Omättat fett kan utlösa allergier

Artikel på SverigesRadio.se. Ju mer fleromättat fett i navelsträngsblodet desto mer allergier.
Jag kan dock inte se att de i analysen har skiljt upp mellan omega-3 och -6.
Normalt får vi i  oss alldeles för mycket av omega-6 som vi har anledning att tro att det orsakar inflammation, allergi och autoimmunitet. Däremot får vi vanligen i oss för lite av omega-3, som har en motsatt effekt i kroppen.

Länk till studien.

I DN skriver de bara om omega-3. Varför utelämnar de den allergiframkallande omega-6?

Per Wikholm skriver mer om studien.

 

Comments

  1. 1
    Karin20 says:
  2. 2
    Guzzen says:

    Instämmer Karin. Detta verkar förvirrande.

  3. 3

    GP skriver omättat fett. Det inbegriper ju både enkelomättade fetter (olivolja) och fleromättat fetter (solrosolja, margarin med flera).

  4. 4
    Örjan says:

    Start Ironi: Som tur är så har dessa barn ju inte ätit något socker, färgämnen, flour, mediciner, inte befunnit sig i dieselavgaser eller bott i moderna hus med återventilation, slut ironi.

  5. 5
    norpan says:

    Men om man tittar på själva studien så skiljer de definitivt på dem. Exempel ur diskussionen:
    ”However, the fact that the ratio of n-6 over n-3 LCPUFA in cord serum phospholipids was higher in individuals who were non-allergic by age 13 than in those who were allergic by that age, suggests that n-3 LCPUFAs might, if anything, be more prone to support allergy development.”

    Det är förstås inte lätt att från en sådan studie hitta orsak och verkan. Men studien visar i alla fall på ett samband mellan allergi och höga halter av dessa fettsyror (både n-3 och n-6) i navelsträngsblodet.

    Frågan är då varför det är så höga halter i blodet, om det är en effekt av någon annan mekanism som också påverkar risken för allergi, eller om fettsyrorna direkt bidrar till utvecklingen av allergi.

    Det skulle vara intressant att veta hur mammorna åt.

  6. 6
    Mats Lindberg says:

    Den här typen av studier är egentligen inte till för spridning till allmänheten. Man har hittat ett statistiskt samband mellan i serum uppmätta fettparametrar och allergidiagnoser. Detta kan uppmuntra till ytterligare studier. Något stöd för att öka eller minska Omega3-tillskott är det inte.

  7. 7

    Detta är en rötmånadshistoria!!! Forskarna har inte en susning varken om vad mammorna åt under graviditeten eller vad de dryga hundratalet barnen som ingick i studien åt under de följande åren. Att utifrån ett sådant observerat samband kasta sig över till kostråd till barn är häpnadsveckande (de tycker bl a att omega 3 inte ska tillsättas i bröstmjölkersättning).

    Har skrivit mer om studien här: http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/10232/Nytt-larm-Omega-3-ger-barn-allergi.aspx

  8. 8
    Anders says:

    Sedan nämner de inget om vad för sorts Omega-3 eller fiskolja det handlar om. Vad händer om fisken är uppfödd på besprutad majs eller soya. Där soya är specifikt känd för att innehålla ämnen som inte är bra och framkallar allergier! Och var lagras gifter oftas in i kroppen på djur? Jo.. i fettet.

    Så vad händer när man matar odlad lax eller liknande med dessa och sedan framställer omega-3 tillskott? Logiskt sett finns väl då risken att dessa allergiframkallande ämnen hamnar i omega-3 tillskotten.

    Men jag noterade också att de utelämnar omega-6, vilket forskare och hjärtkirurger är överens om förekommer i stor omfattning vid inflammationer i blodkärl, hjärtproblem och tarmproblem. Kan förmodligen krävas rätt lite hos en ofödd/bebis för att det ska ha effekt.

    Det här är som med Ancel Keys och kolesterol där han gjorde ett fullständigt idiotiskt antagande och dessutom ägnade sig åt bedrägeri. Man antar det är omega-3 och tror det är det, när det finns uppenbar risk för närvaro av andra ämnen i preparaten i sig de använt sig av, och dessutom närvaro av omega-6.

  9. 9
    Anders says:

    @ Per Wikholm:

    Håller fullständigt med dig. Det är helt absurda antaganden de gjort. Som vanligt handlar det här väl om att håva in anslag än att faktiskt vara försiktig och noga med sin forskning. Man blir så trött.

  10. 10
    Anders says:

    Slår vad om att fiskoljan de använt sig av kommit från fisk uppfödd på soja. Till och med SLV har förstått detta 😉

    http://www.slv.se/grupp1/Risker-med-mat/Allergi-och-overkanslighet/Baljvaxter/

    ”Baljväxter, som jordnötter och soja – liksom lupin, ärtor, bönor, kikärter och linser – är >>> vanliga orsaker till allergiska reaktioner<<>>oftast redan hos barn<<< och tenderar att bestå genom hela livet."

