Jag menar inte klasser i vanlig bemärkelse, även om man kan se skillnader även där.
En klass som vinner hälsa och viktkontroll är de som inser att det inte går att lita på etablissemangets kostprofessorer. Dessa är prestigefullt fastnaglade i myten om att naturligt mättat fett är farligt för hälsan.
De inser i stället att det smör och annat animaliskt fett som våra förfäder ätit i många tusen år, utan att få hjärtinfarkt, är bra för vår hälsa. De inser också att kolhydrater i mindre mängd är som bäst tomma kalorier, i större mängder ett gift. Ju kolhydratkänsligare (= mera insulinresistenta) vi är desto mindre kolhydrater tål vi utan att det försämrar vår hälsa. De förstår också att vi ska äta så lite som möjligt av industrins processade mat, och i stället laga vår mat själva av rena oförgiftade råvaror.
Den andra, förlorande, klassen är uppbunden av auktoritetstro till fina akademiska titlar, och tror på att kostprofessorerna står för äkta vetenskap. De fortsätter därför att tro att naturligt mättat fett är farligt att äta, och att de fleromättade omega-6-oljorna och de processade margarinerna är bättre för oss. De tror också att stärkelse och cellulosa är nyttigt för oss att äta, att de innehåller viktiga näringsämnen. De litar på att livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin har de ärligaste goda avsikter för vår hälsa.
Denna förlorande klass kommer att fortsätta att bli allt sjukare med tiden. Vi får hoppas att de gör en klassresa över till den vinnande klassen.
Det är bättre att bli frisk, smal och vacker av LCHF än att bli sjuk, tjock och ful av tallriksmodellen.
Jag diskuterar ibland med människor som hävdar att de är fattiga, och absolut inte har råd att äta lchf t ex. Då brukar det stupa på att man inte orkar/vill laga mat, eftersom en stor del människor (även medelklassen) äter ute eller köper industrimat. För de fattiga innebär det McDonalds och Billys pizza. Mavanor är bland det absolut svåraste att förändra, svårarae än rökning och alkohol, verkar det som. Hungern är en svår fiende att besegra. Just därför fungerar lchf. Just de som kallar sig fattiga röker mer och äter mer färdigmat, t o m de som är arbetslösa. Men trots att jag i grunden är arbetarklass, var väldigt fattig som ung och valde tid före pengar när barnen var små, så anses jag som någon som inte fattar hur det är. Dessutom måste man gulla med fattiga, för de tål ännu mindre ifrågasättande än lchf:are 😉 Jag hävdar att man kan leva gott på lite pengar, och det retar folk till vansinne.
Medelklassen tar ju till sig lchf i ganska stor omfattning, och äter över lag bättre av färdig mat än arbetarklassen. Nu är det liten skillnad – min byggjobbarman har alltid tjänat mer än jag har gjort som lärare. Den sämst ställda klassen är bidragsberoende och sjukskrivna.
Överklassen har nog aldrig lämnat lchf – där äter man inte stora portioner, utan lite och exklusivt. Det är inte deras barn som får ett halvt kilo godis till helgen.
Utbildningen – inte ekonomin är den enskilda faktor som har störst betydelse för god hälsa,,,,
Om den kommer från en formell utbildning eller från en blogg saknar däremot betydelse – idag kan ju vilken som helst skaffa sig mycket stora kunskaper inom vilket område som helst och ingen är beroende av att vara fysiskt på plats utom i kurser som har laborativa inslag,,,,
Alla bör ha läst ”Forskningsfusket” av Ralf Sundberg – vi får hoppas att den snart kommer ut som e-bok då den verkar vara slutsåld,,,,
Värsta är att det är likadant inom många områden, dvs etablissemanget hävdar vetenskap fast det egentligen är politik eller giriga krafter bakom. Media tycks dessutom glömt allt om balanserad granskning av ”makten” utan supportar dem rakt av.
Tack Annika!
Jag har tänkt i PRECIS de termerna. Två klasser, de som kan tänka nytt och de som sitter kvar i det gamla. Det var roligt att läsa ditt inlägg.
tombola Skrev:
Nu har du fel! Den finns både hos Bokus och Adlibris. Den ursprungliga upplagan är slutsåld men boken finns i ny upplaga i pocket.
Du skrämde mig eftersom jag funderat på att köpa boken….. 😉
@ 2 tombola:
Vad jag kan se så finns Forskningsfusket att köpa: https://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172412534
Synpunkter på Ann Kristins inlägg:
Visst finns det de som inte har råd men för flertalet är argumentet ett lättvindigt sätt att komma undan förändringen.
Man skall dock inte glömma att alla förändringar i sig kostar till dess förändringen blivit uppfattad som ”normalt” tillstånd.
Ett pedagogiskt sätt kan vara att be dem kontrollera köttmängden (i den korv de föredrar) och räkna ut kilopriset på den samt jämföra med hur mycket rent kött eller fläsk de kan få för motsvarande pengar. Om argumentet blir att det inte mättar kan de uppmanas ta någon skopa potatismjöl vid sidan om.
När det gäller förändringar insåg jag under min yrkesverksamma tid att 1/3-del fattar omgående vad som skall uppnås och en andra tredjedel kommer att fatta (och rent av bli predikanter för förändringen) men att den sista tredjedelen aldrig kommer att förstå hur mycket krut man än lägger ner på dem. Det är ingen mening att ägna sig åt dem. Det är bara att kasta pårlor för svin.
Ann Kristin Skrev:
Jo… – Ann Kristin – men det innebär ju att dom aldrig har provat – för artegen LCHF-kost blir 20 % billigare – som jag har konstaterat med mitt kosthåll.
Skäl nog för en fattig att få både bättre hälsa och bättre ekonomi ❓
I övrigt ger jag ej mycket för den evidensbaserade vetenskapen – som en källa till god hälsa.
Under tiden ni väntar på boken ”Forskningsfusket”, lyssna på en intervju https://www.youtube.com/watch?v=VFmSNNtCsos&feature=youtu.be
En stor klasskillnad blir ju oxå den att endast ett fåtal kan åka på LCHF-resa till Rhodos t ex. Jag äter lchf sedan två veckor o skulle verkligen behöva komma iväg på en ordentlig genomkörare på låt oss säga just Rhodos.
@ jeanette sandelin:
Det är möjligt att det skulle göra nytta, men jag har varken varit på Rhodos eller på något lchfhem. Jag väljer att lägga mina pengar på bra mat och har inget behov av utlandsresor. Dessutom är jag så pass handikappad fortfarande, att det är tveksamt om det ksulle ens vara möjligt. Jag har ingen lust att åka rullstol.
