Värna de vilda växtätarna

I UNT: Värna de vilda växtätarna.

I skuggan av de vilda växtätarna kanske man kunde uppmuntra även de tama växtätarna: kor, får, getter och hästar?
Och inte framställa dem som hälso- och klimatskadliga.

 

Comments

  1. 1

    Det är sorgligt att se hur den ena betesmarken efter den andra förslyas – på många håll växer snart sly på motorvägen,,,

    En veckas resa i Norge var riktigt nedslående, för 10 – 15 år sedan fanns där fullt med får överallt. Nu är det en bristvara även där,,,

    Gotland tog tag i detta för några år sedan – turister förväntar sig gotlandsfår och inte förslyade marker – de vill se havet utan att behöva använda en machete!

    Se till att gräsbetat kött får ett rimligt högt pris så att både bonde & djur får ett drägligt liv. Köttdjur kräver inga dyra stallar, torrt och dragfritt är det som gäller och de går ute hela året!
    (att hålla hästar i tempererade stallar är rent djurplågeri – de ryttare som inte klarar av att sköta en häst utan rumstemperatur borde skaffa en moped istället!!)

    Ta bort alla knäppa regler som hindrar små lokala slakterier, man pratar om djurskydd & hygien men det är bara bluff – hur mår djur uppfödda utan att ha sett dagsljuset mer än mellan industristallet och slaktbilen för att sedan fraktas långt – ibland runt halva jordklotet,,,

    Ps
    För övrigt verkar norrmännen ha förfallit helt vad gäller maten – till och med de färdiga läfsorna hade sockrats, milde tid vilken skräpmat,,,,
    Ds

  2. 2

    Det är en bra artikel men förvånande att tama gräsbetare helt förbigås med tystnad. Ja, jag gillar visenter (Europeisk bison) och alla som har vägarna förbi Avesta under sommaren bör göra ett besök på Avesta Visentpark och se dessa ståtliga djur i sin rätta miljö (och passa på att äta en visentburgare som serveras i cafeet). Men jag tror att folk i allmänhet hellre skulle bo brevid en kohage än att ha dessa gigantiska bisonoxar strax utanför knuten.

  3. 3

    @ Per Wikholm:
    Och hur har du tänkt för de som har ko-skräck då? 🙂

  4. 4

    Tombola: Du menar vegetariander?

  5. 5

    @ Bustas:
    Jag tänkte väl närmast på min favorit – Kurt Olsson som gestaltades av Lasse Brandeby på sin tid,,,,

  6. 6

    Japp, jag måste ärligt erkänna att jag som uppväxt i en Stockholmsförort har lite koskräck också. Men jag hoppas att det är en reversibel psykisk åkomma. 🙂

  7. 7
    Lennart N. says:

    Jag kan berätta en liten hemlis……!

    Även vilda idisslare pruttar, rapar, släpper ut metan och bär sig åt.

    Nu skapade jag nog ännu svårare klimatångest hos en och annan ”miljömupp”? Ingen nämnd och ingen glömd. 🙂

  8. 8

    @ Per Wikholm:
    Det är oftast snälla djur men de kan vara rätt så besvärliga då de ska ut på sommarbete – först strävar de emot rejält innan de löper amock av glädje över allt grönt – ungefär som den mänskliga motsvarigheten,,, :=)

  9. 9

    Tombola, boken jag skriver på med den preliminära titeln ”Koskräck i klimatdebatten” kommer att dedikeras till den alltför tidigt bortgångna Lasse Brandeby som på ett förtjänstfullt sätt satte frågan om koskräck i fokus för hela svenska folket.

  10. 10
    Ann Kristin says:

    Per, en ko är sällan grinig, däremot en tjur, eller t o m en getabock med sina könsdelar i behåll…eller den ståtliga bagge vi hade, den du! Testosteron är inte nyttigt 😉

    Skämt åsido, jag förstår inte hur människor får ihop en värld utan betande djur, eller att vi inte skulle äta dem. Visst kan en stor varg- och björnpopulation hålla nere de vilda gräsätarna, men vill de verkligen ha en värld med massor av rovdjur? Och om ingen klarar av att skjuta och slakta djur, hur ser det då ut? Utan jägare blir det knepigt.