  11. 11

    Jag har gjort en liten uppdatering på LCHF.se efter att läst studien mer grundligt:

    UPPDATERING: Detta var en snabb respons skriven på morgonen eftersom jag tyckte det var viktigt att LCHF:are fick snabb information om detta. Nu har jag läst studien mer i detalj och det finns skäl att göra en liten korrigering. Någon riktig utvärdering av ge gravidas kostintag är inte gjord men de fick en gång, vid 18 graviditetsveckan svara på en fråga om hur ofta de åt fisk. 79 av de 129 i undersökningen ingående mödrarna svarade på frågan. När forskarna jämfört intaget av fisk med blodserumnivåerna av omega 3 i mödrarnas blod hittar de inget signifikant samband utan bara en ”postiv trend” och när de sedan jämför det med navelsträngsblodet hittar de inget samband överhuvudtaget.

    Läs föregående mening en gång till! Inget samband alls mellan omega 3 i navelsträngsblodet och fiskkonsumtion. Vilket tydligen inte hindrar forskarna att nu idag gå ut och varna för omega 3-tillskott till gravida och föreslå att bröstmjölksersättning inte bör berikas med omega 3. På vilken grund då?

  12. 12
    Annika Dahlqvist says:

    @ Per Wikholm:
    Förvirringen är som vanligt total.

  13. 13

    Nedanstående mening ur avsnittet ”Discussion” torde väl ändå vara ett körsbär väl värt att plocka med sig från denna studie?… 😉

    ”Our data are supported by epidemiological studies that have linked an increased risk of allergy with consumption of margarine, while consumption of butter is protective; margarine in rich in PUFAs (mainly n-6 n-6 PUFAs), while butter is rich in saturated fats [4]–[7].”

  14. 14
    Kristina D says:

    @Anders: de tar visst upp omega 6, och noterar att en högre kvot omega3/omega6 vid födseln gav något ökad risk för allergi kontra en lägre kvot, med en teori om att omega 3s immunsänkande effekt kan påverka det nyfödda barnets immunsystems utmognad.

    Intressant är att mättat (och enkelomättat) fett befanns vara prognostiskt positivt vid högre halter i navelsträngsblod, och att dessa fetter transporteras till barnet med passiv transport över moderkakan medan fleromättade fetter transporteras med aktiv transport så att fostret har högre halter fleromättat fett jämfört med modern. Dock såg de inget säkert samband mellan moderns halter av mättat och enkelomättat fett i blodet jämfört med barnets.

  15. 15
    Agnes Wold says:

    Hej!

    Eftersom jag är en av forskarna som gjort studien, kan jag försöka att skingra förvirringen en smula.

    Nej, det är helt riktigt att vi inte alls tittat på omega-3-tillskott eller diet hos vare sig mammor eller barn. Vi har undersökt fettsammansättningen i blodet på helt nyfödda barn (navelsträngsblod) före de fått något att äta eller dricka. Den sammansättning på fettsyror de har, har de fått på grund av aktiv och passiv transport av fettsyror från mammans blod genom moderkakan. Vissa fettsyror pumpas över aktivt, allra mest gäller detta DHA som finns i fisk och det nyfödda barnet har mycket högre nivåer än mamman av denna fettsyra. Det beror naturligtvis på att DHA (och andra fettsyror) måste finnas för att byggas in i cellmembranen hos fostret.

    Men som känt har fettsyror även effekter på immunsystemet. Man brukar tala om att omega-3-fettsyror är ”inflammationsdämpande”, men det finns många olika typer av inflammation. Jag skulle vilja säga att det är mer korrekt att säga att de dämpar aktivering av T-celler. Framför allt dämpar de T-celler av typen Th1 som är inblandade i vissa inflammatoriska reaktioner, såsom ledgångsreumatism och kanske även arterioskleros. Omega-3-fettsyror har däremot knappast någon dämpande effekt på Th2-celler, som är de som deltar i IgE-medierade allergiska reaktioner.

    Vi studerade barn som valdes ut ur en unik födelsekohort som Anna Sandin (då i Östersund, nu på Sunderbyns sjukhus) helt själv samlade och följde under 13 år. De bestod av alla barn som föddes vaginalt på Östersunds sjukhus under ett års tid (1996/7). Ungefär 1200 barn. Hon har undersökt dem med pricktest (för att se om de har IgE-antikroppar mot ofarliga ämnen i omgivningen såsom pollen och födoämnen) och enkäter avseende allergiska symtom. Vid 13 års ålder fick alla brev igen med frågan om det ville pricktesta sig och svara på en ny enkät. Närmare 800 ungdomar inställde sig.

    Från dessa ungdomar valde vi ut tre grupper som vardera bestod av 40-50 individer: 1) De som hade luftvägsallergi (astma och/eller hösnvua) och var sensibiliserade mot luftburna allergener (typ: björk, gräs, katt…), 2) De som hade atopiskt eksem men ingen annan typ av allergi (inte så vanligt i den åldern, ofta går eksemet över och ersätts av luftvägsallergi, eller man har båda samtidigt) 3) De som inte hade någon allergi och inte hade varit allergiska tidigare och inte var eller hade varit sensibiliserade mot något allergen.