Men om det är din dröm tycker jag att du ska satsa på den, och då inte genom att spela på lotto ;). Jag har flera gånger lyckats spara ihop till olika drömmål genom extrem sparsamhet.
@ 10 jeanette sandelin:
Rhodosresan är en ren lyx för de som vill och har råd.
Vill man åka på LCHF-kurs billigare så kan man åka till Nolaskogs LCHF-kursgård:
https://www.nolaskogslchf.se/ där jag också medverkar.
Visst är det så och det är bra att du uttrycker det så här, Annika. Jag har lite svårt för talet om att det handlar om utbildning och inkomst eftersom jag menar att det ligger på ett annat plan.
Som exempel kan nämnas en av mina kollegor. Han har, liksom sin hustru, mycket hög utbildning och ett kvalificerat högstatusjobb. Varken han eller hans hustru är något dumhuvud, långt därifrån, och pengar saknas inte. Tyvärr kan man se på deras kost att de är gravt auktoritetstroende. Han kämpar på med soppa med bröd till lunchen samtidigt som magen växer. Och jag glömmer aldrig när deras treåring serverades en gigantisk kanelbulle med lättmjölk till mellanmål. Den får hon aldrig ner, tänkte jag, men jodå, det gick; ganska fort dessutom.
@ 10 jeanette sandelin:
Visst vore det roligt att kunna hänga med till Rhodos eller till campingen i Säffle nästa år eller rentav på en kryssning. Jag kan det inte heller; inte av ekonomiska skäl utan av fysiska, som jag inte kan göra något åt. MEN – det finns så mycket att läsa och lära här på nätet och i olika LCHF-böcker så det gör inte så mycket. Vi som inte kan åka får glädjas över att de som kan blir inspirerade och delar med sig här och på andra ställen så att vi också får lära oss mer.
@ jeanette sandelin:
Jeanette!
Jag fyller i med att rekommendera Nolaskogs kursgård, det finns flera datum att välja på.
Håll utkik här: https://annikadahlqvist.com/annika-dahlqvists-evenemangskalender/
@ Kattmoster:
”Tyvärr kan man se på deras kost att de är gravt auktoritetstroende.”
Jag tror att det ligger mycket i det du säger. När åsikterna går isär så kanske det i slutändan känns tryggast att lita på kostetablissemangets ”experter”, som ger sken av att deras kostrekommendationer stöds av vetenskapliga forsknngsstudier.
Jättebra inlägg Annika, har ofta tänkt på det där. Den ena sidan kritiserar, ifrågasätter och väljer aktivt LCHF, den andra sidan väljer passivt lightprodukter och GBP istället. Jag tycker mig se en uppdelning i bekantskapskretsen. Inte nödvändigtvis mellan dumma och kloka, utan snarare mellan nyfikna och.. ja, inskränkta? Avstängda? Svårt att komma på ett bra beskrivande ord som inte är förolämpande men så är det. Smakpreferenser i all ära, men det här är kärnan i om LCHF är något som passar en människa eller ej. Är man smart, kunskapstörstig, nyfiken och hälsomedveten så väljer man LCHF.
När jag först hörde om LCHF – ”man blir smal av att äta fett”, så tänkte jag att
1. Det tror jag inte på, och
2. Jag måste ta reda på vad en människa har för belägg för att påstå något sådant och syna argumenten i sömmarna.
Så borde fler resonera i alla möjliga sammanhang, tycker jag, (enligt p. 2) då skulle vi nog se en förbättring i folkhälsan och -bildningen.
LenaK Skrev:
Glädjande nog verkar jag för en gångs skull ha fel,,,,, 🙂
(Skickat från norra Norrlands inre inland på en illa underhållen väg,,,,)
Tjusig klassanalys Annika!
Är det någon annan som har fått Milda-reklam på sin Facebook? Om man klickar på gilla får man en gratis receptbok. Flera har gjort det men många tillägger att de tänker byta ut Milda mot smör i recepten. Själv vägrar jag klicka.:)
Apropå klasskillnader.
https://www.di.se/artiklar/2013/8/6/finare-gifter-i-rika-kroppar/
Frida Skrev:
Jo… – Frida – men det rår dom nog egentligen inte för – därför att;
”Yvonnel skrev:
Undras varför denna diskussionen kommer upp, igen och igen.
Yvonnel… – den tudelade hjärnbarken hos människan är som en räknemaskin. Det som hjärnbarken har fått input flest gånger om – det ser den som ”mest sant” (den lär vara så sofistikerad som räknemaskin – att när den har läst/hört en sak 999 gånger – och det diametralt motsatta 1000 gånger – så inbillar den oss att tro på att det Wi har läst/hört 1000 gånger är sanning. Ej att undra över då att etablissemangets massmedias ”trummande” får genomslag hos befolkningen – eller ?). Detta känner som princip ALLA reklammakare, massmedia och makthavare väl till – men ej så många av oss av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna, tyvärr tyvärr… 😥
Så ifall Wi av vanligt folk har något betydelsefullt att säga – så gäller det ju att om och om igen säga/skriva det – för att det skall ”ta skruv”.
Bl a dr Annika Dahlqvist har något MYCKET FUNDAMENTALT och betydelsefullt att säga om kost och hälsa – och det tål att repeteras i ”all oändlighet” – som jag ser det.
I o f s så kan jag ha fel i detta – men det kan jag ej föreställa mig att jag har.
Vad tror Du ?” – slut citat härifrån.
Så att själv äta artegen mat – och se ut som hälsan själv – ger jag prio ett i min ”marknadsföring” av LCHF-kosten. Prio två är att nöta på nätet och prata om att minska kolhydraterna/sockret till mindre än 20 % med så många som ids lyssna.
Detta då som alternativ till Livsmedelsverkets = Livsfarliga Verkets” rekommendationer om att tugga i sig ca 60 %.
Min favorit”liknelse” är att säga att det gör skillnad ifall man minskar ett dagligt intag av 60 cl starksprit till mindre än 20 cl. ALLA håller med om det – och får med det rätt ofta igång tankeapparaten om att det kan vara åt hållet detsamma med 60% alternativt mindre än 20 % kolhydrater/socker.
Alkohol ger ju förhöjda blodsockervärden – och det gör ju bevisligen kolhydrater/socker också.
