känner sammanhaget.
Alltså: om många försaökspersoner krävs för stat sign = sambandet
gåller för få personer
Olle i Arlöv
I en debattartikel (bl.a. Lars Weinehall) i dagens VK försvaras Västerbottensprojektets hälsoundersökningar av 40-, 50- och 60-åringar, som av SBUs rapport felaktigt kunde uppfattats som meningslösa menar dom.
Norsjöborna skulle istället ha 35% mindre risk att dö i hjärtinfarkt än övriga i Väster- och Norrbotten.
Ändå är ju Norsjöborna fetast i Västerbotten (enl. Livsm.verket i febr.)!?
https://www.vk.se/1004281/otydlig-central-utvardering-gav-lansprogram-daligt-rykte