    Vi undersökte fettsammansättningen hos dessa individers navelsträngsblod som sparats i frysen i 13 år. Vi fann ett mycket starkt samband mellan risken att bli allergisk och andelen fleromättat fett i navelsträngsblodet. Detta gällde BÅDE långkedjiga omega-3 och omega-6-fettsyror, men om något verkade omega-3 vara lite mer benäget att öka risken för allergi.

    Vi undersökte naturligtvis om detta samband kunde bero på något annat som man vet är associerat med risk för allergi (att bo på landet/i staden, att ha allergiska föräldrar…o.s.v.). Vi kontrollerade sedan för dessa faktorer. Exempelvis visade vi att oavsett om man hade en allergisk eller oallergisk mamma, så ökade risken att utveckla allergi ju högre nivåer av omättade fettsyror man hade i sitt blod vid födelsen.

    Naturligtvis måste man göra fler studier för att säkert säga att det är på det här sättet. Men som någon uppmärksam läsare citerade ur vår artikel så stämmer våra fynd med ett ganska stort antal studier som visar ett samband mellan konsumtion av margarin och allergi, medan konsumtion av smör är skyddande. Det visas om och om igen, så det faktum att omättat fett (då främst omega-6-fett) kan vara en riskfaktor för allergiutveckling finns väldigt mycket stöd för.

    Till frågan om omega-3 och allergiutveckling kan man konstatera att det i stort sett helt saknas epidemiologiska belägg för att de skulle skydda. Det är mest önsketänkande. Däremot finns flera studier som visar att ju tidigare barn får fisk, desto lägre risk att de utvecklar allergi (bland annat från vår egen forskargrupp: Hesselmar och medarbetare). Men därav kan man inte dra slutsatsen att omega-3-fettsyror skyddar, det kan vara vad som helst i fisken som ger denna skyddseffekt (eller faktorer som är knutna till att ge barnen fisk tidigt).

    Att omega-3 och omega-6-fettsyror skulle ha helt olika effekter på immunsystemet finns det inte heller mycket som tyder på. Båda hämmar T-cellsaktivering och ju mer omättad en fettsyra är ju mer verkar den hämma (i princip).

    Jag hoppas att jag har bidragit lite grand till att klarlägga vad vi visat och inte visat.

    Bästa hälsningar
    Agnes Wold

  16. 16
    Annika Dahlqvist says:

    @ 15 Agnes Wold:
    Om vetenskapliga resultat ska vara intressanta så måste de stämma med verkligheten. Om långkedjigt omega-3 skulle stimulera allergi så skulle fiskarfolk och inuiter vara mera allergiska än andra. Det har vi inga belägg för, snarare tvärtom. Så vad ska vi dra för lärdom av denna studie?

  17. 17
    Agnes Wold says:

    @ Annika Dahlqvist:
    Naturligtvis är inte omega-3-fettsyror ORSAKEN till allergi. Orsaken till allergi, som är en felprogrammering av immunsystemet, är troligen att immunsystemet får för lite stimulans och ”träning” i nyföddhetsperioden. Under våra första 2 miljoner år på jorden har spädbarnen kastats ut till en värld full av mikroorganismer (farliga och mindre farliga i en salig blandning) och immunsystemet har dragit igång omedelbart. Idag när vi lever i små familjer, utan kontakt med djur och rent och fint, så ökar immunregleringssjukdomarna, såsom allergi, inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmunitet. I och med att infektionerna minskade, uppkom allergierna. Allergi (hösnuva) beskrevs för första gången 1819 och då var exceptionellt ovanligt och förbehållet den bildade överklassen (företrädesvis läkare). Fattiga och bönder hade ingen allergi. Sedan ökade allergierna stadigt hela 1900-talet i takt med ökat välstånd och bättre hygieniska förhållanden. Mellan 1970- och 1990-talet tredubblades allergierna i Sverige och andra rika länder.

    Naturligtvis är de nivåer av omega-3-fettsyror som pumpas över till barnet under graviditeten väl anpassade för att ge barnet de bästa förutsättningar så som vårt liv såg ut under större delen av människoartens utveckling. Det var säkert lämpligt att dämpa immunsystemet en smula på den tiden barnet attackerades av massor av bakterier så snart det föddes och immunsystemet aktiverades väldigt kraftigt. Men hos dagens västerländska spädbarn som får väldigt lite immunologisk stimulans, så kan den immundämpande effekten av omättat fett göra att det blir ändå mindre aktivering, och då ökar risken för allergi.

    Det finns inte allergi hos den del av jordens befolkning som lever under fattiga och primitiva förhållanden, och det fanns ingen allergi i Sverige heller före c:a år 1800. Inte ens hos dem som inte åt en enda liten fiskstjärt. Därför att vi hade ett så starkt infektionstryck. Det finns inga epidemiologiska samband på befolkingsnivå mellan intag av fisk och förekomst av allergi. Polacker har inte mer allergi än norrmän, tvärtom. Eskimåer som lever traditionellt har ingen allergi, men det har inte heller folk som lever under primitiva förhållanden och inte äter fisk eller skaldjur.