Liknelser var ju populära för ca 2000 år sedan – och jag upplever rätt ofta att de fortfarande är gångbara. 🙄
Den som är orolig för hjärtsjukdom kan vinna på att kolla upp följande ”Med strophanthin/ouabain botas hjärtsjukdomar i Tyskland och Frankrike sedan 100 år”:
https://www.whitetv.se/sv/inget-fritt-medium-i-sverige/632.html
samt ”Lösningen på hjärtinfarkt-problem”:
https://www.strophanthin.org/?page_id=42
Medlet blir tydligen mer och mer ovanligt, trots att det tydligen är billigt – jämfört med läkemedelsindustrins approach till det hela. Det tigs sannolikt ihjäl av etablissemanget. Men men.
Kattmoster Skrev:
Det stämmer, men vilket är detta andra plan?! Det har inte med kvalificerad utbildning att göra. Det har såvitt jag förstår inte heller med egna erfarenheter att göra. Men i någon mån måste det ha med intellektuell självständighet att göra, en självständighet som har inte samband med utbildningsnivå. Snarare tvärtom, jag känner folk med doktorskompetens som inte är påverkbara.
Jag lärde mig om KH-restriktion genom att lyssna till min kompanjon Ursula Morin innan någon hade hört talas om ”LCHF” och Annika Dahlqivist. Morin hade bara tillämpat sunt förnuft efter registrering av höga blodsockervärden. Till historien hör antagligen att hon vid 17 års ålder tackat nej till vidare skolgång i sin hemby (där jag nu sitter fast) och flyttat till Sverige, då känt som ett ovanligt frisinnat samhälle.
Jag fick hennes påpekanden beträftade av Wolfgang Lutz, vars bok om KH-restriktion nu funnits oavbrutet i tryck i ett halvt sekel. Det var fortfarande innan man hört talas om ”LCHF”. Detta begrepp kom senare. och jag har ännu ej satt mig in i detaljerna av vad det innebär. Behöver inte,
Lutz duger för mig. Hans dokumentation är öronbedövande.
På grundval av detta roade sig Morin med att peka ut tre personer i byn, där hon med ledning av deras utseende förutspådde dödsfall på grund av hjärtproblem. Två av dem dog inom två år av just denna anledning, en konditor som inte vågade äta sina egna gräddbakalser och en försäljare av stekt kyckling som förbjudits av doktorn att sina kycklingar på grund av kolesterol.
Så Kattmoster, det vore förfärligt nyttigt om man kunde fastställa vad slags personlighet, vad slags egenskaper, vad slags attityder som får folk att tro på sanningen när den presenteras med saklig argumentation och vad som förhindrar andra från att godta den..
Det lyckades vi aldrig fastställa. Den tredje dödsdömda personen lever fortfarande, jag vet inte vad jag skall säga till honom, så vi pratar inte med varandra.
24 Piltson
Indelningen i sig är enkel:
1.De som väljer att lära sig
2.De som väljer att förstå
3.De som väljer att inte lära sig
Lära sig och inte lära sig kan man lätt skilja på. De som lär sig har höga betyg, går bra utbildningar och hamnar relativt högt i yrkeslivet. De som inte lär sig, byter däck, steker hamburgare, städar toaletter od.
Det svåra är att identifiera de som väljer att förstå innan de lär sig något. De finns spridda längs hela skalan och även om de bara har 85 iq så går det att resonera med dem eftersom de gör vad de kan för att förstå. Det tragiska och ynkliga är de högintelligenta som är nöjda med bara det de lärt sig utantill och väljer att inte alls förstå vad de sysslar med.
Tack, Annika, och god fortsättning inför hösten!
Mycket bra inlägg. Den utvecklingen kommer att ge ett friskare folk på sikt, då den sjuka klassen dör bort.
Ann Kristin:
Du har väldigt rätt i att man kan leva ett rikt liv utan så mycket pengar. Det hänger ganska mycket på hur man är funtad. Och kanske också på hur man startat livet – hur bortskämd man blivit eller vilken föräldratyp man ”råkat” ut för (ex. vis höginkomsttyp)…
Många augustihälsningar 2013
Rolf Aronsson
@ Vox Humanae:
4. De som lärt och förstått men inte håller med.
Det är nog mer komplicerat än så, var så säker på det!
Vox Humanae Skrev:
Jo… – Vox Humanae – där kom Du på något reellt.
”Intelligens (av latin intellego, att förstå, begripa, inse, avgöra), mental förmåga; förmågan att utifrån givna grunder avsiktligt utveckla sitt tänkande. Till intelligensen räknas vanligen förmågorna att resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning.” – slut citat härifrån.
Dom som har förmåga till inlärning kallas ju ej alls så sällan av mååånga för intelligenta – och längre ifrån riktig intelligens går väl ej att komma – som jag ser det.
Så det gäller ju för oss av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna – att SJÄLVA tänka och dra slutsatser av det – istället för att förlita oss på så kallade experter som är duktiga på att rabbla det som dom ej alls så sällan har bra betalt för att rabbla.
Den dagen som det dyker upp en känd ”rabbel”expert på normalkost – som SJÄLV har provat med att äta strikt artegen mat = LCHF-kost under ett eller annat år – och sen fortfarande hävdar att normalkosten är rätt och LCHF-kosten är fel – kommer det att hända ❓
Tja… – osvuret är ju bäst – och vem vet – för allt är ju möjligt ❗
Men tills dess så Gäller Det Livet – bokstavligt talat – ifall Wi ej vågar förlita oss på oss själva och äta artegen LCHF-kost.
Själv kommer jag i vart fall att fortsätta med att äta arteget tills Fonus kommer och ”knackar på” – oavsett hur många ”rabbel”experter som bl a massmedialt påstår att det är livsfarligt. Detta därför att jag mår så himla bra av att äta fel – enligt vad ”rabbel”experterna påstår.
GooodNatt ❗
De två klasserna består av;
1) De inbillade, här hittar vi märkligt nog många högutbildade som dessutom gärna kastar ur sig vilken smörja som helst utan vare sig underlag eller ansvar. Vi har nyligen sett ett sådant exempel för någon dag sedan,,,,
2) De utbildade, behöver inte ha någon formell utbildning men vågar tänka självständigt och är försedda med en fungerande logik-enhet i sin hjärna – något som uppenbarligen inte nödvändigtvis erhålls automatiskt genom mångåriga studier,,,,
Har upplevt en hel del som levt enligt Main Stram-kosten ( minimera fett ) och dött eller fått hjärtstillestånd för tidigt i sin ålder tyvärr. De har dött i förtid fast de varit så nitiska att inte äta mättat fett t.ex, så jag undrar vart all statistik tar vägen och vem som gör den och i vilket intresse? Är det för folks bästa man sprider utvald information?