    De tama gräsätarnas utsläpp beror ju helt på den sojastinna importen plus spannmålsodling. Hur mycket utsläpp av dieselstånkande maskiner skulle vi slippa om spannmål- majs-, soja- och potatisproduktionen drogs ner till ett minimum.

    Jag är hobbybiolog, men nog sjutinon begriper jag att mångfalden blir enfald utan betande kossor. Om man har olika gräsätare i växelbete tar de dessutom varandras parasiter. Gödslingen blir gratis. Rovdjursproblemen kan man lösa med både hundar och lamadjur, tydligen. Stängsel finns det också, och vakta djur vore väl ett lagom jobb för alla som inget har, inklusive ungdomar.

    Jag har vegetarianer i familjen, men än har ingen kunnat förklara hur det ska gå ihop. Visst är det jobbigt att ta ett liv, men jag kan inte se hur alternativet skulle se ut.

  11. 11

    @ Per Wikholm:
    Mjölkkor som dagligen hanteras av bönderna är som regel snälla och trevliga djur. Däremot biffkor som inte hanteras av människor på samma sätt kan bli förvildade och kanske farliga om man inte passar sig.

    Utanför Skövde finns ett stort militärt övningsområde och många biffkor går lösa där. De som ska vistats på skjutfältet blir varnade för att korna kan vara aggresiva. Då korna ska samlas in på höstarna är de så förvildade att man får skjuta flera av dem på plats för de kan inte hanteras helt enkelt. Detta har jag hört av arbetskamrater som gjort vapenexperiment på detta skjutfält och har all anledning att tro att uppgifterna är sanna.

  12. 12
    Lennart N. says:

    Tama idisslande klövdjur gör precis samma jobb för den biologiska mångfalden som deras vilda motsvarigheter gjorde långt innan vi fanns. Att återinföra Visent och utöka förekomsten av hjort skulle leda till konflikter med jordbruket på grund av att djuren kräver en biotop som är likvärdig med den där jordbruket är som intensivast. Det är naivt att tro att det finns en nisch för Hjort och Visent i Älgens och Rådjurets miljö. I så fall krävs stödutfodring och vad blir då skillnaden mot att stötta de bönder som vill satsa på gräsbeteskött med hjälpa av ”vanlig” tamboskap och får? En sådan stöttning skulle skapa biologisk mångfald i de miljöer som idag riskerar att förbuskas samt ger som vi väl känner till ett högkvalitativt kött som är jämförbart med kött från vilda idisslare.

    Artikeln luktar lite önskan om ett Jurassic Park fast med idisslare istället för Dinosaurier. Vårt klimat är tyvärr inte heller detsamma som det var en gång när stora hjordar av idisslare levde fritt i vårt land.

  13. 13

    Per Wikholm Skrev:

    Tombola, boken jag skriver på med den preliminära titeln ”Koskräck i klimatdebatten” kommer att dedikeras till den alltför tidigt bortgångna Lasse Brandeby som på ett förtjänstfullt sätt satte frågan om koskräck i fokus för hela svenska folket.

    Ett sånt sammanträffande – mitt senaste manus som ligger på tryckeriet just nu heter ”Koträck i rabbaten” men den handlar om hur man odlar rosor och får smör på köpet,,,,

  14. 14
    Kattmoster says:

    @ 3 Tombola:

    En gång i min barndom hade grannens kor slitit sig från sina platser i lagården och det var allmänt tumult. Grannen ringde till mina föräldrar och vi ryckte ut för att hjälpa till. Jag blev beordrad att stå i vägen i en av utgångarna. Det räckte tydligen för att ingen ko skulle bege sig dit men jag kan lova att om en ko hade kommit hade jag sprungit all världens väg. Jag gillar kor – men de är respektingivande.

    Ett annat barndomsminne är när vi hittade färska komockor. Varmt och skönt att sätta de bara fötterna i. 🙂

  15. 15

    Hej Annika,
    Tack för ditt inlägg, vi arbetar ffa med vilt, därav inriktning på artikeln, men är även mycket bekymrade över utvecklingen på tamdjurssidan, vilt kan endast delvis ersätta tamt, och kanske främst komplettera, vi får lyfta det bättre nästa gång.

    mvh

    cg

Speak Your Mind

*