    Däremot får barn mindre allergi, ju tidigare de får äta fisk. Vad det är i fisken som står för den allergiskyddande effekten har vi inte någon aning om idag. Men omega-3-fettsyror är det inte. Man kan säga att fisk är allergiskyddande TROTS sitt innehåll av långkedjiga omega-3-fettsyror, inte på grund av detta.

    Hälsningar
    Agnes

  18. 18
    Ros-Mari says:

    Omega 3 skyddar barn mot matallergi

    Mammor som får i sig omega 3-fetter under graviditet och amning ger sina barn ett skydd mot matallergier. Denna skyddande effekt kvarstår även när barnet är i sitt andra levnadsår. Det visar resultatet av en studie från Linköpings universitet.
    Se artikeln från:

    http://www.matnyttig.se/articles/10-kunskap/230-omega-3-skyddar-barn-mot-matallergi

  19. 19

    Här är en berättelse från verkligheten om att bli fri från allergi genom att utesluta citronsyra E330.
    http://www.allt2.se/fri-fran-allergi/

  20. 20
    Agnes Wold says:

    Hej Ros-Mari!

    Nej, Linköpingsgruppen har inte visat att omega-3-supplementering skyddar mot födoämnesallergi. Jag citerar från deras egen artikelsammanfattning (”Abstract”): ”No difference in the prevalence of allergic symptoms was found between the intervention groups.” Det fanns dock en nästan signifikant (p=0,06) minskning av vad man kallar födoämnesreaktioner i gruppen som fick omega-3-tillskott. Det är lite oklart i artikeln hur man diagnosticerat födoämnesreaktionerna. För att ställa diagnosen födoämnesallergi måste man eliminera det födoämne som man misstänker orsakar symtomen och sedan introducera det igen (elimination-provokation). Symtomen skall då försvinna och återkomma. Det är en jobbig procedur och få studier har tillämpat den. Jag gissar att man inte gjort det i Linköpingsstudien, eftersom man då skulle använt den korrekta termen ”födoämnesallergi” och inte den ospecifika termen ”födoämnesreaktioner” som saknar vetenskaplig definition.

    Även om man skulle ha visat en minskad allergirisk i denna studie hos dem som fick omega-3-tillägg, så skulle man tyvärr inte kunna dra slutsatsen att omega-3 skyddar mot allergiutveckling. Man har nämligen inte studerat några mödrar som inte fått något tillskott av omättat fett. Kontrollgruppen (”placebo”) har fått samma mängd omega-6 fett. Jag citerar ur artikeln: ”The mothers were randomized to dietary supplementation with nine capsules a day containing ω-3 fatty acids (35% EPA, 1.6 g/day and 25% DHA, 1.1 g/day, n = 70) or soya bean oil (58% linoleic acid (LA), 2.5 g/day and 6%α-linolenic acid (LNA), 0.28 g/day, n = 75) as a placebo.

    Om våra resultat stämmer, ger högre halter av BÅDE omega-6-fettsyror och omega-3-fettsyror vid födelsen en ökad risk för allergiutveckling. För att visa att omega-3-supplementering minskar allergiutveckling, måste man givetvis jämföra med barn vars mammor inte fått något tillskott av omättat fett.

    Dessvärre har man använt omega-6-rik olja som ”placebo” i fyra av de fem studier som vi hittat där man undersöker effekten av tillskott till mamman under graviditeten på barns allergiutveckling.

    Den enda studien som innehåller en äkta kontrollgrupp som inte fått någon form av omättat fett (Olsen, Norge) undersökte tre grupper: fiskolja, olivolja eller ingen olja under graviditeten. Man fann väldigt lite allergi hos dem vars mammor inte fått någonting, nästan lika lite allergi hos dem vars mammor fått omega-3 och mest allergi hos dem vars mammor fått extra olivolja under graviditeten. Varför just olivoljetillskott är värre än omega-3-tillskott kan man bara spekulera om. Om jag får gissa, så beror det på att fostrets nivå av omega-3-fettsyror är mycket noga reglerat och styrs av hur mycket som pumpas över från mamma till barn under graviditeten. Mättat och enkelomättat fett passerar däremot över från mamma till barn genom passiv diffusion. Det innebär att en hög nivå hos mamman leder till en hög nivå hos barnet. Som sagt, detta är bara en spekulation, men kan förklara att man inte sett en väldigt stor allergiökning (gudskelov) hos barn vars mammor givits omega-3-supplementering under graviditeten.

    Vår artikel hittar du här:
    http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0067920

    I stycket ”Discussion” kan du läsa vår genomgång av befintliga studier av supplementering till gravida kvinnor och allergiutveckling hos barnet. Ingen studie visar signifikant sänkning av allergi.

    Det är naturligtvis enormt svårt att gå till botten med varje studie och hitta styrkor och svagheter och när det gäller allergi är det extra svårt eftersom sjukdomen varierar rätt kraftigt under livstiden och kan manifestera sig som eksem, födoämnesallergi, astma eller hösnuva. Små barn har eksem och födoämnesallergi (födoämnesallergi definieras som symtom vid intag av ett födoämne, som försvinner när det elimineras från dieten och återkommer när livsmedlet återinförs) som dominerande symtom. När de blir äldre går vissa födoämnesallergier över hos de flesta (till exempel komjölksallergi), medan andra typer (till exempel mot nötter och fisk) tenderar att vara kvar till vuxenåldern. Eksemen försvinner också ofta. I stället utvecklar barnen luftvägsallergi mot pollen och andra luftburna ämnen. Dessa symtom börjar uppträda vid några års ålder och blir vanligare i skolåldern. Det är den vanligaste formen av allergi hos vuxna.