@ Kattmoster #13:
”Jag har lite svårt för talet om att det handlar om utbildning och inkomst eftersom jag menar att det ligger på ett annat plan.”
Kanske det hela ligger på mer än ett ”plan”?
Ju mer jag funderar på hur det kan komma sig att en seriös, ambitiös och välutbildad person (i det här fallet biolog, prediabetiker, drabbad av två mindre stroker, prostatacancer och med gedigen kunskap om hur kroppen/hjärnan är konstruerad) väljer Becel och lättprodukter då han är livrädd för mättat fett är jag säker på att rädslan att dö är en mycket stor pusselbit. Rädslan tycks blockera sunt förnuft och vara en stark drivkraft till handlande. I kombination med auktoritetstro och tillit till vetenskapliga forskningsresultat är vägvalet måhända givet? Än så länge är kostetablissemanget större än dess utmanare.
Sorgligt men sant är det att pillertrillarindustrin har lyckats fullt ut med sin marknadsföring och skrämselpropaganda 😉
@ sofia:
I diskussioner med kollegor, vänner och bekanta ang. att pröva på LCHF är det framförallt två stora faktorer som gör att dörren slås igen. Nämligen fobier och beroende. Det vanligaste är fettfobi vilket innebär att man inte ens kan höra talas om att dricka eller äta något som upplevs som fett utan att få äckelkänslor. Dörren slås igen och det är totalt meningslöst att fortsätta att förklara hur LCHF fungerar.
Beroendet av bröd och spannmål i olika former tycks också vara mycket vanligt. Får jag inte mina två kvällsmackor eller min (sockerspäckade) musli och marmeladmacka på morgonen så är livet inte värt att leva! Det går inte ens att pröva att vara utan dessa livselexir i 2-3 veckor.
Här handlar det om i övrigt intelligenta människor som förstått att något måste göras för att inte den begynnande ohälsan skall accelerera men på grund av skräck och beroende så fortsätter man att leta lösningar i meningslösa viktminskningsprogram (protokollförd svält) eller i sjukvården när symptomen blir outhärdliga. Ett antal piller som justerar blodtryck/blodsocker/kolesterol, lite omeprazol samt lite sjukskrivning då och då blir lösningen som gör att man upplever sig ha löst problemen på ett smidigt sätt. Endorfinkickar på gymmet kan också vara en del av lösningen. Man blir helt slut och glad men övervikten består! 🙂
Det är på gränsen till plågsamt att se dessa människors kamp för en bättre hälsa när man vet att lösningen finns inom räckhåll bara vederbörande förmår att styra om sina tankar i en annan riktning.
”Protokollförd svält”, den var bra. Min atletiska, kolhydrattåliga och sockerberoende man har gått från flera påsar smågodis per dag på 1980-talet, till att äta medelhavskost och rena råvaror. Nu har han sett min mat och har i fyra semesterveckor sockersanerat sitt liv. Häromdagen åt han en näve Ballerinakex, och mådde dåligt. Han har börjat tröttna på bröd, vill inte ris och pasta längre, och ska byta sin fil till gräddfil och musli till nötter. Jag har inte tjatat, utan GJORT, vilket jag tror är det bästa sättet. Att jag har förbättrat mina värden är slående fakta för alla i bekantskapskretsen. Jag har förklarat att socker driver cancertillväxt mm intressant info som jag hittar i böcker och bloggar.
Till saken hör är att flera av våra vänner har gått bort i cancer, smala, renlevnadsmänniskor, men mycket kolhydrater. Två av våra barn har olika problem, bl a irit, och försöker hålla sig till lchf. Jag har artros och är ganska handikappad, övervikt, magproblem, sömnproblem, trots mitt lågfettsliv. Nu är mycket åtgärdat, och det är ju bra reklam.
Lchf är en gräsrotsrörelse, det går från mun till mun, och resultaten talar för sig själv. I toppen har vi de som sparkade i gång rörelsen, de som har skrivit böcker och fortsätter med sitt folkbildningsarbete. Vissa saker går inte att stoppa, nämligen det som fungerar.
@ Lennart N.: ” … på grund av skräck och beroende så fortsätter man att leta lösningar i meningslösa viktminskningsprogram (protokollförd svält) …”
Mycket sitter alltså i huvudet! Det underlättar att veta hur hjärnan fungerar (skräck/beroende)
När man via LCHF konceptet väl kommit över mättatfettskräcken och sockersuget behöver man inte ens ”styra om sina tankar i en annan riktning.”. Man äter när man bli hungrig punkt slut. Vid ev. ”återfall” vet man bättre hur man skall hantera sockersuget
Tyvärr är det så att från att skräpmat, kakor, läsk, chips och godis var dyrt förut och undantagsvaror som man konsumerade på helgen. Kommer ihåg att man som barn på 70-80 fick dela en liten läsk och köpa godis styckvis i SMÅ påsar och hel familjen delade på en chipspåse på 100g. Nu är det minst en stor 300g påse chips och kanske 2 olika sorters läsk och flera 100g godis till fredagsmyset och det är BILLIGT.
Oavsett hur man delar in vår matkonsumtion i klasser har man som individ ett eget ansvar för vad man stoppar i sig, så finns det en hälsoekonomisk aspekt och jag tycker att man exempelvis borde införa skatt på skräpmat (kanske livsmedel som innehåller en viss mängd socker, vetemjöl eller transfetter) och kanske införa skattelättnader på ekologiska grönsaker istället?
@ sofia:
Skräcken för att drabbas av samma åkommor som sina förfäder och dö i förtid kan också vara en stark drivkraft. I kombination med en viss ”sparsamhet” (läkarbesök, mediciner och sjukskrivning kostar tid och pengar) är det nog i huvudsak det som fick mig att lägga om kosten. Var inte direkt metabolt störd men upplevde ändå vissa sympton som kunde kopplas till för mycket kolhydrater. En misstanke som visade sig helt korrekt eftersom dessa ”åkommor” helt försvunnit eller blivit mycket bättre.
Ann Kristin, Sofia och ni andra!
Kämpa på med information! Man når långtifrån alla men man lämnar ändå någon form av spår som gör att en del av dessa får ett nytt verktyg för att ta tag i sin situation. Eftersom LCHF baseras på logik och vetenskap kommer det att segra till slut! Fundamentala extremister som veganer och djurrättsaktivister når vi aldrig på kort sikt men på lång sikt är dessa grupper självsanerande eftersom ”livsstilen” är ohållbar avs. både miljö, hälsa och ekonomi!
Tack Annika, Kostdoktorn m.fl. för att ni vågade visa vägen!!
Lennart N. Skrev:
Detta är jättebra Lennart N, visst ska vi kämpa på, precis såsom du uttrycker det. Det krävs också att vi skriver insändare, kommenterar andras insändare för eller emot, ständigt efterfrågar bra varor i livsmedelshandeln, kontaktar leverantörer för att få veta innehållet i olika varor. Om än det är så, att slå sin panna blodig, så behöver vi även ställa politiker och tjänstemän mot väggen och be att dom tar ställning i kostfrågan. Inte minst stödja inhemsk produktion genom att bli trogna konsumenter av bra varor. Med konsumentmakt kommer man långt.
Konsument i Sverige Skrev:
Jo… – hur långt som helst – som jag ser det.
Josef Boberg Skrev:
Noterar också att LCHF fått störst genomslag i socialgrupp 1 och 2 men behovet av normalvikt och fungerande mage omfattar alla och jag tror att denna livsstil/kosthållning når alla tids nog.
Har personligen haft IBS till och från i 20 år och är HELT FRI från detta ENBART tack vare LCHF.
Tack Annika, du måste orka fortsätta berätta om vinsterna och få människor att testa själva. Det är bara det som kan övertyga, särskilt stackars IBS-drabbade som är helt förvirrade över alla felaktiga kostråd.
En vecka på LCHF kan ta bort den värsta irritationen i tjocktarmen – en vecka! Att få en lugn, tyst, oöm mage som man kan lita på är en frihet som jag tror många IBS-drabbade inte ens trodde att de skulle få i detta liv. Att ha IBS ger dessutom depression och trötthet, det vet alla som har det.
Mängder av ljus och kramar till dig Annika!
ADHD mamman Skrev:
Jo… – ADH-mamma – men mängden ökar ju hela tiden – så sammantaget blir nog kostnaden ändå densamma – så länge som hen håller fast vid och tuggar i sig etablissemangets rekommenderade ca 60 % eller mer av kolhydrater/socker = icke artegen föda.
Dom som tröttnar på det – p g a övervikt och/eller annat dåligt mående – och övergår till artegen LCHF-kost – kommer tämligen snabbt att själva upptäcka:
1. Volymen mat som hen blir hungrig på = behöver – minskar över lite tid sett till mindre än hälften
2. Det mesta i skafferiet behövs ej längre = inköpslistan blir mycket kortare
3. Den lilla ökningen av kostnaderna för inköpen till kylen och frysen – kompenseras mer än väl av att kolhydraterna/sockret i skafferiet ej behöver fyllas på = kosthållet sammantaget blir ca 20 % billigare – i sämsta fallet som jag ser det.
I o f s så kan jag ha fel i detta – men det kan jag ej föreställa mig att jag har.
Vad tror Du ❓
@ 40 Josef Boberg:
Du har rätt, Josef. Vad annars? En hallänning (själv växte jag upp i Ränneslöv) kan väl aldrig ha fel? 😉
Vad gäller p.1 kan jag tillägga att om man verkligen (av någon obegriplig anledning) vill äta en stor volym mat krävs det kolhydrater som håller hungern vid liv, annars får man inte ner maten. Detta märkte jag tydligt en sommar när jag fallit för min längtan efter Fjällfil. Åt jag en tallrik fil blev jag behagligt mätt, tog jag müsli i filen kunde jag äta hur många tallrikar som helst.
Kattmoster Skrev:
Jo… – Kattmoster – stor volym mat går ej att äta ifall maten ej innehåller kolhydrater/socker.
Jag bor i o f s strax utanför Skottorp – och har bott i södra Halland, Laholms kommun sedan början av 1950-talet. Men jag är född i Nybrotrakten i Småland – som en korsning mellan en genuin smålänning och en lika genuin dalkulla.
Så vad är man då månntro ❓
Jag är 40 år och har ätit strikt LCHF efter att ha fått diabetesdiagnos i slutet av april. Det har funkat otroligt bra, med stor viktnedgång (från 104 till 89 kg) och normaliserat blodsocker utan medicinering. Jag har alltså enbart positiva erfarenheter av LCHF. Antagligen kommer jag att äta LCHF resten av mitt liv, och ser fram emot det.
Men ärligt talat: Var det verkligen tallriksmodellen som gav mig övervikt och diabetes? Nja, tallriksmodellen förespråkar ju 1/3 grönt och 1/3 stärkelse. Jag åt snarare 95% stärkelse. Pastalass med lite sås på för smakens skull. Tallriksmodellen förespråkar inte heller läsk/öl och snacks flera dagar i veckan. Godis på lösvikt och hämtpizza är inte heller något livsmedelsverket rekommenderar.
Min poäng är att tallriksmodellen inte står för de största problemen, utan halvfabrikat och snabbmat som är sprängfyllda med socker och andra snabba kolhydrater. Livsmedelsverket må vara tröga i att revidera sin inställning till LCHF, men allt kan inte skyllas på dem!
@ Josef Boberg:
Jo precis det går hand i hand, folk fattar inte att dom lägger så stor del av hushållsbudgeten på snacks och att dom kunde lägga de pengarna på bra mat istället. Det är dock ändå ett problem att tror jag att godis, kakor, chips mm har blivit så billigt. Hittade ett gammalt kassakvitto från 91 bland några fotografier där en flaska 1,5 liters läsk fanns med, den kostade lika mycket då som nu, trots inflation mm, så det är klart att utvecklingen i både ökat utbud och den låga kostnaden av dessa varor i förhållande till annat har betydelse. Här är en länk till denna skrämmande utveckling. Jag tror detta har en mycket större betydelse än vilken kosthållning man har. 90 liter läsk per person och år i snitt är rent förfärligt.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3600085
@ Ann Kristin:
tack för dina tankar. bra pepp där 🙂
@ Johan: /…/ Livsmedelsverket må vara tröga i att revidera sin inställning till LCHF, men allt kan inte skyllas på dem.
SLV har bluffat/bluffar än idag om sambandet mellan mättat fett och hjärt- kärlsjukdomar på ett absurt sätt (se Annika inlägg om ”Mättat fett och hjärtsjukdom”. Tidigare har SLV sagt sig ha stöd i ”tusentals studier” för sin kostlinje; efter diverse påstötningar redovisade man 72 studier varav alla (med ett par undantag) på ett eller annat sätt visade sig vara undermåliga.
SLV kör alltså med VILSELEDANDE information samtidigt som man säger sig arbeta i folkhälsans namn. RUTTET är bara förnamnet 😉
Dessutom underlåter SLV att tydliggöa att deras kostrekommendationer endast vänder sig till friska personer, vilket betyder att SLV även pysslar med undanhållande av information.