    I vår studie ser vi framför allt ett mycket starkt samband mellan långkedjiga omega-3- (och omega-6)- fettsyror vid födelsen och utveckling av luftvägsallergi upp till 13 års ålder. Det är teoretiskt fullt möjligt (även om det enligt min åsikt inte finns något som talar för det i dagsläget) att omättat fett kan skydda mot tidiga manifestationer av allergi, men öka risken för allergi på sikt.

    Bästa hälsningar
    Agnes Wold

  21. 21
    Agnes Wold says:

    @ Per Wikholm:

    Hej Per!

    Nu förstår jag inte riktigt hur du tänker. Vi har inte studerat omega-3 i kost eller som supplement. Men vi visar ett mycket starkt positivt samband mellan andelen omättat fett (både omega-3 och omega-6) i spädbarnets blod och risken att barnet utvecklar allergi under sina första 13 år.

    Vi kan väl vara överens om att det är genom att tas upp i blodet och sedan cirkulera runt i kroppen som omega-3-fettsyrorna utövar sina effekter. Omega-3-supplementering ökar andelen fettsyror av omega-3-typ i blodet enligt många studier.

    Om nu risken att utveckla allergi ökar med andelen omega-3-fettsyror i blodfetterna och det dessutom råder ett dos-respons-samband mellan andelen långkejdiga omega-3-fettsyror och risk för allergiutveckling (vilket vi visat i vår studie), så är det väl ganska stor risk att man ökar risken för allergiutveckling genom att äta omega-3-tillskott under graviditeten? Det är väl inte någon långsökt slutsats?

    Själv har jag sagt att jag tycker att man skall ”sanera” råden som ges till gravida. Idag uppmanas de av Livsmedelsverket att äta nyckelhålsmärkt som har ”mindre av det farliga fettet och mer av det nyttiga fettet”. Det tycker jag är ett råd som helt saknar belägg och jag tycker därför att det skall tas bort. Jag antar att man med ”farligt” fett menar mättat fett och ”nyttigt” är omättat. Också en mycket olämplig terminologi, tycker jag.

    Hälsningar
    Agnes

  22. 22
    Annika Dahlqvist says:

    Om Agnes Wold i Forskning och Framsteg: http://fof.se/tidning/2011/2/mot-bacillskrack-och-gubbvalde
    Agnes verkar ha en stor portion civilkurage.

  23. 23
    Annika Dahlqvist says:

    @ 21 Agnes Wold:
    Har du några förslag till kostråd för gravida, och andra, angående mängd och fördelning av fettsyror, och källorna till desamma?

  24. 24
    Agnes Wold says:

    Ojoj, jag tycker det finns alldeles för mycket råd, speciellt till gravida och småbarnsföräldrar! De får ju inte en lugn stund. Jag tänker så här: människor har lyckats befolka hela planeten från kuster till inland och dieten skiljer sig så otroligt mycket mellan olika kulturer och befolkningar. Därför har naturen också sett till att de fettsyror som fostret behöver – dem får det, även om mamman inte äter någon fisk eller skaldjur eller äter ensidig kost. Annars hade vi dött ut.

    När jag var gravid med mitt första barn hade jag ångest för att jag inte fick i mig tillräckligt av någonting, jag kommer inte ens ihåg vad det var. Då var det en barnmorska som skrattade hjärtligt åt mig – hon hade jobbat i Afrika och tyckte det var nonsens att oroa sig för att en välnärd svensk kvinna inte skulle få i sig tillräckligt av alla möjlliga näringsämnen för att fostret skulle klara sig. Det hade hon alldeles rätt i och jag blev väldigt lugnad.

    Idag jagas gravida kvinnor av enorma listor över vad man ska äta och framför allt vad man inte får äta. Det finns ingen rim och reson i detta. När man är gravid mår man ofta illa. Då kan man ofta bara tänka sig att äta vissa saker, medan andra framstår som oerhört äckliga. Att myndigheter och andra, på mycket lösa boliner, ska uttala sig om detaljer i gravida kvinnors kost tycker jag är helt orimligt! Gillar man fetmjölk och smör ska man naturligtvis äta det, gillar man olivolja äter man det. Ingen har lyckats leda i bevis att någon speciell diet eller några livsmedel skulle vara särskilt olämpliga (vi kan ju göra ett undantag för Östersjöfisk i stora mängder kanske, men det borde väl egentligen ingen äta. Ändå vill jag minnas att man undersökt kvinnor i fiskarfamiljer som ätit enorma mängder sådan fisk och inte kunnat påvisa att det ledde till något katastrofalt resultat).

    Att jag är så allergisk mot råd beror dels på att jag sett vilka enormt negativa konsekvenser de får för folks (framför allt kvinnors) mentala hälsa, dels att jag som varit med i 30 år kunnat se hur i princip 100% av alla råd man delat ut inom svensk förebyggande barnavård varit fel. När mina barn var små skulle man lägga dem på mage. Jag tyckte detta lät helt befängt, men vågade ändå inte följa min egen övertygelse. När jag tänkte över varför, kom jag på att det inte berodde på att de hade rätt som sade att barn som låg på rygg skulle kvävas i sina egna uppkastningar. Jag ansåg att ingen djurart skulle vara behäftat med ett sådant fabrikationsfel. Men ändå lade jag barnen så där lite i smyg på sidan. Sanningen var den att OM det hade hänt mitt barn någonting (läs: plötslig spädbarnsdöd) och jag gjort som jag tyckte, så skulle det ha varit mitt fel, men om jag gjort som de sade på BVC, så skulle det inte varit mitt fel. Idag vet vi att detta fullständigt felaktiga råd ledde till att c:a 75 för övrigt helt friska barn om året dog av plötslig spädbarnsdöd. Råd kan vara livsfarliga!

    Råd leder också till ångest och dåligt samvete (för den som inte orkar/kan/vill följa rådet). Det är därför det är så katastrofalt farligt att dela ut för mycket råd åt gravida kvinnor och småbarnsföräldrar – enligt min åsikt har man under den perioden helt normalt en förhöjd ångestnivå, för att säkra släktets överlevnad. Därför är man också oerhört känslig för alla förmaningar och råd och kan få oerhört dåligt samvete och ångest om man inte följt något (ofta illa underbyggt) råd och det råkar bli något fel på barnet. Jag är exempelvis förgrymmad över att man, helt felaktigt, påstått att amning skyddar mot allergi i en massa år. Alla som kan fältet vet att det inte är så, men barnläkarna tycker att det inte gör något om man påstår det, för det är väl inte så farligt – amning är ju alltid bra. Men då har man inte tänkt på alla som inte orkat/velat/kunnat amma och råkar få ett allergiskt barn. Det får ju var tredje mamma och pappa, oavsett om man ammar eller inte. Har man då inte ammat den stipulerade tiden, så har man då bibragts tron att man givit sitt barn en livslång kronisk sjukdom. Och kan ha dåligt samvete hela livet för detta. Jag har träffat ett antal sådana kvinnor.

    Jag vill därför inte på något sätt bidra till att lägga ansvar på gravida kvinnor för deras barns framtida hälsa. Vi vet ingenting utom att man inte ska röka och inte dricka stora mängder alkohol (att små mångder skulle ha negativa effekter har faktiskt ingen visat, men det är totalt tabu att säga i Sveige idag). Man kan gott hålla sig till tron att naturen fixar det hela – trots allt har vi överlevt någon miljon år utan att kunna läsa och tänka om vad man skall äta när man är gravid!

    Vänliga hälsningar
    Agnes

  25. 25
    Annika Dahlqvist says:

    @ 24 Agnes Wold:
    Men de gravida vill ha råd om hur de ska äta.
    Jag tycker ändå att det är rätt att säga att gravida ska äta naturlig föda. Inte margariner och omega-6-oljor (som majsolja och solrosolja). Inte en massa processade kolhydratprodukter. Restriktivt med socker. Gärna generöst av vildfångad fet fisk (från nordhavet?). Gräsbetesprodukter.
    Enda frågan är egentligen om huruvida omega-3-tillskott (fiskolja) är bra eller dåligt. I vilken mängd i så fall?
    Fler bra frågor?

  26. 26
    Professor Göran says:

    Jag tycker som Annika att det tyder på väldigt mycket ”civilkurage” av en forskare som Agnes Wold att över huvud taget offentligt gå in och debattera på LCHF-bloggar kring dessa centrala frågor. Detta ser jag som väldigt uppmuntrande – all heder åt detta ärliga och unika engagemang.

    Som Per Wikholm påpekar så lider den mesta av den evidensbaserade forskningen inom medicinen av att svaga associationer, om än signifikanta, omtolkas till orsakssamband och då i första hand av media, medan forskarna själva normalt uttrycker sig mycket mer försiktigt. De ingående parametrarna är som vanligt i observationsstudier av denna typ också oerhört osäkra.

    Förringande av den kliniska erfarenheten, och en övertro på den evidensbaserade, är inom den medicinska ”vetenskapen” symptomatisk, och vad gäller kostens inverkan på vår hälsa genomsyras medicinen av ett nästan totalt ointresse, som väl stämmer med läkemedelsindustrins totala dominans inom dagens forskning.

    Det är välkänt, genom otaliga rapporter, att naturbefolkningar som höll sig till sin traditionella kost i stort sett var befriade från alla våra välfärdssjukdomar och detta är för mig den verkliga verklighet som man som forskare borde vara intresserad av, om man nu vill påstå att man har en vetenskaplig attityd till vår verklighet. I mina ögon är det inom medicinen mer frågan att blunda för denna verklighet, och det är detta som gör att jag anser att medicinen helt skiljer sig från den naturvetenskap som jag själv är engagerad i.