Hur svårt kan det vara att på sin hemsida TYDLIGGÖRA att kostrekommendationerna endast vänder sig till den friska delen av befolkningen 😉 Vilseledande och undanhållande av iinformation är lika välkända som ohederliga härskartekniker.
”Jag bor i o f s strax utanför Skottorp – och har bott i södra Halland, Laholms kommun sedan början av 1950-talet. Men jag är född i Nybrotrakten i Småland – som en korsning mellan en genuin smålänning och en lika genuin dalkulla.
Så vad är man då månntro ❓ ”
Tja, en småmashallänning kanske? 🙂
Mina egna förfäder kom från Finland (mors sida) och Ryssland (fars sida), men det var flera hundra år sedan.
Livsmedelsverket lämnar som sagt en hel del övrigt att önska i sina kostråd och det vetenskapliga underlaget för dessa…
Däremot tror jag att det är viktig att inte bli för raljant i kritiken, och marknadsföra konspirationsteorier. Detta kommer bara att polarisera debatten ännu mer. Det ska ännu mer till för att erkänna att man har fel, när man dessutom blir anklagad för en hel del massa andra saker, t ex att vara idiot eller avsiktligt missledande. Debattonen höjs och tankern tar ännu längre tid att vända. Lite mer diplomati vore önskvärt!
En annan fälla vi tyvärr hamnar i ibland är att använda argument som är lika tunna som ”motståndarsidans”, fast vi inte behöver det. Ett vanligt påstående är t ex att fetma, diabetes och hjärt/-kärlsjukdomar ökat sedan nyckelhålsmärkningen börjat. Absolut är det så, men vad har vi för bevis för att det är den fettsnåla kosten som orsakat epidemin? Det kan inte vara så att läskkonsumtion och snabbmat istället är den största orsaken? Att använda sådana argument gör att vi inte argumenterar bättre än Hellenius och co i den berömda DN-artikeln.
@ 44 Johan:
Det största problemet med SLV:s råd är nog att kolhydrathalten är så hög att den triggar igång ett sug efter mer och mer och mer kolhydrater. OM det gick att följa deras råd skulle det kanske (men jag säger bara kanske för egentligen tror jag inte själv på det) vara ok för en metabolt frisk att äta på det sättet men för den som har den minsta tendens till metabolisk störning blir det en katastrof. Och råd som i praktiken inte går att följa är inget att ha.
Men jag håller med dig (# 50) att man inte ska vara raljant i kritiken utan hålla den på en saklig nivå.
@ Johan:
Jag är helt inne på din linje, vi borde föra en gemensam kamp mot skräpmaten istället för att gå i krig med andra som följer olika kostfilosofier. Det finns LCHFare som mår bra och det finns veganer som mår bra men INGEN mår bra av chips, läsk och godis i dom oerhörda mängder vi konsumerar idag och det är den kampen vi bör föra. Ser just nu en dokumentär på TV medan jag skriver, Fat and back, med en vältränad PT som börjar äta skräpmat för att bli fet och för att förstå varför hans klienter har så svårt att gå ned i vikt.
Kattmoster Skrev:
Tack för det ! – Kattmoster – det låter bra. Är Du moster med en katt ❓
Den officiella delen av vår Sjukvård tror bestämt att det är främst fett som orsakar hjärt-kärlsjukdom och s.k. förfettning i våra blodkärl/kranskärl. Därav av namnet förfettning eller plack för att beskriva förträngningar i blodsystemet. För att komma tillrätta med detta problem rekommenderas vi medborgare att inte äta mättat fett som smör och grädde m.fl. produkter. Hela vår sjukvårdsapparat är faktiskt uppbyggd på denna hypotes. Därav fettskräcken, där också rädslan för högt kolesterol ingår. Trots att sjukvården framhärdar i sin syn och att nästan alla forskningsresurser inriktas på forskning kring fettets påverkan på hälsan så ökar hela tiden de metabola sjukdomarna där hjärt-kärlssjukdom ingår.
Det slog mig idag vid middagen vi äter tillsammans med de övriga deltagaren på vår kurs att det är en enda fråga som är den som ”delar Sverige” och det är frågan om inställningen till det naturliga mättade fettet.
Middagen var idag en ”krämig färsröra” som var väldigt smaklig. Hustru hade försäkrat sig om vad den innehöll och det visade sig att krämigheten bestod av Creme Fraiche – inget mjöl. Den deltagare som satt mitt emot erkände att den smakade förträffligt men att hon egentligen inte ville ha reda på vad den innehöll varvid hustru påpekade att den röran bara innehöll nyttigheter. Hon som satt mitt emot visste då kategoriskt att LCHF var orsaken till att stroke har ökat hos unga människor och då var diskussionen förstås igång och positionerna låste sig omedelbart och inte minst sedan jag själv påpekade att som allvarligt hjärtsjuk sedan 14 år frossar jag just i denna typ av mat för att kunna hålla mig frisk. Framför nosen på henne hade jag just dragit i mig två rejäla lass av denna härliga krämiga röra där jag dessutom hade toppat båda portionerna med två rejäla klickar med Bregott.
Sanning att säga så äter jag också för ovanlighetens skull en hel del sallad och måste erkänna att detta troligen är ett tecken på ren feghet/svaghet från min sida. Egentligen hade jag lust att bara äta av den krämiga röran men misstänkte att detta skulle ha upplevts som ren provokation av omgivningen.
Jag tror faktiskt att sallad väcker min aptit i en högst oroväckande grad så jag är därför lite orolig för hur denna vecka kommer att sluta. Jag ska väga mig när jag kommer hem och då misstänker jag att jag har gått upp minst fem kilo och i så fall har jag åter bevisat att det inte är helt riskfritt att äta för mycket sallad. Och detta vore inte första gången jag har fallit i salladsfällan men förhoppningsvis den sista. I morgon ska jag inte fjäska längre – positionerna är ändå låsta.
Professor Göran Skrev:
Jo… – Göran – dom LCHF-are som har svårt för att hålla idealvikten öser nog till sig mycket mera sallad än vad som behövs – är jag rätt säker på, tror jag… 💡
Det grundar jag på att när jag vill väga lite mera – då äter jag helt enkelt lite mera sallad till maten. Skitenkelt åt det hållet – och då borde det ju vara lika enkelt åt det andra hållet – rimligen.
Det är väl klart att mycket av vad man tycker om mat och huruvida det är gott eller ”äckligt” sitter i hjärnan. Jag upplevde en väldigt tydlig sån situation för rätt många år sen på en middag som mitt företag hade för alla anställda. Det var rejält pådrag i en mycket trevlig miljö och vi satt i mindre grupper ca 6 pers vid varje bord. Först serverades flatrökt ål som snudd på var min älsklingsrätt på den tiden (då jag ofta fiskade ål själv och rökte, vilket sedemera förbjudits – fisket – av våra myndigheter pga att ålen håller på att utrotas -pga av fransmäns och portugisers rovfiske- såvida du inte tidigare fiskat mer än 400 kg för då fick du fortsätta att fiske – man undrar vad dom har huvet till förutom att sätta på hatten???). Nåväl, vi var rörande eniga om att detta var mycket gott varvid jag sa att flatrökt ål är ju fantastiskt gott (eller nåt i den stilen). En kvinna som satt mitt emot mig sa omedelbart att detta ju inte kan vara ål, för den är ju fet och äcklig. En asätare som man ju aldrig kunde tänka sig att äta! Hon tänkte förstås på rundrökt ål som ju är nåt helt annat. Det blev diskussion och tillslut så hade vi övertygat henne om att detta verkligen var ål. När hon fattade det så kunde hon inte förmå sig att ta en tugga till, trots att hon själv suttit och talat om hur gott det varit bara några minuter tidigare.
Hjärnan är inte att leka med! 🙂
@ Bo Blomberg:
Precis så där är jag också, det handlar inte bara om hur det smakar utan vad man gör för associationer till maten. Om hon sedan hon fick veta att det var ål satt och hela tiden associerade det på tallriken med ”asätare” blir det ju inte trevligt. Jag har det likadant med yoghurt, gräddfil mm för att någon sa till mig som barn att det var mjölk med bakterier. Som barn fattar man ju inte att det både finns goda och onda bakterier och den negativa laddningen av bakterier, typ rutten eller sur mjölk, var det som fastnade i min hjärna och jag har än i dag svårt för dessa produkter. Det är säkert inte smaken i sig utan association som gör att jag får kväljningar, för skulle någon lura mig med att det var grädde och inte creme fraiche i såsen kanske jag skulle gå på det om det var dolt med massa kryddor mm, fånigt jag vet! 🙂
sofia Skrev:
Borde stå ”råden gäller för de som ännu är friska”,,,,,
För min del är hypotesen angående det fettsnåla och övervikten följande: fettsnål och kolhydratrik mat ökar suget, så att vi inte kan motstå hamburgaren med alla tillbehör, biff med bea och pommes osv, för ”ibland måste man få unna sig”. Det är vad jag hör, särskilt från kvinnor, som äter strikt och snålt under veckorna, men tappar huvudet och kontrollen på helgen. Flera bloggare har beskrivit denna helgfrossa. Man kan hålla vikten om man dessutom tränar och inte är alltför kolhydratkänslig. Men många går stadigt upp i vikt.
Jag kunde stoppa min viktökning strax över 100 (mycket var vatten, upptäckte jag när lchf fick sju kilo att rinna ut omedelbart) eftersom jag aldrig åt lightprodukter. Jag åt inte smör, grädde o dyl, men ersatte inte med annat krafs, utan åt enbart olivolja, rapsolja och fet yoghurt som sås på helgen. Jag har alltid avskytt industrimanipulerad mat. Hade jag fallit i vaniljyoghurtträsket hade jag väl ökat till 150 kg. Min mesta viktökning inträffade under småbarnsåren, trots att jag inte åt mer. Hormonell obalans?
Fetma och diabetes ökar, men om man läser rapporten från Socialstyrelsen så går ju faktiskt hjärt-kärlhändelser ner, trots detta. Förmodligen kommer yngre generationer göra att detta stiger igen, de har väl bara inte hunnit få skadorna än i sitt system.
Visst lever vi längre, men jag ser ju vilket liv man har efter 75-80: ett liv med yrsel, muskelvärk, minnesproblem och svaghet, eftersom sjukvården envisas med att sänka blodtrycket och kolesterolet till varje pris. Mitt halvår med dessa läkemedel har varit förskräckligt, och jag är inte återställd än. Betydligt bättre läkarråd var D-vitamin och magnesium.
Annika, jag håller på att läsa om din bok från 2008. Då sa jag till min dotter att jag behöver nog inga fler lchf-böcker på ett tag, den kändes fullständigt heltäckande. Det dröjde till i år innan jag köpte ”Ett sötare blod”, men där fördjupar Ann Fernholm kunskapen. Jag köpte Skaldemans kokbok till min son, eftersom han led ganska svårt av irit och begynnade övervikt, trots mycket rörelse. Nu har jag lånat och läst flera andra böcker, Eenfeldts bl a, men jag tycker fortfarande att din bok är föredömligt pedagogisk och lättläst, utan att vara enkel.
@ Kattmoster:
Kattmoster Skrev:
En dag för en metabolt frisk som livnär sig på kost enl. SLV kan se ut så här:
Frukost 06:15: Sockrad musli med mjölk, 2 mackor med skinka eller ost, juice och kaffe.
Fika på jobbet 08:30: 1-2 mackor med ost eller salami. Kaffe.
Möte med leverantör 09.30: Fralla med ost. Kaffe. (Utan detta börjat magen skrika efter mat redan kl 11.00).
Lunch 11:30: ”Lagom” portion kött/fisk/kyckling enl. SLV med mjölsås, ris, pasta eller potäter, sallad. Bröd med Lätta. Vatten eller lättöl.
Kl. 12:30 inträder paltkoma, dimhjärna eller vad man nu vill kalla det, Medhavd frukt löser delvis problemet. Tyvärr är det hela 2 timmar kvar till fika!
Fika (äntligen) 14:30: Fralla med salami/ost alternativt en kanelbulle eller wienerbröd.
Kl 18:00: Hemma trött och irriterad!
Kvällsmat: 18:30: Minst 3 mackor med varierande pålägg och en kopp te.
Kl 22:00: I säng med uppspänd och bullrande mage!
Jag betraktar mig som i stort sett matabolisk frisk men efter drygt ett år på LCHF-kost kan jag inte se ovanstående matrutiner som något annat än rent vansinne! Och detta pågick i hela mitt vuxna liv fram till juni 2012. Jag är snart 60 år. Att jag inte blivit metabolt störd beror troligen på att jag varit restriktiv med godis, snacks och läsk.
Det säger sig också självt att effektiviteten i arbetslivet eller skolan blir lidande av denna katastrofala kosthållning.
@ tombola:
29
Det finns en tredje grupp människor, rikligt förekommande bland lågutbildade, mindre bemedlade: De oförskyllt drabbade. De har ödet emot sig och har inte kraft att driva sin egen sak, utan hänger sig åt att vara offer.