    Med tanke på denna ovetenskapliga inställning är det därför inte alls förvånande att man idag nästan fullständigt har ignorerat de omfattande fältundersökningar som Weston Price genomförde på 30-talet bland de då kvarvarande naturfolken. Man får i mina ögon nästan vara besatt av en fanatisk tro på att kosten saknar betydelse för vår hälsa om man ska fortsätta blunda för denna verklighet. Ronald Schmid tog dock som kliniker fasta på vad Weston Price kom fram till och uppnådde sedan i sin praktik formidabla resultat genom att behandla sina patienter med kost som efterliknade den kost som naturfolkens hälsa baserades på. De omättade fetterna (t.ex. EPA och DHA) som diskuteras på denna tråd är då av helt avgörande betydelse för vår grundläggande (molekylärbiologiska) fysiologi och därmed för vår hälsa i stort. Ronald Schmid sammanfattar sina erfarenheter i ”Traditional Foods Are Your Best Medicin” som trots att den nu har 25 år på nacken fortfarande är väldigt läsvärd. Beträffande metabolismen kring dessa fetter sammanfattade också Jenny Reimers den på ett för mig väldigt klargörande sätt för snart tio år sedan.

  27. 27
    Anna B M says:

    Hej Agnes och ni andra!
    Jag funderar över de omättade fettsyrornas inverkan på hjärnan,( EPA, DHA) Visst har man väl sett ett positivt samband i flera studier mellan Omega 3-tillskott och exempelvis Adhd?
    Hälsningar,
    Anna B M

    Ps. Agnes, du verkar vara en prestigelös, öppen och kunskapssökande forskare och att sen resultaten av din forskning inte sammanfaller med vad vi trott /tror på, är en annan fråga.

  28. 28
    Annika Dahlqvist says:

    @ 27 Anna B M:
    Det Agnes forskning handlade om var inverkan på barnets framtida hälsa av vad mamman äter under graviditeten. Det blir en helt annan fråga vad barnet äter efter födelsen.
    Under graviditeten är det en aktiv transport av fleromättade fetter över moderkakan, men det man själv äter kommer ut i blodet. Där kan omega-3 spela roll för bokstavsbarn. Eller?

  29. 29
    Agnes Wold says:

    Hej Annika, Anna BM och ni andra!

    Vad roligt att ni uppskattar att jag ger mig i kast med att förklara forskningsresultat. Jag tycker det är väldigt roligt och dessutom en plikt att försöka förklara vad vi håller på med. Trots allt är det skattebetalarna som huvudsakligen finansierar forskningen!

    Jag vet att folk vill ha råd, men man kan bara informera om sådant man vet. Dessutom måste man tänka på alla negativa konsekvenser råd kan få – från dåligt samvete till rena negativa hälsoeffekter.

    Jag vet ingenting om omega-3 och hjärnan, utom förstås att det går åt mycket omättat fett (både omega-3 och omega-6), för att bygga upp fostrets hjärna. Det är därför man har en väldigt effektiv aktiv transport över moderkakan av fettsyror. Därför tror jag det spelar relativt liten roll vilket fett den gravida kvinnan äter. Vi ser nämligen i allmänhet i princip inga korrelationer mellan mammans och det nyfödda barnets nivåer av de fettsyror vi mätt. Framför allt inte de fleromättade. I genomsnitt hade de nyfödda barnen mer än tre gånger större andel av omega-3-fettsyror i blodet än mamman. Vi tror därför knappast att de barn som hade höga nivåer av omättat fett hade det på grund av mammans kost. Vi tror snarare att det har genetiska orsaker och beror på mammans förmåga att pumpa fettsyror och kanske på fostrets förmåga att förlänga medellånga fettsyror. Detta kan vi inte studera i den studie vi gjort (eftersom man inte undersökt mammans kost), men vi planerar en ny kohort nästa år där vi skall fråga om dieten och mäta fettsyror hos barn och mamma.

    Det kan säkert finnas studier som visar positiva effekter av omega-3 på ADHD. Men dels måste man väga ihop alla studier. Dessvärre är det mycket lättare att publicera studier med positivt resultat än studier som inte visar någon effekt, vilket är en felkälla, så kallad ”publication bias”. Sedan måste man också kunna kontrollera studiernas kvalitet, vilket gäller hur man ställt diagnoserna, att man har rätt kontrollgrupp, att studien verkligen är randomiserad (att man lottat individer till behandling eller kontroll), hur stort bortfallet är, och så vidare. Man måste också vara vaksam på att man ibland, när man inte hittar något skydd mot den sjukdom man var ute efter att påverka, kör en massa ytterligare analyser och hittar någon subgrupp som påverkas (åt det håll man eftersträvat). Detta kallas subgruppsanalys och bör inte användas som argumentation för att man hittat en positiv effekt – av statistikens lagar följer att om man undersöker 20 olika samband, så blir ett positivt bara av en slump.