Jag tror det finns en klass som inte ens vet vad tallriksmodellen står för. De som inte gärna läser. Säkerligen inte på en blogg. Så finns det naturligtvis de oavsett klass som säger: Rör inte min mat!”
Dvs. Låt mig ha min kaka i fred! Och så de som är skeptiker. Skeptiker också till en ny diet kallad LCHF. Som går tvärs emot vad vetenskapen förutspråkat och som ärligen är för ny för att egentligen kunna utvärderas vad gäller s.k. åderförfettning, men som tycks funka om man vill gå ner i vikt. Men de som är smala då på tallriksmodellen? som inte har diabetes?
som löptränar varje dag och äter det de anser vara bra mat enligt vetenskapen? Är de förstockade ?
Eller kanske mycket kloka?
@ 52 Josef Boberg:
Både moster och faster. Med fem ljuvliga småpälsar (dvs. katter).
@ 59 Ann Kristin:
”vaniljyoghurtträsket”
Vilket underbart ord! Det säger exakt vad det handlar om. Själv rasade jag ner i träsket så det skvätte om det. ”Oooh, så sött och gott”, för att använda Dag Ottos ord, när han talar om plommon. Är man sedan lurad att tro att yoghurten är nyttig är det ännu svårare att ta sig upp på fast mark.
Kattmoster Skrev:
Jo… – Kattmoster – katter är som vanligast hääärligt fria husdjur. Jag har haft katt de senaste ca 15 åren. Men efter den senaste avlivningen, p g a ålderskrämpor, av katten Champis – så får det nu vara nog med husdjur för min del.
Jag har nu varit utan husdjur i drygt 6 månader. Det känns riktigt bekvämt = ingen att dagligen dra försorg om och inga katthår på mattorna osv.
Så som alltid: ”Alla mynt har två sidor !”
@ 60 Lennart N.:
Jag känner så väl igen det, även om jag själv aldrig ätit exakt så. Däremot försökte jag under en period att vara nyttig och banta med frukt (ja, du milde tid så lurad man varit). Efter en lunch på frukt var magen i fullkomligt uppror under eftermiddagen. Det var inte roligt. I rummen bredvid satt kolleger med paltkoma och gäspade sig fram till eftermiddagskaffet. Hu!
”Det säger sig också självt att effektiviteten i arbetslivet eller skolan blir lidande av denna katastrofala kosthållning.”
Det är faktiskt lite konstigt i detta effektivitetens tidevarv, när allting ska petas i och vi är våra arbetsgivares slavar, att man inte bryr sig om detta. Men, med tanke på vilka tokiga kostråd ”etablissemanget” ger får vi väl vara tacksamma. Annars hade de väl tvingat oss som äter bra att minska på fettet och öka på de nyttiga (not) kolhydraterna.
@ 62 Britta Andersson:
”en ny diet kallad LCHF”
Nu är ju ”dieten” inte direkt ny. Det är tallriksmodellen som är ny. Vad gäller tallriksmodellen får jag instämma med vad Tombola skrev, nämligen att de ÄNNU inte är sjuka.
Becky U. Glass Skrev:
Så uppfattar jag det också. SLV går efter något som enligt forskningen visar tvärtom. Det är om jag nu kommer ihåg, överskott av kolhydrater/socker avvisat av insulinet som kan bli plack eller en slags inflammation i blodkärlen. Kanske Annika kan förklara det korrekt?
@ ruben:” Så uppfattar jag det också. SLV går efter något som enligt forskningen visar tvärtom. Det är om jag nu kommer ihåg, överskott av kolhydrater/socker avvisat av insulinet som kan bli plack eller en slags inflammation i blodkärlen.”
Att läkemedelsindustrin har lyckats piska upp en så gigantisk mättatfett- och kolesterolhysteri är faktiskt intressant och något att lära av. I ”Forskningsfusket” av Ralf Sundberg redovisas hur det gjordes med mördande reklam.
Att vända mätttatfett- och kolesterolhysterin är inte enkelt, men det går. Det gäller bl. a. att lancera en attraktiv motbild av igenplackade ”LCHFkärl”?
sofia Skrev:
Håller med om det! Vad jag förstått, tror många fortfarande på den starka myten om det farliga mättade fettet samt kolesterol och plack. Det är väl tack vare att LCHF verkar ha forskningsresultaten med sig, som det kan vara möjligt vända inställningen inom en rimlig framtid. Tror heller inte att de som en gång provat LCHF i olika grad har en tanke på vända tillbaks, då det finns alltför mycket att förlora på det. Det man kan hoppas på är att det någon gång görs seriösa studier i just mättat fett. En studie jag läst om här, gick inte att fullfölja då flera i kolhydrat-gruppen ville byta till fett gruppen, efter de upptäckt hur bra värden ”fett” gruppen började få. Det talar väldigt starkt för sig själv tycker jag 🙂 På tal om den studien, vart tog de slutsatserna vägen? Någon sammanfattande tolkning borde man gjort ändå?
@ ruben:
”En studie jag läst om här, gick inte att fullfölja då flera i kolhydrat-gruppen ville byta till fett gruppen, efter de upptäckt hur bra värden ”fett” gruppen började få. Det talar väldigt starkt för sig själv tycker jag På tal om den studien, vart tog de slutsatserna vägen? Någon sammanfattande tolkning borde man gjort ändå?”
INtressant! Dock borde det räcka med att det INTE finns några studier som pekar på samband mellan mättat fett och hjärtsjukdom. Dumt nog läser man utan att spara inlägg och länkar till forskningsstudier.
@ ruben:
https://www.kostdoktorn.se/hellenius-och-skramselpropagandan-om-hjartsjukdom´
Här hittade jag en länk.
@ sofia:
”INtressant! Dock borde det räcka med att det INTE finns några studier som pekar på samband mellan mättat fett och hjärtsjukdom.”
Ja, det räcker för de flesta antar jag!
Tack för länken, bra artikel, den förklarar det mesta tycker jag! Tolkningen av Socialstyrelsens rapport den pekar på, är en desperat tolkning känner jag också. Att det äts mer smör, kopplas även till den lilla grupp som har en ökande sjukdomsbild. De flesta i den gruppen kanske inte alls äter smör. Man skall aldrig sluta förvånas :/
Slutkläm appropå Socialstyrelsens rapport om stroke och hjärtproblem, hade ökningen pågått sedan 90-talet på den lilla gruppen som drabbats, så det blev inget kvar till slut av LCHF orsaken.