    Jag sökte i PubMed på ”omega-3 och ADHD” och hittade denna sammanställning från Cochrane, en organisation som utför systematiska översikter över publicerade studier med en viss frågeställning och undersöker studiernas kvalitet:

    Cochrane Database Syst Rev. 2012 Jul 11;7:CD007986. doi: 10.1002/14651858.CD007986.pub2.
    Polyunsaturated fatty acids (PUFA) for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children and adolescents.
    Gillies D, Sinn JKh, Lad SS, Leach MJ, Ross MJ.

    Man inkluderade 13 studier med totalt 1011 deltagare. Den sammanfattande bedömningen var: ”Overall, there is little evidence that PUFA supplementation provides any benefit for the symptoms of ADHD in children and adolescents. The majority of data showed no benefit of PUFA supplementation, although there were some limited data that did show an improvement with combined omega-3 and omega-6 supplementation.”

    Låter inte som om omega-3-tillskott hjälper så mycket mot ADHD. Observera att detta gäller supplementering – inte om det är bra för hjärnan att äta mat med mycket omega-3-fett! Problemet med matstudier är ju att de inte kan vara randomiserade och att smarta och välutbildade människor tenderar att äta nyttigare mat. Denna felkälla är orsaken till den totala myten om att amning skulle öka IQ hos barnet. Det är helt sant att två stora studier har visat att ammade barn har högre IQ. Men det beror i sin tur på att de mammor som på den tiden ammade (vi talar om för ganska länge sedan) hade högre IQ – i genomsnitt 10 IQ-enheter! Om man jämför barnens IQ med mammans (i dessa studier) så finner man att den ligger inom ett par IQ-enheter. Vare sig de ammas eller får flaska! Ammade barn blev alltså smartare för att de hade smartare mammor, inte för att de fick bröstmjölk!

    Denna typ av felslut gav också upphov till den värsta läkarorsakade medicinska katastrofen i modern tid – medicinering av friska kvinnor i klimakteriet med östrogen, vilket kraftigt ökar risken för bröstcancer och blodpropp. Felslutet var att man såg att de kvinnor som på 1970-talet tog östrogen hade mindre cancer och hjärt-kärlsjukdom och därför rekommenderade östrogen till klimakteriekvinnor för att de skulle bli friskare. Men östrogen var förvisso inte bra mot cancer och hjärt-kärlsjukdom. Tvärtom – eftersom man alltid vetat att östrogen ger blodproppar, så skrev man bara ut det till extremt friska och vältrimmade kvinnor, medan alla rökande, överviktiga kvinnor fick nobben. De friska och välutbildade fick mindre cancer och hjärt-kärlsjukdomar TROTS att de fick östrogen, inte på grund av det! Inte förrän man gjorde den första randomiserade studien upptäckte man hur farligt det är för medelålders kvinnor att äta östrogen.

    Så det är väldigt mycket man måste tänka på innan man drar slutsatser från forskning. Det man kan trösta sig med är att så småningom brukar sanningen komma fram, även om det ofta kan ta sisådär 20 år.

    Hälsningar
    Agnes

  30. 30
    Anna B M says:

    Tack Agnes för ditt svar och dina åsikter! Jag trodde faktiskt att de positiva effekterna av Omega 3 inte längre kunde ifrågasättas inom något område. Hur är det då med dess blodförtunnande egenskaper? Dessa borde vara mycket enkla att kunna påvisa.
    Hälsning,
    Anna B M

  31. 31
    Professor Göran says:

    @ Agnes Wold:

    Roligt att du viil förklara er forskning!

    Jag tycker molekylärbiologi är så oerhört spännande och inte minst metabolismen kring alla de fleromättade fetterna och här finns ett stort antal.

    Om jag nu inte har missuppfattat det Jenny Reimers förklarar, om hon nu har rätt i sin förklaring förstås, angående metabolismen av de så kallade essentiella fleromättade fettsyrorna (omega 3 och omega 6) så är det inte dessa i sig själva utan de syntetiserade slutprodukterna, de så kallade eikosanoiderna EPA och DHA, som är helt avgörande i våra immunologiska processer och inte minst DHA för hjärnans utveckling.

    Med det helt dominerande överskottet av omega 6 (linolsyra) i jämförelse med omega 3 i dagens industriella kost (10:1 mot 1:1 i naturfolkens traditionella kost) så snedvrids syntetiseringsprocessen av de olika eikosanoiderna så syntetiseringen av EPA och DHA från omega 3 fetterna (i t.ex. fisk eller fiskolja) helt enkelt förhindras och då har det knappast någon betydelse hur mycket omega 3 som finns i omlopp. Istället är det eikosanoiden arakidonsyra, AA, som syntetiseras i övermått (just på grund av dominansen av omega 6) vilket sedan gör att kroppens immunsystem mer eller mindre ständigt befinner sig i ett ”alarmtillstånd” vilket förstås kan förklara dagens stora förekomst av allergier.

    Själv tycker jag att det finns en vetenskaplig logik i detta resonemang men vad tror du om denna förklaringsmodell?

    För mig verkar det knappast vettigt, ur vetenskaplig synpunkt, att man klumpar ihop alla fleromättade fetter ( som PUFA) i analyser eftersom t.ex. omega 3 och omega 6 har så olika metabol verkan.

Speak Your Mind

*